Regeringen strösslar miljarder i ett svart psykiatriskt hål – problemen kvarstår
- Pressmeddelande KMR
- 13 minutes ago
- 4 min read
När socialminister Jakob Forssmed presenterar nya miljarder till psykiatrin är det som att kasta pengar i ett svart hål. Syftet är säkert gott, men satsning efter satsning sugs ner i det svarta hålet, medan resultaten uteblir och patienterna lämnas kvar i mörkret.
Under 2025 och 2026 har regeringen utlovat hundratals miljoner till barn- och vuxenpsykiatrin, nära 1,5 miljarder till ökad kapacitet och ytterligare miljarder till psykisk hälsa och suicidprevention.
Ändå består problemen: bristande vård, hård nerdrogning, tvångsbehandling, olaglig bältesläggning och återkommande hård kritik från statliga granskare år efter år.
Frågan som aldrig ställs eller utreds är om systemet i sig är trasigt, om psykiatrin överhuvudtaget fungerar – och om mer pengar bara gör hålet djupare.
Samhällskostnader för psykisk ohälsa – 5% av BNPHela den psykiska ohälsan – inklusive vård, sjukskrivningar, sociala kostnader, förtidspensioner och produktionsbortfall – uppskattas kosta det svenska samhället 320–345 miljarder kronor per år, drygt 4,8 % av BNP. (Folkhälsomyndigheten) (1)
Den totala sjuknotan har nu för första gången överskridit 100 miljarder, (102 miljarder kr) närmare hälften är för psykisk ohälsa (48%), inklusive ”stress”. Kostnad 49,2 miljarder kr. Alltså enbart ersättning för sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Detta inbegriper inte övriga sociala kostnader. (Skandia / Via TT)
Effektiv kampanj
Psykisk ohälsa är förmodligen en av de mest effektiva kampanjer vi sett. Från början var det meningen att den skulle minska stigmatiseringen av psykiskt sjuka. Den övergick dock snabbt till att skapa psykisk ohälsa och sälja mer mediciner. Vilket den lyckats med. Mer om detta i ett tidigare nyhetsbrev. (2)
Kostnader för psykiatrin
Kostnadspost Kostnader (cirka)
Specialistpsykiatrisk vård (region) 35–40 miljarder kr/år
Primärvård med psykiatriskt fokus 5–10 miljarder kr/år
Rättspsykiatrisk vård 2,5 miljarder kr/år
Privat psykiatrisk vård köpt av regioner 3,1 miljarder kr/år
Psykiatriska läkemedel (förmånen) 1,7–2,3 miljarder kr/år
Totala kostnader för psykiatrin: 47–58 miljarder kr
Totala kostnader för psykisk ohälsa ökar
Detta inkluderar alltså inte stora poster som sjukskrivningar, förtidspension, socialförsäkringar eller produktionsbortfall – vilket är skäl till att de totala kostnaderna blir mycket högre: 340 miljarder kr.
Nya satsningar 2025–2026
2025• +500 miljoner kr – förstärkt psykiatri• +700 miljoner kr – överenskommelse med regionerna• +140 miljoner kr – forskning psykisk ohälsa
2026• +1,49 miljarder kr – vuxenpsykiatrin• +1,32 miljarder kr – psykisk hälsa & suicidprevention• Upp till +5,4 miljarder kr – nationell strategi (flera år)
Summa nya medel (2025–2026): minst 9–10 miljarder kronor
Men vad får vi för dessa pengar?
Vi har följt rubriker och artiklar i media sista halvåret. Kritiken är total, förödande. Men stämmer den? Frågar ni oss på KMR med över 50 års erfarenhet så är det långt, långt värre. KMR har under åren tagit emot tusentals samtal från förtvivlade anhöriga och uppgivna patienter som inte får någon hjälp. Fast låt oss referera till oberoende part i nutid. Vi börjar med IVO, Riksrevionsverket och SKR.
Sammanfattning av IVO-granskningars sista två åren
· Systemfel i psykiatrin: Utbredd okunskap om vad som är lagliga tvångsåtgärder. Olagligt tvång, särskilt mot barn. Allvarliga hot mot rättssäkerhet och patientsäkerhet.
· Tvångsvård: Majoriteten av granskade verksamheter (barn, vuxna, rättspsykiatri) använder tvång utan lagstöd och bristfällig dokumentation. Olaglig fastspänning förekommer.
· Efter tvångsvård: Kraftigt förhöjd självmordsrisk, särskilt första månaden efter utskrivning men kvarstår i flera år.
· Privat barnpsykiatri: Samtliga granskade aktörer hade brister. ADHD-diagnoser utan tillräckligt underlag och läkemedel används i strid med riktlinjer.
RSV - Riksrevisionens stora psykiatrigranskning 2001–2007 (klar 2009)
Detta är den största granskning av psykiatrin som någonsin gjorts. Miljardbelopp satsades under denna tid på psykiatrin. Huvudfynden var drastiska:
· Ingen effekt: Bidragen hade liten eller ingen effekt på psykiatrins resurser eller vårdresultat, och det gick inte att spåra tydliga effekter.
· Problemen kvarstår: Riksrevisionen konstaterade att satsningarna inte löste de grundläggande problemen och att staten, genom sitt system, inte lyckats stödja psykiatrin effektivt.
· Brister i utbildning: Rapporten pekade även på brister i läkarutbildningen, där psykiatri haft för liten plats, och problem med planering och tillgång på specialister.
Ingen förändring: Utöver rapporten ovan har Riksrevisionen lämnat kritik i flera senare sammanhang där psykiatrirelaterade frågor ingår. Sammanställningen visar ett tydligt mönster:
• Stor kritik mot psykiatrins resultat – statliga satsningar hjälpte inte som avsett.
• Svag effekt av resurser trots stora pengar – satsningar syntes inte i konkreta förbättringar.
Problematik i styrning och utbildning – strukturproblem och bristande specialisttillgång lyftes fram.
Ny kritik även senare – exempelvis jobbrelaterade bedömningar och läkemedelsförskrivning.
Och som en slutkläm från Riksrevisionen själv som regeringen tydligen inte uppmärksammat eller nonchalerat:
”Riksrevisionen kan konstatera att det inte går att se några tydliga effekter av de statliga satsningarna på psykiatrin.”
SKR – Sveriges Kommuner och Regioner om psykiatrin – återkommande kritik
• Långa väntetider och bristande tillgänglighet
• Allvarlig brist på vårdplatser och personal
• Fragmenterad styrning mellan stat, region och kommun
• Tillfälliga stimulansmedel hindrar långsiktig planering
• Behovet ökar snabbare än kapaciteten
• Mer pengar ger inte automatiskt bättre vård
Man får tänka på att all denna kritik är beskriven i torrt myndighetsspråk. Bakom finns många tragiska människoöden, inlåsning, isolering, nerdrogning, sexuella övergrepp i mängd, tvång, bältesläggning, elchocker, självmord, m.m.
Samtidigt visar kostnadsgraferna att de direkta utgifterna för psykiatrin har ökat kraftigt över tid, liksom förskrivningen av psykofarmaka. Den psykiska ohälsan ökar parallellt med kostnaderna. Trots mer vård, fler diagnoser och mer läkemedel blir befolkningen inte friskare, utan sjukare. Detta står i direkt konflikt med grundantagandet bakom satsningarna.
Slutsats
När IVO, SKR och Riksrevisionen i åratal konstaterar strukturella misslyckanden, samtidigt som kostnader och läkemedelsförskrivning skenar och den psykiska ohälsan ökar, återstår bara en rimlig slutsats:
Problemet är inte att psykiatrin får för lite pengar – utan att psykiatrin inte fungerar.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
Comments