Det finns något nästan rörande i hur vetenskapen rör sig. Först en snygg, intuitiv berättelse som alla kan förstå och upprepa – som till exempel “kemisk obalans”, “för lite dopamin”, “en trasig koncentrationsknapp” – och sedan, ett par decennier senare, en torr men obeveklig genomgång av data som i praktiken säger: det där var… inte riktigt sant. Och lika förutsägbart som själva upptäckten kommer reaktionen: ”Ingen hade egentligen sagt så. Det var en förenkling,” och till sist ”Det visste vi hela tiden”. Den här gången gäller det ADHD-medicinerna. Amfetaminpreparat och metylfenidat (i princip samma sak) – Ritalina, Elvanse – som i årtionden har beskrivits som något som “ökar koncentrationen” genom att påverka hjärnans uppmärksamhetssystem. En berättelse som passat perfekt i både klinik och populärvetenskap: barnet kan inte fokusera, medicinen aktiverar fokus, problemet löst. Problemet är bara att det inte stämmer – alls. Det är samma myt som den ”kemiska obalansen” som antidepressiva skulle korrigera – helt fel i över 40–50 år. Och som nu inte visar sig fungera bättre än placebo, har aldrig gjort. Men biverkningarna fungerar lika bra som de alltid gjort. Den nya forskningen, bland annat från Washington University och publicerad i vetenskapliga tidskriften Cell på 36 sidor(!), bygger på flera hundra hjärnavbildningar av nästan 6000 barn. (1) Det är inte små, anekdotiska studier utan data från den massiva ABCD-kohorten (en stor amerikansk långtidsstudie som följer barns hjärnutveckling över tid). (2) Och när forskarna faktiskt tittar på vad som händer i hjärnan med medicinerna/drogerna, är resultatet besvärande tydligt: de nätverk i hjärnan som styr uppmärksamhet förändras inte. Däremot aktiveras system kopplade till vakenhet. Detta syns tydligt på hjärnavbildningarna. Enligt huvudforskare och barnneurolog Benjamin Kay: ”ADHD-amfetamin maskerar enbart sömnbrist genom att härma effekten av god sömn.” Det är en ganska fundamental skillnad. Om man ska vara mindre diplomatisk: medicinen gör dig inte bättre på att koncentrera dig. Den gör dig mer vaken och möjligen mer motiverad att göra det du annars inte orkar eller vill göra. ”Jag städade hela huset på en timma”, som en speedad kvinna sa i en annons för Ritalina på 1960-talet. Och plötsligt faller en rad observationer på plats som tidigare krävde långt mer kreativa förklaringar. Barn sitter stilla inte för att de plötsligt fått bättre kognitiv kontroll, utan för att uppgiften känns mindre outhärdlig. Det som tidigare beskrevs som “förbättrad uppmärksamhet” framstår i efterhand mer som en bieffekt av ökad vakenhet och belöningssystem. Det blir ännu mer intressant – eller obekvämt – när man kopplar in sömnen. För samma forskargrupp visar att effekten av stimulantia i hjärnan i praktiken liknar effekten av att ha sovit ordentligt. De mönster av hjärnaktivitet som ses vid medicinering efterliknar dem som uppstår efter god sömn, och kan till och med “sudda ut” de negativa effekterna av sömnbrist. Med andra ord: vi kanske inte har behandlat en koncentrationsstörning så mycket som vi har farmakologiskt kompenserat för trötthet. Alla föräldrar vet hur uttröttade barn kan uppföra sig. Detta är inte en liten detalj. Sömnbrist i sig är starkt kopplad till precis de problem som brukar tolkas som ADHD-symtom: impulsivitet, sämre beslutsförmåga, nedsatt arbetsminne, emotionella svårigheter – kort sagt beteendeproblem. Barn som sover mindre än rekommenderade nio timmar visar både strukturella hjärnförändringar och tydliga kognitiva försämringar, och dessa effekter kvarstår över tid. Det är alltså inte bara en tillfällig trötthet – det är en systematisk påverkan på hjärnans utveckling. Alla föräldrar vet hur det kan vara att få i väg barnen till skolan. Ge dem lite amfetamin så vaknar de och sparkar loss… Ökad aggressivitet En ny studie från Örebro universitet undersökte hur sömnbrist påverkar aggressivitet hos tonårsflickor. Deltagarna fick sova olika länge i ett sömnlaboratorium och genomförde sedan ett test där de kunde ge en annan person wasabi (mycket stark pepparrot) som mått på aggressivitet. Resultaten visade att kortare sömn ökade aggressivt beteende (mer wasabi). Studien tyder alltså på att sömnbrist kan förstärka beteendeproblem. Sätter man ihop de här bitarna blir bilden svår att ignorera. En stor andel barn med ADHD har samtidigt sömnproblem och en underliggande ständig trötthet som ibland slår över till överaktivitet. Stimulantia maskerar effekterna av sömnbrist genom att öka vakenhet och motivation. Resultatet ser ut som förbättrad koncentration, men den underliggande mekanismen är något helt annat. I vissa fall väcks till och med frågan om feldiagnostik: övertrötta barn uppvisar klassiska ADHD-symtom, får en diagnos och svarar “bra” på medicin – eftersom medicinen i praktiken fungerar som en kemisk väckarklocka. Det förklarar också en annan detalj som annars är svår att få ihop. Stimulantia förbättrar inte prestation hos barn utan ADHD som redan sover tillräckligt. Om medicinen verkligen ökade koncentrationsförmågan i sig borde effekten vara mer generell. Men om den i stället kompenserar för trötthet och bristande motivation blir resultatet logiskt: den hjälper främst där det finns något att kompensera. Det här betyder inte att medicinerna “inte fungerar”. Men det betyder att de fungerar av helt andra skäl än de vi vant oss vid att upprepa. Och det är en avgörande skillnad, eftersom den styr hur vi förstår både problemet och lösningen. Om problemet är en defekt koncentrationsmekanism blir lösningen farmakologisk justering av uppmärksamheten. Om problemet i stor utsträckning handlar om vakenhet, motivation och – i många fall – sömn, då ser landskapet plötsligt annorlunda ut. Då hamnar frågor om livsstil, sömnkvalitet och belastning i centrum, snarare än enbart neurotransmittorer. Det är här man börjar ana varför reaktionen redan nu är så förutsägbar. Ingen kommer säga att man haft fel. I stället kommer formuleringarna: “vi har alltid vetat att det är mer komplext”, “detta nyanserar bilden”, “det handlar inte bara om uppmärksamhet”. Samma retoriska glidning som när teorin om den kemiska obalansen i depression började falla sönder. Den var aldrig bokstavlig, får vi veta. Den var pedagogisk, och så till slut ”det visste vi hela tiden”. Och visst, vetenskap fungerar så. Modeller förenklas, populariseras och korrigeras. Men det finns också ett mönster där förenklingar får leva väldigt länge, särskilt när de passar praktiska behov – diagnostik, behandling, förskrivning – och där korrigeringarna kommer långt senare, ofta utan samma genomslag. Det kanske mest ironiska i hela historien är att den nya bilden inte gör verkligheten enklare, utan mer besvärlig. För det är betydligt svårare att optimera barns sömn, livsmiljö och belastning än att skriva ut ett läkemedel. Och det är betydligt mindre tillfredsställande att säga “det här kan handla om att du är kroniskt trött” än att säga “vi har en medicin som förbättrar din koncentration”. Men data bryr sig inte om vad som är bekvämt. Och just nu pekar de ganska tydligt åt ett håll: amfetamin gör inte människor mer fokuserade i någon direkt mening. Det gör dem mer vakna, mer motiverade – och ibland, helt enkelt, mindre sömniga. Men å andra sidan gör amfetamin att de sedan har mycket svårt att sova. Det är därför försäljningen av sömnmedel rasat i höjden ofantligt sista åren. Och sömnmedel ger inte samma vila som normal sömn. Tröttheten sitter i närmast hela dagen. Försök få ihop det här. Resten är en historia som berättas lite för länge. (1) https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(25)01373-X 2) ABCD-study: https://nda.nih.gov/study.html?id=634 Redaktör Peter Anstrin Ansvarig utgivare Eva Andersson utgivningsansvarig@kmr.nu För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har inlett ett nytt initiativ med målet att minska användningen av antidepressiva läkemedel i landet. Under en konferens om psykisk hälsa och övermedicinering presenterade han flera åtgärder som syftar till att förändra hur dessa läkemedel används och förskrivs. Han vill se över psykiatrin i sin helhet för att säkerställa resultat som fungerar och hjälper människor istället för att söva ner dem med mediciner som inte fungerar. “Vi börjar nu vakna upp från de falska löften som denna industri som kallas mental hälsa har gett.” – Laura Delano, författare och grundare av Inner Compass WASHINGTON – 4 maj 2026 – Det amerikanska hälsodepartementet (HHS) tillkännagav idag insatser för att minska överförskrivningen av psykiatrisk medicin vid ett toppmöte om psykisk hälsa och övermedikalisering. HHS-minister Robert F. Kennedy Jr. lade fram en ny handlingsplan för att främja lämplig psykiatrisk förskrivning och driva på nedtrappning av förskrivning. (1) ”Idag vidtar vi tydliga och avgörande åtgärder för att konfrontera vår nations psykiska hälsokris genom att ta itu med överanvändningen av psykiatriska läkemedel – särskilt bland barn”, sade HHS-minister Kennedy. ”Vi kommer att stödja patienters autonomi, kräva informerat samtycke och gemensamt beslutsfattande, och ändra vårdstandarden mot förebyggande, transparens och ett mer holistiskt synsätt på psykisk hälsa.” Fokus ligger särskilt på en grupp antidepressiva läkemedel som kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), vilka är de mest använda preparaten vid behandling av depression och ångest. Exempel på sådana läkemedel är Sertralin, Cipralex, Seroxat, och Prozac/Fontex. År 2026 uppgav cirka 17 procent (35 miljoner) av den vuxna befolkningen i USA att de använde någon form av SSRI, vilket motsvarar ungefär var sjätte person. I Sverige hämtade 1,2 miljoner ut recept på antidepressiva förra året. 13,4 % av alla unga kvinnor i Sverige (15–34 år) – alltså nästan var 7:e kvinna i den åldersgruppen behandlas med antidepressiva. Dessa läkemedel introducerades för nästan 40 år sedan och blev snabbt populära, delvis eftersom de ansågs ha färre biverkningar än äldre antidepressiva. De kunde dessutom skrivas ut av allmänläkare, vilket bidrog till deras spridning. Under lång tid har patienter fått höra att det är relativt enkelt att sluta med dessa mediciner, men många vittnar om motsatsen. Vanliga utsättningssymtom inkluderar så kallade “hjärnstötar”, rastlöshet, sömnproblem och influensaliknande besvär. Flera patienter upplever också att de får otillräckligt stöd från vården när de försöker avsluta behandlingen. Förslaget har naturligtvis mött kritik från psykiatrin som hävdar att SSRI-medel är nödvändiga och säkra. Vilket motsäges av det faktum att självmorden i USA ökat med 35% från 2000 till 2008. De flesta preparat har även en varning självmordsbenägenhet. En stor grupp användare har på sista tiden även fått uppmärksamhet när de berättar om sexuella problem, olust och impotens, vilket kan skapa stora problem inom äktenskapet. Detta verkar vara en av de största biverkningarna som nu kommer till ytan. Den har även fått en egen diagnos för de som upplever detta även efter man slutat med SSRI: PSSD (Post-SSRI-Sexual Dysfunction). Kennedys nya initiativ innebär bland annat att vårdpersonal ska få bättre utbildning i hur man hjälper patienter att trappa ner eller avsluta medicinering på ett säkert sätt. Dessutom föreslås förändringar i ersättningssystemet, så att läkare får betalt för den tid det tar att stödja patienter i denna process. Samtidigt vill man uppmuntra alternativa behandlingsformer, såsom psykoterapi, fysisk aktivitet, bättre kost och socialt stöd. Kennedy betonade att psykiatriska läkemedel fortfarande har en roll i vården, men att de inte längre ska ses som förstahandsval i alla situationer. Istället ska de betraktas som ett av flera möjliga alternativ, som används när det är lämpligt och med tydlig information till patienten. Han framhöll också vikten av att det redan från början finns en plan för hur behandlingen ska avslutas när den inte längre behövs. Samtidigt underströk han att personer som redan använder psykiatriska läkemedel inte uppmanas att sluta tvärt. Syftet är snarare att ge patienter och läkare bättre kunskap och stöd för att kunna fatta välgrundade beslut tillsammans. Många experter tycker det är bra att frågan om psykisk hälsa lyfts fram. De betonar vikten av att vården är individanpassad och att patienter får rätt behandling utifrån sina behov. I en tidigare hearing förra året hävdade Kennedy att antidepressiva delvis var ansvariga för ökningen av skolskjutningar och att de dessutom var svårare att sluta med än heroin. Något han vidhöll under denna konferens. 2019 publicerade två forskare en studie som fann att 56 procent av patienterna led av abstinenssymtom när de slutade med antidepressiva medel och att 46 procent av dessa beskrev symtomen som allvarliga. Kennedy berättade om en familjemedlem som han sa ”var självmordsbenägen bokstavligen varje dag” när hon slutade med SSRI-medel efter att ha tagit det under flera år. ”Och jag har hört det från hundratals människor, samma berättelse igen och igen.” För att påverka förskrivningen planerar myndigheterna att använda olika verktyg, bland annat ekonomiska incitament och nya riktlinjer. Ett expertteam ska ta fram nationella rekommendationer för hur nedtrappning av läkemedel ska gå till, och nya utbildningsprogram ska utvecklas med fokus på risker och säker utsättning. Kennedy har även uppmanat vårdgivare att i större utsträckning använda icke-medicinska behandlingsmetoder och att stärka patienternas delaktighet i beslutsprocessen. HHS belyser icke-medicinska metoder, såsom familjestöd, psykoterapi, näring och fysisk aktivitet när det är kliniskt lämpligt. Vårdgivare kan också hitta information i brevet om faktureringskoder som kan användas för att stödja tillhandahållandet av evidensbaserade icke-medicinska behandlingar. Dessutom kommer National Institutes of Health (NIH) och FDA påskynda forskningen om nya, innovativa behandlingar för psykiska hälsotillstånd. Målet är att minska onödigt beroende av läkemedel, förbättra behandlingsresultaten och ge patienterna större kontroll över sin egen vård. Det är dock svårt att förutse vilken effekt dessa förändringar kommer att få, eftersom beslut om medicinering fattas i samråd mellan patient och läkare. USA skulle i framtiden kunna inspireras av Storbritannien, där man redan genomfört omfattande reformer för att minska överförskrivning, bland annat genom uppdaterade riktlinjer och nationella uppföljningssystem. Under konferensen lyfte flera talare behovet av ytterligare åtgärder, såsom tydligare varningar på läkemedelsförpackningar och krav på informerat samtycke innan behandling påbörjas. Man ville också fasa ut skolbaserarad screening för mental ohälsa. Andra vill ha samma varningar på förpackningen som på cigarettpaket. Personer med egen erfarenhet av psykiatrisk vård vittnade också om hur de under lång tid behandlats med flera olika läkemedel utan att må bättre. Laura Delano, en författare och tidigare psykiatrisk patient som grundade Inner Compass – en ideell organisation som stöttar personer som vill sluta med mediciner – beskrev hur hon under sina tonår “tog två läkemedel, sedan tre, sedan fyra, sedan fem”, vilket lämnade henne i förtvivlan och med avtrubbade känslor. Under Kennedys ledarskap, berättade hon, har hon sett hur den gräsrotsrörelse som drivs av personer med egna erfarenheter av att sluta med mediciner har vuxit till en kraftfull rörelse, med stöd även inom regeringen. Delano sade under konferensen: “Vi börjar nu vakna upp från de falska löften som denna industri som kallas mental hälsa har gett. Tiden är ute för denna vilseledande myt. Vår kultur genomskådar den nu. För bara några år sedan hade jag aldrig i mina vildaste drömmar kunnat föreställa mig att vi skulle nå denna vändpunkt.” Sammanfattningsvis markerar Kennedys initiativ ett skifte i synen på psykiatrisk behandling i USA. Fokus flyttas från en stark tilltro till läkemedel som standardlösning, till en mer nyanserad och individanpassad vård där flera behandlingsalternativ vägs in för att säkerställa att barn och vuxna som kämpar med psykiska hälsoproblem har rätt information för att fatta välgrundade behandlingsbeslut och få det stöd de behöver. (1) https://www.hhs.gov/press-room/hhs-launches-maha-action-plan-curb-psychiatric-overprescribing.html Redaktör Peter Anstrin Ansvarig utgivare Eva Andersson utgivningsansvarig@kmr.nu För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Utvecklingen kring ADHD-diagnostik och förskrivning av centralstimulerande läkemedel visar en kraftig och accelererande ökning i flera västländer. Nya granskningar från Sverige, Norge, England och USA pekar på återkommande mönster: snabbt växande privata aktörer, digitala diagnosmodeller, kraftig överförskrivning och betydande ekonomiska incitament. Samtidigt växer oron för patientsäkerheten och de långsiktiga samhällskostnaderna. SVERIGE I Sverige har utvecklingen nått nivåer som beskrivs som exceptionella internationellt sett. Enligt uppskattningar kommer upp till 15 procent av alla pojkar och 11 procent av flickorna att ha en ADHD-diagnos inom några år, efter en ökning på 50 procent under de senaste tre åren. Redan idag behandlas 263 000 personer – varav 103 000 barn och ungdomar – med centralstimulerande droger. Försäljningen av ADHD-droger uppgick 2022 till över 1,3 miljarder kronor, motsvarande drygt 74 miljoner dygnsdoser. Förra året steg kostnaderna till 1,8 miljarder. Samtidigt växer en privat marknad där en diagnos kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor. I början av december 2024 anmälde Kommittén för Mänskliga Rättigheter (KMR) företaget Psykiatrispecialisterna till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för allvarliga brister i diagnostik och läkemedelsförskrivning. (1) Det tog ett tag innan media kopplade på. Bland annat pekade vi på att barn satts direkt på amfetaminpreparat utan att först ha prövat andra behandlingsformer, i strid med gällande riktlinjer. I flera fall ska hela utredningar ha genomförts digitalt utan fysisk kontakt med barnet. Att undersökningar gjordes digitalt ”inga har överhuvudtaget varit i samma rum med barnet”. Alltså ingen undersökning av kardiovaskulär status, en allvarlig biverkning av ADHD-droger. Kritiken omfattar även att diagnoser ställts utan tillräcklig differentialdiagnostik, där andra möjliga orsaker till barnens problem inte utretts. Parallellt riktar diagnosföretag sin marknadsföring direkt till skolor, där läkemedelsbehandling framställs som ett sätt att minska behovet av extra resurser i undervisningen. Man anförde bland annat på hemsidan att den av företaget förskrivna medicinen ska ses som en utgiftsbesparande åtgärd för skolor – till vilka man direkt marknadsför sina tjänster – och kan göra att ”behovet av lärarassistent minskar eller försvinner”. Till media sade ägaren Grönte att i ”femtio procent av fallen försvinner problemen som ett trolleri om barnet får medicin”. Och att detta trolleri innebär följande: ”Om skolan i stället köper en utredning och en medicininsättning, kan de vinna en miljon på att inte anställa en resurs”. (Psykologtidningen 24 oktober 2024) Psykiatrispecialisterna sattes i konkurs i mars i år. De medicinska riskerna är inte obetydliga. Över 2500 fall av överdoser i självdestruktivt syfte bland barn och ungdomar rapporterades i Sverige mellan 2011 och 2021, och enskilda fall beskriver allvarliga biverkningar såsom hallucinationer, hjärtproblem och kramper. NORGE Även i Norge syns en kraftig ökning. Antalet kvinnor mellan 10 och 40 år som fått ADHD-diagnos har ökat med nästan 80 procent sedan 2018, och mellan 2011 och 2021 ökade behandlade kvinnor i åldern 18–40 år med över 180 procent. Samtidigt har användningen av ADHD-läkemedel fördubblats på fem år. I gruppen kvinnor 30–39 år är ökningen så hög som 135 procent. (2) Nu ökar kritiken av privatägda kliniker. En tillsyn av den privata kliniken Fokusert Helse visade att över 330 patienter utreddes under ett år – och att 90 procent fick diagnosen ADHD. Utredningarna skedde ofta helt digitalt och kunde resultera i diagnos inom en vecka. Myndigheterna konstaterade att verksamheten bröt mot kraven på medicinsk försvarlighet. Diagnoserna baserades på för tunt underlag, viktig bakgrundsinformation saknades och patienter bedömdes inte för lämplighet för digital utredning. Ett konkret exempel är “Karoline”, som efter tre videomöten fick diagnosen ADHD – till en kostnad på över 20 000 kronor – utan att någon extern information om hennes bakgrund inhämtades. ENGLAND I England har ökningen av ADHD-diagnoser och efterfrågan på utredningar lett till ett hårt belastat offentligt system och en snabbt växande privat marknad. Inom den statliga sjukvården (NHS) rapporteras väntetider på flera år, upp till tio år, för en ADHD-utredning, vilket i sin tur har drivit toitusentals patienter till privata kliniker där diagnos kan erhållas betydligt snabbare – ofta inom veckor, med tillhörande amfetamin. I England, med 56 miljoner i befolkning, får 325 000 ADHD-droger. Det är 0,6 % av befolkningen. I Sverige, med 11 miljoner, fick förra året 263 000 ADHD-droger. Det är 2,5 % av befolkningen. Vi har alltså i Sverige en förskrivning per person som är mer än 4 ggr högre än den i England. Utvecklingen i England följer annars samma mönster som i övriga Europa och USA, med kraftigt ökande efterfrågan på ADHD-diagnoser – och naturligvis amfetamin, samt växande privata vårdaktörer. Även här rapporteras långa väntetider i offentlig vård, vilket driver patienter till privata alternativ där diagnoser kan ställas betydligt snabbare. Hälsovårdsministern säger att de inte kan hanterad en epidemi som snabbt blivit en kris. Kostnaderna främst relaterade till ADHD har tredubblats mellan 2021 och 2024, från 194 miljoner pund (2,5 miljarder kr) till 577 miljoner pund (7,2 miljarder kr). (3) Över 20 000 personer i månaden refereras till denna snabbt expanderande verksamhet. Denna utveckling har kritiserats för att skapa ett parallellt vårdsystem där betalningsförmåga avgör hur snabbt en patient får hjälp. Experter har varnat för att snabba utredningar riskerar att missa andra bakomliggande orsaker till symtom, vilket kan leda till felaktiga diagnoser och behandlingar. Socialministern i England gör klart att man inte ekonomiskt klarar det här; det går ut över mycket annat. Medan diagnosföretagen, också precis som i Sverige och andra länder, parasiterar på sjukvårdssystemet och håvar in pengar på att ösa ut diagnoser och piller. De privata aktörerna tjäna enorma pengar. En av dem är ADHD360 med dr Phil Anderton som ägare. Liknande vår Psykiatrispecialisterna i Sverige. Fast ADHD360 är störst i Europa. Anderton med fru sålde kliniken nyligen för 22,5 miljoner pund (280 miljoner kr). En annan aktör, Psicon såldes för 33,2 miljoner pund (418 miljoner kr). Staten har betalt 128 miljoner pund (1,6 miljarder kr) av skattebetalarnas pengar till privata aktörer år 2005 – en ökning på 36 miljoner pund sedan 2003. I år räknar man med en budget på 314 miljoner pund. USA I USA har utvecklingen nått en helt annan skala och lett till rättsliga åtgärder. Telepsykiatriska bolag som Done Global och Cerebral har anklagats för systematisk överförskrivning av ADHD-läkemedel. (4) Enligt åklagare har Done Global distribuerat över 40 miljoner tabletter och genererat mer än 100 miljoner dollar i intäkter. Företagets VD har avgått, står nu inför federala åtal och riskerar upp till 20 års fängelse. Cerebral, som värderades till miljardbelopp, har ingått en förlikning på 3,65 miljoner dollar efter att ha uppmuntrat överförskrivning och delat patientdata från över tre miljoner användare. Förskrivningen av centralstimulantia ökade med 10 procent på ett år till 41,4 miljoner recept. Samtidigt behandlar dessa bolag hundratusentals patienter, ofta genom korta videomöten eller digitala formulär. Den mänskliga konsekvensen framträder i vittnesmål från vårdpersonal. En sjuksköterska beskrev hur patienter diagnostiserades under 30-minuterssamtal och att “hälften av alla” fick en ADHD-diagnos samt amfetamin, ”vilket de var ute efter och skrek efter”, sade hon. Samtidigt visar data att 3,15 miljoner barn i USA behandlas med psykostimulerande läkemedel, varav ca 60 000 är under 5 år – och att antalet samtal till giftinformationscentraler relaterade till ADHD-läkemedel har ökat med omkring 300 procent mellan 2001 och 2021. Totalt 6 155 852 barn och ungdomar fick någon form av psykiatriska droger 2024. SAMMANFATTNING Genomgående i samtliga länder framträder ett mönster av snabbt växande diagnosfrekvenser, ökande läkemedelsförskrivning och starka ekonomiska drivkrafter. Digitalisering och privata aktörer har ökat tillgängligheten, genom ett parallellt sjukvårdssystem, men samtidigt skapat nya risker kopplade till bristande utredningar och övermedicinering. De samlade uppgifterna pekar på en utveckling där både patientsäkerhet och samhällsekonomi påverkas, samtidigt som myndigheter i flera länder nu inleder granskningar och rättsliga processer. Bakom statistiken finns individer – barn, ungdomar och vuxna – vars diagnoser och behandlingar i många fall ifrågasätts i efterhand. Frågan som nu ställs i flera länder är om systemet har vuxit snabbare än kontrollmekanismerna, och vilka konsekvenser det får på lång sikt. (1) https://www.kmr.nu/single-post/snabba-cash-kmr-anm%C3%A4ler-diagnosf%C3%B6retag (2) https://www.nrk.no/spesial/nesten-80-prosent-okning-i-antall-adhd-diagnoser-blant-kvinner-1.16216137 (3) https://www.dailymail.com/news/article-15765483/The-healthcare-fat-cats-making-fortune-ballooning-ADHD-crisis-diagnosis-industry-tripled-benefits-spending-577-million-just-four-years.html (4) https://www.kmr.nu/single-post/n%C3%A4tpsykiatriska-f%C3%B6retag-inf%C3%B6r-r%C3%A4tta-f%C3%B6r-distribution-av-%C3%B6ver-40-miljoner-adhd-tabletter https://www.kmr.nu/single-post/vd-f%C3%B6r-telepsykiatri-d%C3%B6md-f%C3%B6r-adderall-distribution-och-bedr%C3%A4geri-v%C3%A4rt-100-miljoner-dollar Redaktör Peter Anstrin Ansvarig utgivare Eva Andersson utgivningsansvarig@kmr.nu För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

KMR Sverige har åstadkommit hundratals reformer genom vittnesmål i samband med utfrågningar inför lagstiftande församlingar, genom offentliga förhör om psykiatriska övergrepp, och genom att samarbeta med media, lagstiftare och statlig över hela världen, avslöjar vi psykiatrins övegrepp. Pressmeddelande Kommittén för mänskliga rättigheter Hoppsan! Fel igen? ADHD-droger förbättrar inte koncentrationen. Kemibehandling av trötthet Det finns något nästan rörande i hur vetenskapen rör sig. Först en snygg, intuitiv berättelse som alla kan förstå och upprepa – som till exempel “kemisk obalans”, “för lite dopamin”, “en trasig koncentrationsknapp” – och sedan, ett par decennier senare, en torr men obeveklig genomgång av data som i praktiken säger: det där var… inte riktigt sant. Och lika förutsägbart som själva upptäckten kommer reaktionen: ”Ingen hade egentligen sagt så. Det var en förenkling,” och till sis Pressmeddelande KMR 7 hours ago Utgivningsansvarig Eva Andersson utgivningsansvarig@kmr.nu "Kritik av psykiatrin är nödvändig och viktig, och kommer att fortsätta att vara det, och psykiatrin kan bara avfärda den på egen risk.” –Psychiatric Times, 6 januari 2022 Vi avslöjar psykiatrin … Du gör det möjligt RAPPORTERA TILL OSS OM PSYKIATRIN Sanningen om psykiatri Kortfattade fakta Fallberättelser Viktig information Broschyrer Psykiatriska droger Nerdrogning av barn Biverkningar Våldtäkter inom psykiatrin Elchocker FILMER DSM, Medicinskt bedrägeri Varning: psykiatri Dödens industri Marknadsföring av vansinne Mördande vinst Den dolda fienden Dödlig utgång RÄTTIGHETER Rättigheter inom psykiatrin Grupper för mentalvårdspatienter Juridiska resurser Federal lagstiftande information ALTERNATIV Alternativ mental hälsa Jag vill sluta med psykofarmaka Alternativ för barn Kompletterande alternativ hälsa Hälsoalternativ & information AGERA Rapportera psykiatriska brott Rapportera biverkningar Bli medlem Donera Kontakta oss BLI KMR STÖDMEDLEM Ta del av KMR Sveriges nyhetsbrev Garanterat spam- och kostnadsfritt! Se Alla Broschyrer

Effekterna av elchockbehandling är fruktansvärda. Men att både elchocksbehandling och psykokirurgi är extremt inkomstbringande för psykiatrin - då de ... OM PSYKIATRIN Sanningen om psykiatri Kortfattade fakta Fallberättelser Viktig information Broschyrer Psykiatriska droger Nerdrogning av barn Biverkningar Våldtäkter inom psykiatrin Elchocker DOKUMENTÄRFILMER DSM, Medicinskt bedrägeri Varning: psykiatri Dödens industri Marknadsföring av vansinne Mördande vinst Den dolda fienden Dödlig utgång RÄTTIGHETER Rättigheter inom psykiatrin Informerat samtycke Grupper för mentalvårdspatienter Juridiska resurser Federal lagstiftande information ALTERNATIV Alternativ mental hälsa Jag vill sluta med psykofarmaka Alternativ för barn Kompletterande alternativ hälsa Hälsoalternativ & information AGERA Rapportera psykiatriska brott Rapportera biverkningar Bli medlem Donera Kontakta oss ELCHOCKER "Effekterna av elchockbehandling är fruktansvärda. Men att både elchocksbehandling och psykokirurgi är extremt inkomstbringande för psykiatrin - då de resulterar i en lång, utdragen och dyr psykiatrisk 'eftervård' som säkerställer framtida inkomster och ökade anslag - nämns aldrig i konversationen." Jan Eastgate, internationell ordförande, Kommittén för Mänskliga Rättigheter ELCHOCKER: ATT FÖRSTÖRA LIV - Enligt rapporter är elchockbehandling (även känd under namnet elektrokonvulsiv terapi, ECT) och psykokirurgi (såsom lobotomi) "behandlingar" som psykiatriker idag försöker förbereda för comeback. Allt sedan dessa metoder började användas har de förföljts av konflikter mellan de ECT-psykiatriker som hårdnackat håller fast vid att använda dem och det stora antal offer och deras familjer, vars liv blivit fullständigt förstörda. Alla som mått illa av att ha sett videoinspelningar av elchocksbehandlingar eller psykokirurgi vet allt för väl vad det handlar om. Dessa metoder har tortyrens alla kännemärken, den tortyr som hörde till arsenalen hos KGB:s förhörsledare, och har inget att göra med medicinsk vetenskap. Det är dock ytterst få som har sett inspelningar av det här slaget, speciellt bland de som lagstiftat om dess tvångsanvändning, och än färre har sett metoderna tillämpas i verkligheten. ECT innefattar att 80-120 volt skickas genom hjärnan och framkallar krampanfall av grand mal-typ och ger svåra hjärnskador. Ibland avlider patienten omedelbart. Psykiatriker döljer medvetet ingreppen bakom en medicinsk täckmantel: sjukhusmiljö, vitklädda assistenter, bedövningsmedel, muskelavslappnande droger och utrustning som ser sofistikerad ut. Effekterna av chockbehandling är fruktansvärda, men den verkliga innebörden förklaras aldrig för patienterna eller deras familjer. Och ännu värre, när invändningar görs avvisas de. Att både elchocksbehandling och psykokirurgi är extremt inkomstbringande för psykiatriker och sjukhus - då de resulterar i en lång, utdragen och dyr psykiatrisk "eftervård" som säkerställer framtida inkomster och ökade anslag - nämns aldrig i konversationen när man vill övertyga de motvilliga eller de inte ont anande.Med bokstavligt talat miljarder i vinst från ECT och psykokirurgi finner man en förfärande nivå av felaktig information om dessa idag. Det mesta av det som sprids görs av psykiatriker, medan många vetenskapsmän är starkt kritiska mot denna procedur. Neurologen John Friedberg, som har forskat om effekterna av ECT i över 30 år, konstaterar: "Det är mycket svårt att uttrycka i ord vad chockbehandling gör med människor rent allmänt [...] den förstör deras ambitioner och [...] deras livskraft. Den gör dem ofta tämligen passiva och apatiska [...] Förutom minnesförlust är apati och bristen på energi anledningen till att [psykiatrikerna] fortfarande kan komma undan med denna behandling." Mary Lou Zimmerman vet hur det känns att förlora sina ambitioner och sin vitalitet - men inte som ett offer för ECT utan för psykokirurgi. I juni 2002 dömdes Cleveland Clinic i Ohio av en jury att betala 7,5 miljoner dollar till den då 62-åriga kvinnan för en psykokirurgisk operation som hade utförts på henne fyra år tidigare. Hon hade sökt hjälp för sin tvångsmässiga handtvätt. På klinikens hemsida på internet sa man sig ha positiva resultat i 70 procent av fallen. Man genomförde en operation på henne varvid fyra hål borrades i hennes skalle och man avlägsnade delar av hennes hjärna, var och en ungefär så stor som en spelkula. Följden blev att hon vare sig kunde gå eller stödja på sina ben, hon kunde inte äta själv och inte klara av sina toalettbestyr. Hennes advokat Robert Linton skrev: "Hon har förlorat allt förutom vetskapen om att hon har förändrats [...] Hon är fullständigt handikappad och behöver ständig omvårdnad..." Den psykiatriska industrin i USA tjänar idag fem miljarder dollar per år på ECT. Det är 360 % fler 65-åringar som får ECT per år än 64-åringar eftersom Medicare (den statliga sjukförsäkringen) börjar gälla från 65 års ålder, vilket visar att ECT inte används av medicinska skäl utan av profithunger och girighet. Även om psykokirurgi inte längre används så ofta genomförs fortfarande 300 ingrepp årligen i USA, inklusive de ökända prefrontala lobotomierna.Trots deras sofistikerade sken av "vetenskaplighet", visar den brutalitet som ECT och psykokirurgi representerar att psykiatrin fortfarande inte har kommit längre än deras tidigaste barbariska behandlingsmetoder. Den här rapporten har skrivits för att säkerställa att, likaväl som det idag är förbjudet att använda piskor, åderlåtning och prygel, så bör de "behandlingar" som vi här redogör för förbjudas och överlämnas till åklagare och domstolar som de grova brott de bevisligen är. ECT och psykokirurgi bör kallas för vad de är - tortyr - och bör förbjudas. Lagar bör stiftas vilka gör det till ett brott att ge ECT eller psykokirurgibehandling till en patient som inte lämnat sitt medgivande, eller om den information som patienten gavs inte var fullständig. Psykiatriker som ger ECT- och psykokirurgibehandlingar skall ställas fullt ansvariga, både civilrättsligt och enligt brottsbalken, för vad som händer med patienten i samband med, efter, och på grund av behandlingen, och dömas för alla skador som kan ha uppstått pga. deras "behandling". KMR:s REKOMMENDATIONER

Psykiatrins diagnostiska kriterier röstas bokstavligen fram och förs in i Amerikanska psykiatriförbundets Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders OM PSYKIATRIN Sanningen om psykiatri Kortfattade fakta Fallberättelser Viktig information Broschyrer Psykiatriska droger Nerdrogning av barn Biverkningar Våldtäkter inom psykiatrin Elchocker DOKUMENTÄRFILMER DSM, Medicinskt bedrägeri Varning: psykiatri Dödens industri Marknadsföring av vansinne Mördande vinst Den dolda fienden Dödlig utgång RÄTTIGHETER Rättigheter inom psykiatrin Informerat samtycke Grupper för mentalvårdspatienter Juridiska resurser Federal lagstiftande information ALTERNATIV Alternativ mental hälsa Jag vill sluta med psykofarmaka Alternativ för barn Kompletterande alternativ hälsa Hälsoalternativ & information AGERA Rapportera psykiatriska brott Rapportera biverkningar Bli medlem Donera Kontakta oss KORTFATTADE FAKTA OM PSYKIATRI Trots att psykiatriker framställer sig som ”auktoriteter” på sinnet och mental hälsa, så finns det ingen vetenskaplig grund för någon av psykiatrins behandlingar eller metoder. Här presenteras konkreta bevis som vederlägger ett flertal av denna pseudovetenskaps främsta anspråk och metoder. Återgå till Översyns Sidan PSYKISKA STÖRNINGAR röstas fram Psykiatrins diagnostiska kriterier röstas bokstavligen fram och förs in i amerikanska psykiatriförbundets Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders – DSM (psykiatrins diagnoshandledning över psykiska störningar).Det man röstar fram är ett system för klassificering av symptom som är drastiskt annorlunda och främmande för allt vad medicin heter. Ingen av diagnoserna stöds av objektiva belägg för fysisk åkomma, sjukdom eller vetenskap. ”Det finns inga objektiva tester inom psykiatrin, ingen röntgen, inga laboratorietester, eller undersökningsresultat som definitivt Psykiatrins fakturerings-”Bibel”, den Diagnostiska och statistiska handledning över psykiska störningar (DSM) avgör om en person har eller inte har en psykisk störning.”– Allen Frances, före detta ordförande för arbetsgruppen för DSM-IV ”DSM-IV är en fabrikation genom vilken psykiatrin försöker bli accepterad inom medicinen i allmänhet. De insatta vet att DSM-IV är mer ett politiskt än vetenskapligt dokument ... men trots dess stora brister har den blivit en bibel och inkomstbringande bestseller.” – Loren Mosher, läkare och professor i klinisk psykiatri ”Saker kommer inte med i DSM baserat på blodprov eller hjärnskanningar eller fysiska rön. Det baseras på beskrivningar av beteende. Och det är så hela det psykiatriska systemet fungerar.” – Dr Colin Ross, psykiater ”Vi kan tillverka tillräckligt många olika diagnoser för normal ombytlighet i humör och tanke, för att ständigt förse människor med medicin ... Men när det handlar om att tillverka sjukdom, är psykiatrikerna mästarna.” – Dr Stefan Kruszewski, Harvard-utbildad psykiater i Pennsylvania, 2004 ”Kort sagt, hela den här affären med att skapa psykiatriska ’sjukdoms’-kategorier, formalisera dem genom allmän överenskommelse och därefter ge dem diagnostiska koder, vilket sedan leder till att de används för att debitera försäkringsbolagen, är inget annat än ett omfattande lurendrejeri som ger psykiatrin ett pseudovetenskapligt sken.” Förövarna smörjer förstås kråset på allmänhetens bekostnad.” – Dr Thomas Dorman, specialist på invärtes sjukdomar och medlem av Royal College of Physicians i Storbritannien, ledamot av Royal College of Physicians i Kanada