top of page

Psykisk ohälsa en oerhört smittsam kampanj – Del ll


Kampanj för ökad tolerans blev kampanj för fler diagnoser och mer psykofarmaka.

 

Ursprungligen startade kampanjen som en insats för ökad tolerans mot psykiskt sjuka, men det urartade till en kampanj där läkemedelsindustrin med statliga myndigheters hjälp marknadsförde psykofarmaka till allmänheten – med skattemedel.

 

Sökte man på ”psykisk ohälsa” för fem år sedan fick man knappt en miljon sökningar. För tre-fyra år sedan var det två miljoner. En dag i april i år var det närmare tio miljoner. Kampanjen för ”ökad tolerans” har verkligen gett resultat, hälften av alla sjukskrivningar beror idag på ”psykisk ohälsa”. Psykiatrin hinner inte skriva ut alla recept på psykofarmaka, allmänpraktiserande läkare skall få hoppa in och ta över. Man kan tro att det blivit en kampanj för psykisk ohälsa.

 

Kampanjen startade år 2009 med att den statligt nyinsatta myndigheten Handisam* fick regeringens uppdrag att minska fördomar mot personer med psykiska problem. Men så blev det inte. I stället blev det en kampanj som främst gynnade läkemedelsindustrins och den biologiska psykiatrins intressen: en kampanj där läkemedelsindustrin marknadsför psykofarmaka till allmänheten – med statens hjälp, med skattemedel.

 

Resultatet ledde till dagens kampanj för psykisk ohälsa där 1,73 miljoner svenskar idag regelbundet går på psykofarmaka. Totalt närmare tre miljoner har hämtat ut recept på psykofarmaka.**


1 av 4 påstods vara psykiskt sjuka

Med psykiatriker och läkemedelsorienterade personer i toppen gick kampanjen igång. Med 400 000 exemplar som en bilaga i Dagens Nyheter (bild) i februari 2010, berättar Handisam i huvudrubriken på framsidan att 25 procent av befolkningen bör få en psykiatrisk diagnos – en av fyra påstods nämligen lida av psykisk ohälsa [1]. En fjärdedel av hela Sveriges befolkning. Man vill föra ut att det inte är något märkvärdigt alls att vara psykiskt störd, inget att skämmas för alls. Hela 2,5 miljoner svenskar skulle alltså leva upp till kraven för en psykiatrisk diagnos, i princip förklarades alla dessa vara psykiskt sjuka. Psykisk ohälsa eller psykisk störning är en eufomism för psykisk sjukdom. ”Ingen ska behöva skämmas.”

 

Skapande av sjukdom

Redan här gick kampanjen över stupet. Det blev ingen kampanj för ökad tolerans, vilket kan bevittnas än idag – även om det låter så. I stället blev det ett projekt för det som kallas ”disease mongering” – på svenska: marknadsföring av sjukdom. Det handlar om att utvidga gränserna för de olika sjukdomsbegreppen och på så sätt fånga upp fler människor och öka marknaden för läkemedelsindustrin. De rör sig om att föra in så många människor som möjligt inom gränserna för ”sjukdom”, eufomistikt: psykisk ohälsa. Psykiatrin skapar nya ”sjukdomar”, diagnoser, för vilka läkemedelsindustrin sedan kan marknadsföra psykofarmaka (det vi kallar Psyko Pharma). Idag finns det över 350 olika diagnoser att välja mellan – precis alla kan fångas in med dessa obskyra och meningslösa diagnoser.

 

Nå, det är ingen som påstår att folk inte kan må psykiskt dåligt, men det här handlar om något annat. Det handlar om att omvandla livsproblem, tonårsproblem till psykisk sjukdom – som skall slussas in till psykiatrin och medicineras. Kön till psykiatrin är idag så stor att regeringen alltså överväger att låta allmänläkare få skriva ut amfetamin till barn och ungdomar. Galenskapen har inga gränser.

 

Men det räcker inte med att hitta på en mängd psykiatriska diagnoser – människor måste också övertygas om att de lider av de tillstånd som dessa beteckningar står för. Som i Handisams skrift.

 

Man meddelade att svenskarna inte tror att psykiatrin kan hjälpa dem, att psykiatrin inte fungerar. Så får det inte vara. En attitydförändring måste till, bilagan var ett steg i den riktningen. I Handisams bilaga berättas (s. 11) om de ”attitydambassadörer” som i myndighetens tjänst skulle föra ut kampanjens budskap över landet. Propaganda vore ett bättre ord. Ambassadörer i hundratal strömmade ut till skolor och företag. Fler och fler kände efter och anslöt sig till ”sjukgruppen”. En riktigt smittsam kampanj.

 

Men Handisam hade omtolkat regeringens uppdrag. Det fanns ingenting skrivet om att de skulle ändra folkets uppfattning om psykiatrins effektivitet. Handisam ville dock att de påstådda 2,5 miljonerna ”psykiskt sjuka” svenskar skulle söka vård! De var dessutom kroniskt sjuka, en livslång sjukdom – i hjärnan. Det är ett underbart marknadsföringstrick av läkemedelsindustrin och biologisk psykiatri att propagera för kroniska psykiska störningar och sjukdomar – som behöver ständig behandling. Dessutom gick det inte att bota. Att psykiatrin inte kunde göra något åt dem bevisade bara att det var kroniskt. Underbart! Det var alltid den ”underliggande sjukdomen som kom till ytan” när medicinerna inte fungerade, biverkningarna blev för svåra eller kritiken för stark. Det var med andra ord patientens fel – som nu behövde nya eller starkare mediciner.

 

Handisam arbetade för en attitydförändring till psykiatrin med sina dåliga resultat. Inte direkt en ökad tolerans för de redan psykiskt sjuka. Man ville ha in fler kunder till psykiatrin och dess ”mediciner”. De fick och får stor hjälp av media. Köerna är enorma.

 

Plötsligt 40 gånger fler bipolära

I Handisams tidning ges ett perfekt exempel på detta trick. På sidan 4 får vi ”fakta” om det som kallas bipolär störning, som tidigare hette manodepressivitet. Den gamla manodepressiviteten (som ursprungligen sades drabba en försvinnande liten del av befolkningen, ungefär 0,1 procent [2]) har expanderats ofantligt, som Handisam nu säger: ”3-4 procent av den vuxna befolkningen uppskattas nu uppfylla kriterierna för bipolär sjukdom.”


Det innebär att patientgruppen med den nya utökade definitionen av manodepressivitet blivit ungefär 40 gånger så stor! Det innebär ett hopp från ungefär 7000 vuxna svenskar till 280 000. Och dessutom får vi om ”bipolär sjukdom” veta att den ”är nästan alltid kronisk”. Men Handisam säger också att det finns hopp för alla dessa ”kroniskt sjuka”: ”Med en korrekt diagnos och rätt behandling kan många ändå leva ett normalt och fungerande liv.” Och den ”rätta behandlingen” är naturligtvis psykofarmaka.  Idag är detta en verklighet med 3 procent, 300 000, av befolkningen som går upp och ner emotionellt. Det finns inget biologiskt som kan bekräfta detta som en sjukdom som skall botas med ”medicin”. Men anhörigföreningarna spär på med ambassadörer och influencers som stolta ”kommer ut” med sin nya sjukdom.

 

Vid den artikel där ovanstående ”fakta” om bipolär sjukdom presenteras ges också en länk till mera information. Man länkades till en skenbart objektiv patientförening, vid namn Bipolarna. Och där hamnade man, under rubriken Vad är bipolär sjukdom?, hastigt och lustigt på AstraZenecas hemsida och finner att man deltar i en Interaktiv utbildning om bipolär sjukdom, där man naturligtvis får veta om den ”rätta behandlingen” i form av psykofarmaka –  (”antipsykotika”). Man får i luddiga ordalag reda på att det är en närmast livsfarlig sjukdom som är i behov av vård – mediciner. Man får också veta att deras medicin ”rättar till obalans mellan kemiska ämnen i hjärnan”, vilket är en direkt lögn, vederlagd i så gott som alla seriösa läkartidningar, om än i försiktiga ordalag för att inte göra sig själva fel efter alla år.

I sammanhanget kan nämnas en annan anhörigförening i Skåne som hade sin telefon kopplad direkt till danska läkemedelsföretaget Lundbeck som marknadsförde det antidepressiva medlet Cipramil.


AstraZeneca tillverkar antipsykosmedlet Seroquel, som bland annat användes just på personer med diagnosen bipolär sjukdom. Vid förfrågan sade man sig på Handisam inte ens vara medveten om att man länkar direkt till AstraZenecas marknadsföring av Seroquel!

 

Och det var inte heller av en händelse som AstraZeneca betalade svindlande 520 miljoner dollar (!) (då 3,5 miljarder kronor) för sin illegala marknadsföring av Seroquel i USA [3]. De hävdade att de inte begått något fel, men trots det betalade ut 3,5 miljarder kronor! Seroquel kostar 20-30 000 kronor per patient och år. Men om dessa saker nämnde varken Handisam eller anhörigföreningarna något. 

 

ADHD tog fart

Samtidigt gavs även utrymme för ADHD som påstods vara en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Man hänvisas till föreningen Attention för mer ”kunskap”. Attention var som andra patientföreningar starkt sponsrad av och kopplad till läkemedelsindustrin. Under åren 2004-2005 fick man 1 miljon kronor av Eli Lilly som tillverkade Ritalina [12]. Man fick även bidrag från psykiatriprofessor Christopher Gillberg via en förening där han satt som ordförande. Gillberg var den som introducerade termen DAMP, som senare förkastades och blev ADHD. Han förespråkade starkt Ritalina och blev mycket upprörd när Livsmedelsverket valde rent amfetamin i låga doser i första hand vid godkännandet. ”Vi har mycket goda kontakter med Christopher Gillberg”, sade en representant för Eli Lilly vid förfrågan. Attention hade även ett utmärkt samarbete med Janssen-Cilag [13] (som tillverkar Concerta) och i företagets så kallade kunskapsråd satt en mängd personer med starka finansiella band till tillverkarna av ADHD-droger [14]. Attention har haft sponsrade helsidor med annonser från läkemedelsbolag i sin tidning.


Föreningen placerades av psykiatrisamordnaren Anders Milton i toppen av gruppen Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), där också Attentions ordförande Anki Sandberg stod överst i rollen som samordnare (fram till 2021). Hon är fortfarande ordförande för Attention, men idag sitter hon även med i den regeringstillsatta delegationen som ska verka för en ökad tillgänglighet inom vården med fokus på kortare väntetider. Vilket betyder fler diagnoser och snabbare tillgång till mediciner.                                                                                      

 


Anki Sandberg, Attention


Milton började två dagar, innan han slutade sitt uppdrag som Nationell samordnare åt regeringen,  rådgivare åt läkemedelsbolaget Pfizers svenska vd. Ett par dagar innan han slutade krävde han i media att alla patienter med tunga diagnoser skulle ha psykofarmaka – vilka bland annat Pfizer tillverkade.

 

Attention har över hela landet försett media och okritiska journalister med passande patienter som alla berättat en historia om långa köer och svårigheter med att få en ADHD-diagnos – och behandling med ”ADHD-medicin”. Det har gett resultat. Idag får 218 000 personer ”ADHD-medicin”. Främst amfetamin!

 

Psykiatrikern bakom bipolärt

När barnen använt amfetamin ett tag utvecklas en effekt som psykiatrikerna idag kallar – bipolärt, alltså en ”biverkning” av ADHD-drogen, delvis orsakat av en toleranshöjning. Vilket gör att de nu får antipsykotika – den tyngsta psykiatriska drogen. Man säger i det länkade dokumentet [19], genom en av USA:s och faktiskt världens ”främsta” barnpsykiatriker,


Joseph Biederman, att 25 % av dessa [adhd] barn kan ha bipolär sjukdom. (Biederman blev senare föremål för kongressutredningar i USA, för att inte ha redovisat 1,6 miljoner dollar (11 miljoner kronor) som han fått från läkemedelsindustrin – främst från tillverkaren av Concerta, Johnson&Johnson. I ett hemligt brev till läkemedelsfirman J&J skrev han att hans studier om företagets antipsykotika för barn ”skulle säkerställa effektiviteten och säkerheten hos denna åldersgrupp”. Han hade inte ens påbörjat någon studie! Internationella KMR (CCHR) stoppade senare Biederman från att hålla föredrag för Word Psychiatric Association (WPA) pga. finansiella oegentligheter. [20]

 

Resten är egentligen bara historia. Ambassadörer, influencers och kändisar släpas ut i media och får propagera för den och den sjukdomen. ”ADHD har gjort mig stark!” Ja, amfetamin har den verkan. Handisam påbörjade den kampanj med våra skattepengar som nu håller på att sjukförklara en stor del av Sveriges befolkning.

 

Patientgrupper nu under statlig kontroll

Rickard Bracken som ledde Hjärnkoll inom Handisam med ett stort kontaktnät inom läkemedelsindustrin och sjukvården blev generalsekreterare för Suicid Zero år 2019. Trenden för självmord bland unga kvinnor har ökat mycket de senaste åren. Majoriteten hade använt antidepressiva. Total tystnad om detta har genomsyrat dessa gruppers material. Dessförinnan hann han med att övertyga tjänstemän och arbetsgivare att de måste satsa på psykisk hälsa för sina anställda. ” Arbetsgivarna har mycket att vinna på att förebygga och hantera psykisk ohälsa i arbetslivet”, menade han. Vet inte om alla håller med om det när man tittar på de ökade sjukskrivningssiffrorna, där ”stress” ligger högst. Bracken blev även projektledare för Uppdrag psykisk hälsa inom SKR (SKL på den tiden). I april 2024 blev han generalsekreterare för Mind som arbetar med opinionsbildning runt psykisk hälsa!

Han fick skarp kritik 2015 under rubriken ”Hjärnkoll skapar dimridåer” för att ha försvagat anhörig-, brukar- och patientföreningar till en slags serviceorgan för staten. Rickard Bracken har nu lyckats samlat ihop dessa under statlig flagg och styrning. De hade tidigare varit ledande i kampanjen mot stigma. Hjärnkoll tog över styrningen av antistigmakontroll från den ideella sektorn och inriktade den på psykiatrin och läkemedelsbehandling, varigenom dessa grupper försvagats vad det gäller den direkta kritiken mot vården. (21) De ideella föreningarna krävde inte mer ”medicin” i första hand, men stigman sitter kvar, köerna ökar.

 

Den läsare som inte förstått att läkemedelsbolagens, psykiatrins och Attentions propaganda för legala amfetaminpreparat gör att spridningen och missbruket av narkotikan stiger i höjden, rekommenderas att direkt klicka på följande länk och läsa 103 sidor med berättelser från de svenska ”brukarna” av Concerta och Ritalina: http://jannel.se/concrit.Apr2010.pdf

 

2018 rapporterade Socialstyrelsen att närmare 200 000 barn var psykiskt sjuka (psykisk ohälsa kallas det). Idag finns inga rapporter men klart är en ofantlig ökning, i synnerhet efter pandemin. Det stora problemet är att psykiatrin inte kan bota, bara dämpa symtomen med oftast och närmast narkotiska preparat som utvecklar beroende och kraftiga biverkningar. Då antidepressiva inte fungerar bättre än placebo och att deras ursprungliga tes ”justerar obalans i hjärnkemin” är totalt vederlagd, måste de utveckla nya vapen. Snart kommer en våg med hallucinogena preparat, såsom LSD, ketamin, psilocybin och även grodgift, i en slags hallucinatorisk tsunamivåg om man skall tolka den halleluja som syns i media, med total brist på kritik. Vi skall återkomma till den.

 

Kostnaderna för allt detta är astronomiska. Enbart ADHD kostar 1,3 miljarder i amfetaminkostnader och lika mycket i omsorgsbidrag. Då har vi inte nämnt utredningskostnaderna som i det privata kostar 30 000 kr i genomsnitt. Vad de övriga ”sjukdomarna” kostar behöver utredas.

 

Staten har satsat mångmiljardbelopp de senaste 10 åren på en psykiatri som inte fungerar, och mer krav kommer på ökade resurser. Pengarna kastas i ett stort svart hål. Tyvärr följer det med en hel del personer som tror att de blir hjälpta.

 

 

 

* Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) var en svensk statlig myndighet, som existerade mellan den 1 januari 2006 och den 30 april 2014.

Handisams uppdrag var att samordna och driva på politik beträffande funktionshinder. Den inbegrep den tidigare myndigheten Handikappombudsmannen och en del av den tidigare myndigheten Statens institut för särskilt utbildningsstöd. Delar av Handisams verksamhet fördes över på den nybildade Myndigheten för delaktighet. (Wikipedia)

 

** Baserat på Socialstyrelsens läkemedelsregister. Vissa kan ta två eller fler preparat, det går inte att skilja på i Socialstyrelsens databas, men om man räknar med minst 2,5 miljoner som tagit ut psykofarmaka någon gång, varav 1,73 regelbundet, så räcker det nog till.

 

Referenser

 

[1] DN-bilaga om Handisam och attityder till psykisk ohälsa, 23 februari 2010, https://www.yumpu.com/sv/document/read/21806667/dn-bilaga-i-pdf-format-handisam 

(Ursprunglänken till bilagan hos Handisam är borttagen – Bilagan var främst finansierad genom att skattefinansierade myndigheter på regional och nationell nivå betalt annonser som stödjer arbetet med att göra samhället tillgängligt för fysiskt handikappade – inte utöka läkemedelsbehandling med psykofarmaka.

 

[2] Healy D (2006) “The Latest Mania: Selling Bipolar Disorder”. PLoS Med 3(4): e185. doi:10.1371/journal.pmed.0030185

 

[3] Duff, “For $520 Million, AstraZeneca Will Settle Case Over Marketing of a Drug”, New York Times, 26 april 2010, http://www.nytimes.com/2010/04/27/business/27drug.html?ref=business 

 

[4] Rothelius, ”Ifrågasatt marknadsföring kostar Astra Zeneca miljarder”, Dagens Medicin, 28 april 2009,

 

[5] Överenskommelse mellan justitiedepartementet och AstraZeneca, 23 april 2010,

 

[6] Pringle, “US Kids Represent Psychiatric Drug Goldmine”, Truthout, 12 december 2009, http://www.truthout.org/1213091 

 

[7] Teri Cox, “Forging Alliances Advocacy Partners,” Pharmaceutical Executive, 1 september 2002, http://pharmexec.findpharma.com/pharmexec/article/articleDetail.jsp?id=29974.

 

[8] Josh Weinstein, “Public Relations: Why Advocacy Beats DTC,” Pharmaceutical Executive, 1 Oct. 2009. http://pharmexec.findpharma.com/pharmexec/article/articleDetail.jsp?id=129300&pageID=1.

 

[9] Leo/Lacasse, “The Media and the Chemical Imbalance Theory of Depression”, Society, (2007) http://www.springerlink.com/content/u37j12152n826q60/fulltext.pdf   

 

[10] Leo/Lacasse, “Serotonin and Depression: A Disconnect between the Advertisements and the Scientific Literature”, PloS Medicine, (2005), http://medicine.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371/journal.pmed.0020392  

 

[11] Healy, citerad i artikeln “Ads for SSRI antidepressants are misleading, say researchers”, Medical News Today, (2005), http://www.medicalnewstoday.com/articles/33290.php    

 

[12] Avtal Eli Lilly – Attention, http://jannel.se/lilly-attention/lilly.attention.pdf 

 

[13] Läkemedelsbolaget Janssen-Cilag, ihop med Attention, Pressmeddelande, Ingen behandling för vuxna med ADHD, 8 juni 2005, där minst 50 000 barn och 240 000 vuxna i Sverige sägs behöva en ADHD-diagnos, och ofta bolagets ADHD-drog Concerta, http://www.euroinvestor.se/News/ShowNewsStory.aspx?StoryId=8916950 

 

[14] Janne Larsson, Pillerpsykiatrin i klassrummen, mars 2009, http://jannel.se/pillerpsykiatriniklassrummen.pdf 

 

[15] Apotekens Service AB, Totalförsäljning av läkemedel, januari 2010.

 

[16] I tillägg till vad som sägs om ADHD och bipolär sjukdom kan sägas att antidepressiva medel skapar liknande reaktioner – därav intresset att ”omdefiniera” depressioner som bipolär sjukdom, för vilken man då kan skriva ut neuroleptika och så kallade ”humörstabiliserande medel” (mood stabilizers).) Se [2] http://www.plosmedicine.org/article/info:doi/10.1371/journal.pmed.0030185  

 

 

[18] EU-Kommissionen, beslut och bilagor om metylfenidatprodukter, 27 maj 2009; Beslut

 

[19] ”The Consortium” (samlade läkemedelsbolag i Europa), Feasibility Assessment of a Study of Long-term Effects of Methylphenidate on Cognition and Psychiatric Outcomes, oktober 2009, http://jannel.se/Consortium_ADHD-drugs.pdf

 

[20] Harris/Carey, Researchers Fail to Reveal Full Drug Pay, NYT, 8 juni 2008,

 

 

 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Comments


imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page