Forskningsstudier och media bekräftar KMR: antidepressiva skapar våld
- Pressmeddelande KMR

- 4 hours ago
- 8 min read

Flera tidningar såsom LA Times, Reuters, Times och andra medier har i flera år rapporterat och bekräftat det som KMR sagt i över 35 år: antidepressiva och andra psykiatriska skapar våldsbenägna människor.
Det är faktiskt en svensk studie på 856 493 personer som ligger till grund för detta, publicerad i PLos Medicine. (1) Enligt uppgift så ökade våldsbenägenheten bland unga män i åldrarna 15-24 med 43 procent. De var mer benägna att bli dömda för mord, angrepp, rån, mordbrand, kidnappning, sexuella övergrepp och annat våld när de tagit antidepressiva. Bland kvinnor var ökningen 75 procent. I Sverige blev det en (nedtonad) liten artikel om detta i en facktidskrift! Fast de lyckades närmast vända på sakfrågan.
Oftast är våldet sanslöst och våldsamt. I USA med 40 miljoner som använder antidepressiva är det mer uppenbart:
• En respekterad polischef i en liten stad sköt ihjäl hela sin familj och sig själv kort tid efter att ha tagit antidepressiva.
• En dotter bet nästan ihjäl sin mor.
• En mamma dränkte sina fem barn i badkaret, ett efter ett.
• En annan mamma låste in sina barn i bilen och lät den rulla ner i sjön medan hon tittade på.
Alla hade använt antidepressiva. Inget våld innan.
Alla som använder antidepressiva blir naturligtvis inte våldsbenägna men tillräckligt många för att ha skapat rubriker i media i över 35 år. Om det så bara är ett fåtal procent som blir tillräckligt våldsbenägna för att skjuta ihjäl människor så får man tänka på hur många potentiella massmördare det finns, när det bara i USA finns 40 miljoner som använder antidepressiva, 1,2 miljoner i Sverige och miljontals i övriga världen. Och våldet är långt mer än vad som syns bland medias rubriker, bara de värsta tas upp.
Spärrarna släpper
Det är naturligtvis inte bara antidepressiva medel som kan skapa sanslöst våld, så gott som alla psykiatriska droger kan göra det, ADHD-droger, antipsykotika, bensodiazepiner etc., men antidepressiva gör det möjligen mer än andra. Och kombinerar man fler av dessa så smäller det. Alla normala spärrar släpper, det är karakteristiskt för dessa droger. De flesta fall som har granskats har inte haft någon historia med våld innan de började med psykdroger.
De 10 mest våldsframkallande medicinerna
Tidningen TIME publicerade en Tio-i-topp-lista av de mest våldsframkallande medicinerna. 8 av tio är psykiatriska droger. Den inledande siffran anger rangordning bland de som orsakar mest våld. Det efterföljande namnet är det generiska (verksamma) ämnet. Inom parentes anges varumärket engelskt/svenskt. Därefter vilken typ av medicin det är och till sist hur många gånger det ökar våldsbenägenheten (t.ex. 7,9 x – gånger)
10. Desvenlafaxine (Pristiq) Antidepressiv. 7.9 x.
9. Venlafaxine (Effexor) ångestdämpande. 8.3 x
8. Fluvoxamine (Luvox) Antidepressiv. 8.4 x
7. Triazolam (Halcion) Benzodiazepine. 8.7 x
6) Atomoxetine (Strattera) ADHD-medicin. 9 x
5) Mefoquine (Lariam) Malariamedicin. 9.5 x
4) Amfetaminer: (olika) ADHD-medicin. 9,6 x
3) Paroxetine (Paxil/Seroxat) Antidepressiv. 10.3 x
2) Fluoxetine (Prozac/Fontex) Antidepressiv. 10.9 x
1) Varenicline (Chantix/Champix) antirökmedel. 18 x
Batman-killer
Det finns många ruskiga exempel på det sanslösa våldet där psykiatriska droger spelat stor roll, faktiskt varit avgörande. Men ett mycket belysande fall där psykiatriska droger varit avgörande är domen mot ”Batman-killer” James Holm som dömdes till tolv livstidsstraff samt ytterligare 3318 års fängelse för att år 2012 ha skjutit ihjäl tolv biobesökare och skadat 70 utanför Denver vid biopremiären av en Batmanfilm.
Hur antidepressiva skapar våld
Vi har fått läsa om morden och straffet och allt det spektakulära, men inte det mest intressanta. James Holm, ”Batman-killer”, gick på antidepressiva Zoloft och bensodiazepinen Klonopin (som Stevie Nicks sa vara värre än heroin*). Bägge är kända för att framkalla kemisk psykos, för att inte tala om när man tar dem ihop. När man får för mycket serotonin finns risk för att kroppen inte kan metabolisera det. Det är då mordtankar,

självmordstankar och psykoser uppstår. När James Holm arresterade svettades han så mycket, att polisen sa att de aldrig sett någon som svettats så mycket. Det tyder på ett serotoninergt syndrom, en giftigt hög halt av serotonin i hjärnan. Det kan döda en person på 24 timmar, för att inte tala om att utlösa psykoser. Man kan se galenskapen på bilder före på psykdroger (på FB med pistol) och efter utan psykdroger (i rättssalen).
Vad vi inte fick veta i media var att en månad innan morden så klagade Holm på att han hade tvångsmässiga mordtankar. Då FÖRDUBBLADE hans psykiater dosen Zoloft. När han fortsatte att klaga över mordtankar TREDUBBLADES dosen. Detta en månad innan skotten på bion. Det som också är intressant är en senare intervju med Holm i filmen American Addict 2 – The Big Lie, alldeles innan rättegången, där uppträder han helt normalt och artigt under intervjun, långt ifrån det freak som målats upp i media –när nu de psykiatriska drogerna gått ur kroppen.
Nikolas Cruz, som 2018 genomförde en skolskjutning där 17 människor dödades och 17 skadades, hade sedan

sex års ålder varit föremål för omfattande psykiatrisk behandling med diagnoser, medicinering och terapi. Under uppväxten fick han bland annat ADHD-diagnos och behandlades med stimulantia, antidepressiva och antipsykotiska läkemedel samtidigt som hans aggressiva beteende eskalerade. Trots återkommande varningssignaler, hot och berättelser om våldsamma fantasier fortsatte behandlingen under många år utan att stoppa utvecklingen. Fallet har lyfts fram som ett exempel på hur unga människor kan bli föremål för omfattande psykiatrisering och läkemedelsbehandling utan att de bakomliggande problemen hanteras på ett sätt som förhindrar allvarliga våldshandlingar. Cruz dömdes till 34 livstidsstraff.

En av de värsta skolskjutningarna skedde 2012 och utfördes av 20-årige Adam Lanz som sköt ihjäl 26 personer, sin mor och sig själv. Han hade en ”komplex bakgrund” med psykiatriska diagnoser och fick antidepressiva samt ADHD-behanding. En 114 sidor lång inlaga beskrev hans psykiatriska bakgrund.
USA: En återkommande koppling
I USA har kopplingen mellan ADHD-läkemedel och skolskjutningar debatterats i decennier. Enligt granskningar har majoriteten skolskyttar stått på centralstimulerande eller antidepressiv medicin:
• Columbine (1999) – Eric Harris var enligt vissa källor på fluvoxamin (antidepressiv SSRI). Detta var den första riktigt stora skolskjutningen.
• Red Lake (2005) – Jeff Weise, 16, sköt nio personer och hade använt Prozac.
Skolskjutningar i Finland
Finland har drabbats av två allvarliga skolskjutningar:
• I Jokela (2007) – 18-årige Pekka-Eric Auvinen sköt åtta personer till döds.
• I Kauhajoki (2008) – 22-årige Matti Juhani Saari dödade tio personer. I en skola i Finland

Båda gärningsmännen hade dokumenterade psykiska problem och de hade fått antidepressiva och centralstimulerande läkemedel. Fallen har lett till en bredare diskussion i Finland om både psykiatrisk vård och övermedicinering.
Sverige
I Sverige har vi en enda skolskjutning vilken skedde i Örebro. Den var desto värre. Rickard Andersson sköt ihjäl 10 elever och lärare och sig själv i det värsta massmordet i Sverige. Polis och myndigheter försökte desperat hindra uppgifter om att han hade använt psykiatriska droger innan, men KMR lyckades få fram det. Han hade våldsframkallande psykiatriska droger i blodet vid dådet: Xanor (bensodiazepin), amfetamin och ett smärtstillande kodeinopiat. Han hade besökt psykiatriker innan dådet.
Flera andra våldsdåd i svenska skolor har dock inträffat, ett i Trollhättan 2008 med svärd, fyra dödsoffer. Elva andra finns registrerade, med kniv och andra tillhyggen, flera med psykiatriska droger inblandade. Vi har tur i Sverige med begränsad tillgång till skjutvapen.
Historia
Redan 1991 hjälpte Internationella KMR (CCHR) i USA till att organisera en hearing inför amerikanska läkemedelsverket (FDA) där vittnen och experter samlades för att vittna om att de nya antidepressiva medlen inte bara skapade självmördare utan även sanslöst våld och mord. Trots en överväldigande samling vittnesmål som berättade om hur, tidigare ej våldsbenägna människor, blev monster kort tag efter att ha tagit antidepressiva medel, så vägrade FDA Advisory Committee, varav fler medlemmar var finansiellt knutna till de läkemedelsbolag som tillverkade medlen, att varna för antidepressiva genom att beordra varningstext på burkarna. Vittnesmålen spelades in.
Tusentals fall – ”ej vetenskap”!
Samma år skickade svenska KMR ett hundratal sidor till Läkemedelsverket i samband med registrerandet av Prozac/Fontex, det första antidepressiva medlet, i Sverige, som klart visade sambandet mellan våld och antidepressiva, med tusentals exempel från USA där våldet redan startat efter att det registrerades redan 1989. ”Detta är ej vetenskap” blev svaret. ”Det är inte våld och mord heller” svarade vi. Sedan grävde vi fram att Läkemedelsverkets utgifter och löner betalades av läkemedelsbolagen.
Dessförinnan hade KMR gått till överåklagare Eric Österberg med klara bevis för att VD:n för det svenska kontoret för Eli Lilly som tillverkar Prozac mutat den psykiatriker (Anders Forsman) som skulle göra en utvärdering av Prozac innan det registrerades. Det skedde på rekordkorta tiden sex månader. Han fick 50 000 kronor utbetalda skattefritt via Schweiz för denna tjänst. I en fax (som vi har) beskrev han hur han skulle vara ett ”smörjmedel” i processen att registrera Prozac. Han fick även tillsänt sig ”kvinnliga sekreterare för att hjälpa honom med processen”, berättade VD:n för oss med ett snett leende. ”Han blev en blöt fläck när jag konfronterade honom”, sade Österberg. Idag är psykiatrikern välkänd professor i rättspsykiatri.
Det sanslösa våldet startar
Våldsvågen med de nya antidepressiva startade med det klassiska exemplet Joseph Wesbecker som gick in på sin forna arbetsplats år 1989 med automatgevär och sköt 20 arbetskamrater och dödade nio. En månad innan hade han börjat med Prozac som precis kommit ut på marknaden. Offrens anhöriga stämde läkemedelsbolaget. Wesbecker hade inte varit våldsam förut. Domaren blev närmast galen när han fick höra att läkemedelsbolaget gjort upp med de kärande bakom ryggen på honom så att det skulle se ut som de förlorade målet. Han tvingade dem dock att erkänna att de ”gjort upp i godo” vilket innebär att det inte blev någon dom i ärendet. Den lades bara ner. Därefter utsattes domaren för en smutskampanj som gjorde att han fick sluta som domare.
CCHR:s (KMR i USA) kampanjer gjorde att Eli Lillys aktier störtdök på en natt när Washington Post publicerade CCHR:s pressreleaser med alla våldsfall. Då blev CCHR utsatt för årslånga attacker i media. Eli Lilly publicerade och skickade ut en mycket lång hetsartikel ur tidningen TIMES till alla läkare i USA (200 000). Det var första gången TIMES tillåtit detta. Kan det bero på att en av styrelseledamöterna i Eli Lilly var gift med en av ägarna i TIMES.
Antalet självmord och sanslöst våld eskalerade efter detta och 2004 blev FDA tvungna att återigen ta upp frågan. Denna gång var bevisen överväldigande och nu beordrade man alla tillverkare att sätta en ”black box” varning (den allvarligaste) på alla etiketter för så gott som alla antidepressiva medel och som varnade för självmordsbenägenhet”. Dock ej för ökad vålds- och mordbenägenhet.

Det sanslösa våldet eskalerar. Det fanns redan då minst 22 officiella varningar från olika läkemedelsverk och andra regulatoriska instanser om ökat våld och andra biverkningar. Det fanns även 35 skolskjutningar och/eller skolrelaterat våld konstaterat i samband med antidepressiva medel. Och det fanns 14 773 rapporter till FDA:s MedWatch system om att psykiatriska droger framkallar ökat våld (se diagrammen ovan). Och detta är bara en bråkdel. Idag är det mångfaldigt fler, men myndigheter lägger locket på och lämnar inte ut data som de anser kan skada läkemedelsbolagen – trots att allmänheten skadas.
Och ingen varning för ökat våld. Det förnekas fortfarande trots överväldigande bevis – och våld.
Det intressanta är att sanslöst våld knappast förekom före 1960. Elever gick med skjutvapen i fickan till skolorna för att imponera. Det fanns miljontals skjutvapen i omlopp. Men det förekom inga skolskjutningar eller sanslöst våld. I mitten på 1950-talet kom de första psykdrogerna ut på marknaden. Då först började det sanslösa våldet.

* Sångerskan Stevie Nicks i Fleetwood Mac beskriver det helvete hon utsattes för när hon på Betty Ford kliniken
fick Klonopin för att ”vänja sig vid sin nyvunna drogfrihet” som hon uttrycker det. Det resulterade i åtta års helvete. ”Det var värre än heroin.”
The Spiral Notebook: The Aurora Theater Shooter and the Epidemic of Mass Violence Committed by American Youth, (amazon.com)

Redaktör
Peter Anstrin

Ansvarig utgivare
Eva Andersson
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten










