Från MTV till TikTok – vad händer när man vänjer sig vid korta klipp – ADHD, eller värre?

Pressmeddelande KMR
32 minutes ago
7 min read

Från MTV:s snabba musikvideor till dagens supersnabba sekundklipp gör något med uppmärksamheten.

Det har mest pratats om innehållet på sociala medier, men det finns något annan som är lika illa. Det har smugit sig på under flera decennier. Många människor märker idag att det blivit allt svårare att läsa en längre text, en bok, se en långsam film eller bara sitta still utan att plocka upp mobilen. Vi har vant oss vid att något nytt ska hända hela tiden. Och med TikTok, Instagram, Snapshot och YouTube Shorts har utvecklingen nått en nivå som knappast gick att föreställa sig när den började.

Går man tillbaka till äldre filmer och TV-program är skillnaden slående. En scen kunde få ta tid. Två människor kunde sitta vid ett bord och föra ett långt samtal medan kameran stannade kvar. Tystnader, ansiktsuttryck och eftertanke var en del av berättandet. Studier av filmklippning bekräftar förändringen: filmer har successivt fått allt kortare bildsekvenser och mer rörelse, sannolikt delvis därför att filmskapare försökt fånga och styra publikens uppmärksamhet allt effektivare. De klarar inte längre att hålla kvar uppmärksamheten. Vanliga TV-program, särskilt musikprogram, gör likadant. Även kameran i Allsång verkar ha fått ADHD.

Barnprogram på TV är om möjligt ännu värre – de är närmast epilepsiframkallande. Barnen blir alldeles stirriga efter att ha sett på dem ett tag. Och om man är det minsta konspiratorisk skulle man tro att detta var meningen. Vi ser nämligen effekterna i de eskalerande ADHD-diagnoserna. Psyko Pharma har slagit mynt av detta.

Men hur kunde det bli så här?

En viktig vändpunkt kom med musikvideon. När MTV startade i USA den 1 augusti 1981 skapades en Tv-kanal byggd kring musikvideor och en helt annan visuell rytm. Snabba klipp, dramatiska bildväxlingar, närbilder, färger och ständigt nya visuella intryck blev en del av uttrycket. Den så kallade ”MTV-stilen” spred sig snart till reklam, TV och film. Det som tidigare kunde vara en tio sekunder lång bildsekvens kunde nu bestå av flera olika bilder.

Men MTV var fortfarande långsamt jämfört med vad som skulle komma. Internet, smartphones och sociala medier gjorde att den snabba stimulansen inte längre begränsades till TV hemma. Mobiltelefonen följde med överallt. Och när TikTok slog igenom internationellt i slutet av 2010-talet förändrades själva principen för mediekonsumtion. Man behövde inte längre välja ett program eller ens en video. Det räckte att dra med fingret. Nästa klipp kom omedelbart.

TikTok – den perfekta uppmärksamhetsmaskinen

TikTok och liknande kortvideoformat kombinerar flera saker som var för sig är effektiva på att fånga uppmärksamheten: mycket korta filmer, snabba bildväxlingar, starka ljud och visuella signaler, personligt anpassade algoritmer, automatisk uppspelning och ett till synes oändligt flöde. Det finns inget naturligt slut.

Och, gratulerar om du kommit så här långt i texten utan att tröttna.

Studie bekräftar

Det är just formatet, och inte enbart innehållet, som forskarna nu börjat intressera sig för. En omfattande systematisk översikt och analys publicerad i Psychological Bulletin sammanställde 71 studier med sammanlagt 98 299 deltagare. (1) Forskarna undersökte sambandet mellan användning av kortvideo och bland annat uppmärksamhet, kognitiv förmåga och självkontroll.

Resultatet var skrämmande. Högre konsumtion av kortvideo var kopplad till sämre kognitiv funktion, och uppmärksamheten var ett av de områden som påverkades starkast. Även den hämmande kontrollen – förmågan att hejda en impuls (kolla dagens klassrum), låta bli att kontrollera telefonen och fortsätta med en uppgift – visade ett tydligt negativt samband. Hög användning var dessutom förknippad med mer stress och ångest.

Det intressanta är mekanismen. Varje gång användaren sveper vidare måste hen snabbt rikta om uppmärksamheten. Ett ansikte ersätts av en hund, som ersätts av ett skämt, som ersätts av en olycka, ett dansklipp, ett politiskt budskap eller en reklamfilm. Allt inom loppet av någon minut. Man hinner knappast reflektera.

Man får alltså öva sig på att byta uppmärksamhet, snarare än att behålla den. Man blir matad med snabba klipp, ofta utan sammanhang.

En annan forskningsöversikt av studier från 2019–2025 fann samma mönster, framför allt bland ungdomar och unga vuxna. Personer som använde kortvideo mycket hade större problem med:

• ihållande uppmärksamhet

• studieresultat

• att slutföra uppgifter

• beteendekontroll

• att lyssna på föreläsningar

Detta är symtombilden på ADHD. I flera studier framträdde dessutom en dos–responsmönster: ju mer kortvideo, desto tydligare uppmärksamhetsproblem. Användare som låg på mer än två timmar om dagen uppvisade tydligare koncentrationsproblem än personer med lägre konsumtion. (3)

Vi ser allt det i köerna till BUP.

När det vanliga livet blir för långsamt

Problemet är alltså inte bara de timmar som försvinner framför TikTok. Det intressanta är vad som händer när TikTok stängs av.

Om man under timmar varje dag vänjer sig vid att belönas med något nytt efter några sekunder kan en bok, en lektion, ett arbetsmöte eller ett vanligt samtal, ja, livet i sig börja upplevas som märkligt långsamt. Där finns ingen möjlighet att svepa bort den tråkiga människan, läraren, efter fem sekunder. En bok byter inte ämne när man tappar intresset. Och det här gäller vuxna i lika hög grad som barn och ungdomar numera. Flera generationer har nu växt upp med detta växeltempo.

Snabbt algoritmdrivet* innehåll förstärker preferensen för snabba belöningar framför en fördröjd ansträngning. Korta klipp tränar personen att förvänta sig snabb utdelning, vilket gör att långsammare uppgifter känns oproportionerligt krävande. (4)

Det viktiga är vad denna förändring stör. Har man självkontroll och fokus med förlängd uppmärksamhet kan man läsa utan att glida bort, man kan avsluta arbete och uppgifter utan att hoppa och förblir känslomässigt stabil under stressituationer. Snabba klipp, oändliga flöden och automatisk uppspelning utan självkontroll gör att man förväntar sig samma sak i livet. Man tappar självkontroll, tappar fokus och blir snabbt trött. Varje försök att sluta, gör detta klart klart. För det är beroendeframkallande.

Forskningsöversikten beskriver just hur den snabba, algoritmstyrda* stimulansen förstärker preferensen för omedelbar belöning framför belöningar som kräver längre ansträngning. Det kan bidra till att förklara varför längre texter, komplicerade arbetsuppgifter och obruten läsning kan kännas betydligt mer krävande efter mycket scrollande. Varje korta klipp belönas med ett nytt klipp.

Brain Rot

Det är här uttrycket ”Brain Rot” har uppstått – ”Hjärnröta”. En term för att mental skärpa eroderar under konstant stimulans. Det har faktiskt blivit en slags diagnos. Men det ska naturligtvis inte tolkas bokstavligt som att hjärnan ruttnar. Överkonsumtion av information, i synnerhet korta klipp utan eftertanke bidrar starkt till Brain Rot.

Men upplevelsen bakom uttrycket är högst begriplig: ständig stimulans kan träna upp en förväntan på ständig stimulans. Hur skall ett barn som växt upp med TikTok klara av en hel skoldag.

Från minuter till sekunder

Sett historiskt är utvecklingen fascinerande. MTV startade 1981 och hjälpte till att popularisera ett bildspråk med snabbare och mer aggressiv klippning. Redan i slutet av 1980-talet beskrevs MTV inflytande som ett nytt visuellt språk med snabbare klipp och mer komprimerat berättande.

Forskning om filmens utveckling visar också att bildsekvenserna blivit kortare över tid och att moderna filmer innehåller mer rörelse än äldre filmer. Ett experiment som jämförde olika redigeringsstilar använde exempelvis en traditionell Hollywoodversion med en genomsnittlig bildlängd på 5,9 sekunder, medan en MTV-liknande version låg på endast 2,4 sekunder.

Men även MTV krävde att tittaren såg en musikvideo under tre eller fyra minuter. TikTok tog nästa steg: nu är hela berättelsen kort, och om den inte lyckas fånga tittaren nästan omedelbart finns alltid nästa klipp ett svep bort.

Det har skapat en slags evolutionär kapprustning om vår uppmärksamhet. Filmen konkurrerade med andra filmer. Tv-kanalen konkurrerade med andra Tv-kanaler. TikTok-klippet konkurrerar däremot med nästa TikTok-klipp – och det finns miljontals av dem.

Algoritmen* lär sig dessutom vad just du stannar vid och serverar mer av samma sak. Resultatet blir ett nästan oavbrutet flimmer av nyheter, känslor, ljud, ansikten och belöningar.

Barn och ungdomar kan vara särskilt känsliga. I den forskningsöversikt som sammanfattas i underlaget var uppmärksamhetsproblemen störst hos yngre användare, vars exekutiva kontrollsystem fortfarande utvecklas.

Antal klipp om ADHD på TikTok har eskalerat till närmast frenesi och barn som inte kan hålla uppmärksamheten längre tror att de drabbats av ADHD. Det har blivit en innediagnos.

Det kanske därför är fel att bara fråga vad barn och vuxna tittar på. En lika viktig fråga är vad själva sättet att titta gör med oss. På några årtionden har vi gått från att följa långa scener och dialoger till ett digitalt flöde där något nytt kan dyka upp varannan sekund. Vi har byggt världens kanske effektivaste maskiner för att fånga mänsklig uppmärksamhet – och sedan lagt dem i fickan på nästan varje människa.

Den stora frågan är inte längre om vi kan koncentrera oss på TikTok.

Den är om TikTok-generationen fortfarande kan koncentrera sig när ingenting blinkar, låter, klipps eller går att svepa bort.

Lösningen?

Vad är då lösningen på detta. Naturligtvis att sluta titta på alla dessa snabbklipp och växlingar, men det blir nog svårt för den unga generationen. Men ett sätt är att ta bort alla ”snabba appar” på mobilen och ha dem på webbläsaren på datorn. Ha inte telefonen i sovrummet. Då slipper du även exponering från elektromagnetiska fält. Dra ner på ”scrolltiden” och börja läsa böcker en halvtimme om dagen. Precis som du vänjer dig vid snabba klipp, vänjer du dig vid lite långsammare stunder vilket ökar fokuseringen – och välbefinnandet. Ha inte på Tv:n hela tiden utan bara på begränsade tider och längd.

När Tv:n kom försvann kommunikationenFormulärets överkant

En faktisk historia från Gotland. Fiskaren hade fått TV, den första i byn. Grannarna kom in för att titta och hälsades kärvt med orden: ”Kom in, sitt ner och håll käften!”

*En algoritm är en uppsättning regler som bestämmer vad som ska göras och i vilken ordning; en bestämd uppsättning regler eller instruktioner för att lösa en uppgift. Ordet algoritm kommer faktiskt från en känd matematiker i Bagdad med namnet Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi (ca 780–850).

På TikTok och liknande media innebär algoritmen att systemet lär sig vad du tittar på, gillar och stannar vid – och använder detta för att automatiskt välja vilka klipp du får se härnäst.

Referenser:

(1) Psykologisk 1125–1146 2025; 151(9):1125-1146

(2) NBC News 3 december 2025

(3) Internationell tidskrift för samhällsstärkande och samhällsadministration

(4) gränser inom psykologin 17 september 2025