top of page

Privata diagnosfabriker – offentligt finansierade med 2 miljarder

Psykisk hälsa har blivit en mycket lönande affärsmodell. Det började med några privata mottagningar som skulle hjälpa till där den offentliga psykiatrin inte hann med. I dag har det vuxit fram en miljardindustri enbart kring ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser. KMR:s genomgång av de tio privata vårdföretag som IVO nyligen granskade pekar på att omkring två miljarder kronor har finansierats offentligt under perioden 2021–2025. Enbart för diagnostisering. Deras totala omsättning var 6 miljarder.


Det är en uppskattning baserad på företagens omsättning, kända regionavtal, fakturor och offentliga betalningar. Någon samlad nationell redovisning av hur mycket Sveriges 21 regioner betalat till dessa företag finns inte. Den verkliga summan kan därför vara högre.


Och detta gäller bara 10 företag av 57 – kanske fler.


SVT identifierade redan 2025 89 svenska företag som erbjöd ADHD-utredningar. Hos 57 av dem var ADHD-utredningar verksamhetens huvudsakliga fokus. (1)


Diagnoser har med andra ord inte bara blivit vanligare. De har blivit en renodlad affärsmodell.


Sex miljarder i bolagsomsättning


Bara de tio privata vårdföretag som IVO valde ut för sin granskning hade under perioden 2021–2025 en sammanlagd bolagsomsättning på uppskattningsvis omkring sex miljarder kronor. För 2021–2024, där vi har fullständiga omsättningssiffror för samtliga tio bolag, handlar det om närmare 4,8 miljarder kronor. För 2025 saknas fortfarande fullständig årsredovisning för några av bolagen och den delen har därför uppskattats utifrån föregående år.

Psykisk hälsa har blivit en affärsmodell. Då förstår vi också varför psykisk hälsa och ohälsa blivit så populär. Och när man börjar följa pengarna blir det riktigt intressant.


Det är en ganska snårig verksamhet med avtal, riksavtal och vidaredebiteringar mellan regionerna. Diagnosföretag fakturerade exempelvis via Region Dalarna 219 382 230 kronor bara under 2023, varav endast 26,1 miljoner gällde Dalapatienter. Resten avsåg till stor del patienter från andra regioner. Modigo från Stockholm fakturerade via Dalarna 64 miljoner och Västra Götaland Region 40 miljoner på ett år. Moment Psykologi skriver att de gör ca 1000 neuropsykiatriska utredningar per år á ca 30 000 kr och har regionavtal med flera regioner. (2,3)

 

Det är alltså inte bara familjer som plockar fram kreditkortet för att slippa två–tre års väntetid. Skattebetalarna finns också med vid kassan.


IVO granskade tio – samtliga hade brister


Vad fick vi då för dessa två miljarder? När Inspektionen för vård och omsorg, IVO, granskade tio privata vårdgivare inom den privatfinansierade neuropsykiatriska barn- och ungdomsvården fann myndigheten brister hos samtliga tio.

Inte nio av tio.

Tio av tio.

 

Och det fanns 47 privatföretag till som sysslade med diagnostisering, den nya kassakon.


IVO fann bland annat otillräckliga initiala bedömningar, brister i informationsinsamlingen och diagnoser som inte motiverats tillräckligt. I ett fall fick ett barn ADHD-diagnos trots att alla kriterier inte var uppfyllda och utan att detta motiverades ordentligt.


Dessutom hade ADHD-läkemedel i flera fall satts in som första eller enda behandlingsinsats, vilket enligt IVO strider mot nationella riktlinjer och rekommendationer.


IVO:s sammanfattning är svår att missförstå:

”Ingen av vårdgivarna uppfyller kraven på en god och säker vård helt.” 


Det är ett ganska anmärkningsvärt facit för en bransch där en familj kan betala 30 000 kronor eller mer för en utredning.

 

Och IVO går ännu längre. Myndigheten varnar för att hög efterfrågan på vård i kombination med möjligheten att göra ekonomisk vinst riskerar att locka till sig oseriösa och kriminella aktörer.


Det är ovanligt kärva ord från en svensk tillsynsmyndighet.

 

Psykiatrispecialisterna – diagnosfabriken som gick för långt

 

Det kanske mest extrema exemplet på utvecklingen är Psykiatrispecialisterna, som inte ingick bland de tio ovan utan blev föremål för ett separat IVO-ingripande.


Företaget växte explosionsartat genom digitala ADHD-utredningar. Omsättningen gick från bara 81 000 kronor 2021 till 52,3 miljoner kronor 2024. Mellan 2022 och 2024 steg omsättningen från cirka två miljoner till över 52 miljoner kronor – mer än 25 gånger.

 

Efter diagnosen kunde ytterligare 4 995 kronor tillkomma för läkemedelsbehandling.


Hösten 2024 uppgav företaget att det redan genomfört omkring 1700 ADHD-utredningar. Med ett genomsnittligt pris på cirka 30 000 kronor motsvarar det ett försäljningsvärde i storleksordningen 51 miljoner kronor enbart för utredningarna – innan efterföljande tjänster räknas in.


Sedan kom IVO.


Vi kan väl nämna att det var KMR som anmälde Psykiatrispecialisterna till IVO en tid innan myndigheten agerade. IVO bedömde senare bristerna som så allvarliga att verksamheten stoppades. Företaget gick därefter i konkurs.


Psykiatrispecialisterna blev därmed något av den privata ADHD-boomens skyltfönster – fast kanske inte riktigt på det sätt företaget hade tänkt sig.


Men när en diagnosfabrik stänger försvinner inte kunderna. Ett stort antal redan diagnostiserade och medicinerade patienter stod plötsligt utan sin tidigare vårdgivare. – och amfetamin. Skriken hördes över hela Sverige via media.


Och marknaden avskyr som bekant vakuum.


Huggsexa om patienterna


Det blev snabbt huggsexa bland andra diagnosföretag om Psykiatrispecialisternas patienter. Ett företag använde den tidigare verksamhetens webbplats för att erbjuda fortsatt hjälp, ett annat erbjöd en bedömning för 2 000 kronor och andra lockade med snabb utredning.


Som en auktion – fast objektet som ropas ut är patienter med en möjlig psykiatrisk diagnos eller mer troligen en falsk sådan och i de flesta fall en pågående behandling med narkotikaklassade centralstimulerande ”läkemedel” som de kallar det.

 

SMART Psykiatri – när diagnoser blev SMART business


Ett annat intressant exempel är SMART Psykiatri, grundat av bland andra psykiatern och ADHD-profilen Lotta Borg Skoglund.

 

SMART:s ekonomiska utveckling är imponerande – ja, alltså ur företagsekonomisk synvinkel. Mellan 2021 och 2025 omsatte företaget enligt vår genomgång omkring 379 miljoner kronor och redovisade sammanlagt omkring 46 miljoner kronor i resultat efter skatt.


Kanske ännu intressantare är var pengarna kommer ifrån.


Tidningen Sjukhusläkaren har granskat bolagets regionaffärer. SMART fakturerade Västra Götalandsregionen drygt 183 miljoner kronor för neuropsykiatriska utredningar 2022–2025. Region Norrbotten fakturerades drygt 35 miljoner och Region Dalarna 11,2 miljoner. (4)


Förra året, 2025, blev Smart psykiatri utsett till ett av årets Gasellföretag av Dagens industri i kategorin Större bolag med en tillväxt på 214 procent mellan 2021 och 2024.


På sin hemsida skriver hon att ”vi har massor att vinna på att ta adhd på allvar i Sverige.” 

Ja, i synnerhet 230 miljoner kronor från bara tre regioner.


Det sätter uttrycket ”privat vård” i ett något annorlunda ljus.


Företag får naturligtvis tjäna pengar. Frågan är bara hur de ekonomiska intressena påverkar en marknad där samma personer kan vara läkare, forskare, företagare, opinionsbildare och samtidigt experter i medierna om behovet av att upptäcka fler människor med just den diagnos som företagen säljer utredningar för. Och en luddigare diagnos får man nog leta efter, så den blir lätt att sätta.


Könskvoteringen är över

 

Lotta Borg Skoglund har under många år varit en av Sveriges mest synliga förespråkare för att uppmärksamma ADHD hos kvinnor och flickor.


Och utvecklingen har varit dramatisk. ADHD-diagnoser och läkemedelsbehandling bland flickor och unga kvinnor har ökat kraftigt. I vissa unga åldersgrupper har flickorna nu till och med passerat pojkarna när det gäller läkemedelsbehandling.


Könskvoteringen är alltså över. På ADHD-marknaden har flickorna kommit i kapp. Nu är det bara pensionärerna kvar så har vi täckt allt. Men lugn, det är på väg. Lite amfetamin piggar upp.


Finansiella kopplingar


Lotta Borg Skoglund är närmast allt-i-ett: forskare, läkare, opinionsbildare, företagare och återkommande expert i medierna. I synnerhet det sista.


Sjukhusläkaren har beskrivit hennes många roller och uppmärksammat ekonomiska relationer och uppdrag kopplade till ett flertal läkemedelsföretag, däribland Takeda – företaget bakom storsäljaren Elvanse, som nyligen spräckte miljardgränsen i försäljning. Endast sju företag har gjort det. Hur de gjorde det kan man läsa här. (5)


Takeda har också arrangerat ADHD-evenemang där Borg Skoglund deltagit som expert tillsammans med politiker och andra opinionsbildare.


Hon syns överallt. Närmast överaktivt. Ja, hon har själv sagt att hon har ADHD. Psykiatriker är kända för att projicera sina egna problem på andra.


Det är naturligtvis relevant information när samma person uppträder som expert i ett TV-program om ADHD. Tittaren bör få veta om experten samtidigt har ekonomiska intressen i ett företag som säljer ADHD-utredningar och har haft relationer med företag som säljer läkemedlen.


SVT:s ”Alla mina bokstäver” – dokumentär eller tre timmars kostnadsfri produktplacering?


Carina Bergfeldts aktuella SVT-serie Alla mina bokstäver följer hennes egen väg genom en ADHD-utredning. SVT beskriver serien som ett försök att förstå hur ADHD kan ta sig uttryck hos kvinnor, samtidigt som Bergfeldt undersöker om hon själv har ADHD.

Serien har redan fått kraftig kritik.


Aftonbladets Rasmus Landström har bland annat pekat på att Lotta Borg Skoglund presenteras som psykiater utan att hennes ekonomiska intressen i SMART Psykiatri ges motsvarande tyngd. Han sammanfattade kritiken ganska väl:

”Så här får det faktiskt inte gå till SVT.”


Även i Journalisten har frågan väckts om den journalistiska distansen när reportern själv blir huvudperson i det fenomen hon ska granska.


När en känd Tv-journalist genomgår en ADHD-utredning framför kamerorna, får diagnos och berättar hur mycket medicineringen förändrat hennes liv är det knappast långsökt att anta att tittare börjar ”känna igen sig”.


Hur många kvinnor känner inte igen sig i trötthet, glömska, stress, koncentrationssvårigheter, stökighet och känslan av att livet ibland är övermäktigt?


Sedan kom nästa artikel: ”Efter medicinen kunde jag äntligen städa huset.”

Nästa kändis: ”ADHD är min superkraft.”

Och nästa. WOW!

 

En kritisk röst i serien varnade för en kommande ”tsunami” av ADHD-diagnoser bland kvinnor.


Det behöver inte vara avsiktlig läkemedelsreklam för att fungera som effektiv marknadsföring. När berättelsen slutar med diagnos, medicin och ett förändrat liv behöver Takeda knappast köpa reklamtid.


Elvanse gör jobbet ändå.


Baksidan som inte syns – 1436 till akuten


Samtidigt finns en sida av utvecklingen som får betydligt mindre utrymme, om ens något. KMR har skrivit och varnat för det i över fem år. Myndigheter och media tystar.


KMR:s tidigare nyhetsbrev visade att 662 flickor i åldern 12–19 år, som tidigare behandlats med ADHD-läkemedel, vårdades för självskada eller självdestruktivt beteende under 2023. Under en sexårsperiod registrerade Giftinformationscentralen dessutom 1436 flickor i åldern 10–19 år som kommit till akutsjukvård efter överdoser i självdestruktivt syfte. (6) De har först nyligen själva varnat för detta. KMR har varnat i fem år.


Det är siffror som sällan dyker upp när ADHD presenteras som vägen till att äntligen förstå sig själv.


Amfetamin för miljardbelopp


Läkemedelsmarknaden följer samma utveckling.


Socialstyrelsens prognos satte kostnaden inom läkemedelsförmånen för ADHD-läkemedel till omkring 1,48 miljarder kronor för 2025, efter 1,46 miljarder 2024. Patientpopulationen hade redan 2024 nått 248 000 och hade enligt Socialstyrelsen vuxit med omkring 13 procent per år sedan 2020. Lisdexamfetamin, alltså Elvanse, var den ADHD-substans som hade högst förmånskostnad.


Den senare läkemedelsstatistik som KMR sammanställt visar 277 470 personer med uttag av ADHD-läkemedel under 2025. Försäljningen 2025 blev 1,8 miljarder.


År 2006 var motsvarande antal 14 859 personer.


Det är en ökning med över 1700 procent på mindre än tjugo år.

Diagnoserna ökar. Utredningsföretagen växer. Regionerna betalar. Patienterna betalar. Och läkemedelsförsäljningen följer efter.


24 av 50 hade kopplingar till läkemedelsindustrin


Kopplingarna mellan ADHD-expertisen och läkemedelsindustrin är heller inget nytt fenomen.

En kartläggning som uppmärksammades 2019 fann att 24 av 50 svenska ADHD-experter hade tagit emot pengar från företag som tillverkade ADHD-läkemedel.


Redan tidigare hade jävsproblematiken uppmärksammats bland experter som anlitades av myndigheterna. Riksrevisionen beskrev till och med hur Läkemedelsverket vid ett tillfälle tvingades ställa in ett planerat expertmöte om ADHD eftersom samtliga tilltänkta experter satt i strategiska rådgivande grupper hos företag som marknadsförde ADHD-läkemedel.


Det går inte ens att skriva satir om.


Diagnosindustrin


IVO:s granskning måste därför ses som betydligt mer än en kontroll av tio enskilda företag. (7)


Här finns en marknad där familjer flyr från årslånga offentliga köer till privata utredningar, samtidigt som regionerna själva köper stora mängder utredningar från privata företag. Företagen växer, läkemedelsförskrivningen växer och allt fler människor får veta att deras vardagsproblem beror på en neuropsykiatrisk diagnos.

 

Och när IVO slutligen tittar närmare på tio privata vårdgivare finner myndigheten kraftiga brister hos alla tio.


Ingen uppfyllde helt kraven på god och säker vård. Så, vad betalar vi för? Det är både privata och offentliga pengar. Vad får vi? Vad är resultaten?


Det minsta man kan begära är därför att politiker och medier börjar följa pengarna och resultaten lika noggrant som de följer diagnoserna. Och att de experter som berättar för allmänheten om behovet av fler utredningar och mer behandling också öppet redovisas tillsammans med sina företagsintressen och sina ekonomiska kopplingar till läkemedelsindustrin.


Annars blir gränsen mellan vård, opinionsbildning och marknadsföring obehagligt suddig.

Och med miljarder i omlopp finns det gott om ekonomiska skäl att hålla diagnosmaskinen i gång.


Till varje pris.


Redaktör

Peter Anstrin



Ansvarig utgivare

Eva Andersson



För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

                               



Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten 

 

  

 
 
Aktuella
Pressmeddelanden
imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page