Search Results

Psykiatrin har sedan 1950-talet byggt upp ett helt imperium på tesen att psykisk sjukdom och störningar härrör från hjärnan. Det håller nu på att rämna. Hypotesen om ”den kemiska obalansen” – att brister och överskott av signalsubstanser i hjärnan orsakar psykiska problem – är den pseudovetenskapliga teori som banat väg för massiv utskrivning av toxiska ämnen, i namn av medicin. Men nu vacklar det skrangliga bygget och ledande psykiatriker gör allt för att ta avstånd från de bevisligen falska påståendena. Men vad finns då kvar av psykiatrin? Ingen har väl undgått påståendena om att personer som är nedstämda, lider av ”depression”, en brist på ämnet serotonin; att barn och vuxna som är okoncentrerade och överaktiva, lider av ”ADHD”, en brist på ämnet dopamin; att personer som har svåra problem med tänkande, känslor och beteende lider av ”schizofreni”, ett överskott på ämnet dopamin. Och att det finns effektiva behandlingar mot dessa brister och överskott – ”läkemedel” som rättar till ”den biokemiska obalansen”. Media och anhörigföreningar såsom Attention har varit flitiga att föra fram deras budskap. ”Problemen sitter i hjärnan – men det finns mediciner!” Psykiatrins utpressningsbudskap har varit att patienter kan se fram mot en mörk framtid, fylld av elände och även kriminalitet, om de inte tar den medicin som rättar till de kemiska störningarna i hjärnan, i en närmast livslång behandling. Problemet är att det här inte är, och aldrig har varit sant. Det är troligen den största, mest förödande och mest inkomstdrivande pseudovetenskapliga bluff, som vi nu har omkring oss. En bluff som förvandlat övergående psykiska problem till kroniska skador för miljontals människor – och skapat mångmiljardvinster för läkemedelsbolag. Låt oss med en gång fastslå: man kan inte mäta en kemisk obalans i hjärnan! Problemet för psykiatrin är nu att bluffen är så grundligt avslöjad att man får ta till den klassiska metoden: Säga att man aldrig sagt vad man tidigare bevisligen sagt! Som när redaktören för tidskriften Psychiatric Times, den prominente psykiatriprofessorn Ronald Pies, säger att psykiatrin inte kan beskyllas för denna pinsamma vandringssägen: ”Faktum är att idén om den ’kemiska obalansen’ alltid varit en slags vandringssägen – aldrig en teori som på allvar lagts fram av välinformerade psykiatriker.” Nyligen har den kritiske psykiatrikern David Healy i British Medical Journal avfärdat teorin om serotoninbrist, som orsak till ”depression”, (Serotonin and depression, the marketing of a myth) [1]. Det här fick ledande psykiatriker, som professor David Taylor, att säga: ”Healy lägger fram ett kraftfullt men dåligt underbyggt argument mot något som inte finns och aldrig egentligen funnits: idén att SSRI-preparat ’korrigerar’ en ’obalans’ av serotonin i hjärnan.” Han menar med andra ord att Healy inte kan argumentera emot något som inte finns (den kemiska obalansen). Här fick vi alltså av en ledande psykiatriker igen veta att den här teorin aldrig egentligen funnits! Och ordföranden för brittiska Royal College of Psychiatrists, professor Simon Wessely, tillade: ”De flesta forskare har för länge sedan gått vidare från den gamla serotoninmodellen.” Den verkade alltså enligt professor Wessely ha funnits, men inte finnas mer. Ordförande för Amerikanska psykiatriförbundet, APA, Steven Sharfstein, dementerade i nationell media sitt eget tidigare påståendet om att det finns sätt att mäta den kemiska obalansen som orsak till mentala störningar. Han erkände vid en direkt fråga i ”All Fired Up” i tidningen People den 11 juli 2005: ”Nej, vi har inte ett renodlat test [för att upptäcka kemisk obalans i hjärnan]”. APA:s Public Officer, dr Mark Graff fick därefter förklara Steven Sharfsteins plötsliga kovändning i CBS Studio: ”Kemisk obalans är i själva verket en förkortningsterm ... [Kemisk obalans] är ett begrepp som läkemedelsindustrin förmodligen hittat på.” Han sade vidare att för att mäta en kemisk obalans i hjärnan måste man skära ut en bit av hjärnan, och menade att ”det är ingen bra idé.” Och det har han ju faktiskt rätt i. Två av de mest inflytelserika psykiatrikerna i världen, från den mest inflytelserika psykiatriorganisationen i världen erkände med andra ord, på bästa sändningstid i TV, att teorin om att den kemiska obalansen orsakar mentala störningar är påhittad av psykiatriska läkemedelsbolag för att sälja mer droger. KMR:s ordförande i USA, Bruce Wiseman, fick yttra sig i FOX TV ett kort tag efteråt: ”Psykiatrins teori om ’kemisk obalans’ är bara ett önsketänkande. Den har fullständigt förkastats av forskare, läkare och vetenskapsmän. Den enda anledningen till att den finns är att den drar in miljardtals dollar i försäljning av psykiatriska droger varje år.” Så när svenska patienter idag går in på ”Sveriges ledande hälsoportal”, netdoktor, och får veta att man blir deprimerad genom att ”balansen mellan olika signalsubstanser som serotonin och noradrenalin förändras” och att boten är ”antidepressiv medicin [som] verkar genom att öka mängden serotonin och/eller noradrenalin i hjärnan”, vet de nu att det här inte är sant. Fast netdoktor fortsätter att hävda samma sägen. Och när patienter av sin psykiatriker får veta att de har en kemisk störning i hjärnan (serotonin-, dopaminbrist, dopaminöverskott) och därför behöver psykofarmaka – som en diabetiker behöver insulin – vet de nu att denne psykiatriker bara förmedlar en pseudovetenskaplig vandringssägen. Eftersom hela psykiatrin är uppbyggd på denna teori, ända från början av 1950-talet så får man nog fråga sig vad som finns kvar av psykiatrin. Tillbaka till rashygienen? Idén att traumatiska händelser i det förflutna ligger till grund för alla psykiska störningar är inget som genererar pengar för Big Pharma så det är inget de erkänner. [1] Healy, Serotonin and depression, the marketing of a myth, BMJ 2015;350:h1771 doi: 10.1136/bmj.h1771, http://davidhealy.org/wp-content/uploads/2015/04/2015-So-Long-and-Thanks-for-all-the-Serotonin-bmj.h1771.pdf Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

”Jag har sagt och kommer att säga det igen, att psykiatrisk medicinering och specifikt antidepressiva medel är de mest beroendeframkallande kemikalierna på jorden.” Kelly Brogan, psykiater Skärande magsmärta, skenande hjärta, håravfall, utebliven mens, uppblossande psoriasis, brännande fingrar, förstoppning, förvirring, frekventa luftvägsinfektioner och nio månaders svår sömnlöshet. Nej, det var inte därför Rachel började med Zoloft i första hand. Nej det här var inte ett "återfall". Hon kom till mig i slutet av repet och hängde fast för livet, med en desperation som hon aldrig hade trott vara möjligt, när hon hämtade ut receptet för sex år sedan efter det att ett uppbrott från hennes pojkvän lämnade henne förkrossad. Nu, fyra månader efter sin sista dos, kunde Rachel tillbringa resten av sina dagar med att besöka specialister och skaffa nya diagnoser som jagar den flyktiga tråd som länkar ihop dem alla: avtändning från psykiatriska mediciner. Jag var utbildad för att berätta för patienter som Rachel, att detta är bevis på att de borde förbli på sin medicinering. Jag fick lära mig att berätta för henne att medicinen sedan länge var ute ur kroppen med tanke på dess "halveringstid" och att dessa symptom inte var relaterade till det faktum att hon slutade ta Zoloft, och att hennes kval var bevis på att hon skulle börja ta det igen. För tio år sedan skulle den senaste New York Times-artikeln med titeln Många människor som tar antidepressiva upptäcker att de inte kan sluta, ha chockat mig. Jag skulle ha avfört begreppet allvarlig medicinsk biverkning såsom sällsynt, om jag överhuvudtaget skulle erkänna det. http://kellybroganmd.com/sadness-the-problem-and-the-solution/ Men med tio års erfarenhet i det vilda okända inom psykiatrisk medicinering, säger jag till mina patienter något helt annat idag. Och jag har ackumulerat vetenskapligt bevis för att stödja mitt budskap om allvaret med att sluta med sin medicinering. I den första systematiserade översynen av SSRI-abstinensbesvär (1), så undersökte Fava et al. 23 studier och 38 fallrapporter som ledde fram till att den eufemistiska termen "avbrottssyndrom" måste överges för en mer exakt bild av de vanebildande egenskaperna hos antidepressiva läkemedel – abstinens. Ja, precis som Xanax, Valium, alkohol och heroin. På motsvarande sätt säger Chouinard och Chouinard: "Patienter kan uppleva klassiska nya abstinenssymptom, återfall och/eller ihärdiga post-abstinenssjukdomar eller återfall/återkommande av den ursprungliga sjukdomen. Nya och återverkande symtom kan uppstå i upp till sex veckor efter man slutat med medicinen, beroende på halveringstiden för medicinens eliminering, medan ihållande post-abstinensbesvär eller tardiva störningar (ofrivilliga rörelser) som hör samman med långvariga receptorförändringar [i hjärnan] kan kvarstå i mer än sex veckor efter avbrytande av medicinen.” (2) De ger till och med ett praktiskt diagram över de fasor som kan drabba intet ont anande patienter, vilket sträcker sig från de som hoppar över en dos till de som skär ner på konsumtionen mer seriöst. Hur kan detta hända? Medicin är ju inte beroendeframkallande! De skall vara terapeutiska. Med en intressant förvrängning i allopatins [symtombehandling] historia framträder en obekväm sanning: vi har en nation som körts över av droghandlare. Det är bara det att dagens mest dödliga och invalidiserande droghandlare har avancerad utbildning och Walter Whites (Breaking Bads huvudperson) biokemiska smarthet. Idag är förortens lyrik full med berättelser om handel med mediciner; konstnärer yrar passionerat om sina receptutskrivare, och opioidepidemin påverkar alla från företagsledare till farmor. Visst, Xanax och oxycontin är beroendeframkallande, men Prozac? Jag har sagt och kommer att säga det igen, att psykiatrisk medicinering och specifikt antidepressiva medel är de mest beroendeframkallande kemikalierna på jorden. Jag har sett patienter som har blivit handikappade av en Celexa-nedtrappning som minskas med 0,001 mg per månad, jag utmanar dig att hitta jämförbara händelser med crack-kokain, heroin, alkohol eller andra mediciner som kräver denna nivå av omsorg och försiktighet för att enkelt komma av från dem. För att fördjupa våra tankar kring denna möjlighet måste vi först ta oss ur villfarelsen att antidepressiva medel "fixar" något biokemiskt. De korrigerar inte en obalans, en genetisk defekt eller läker hjärnan. Som doktor Joanna Moncrieff har påpekat skapar antidepressiva obalanser. (3) En obalans som kroppen anpassar sig till och en som specifikt använder sig av stressresponssystemet, en möjlig förklaring till hur och varför avtändandet av dessa mediciner sätter igång alarmklockor som avslöjar varje försvagad länk i din fysiologi. Andrews et al har i detalj beskrivit benägenheten hos dessa läkemedel att framkalla abstinens, ett fenomen som inte hänför sig till patientens kliniska historia utan till läkemedlets kemiska profil. (4) Tyvärr vet vi också att det kan ta längre tid än 17 år för grundläggande vetenskaplig forskning som utmanar konsensuspraxis (överenskommelse) att sippra in i händerna på den genomsnittliga läkaren. (5) Så nu när vi vet det här, varför skulle någon ens överväga att sluta? Varför inte bara låta det vara? Eftersom medicinering inte är en långsiktig lösning. För vissa är det inte alls en lösning, vilket framgår av effektiviteten av placebo-nivån (6), och som åtföljs av en extrem lista av oavsiktliga effekter, vilka varierar från mag-tarmblödning till impulsivt mord. Alla de långsiktiga naturliga data som finns tillgängliga varnar för att de som behandlas med psykiatrisk medicinering under längre tid än två månader fungerar sämre än de som aldrig behandlades. I själva verket var det den långsiktiga granskningen i Robert Whitakers bok, Anatatomy of an Epidemic som gjorde att jag lade ner mitt receptblock för all framtid. (7) Sedan dess har jag stött patientövergångar till medicinfritt liv och har resultat inklusive de som publicerats i den kollegial-granskade litteraturen (8, 9) som trotsar de ihärdiga förutsättningarna kring psykisk sjukdom som ett kroniskt medicinskt tillstånd. Dessa individer kommer av sin medicinering och blir levande på ett nytt sätt. Hur? De vågar fråga VARFÖR. Varför var de symptomatiska till att börja med? Vad fanns i själva verket bakom deras diagnos, ibland gjorda efter ett tio minuters besök hos en skolläkare. Vi går igenom en process av självläkning och personlig återvinning som prioriterar obalanser. Först läker vi den fysiska kroppen och tar itu med tarm-hjärnans inflammation, en välkänd framkallare av psykiatrisk patologi. Genom denna process av ett månadslångt livsstilsförändrande förhållningssätt på internet, och ytterligare detaljerat i boken A Mind of Your Own, tar vi upp många ändringsbara framkallare av symtom som sträcker sig från panikattacker till trötthet till tvångssyndrom. Dessa framkallare innefattar blodsockerobalans, livsmedelsbaserad autoimmunitet, näringsbrist och medicineringsframkallande effekter inklusive vanliga medikamenter som antibiotika och p-piller. Sedan tar vi en känslomässig inventering av relationer och elementen i ens liv som helt enkelt inte längre fungerar. Med den förnyade energin som nu återvinns från det ”vita bruset” (White Noise: oljud med många frekvenser av olika intensitet) av fysiska obalanser är dessa patienter redo att börja ta itu med vad de kanske inte kände att de var kapabla att konfrontera i sitt liv tidigare - ett giftigt äktenskap, ett förtryckande jobb, en brist på gemenskap. Det finns alltid ett framkommande av de djupare andliga delarna av läkning som dessa medicinfria sökande stöter på. De börjar utforska de stora frågorna: vad är jag här för? Hur kan jag ge tillbaka? Och de djupare orsakerna för deras betingade och invanda beteenden - deras barndomsupplevelser och trauma. Genom denna process blir de hela. Och de förstår det, som Rumi säger, såret är den plats där Ljuset kommer in, och att vi måste göra plats för ledsamhet, sorg och smärta för att utöka vår förmåga till glädje och fulländning. Eftersom dessa överlevande lämnar födelse-kanalen av sin upplevelse med avmedicinering, är den vanligaste upplevelsen som jag får ta del av: Jag känner mig äntligen som mig själv. Vem visste att det var allt vi någonsin önskade. av dr Kelly Brogan © Kelly Brogan MD. Detta arbete reproduceras och distribueras med tillstånd av Kelly Brogan MD. För fler artiklar, anmäla dig till nyhetsbrevet på kellybroganmd.com. References: · 1 http://www.karger.com/Article/FullText/370338 · 2 http://www.karger.com/Article/FullText/371865 · 3 http://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.0030240 · 4 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21779273 · 5 http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1258/jrsm.2011.110180 · 6 http://psycnet.apa.org/index.cfm?fa=buy.optionToBuy&id=1999-11094-001 · 7 http://www.power2u.org/downloads/AnatomyofanEpidemic-SummaryofFindings- · 8 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28659508 Kelly Brogan, MD Kelly Brogan, MD är en Manhattan-baserad holistisk Women's Health psykiater, hon behandlar bara kvinnor, och är författare till New York Times bästsäljande bok, A Mind of Your Own, och sam-redaktör för Integrative Therapies for Depression. Hon avslutade sin psykiatriska utbildning och gemenskap på NYU Medical Center efter examen från Cornell University Medical College, och har en B.S. (Bachelor of Science) från MIT i Systems Neuroscience. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

De flesta av oss har säkert läst om hur självmordsfrekvensen har gått ner i samhället sedan antidepressiva kom. Många tror att det finns vetenskapliga studier bakom det påståendet. Ja, det finns det, men vilken kvalitét studierna har visar följande exempel. En relativt ny svensk studie av professor Elias Eriksson från Göteborg hävdar att antidepressiva är effektiva och säkra. Den fick internationell uppmärksamhet. Studien sa dock inget om att Eriksson fått skriva på ett papper från ett läkemedelsbolag om att inte avslöja något utan deras tillåtelse. Detta mail från läkemedelsbolaget, underskrivet av Eliasson, fanns dolt på en server utanför Göteborgs universitet. Tiotusentals mail fanns lagrade på denna server – allt för att undgå offentlig insyn. Elias Eriksson som vägrade släppa uppgifterna, och dessutom hävdade att inga fanns, var även den som försvarade professor Christopher Gillberg flitigast när två forskare ville får ut hans material om diagnosen DAMP. Gillberg vägrade lämna ut det och hamnade i rättegång och dömdes till villkorlig dom och 50 dagsböter 27 juni 2005. Anhängare till Gillberg hade då förstört omkring hundratusen papper för att undgå insyn. Eriksson tycks gå samma väg. En annan mycket stor meta-studie har också släppts som påstår att antidepressiva är både säkre och effektiva. Den skulle lägga locket på all kritik var meningen. Men en meta-studie granskar bara de existerande studier som finns publicerade. Inte de undangömda opublicerade. De publicerade har mestadels utförts av spökskrivare och förskönats till oigenkännlighet. Skräp in-skräp ut är en datorterm som visar att resultaten inte blir bättre än vad man matar in. Det vill säga, forskarna hade granskat alla friserade studier. Då ser det bra ut. Professor Peter Gøtzsche, ledare för Nordiska Cochrane-institutet fick dock efter flera års enträget arbete tillgång till läkemedelsbolagens hemligstämplade studierna och kom fram till att de var en katastrof. Han uppskattade att 539 000 människor dör i förtid av psykofarmaka, främst antidepressiva – varje år. Och nu kommer det andra källor som är oberoende och tillförlitliga. USA är den nation som använder mest antidepressiva medel med 20% eller mer av äldre kvinnor som tar dem, liksom ett stort antal av båda könen i alla åldersgrupper. Omkring 42 miljoner människor knaprar dessa piller i tron att de skall må bättre. Därför är Amerika bäst för att avgöra om den omfattande användningen av antidepressiva medel faktiskt sänkt självmordsfrekvensen. National Center for Health Statistics är en del av CDC (Centers for Disease Control and Prevention). Byrån släppte nyligen en grundlig studie av självmordsstatistiker i USA från 1999 till 2014. Deras avgörande konstaterande är: ”Självmord ökar mot bakgrund av allmänt minskande dödlighet, och är för närvarande en av de 10 främsta orsakerna till dödsfallet och inom varje åldersgrupp 10–64. Denna rapport lyfter fram ökad självmordsdödlighet från 1999 till 2014 och visar att medan frekvensen steg nästan stadigt under perioden var den genomsnittliga årliga procentuella ökningen större för andra halvåret (2006–2014) än för första halvåret 1999–2006).” Nästan alla som säger till en läkare att de är deprimerade eller självmordsbenägna kommer att få ett recept på antidepressiva medel. Så den utsatta befolkningen är definitivt mättad med antidepressiva, men självmorden ökar trots det! Då läkare tror att antidepressiva medel är effektiva, skriver de reflexmässigt ut dem till alla som säger sig vara ledsen eller förtvivlad. Om antidepressiva medel fungerade skulle vi förvänta oss en minskning av självmord, inte en ökning i självmord som en dödsorsak. Dock fortsätter självmordsfrekvensen att växa i nationen med den mest intensiva exponeringen för dessa kemiska medel. Psykiatriprofessor Peter Breggin säger: Vissa studier bekräftar att antidepressiva medel inte är antidepressiva och inte behandlar depression effektivt. Andra studier visar att de är mycket mer benägna att orsaka än att förhindra självmord. Och nu har vi CDC som bekräftar att självmordsfrekvensen i Amerika stiger, trots att läkare tenderar att ge dessa droger till så gott som alla som verkar deprimerade eller självmordsmässiga. Samtidigt har vårt samhälle - från media till medicinska skolor - blivit så pass korrumperat av Pharmaceutical Empire och dess psykiatriska hantlangare, att läkemedel som är känt för att orsaka självmord fortsätter att krängas som läkemedel för att förhindra självmord. Nästa nyhetsbrev kommer att handla om att psykiatriska droger och i synnerhet antidepressiva är med beroendeframkallande an de värsta gatudrogerna. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Dödsfallen från mediciner och psykofarmaka är enorma. Det är som om flera jumbojets skulle störta varje dag – året runt. Ändå görs inget. Inga ställs till svars. Ingen är emot mediciner som fungerar och räddar liv. Men medicinen har utvecklats till ett finansiellt utvecklingsområde som inte längre tycks ta hänsyn till mänskliga liv. Ett läkemedelsföretag släpper en studie. Deras senaste kliniska studie visar att deras läkemedel har en djup positiv effekt på en viss sjukdom. Alla jublar ... i synnerhet läkemedelsföretaget som skördar miljarder i vinst. Det enda problemet? Det är oftast komplett falseri. Studier som "bevisar" att läkemedlet X löser hälsoproblemet Y är alla - eller åtminstone majoriteten – rök och speglar. Hur vet vi det? Men snälla, etiska experter har varnat oss i åratal. Nej, fel ... De har varnat oss i årtionden. Men vi har blivit alltför bländade av rubrikerna för att lägga märke till verkligheten bakom dem. Här är en snabb genomgång på hur Big Pharma har manipulerat oss under alla år. Systematiska metodfel Det är inte så att ingen har tryckt på alarmen. Det finns dussintals artiklar som är upprört beskriver situationen. Big Pharma visar bättre resultat ... Big Pharma fixar siffrorna ... Big Pharma döljer negativa studier. Det skulle nästan vara komiskt, om det inte varit så att vår hälsa och liv står på spel. Ta till exempel en artikel publicerad i Journal of the American Medical Association år 2008. Artikeln pekar ut: • Big Pharma har uppnått kontroll över så gott som all utvärdering av nya mediciner • Läkemedelsföretagen betalar de flesta medicinska studier • Big Pharma manipulerar ofta forskningen till sin fördel. Artikeln använder exemplet med rofecoxib - sålt under varunamnet Vioxx. Ett smärtstillande och inflammationshämmande preparat. Författaren pekar på hur studier, som påståtts skrivits av oberoende experter, i själva verket skrivna av tillverkarens anställda ... eller av företag som anlitades direkt av tillverkaren. Det finns också bevis för att tillverkaren "fifflat” med siffrorna för att få resultat att se mer gynnsamma ut än de faktiskt var. Det kanske inte låter så farligt som det ser ut, men om man betänker att de officiella dödssiffrorna från Vioxx är minst 60 000 och de inofficiella siffrorna 500 000 så förstår man vidden av problemet med medicinska studier. När det gäller psykiatrin Psykiatrin är ett eget kapitel. Psyko Pharma som tillverkar de psykiatriska drogerna har redan fått betala ett hundratal miljarder kronor i böter och skadestånd för fejkade studier vilket orsakat ofantliga mängder biverkningar och dödsfall. Ändå fortsätter katastrofen, i huvudsak därför att inga personer får stå till svars. Bolagen tar det som beräknad extra kostnad bara. De har råd till det. Vi får ju betala via skatterna. Psykofarmaka gör mycket mer skada än nytta, enligt den danska professorn Peter Gøtzsche som lusläst branschens forskning. Han är chef för Nordiska Cochrane-institutet i Köpenhamn, en samling internationella, oberoende forskare. Han har även fått fram studier som inga andra forskare fått fram. Hans rekommendation: minska användningen med 98 procent. ”Om vi skulle använda två procent av de psykofarmaka vi använder i dag skulle vi leva längre och vara friskare. Antidepressiva ökar risken för självmord i alla åldrar, effekten av adhd-medicin är tveksam och läkarna ser inte skillnad mellan abstinenssymtom och sjukdom. Psykofarmaka är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtsjukdomar och cancer”, säger Peter Gøtzsche till Hufvudstadsbladet (9 mars, 2017). Peter Gøtzsche är den forskare som har trängt längst in i den snårskog av studier som läkemedelsbolagen vägrat att släppa. Det är en hemsk scen som väntar där. ”539 000 personer dör i förtid av psykofarmaka, främst antidepressiva”, hävdar han i sin bok Dödlig psykiatri och organiserad förnekelse. – När jag såg hur manipulerade läkemedelsförsöken var, värre än inom något annat område jag har sett, och dessutom med läkare som regelmässigt ljuger för sina patienter, då kände jag att jag måste skriva om det. Jag har skrivit den här boken för att hjälpa människor att ta ansvar över sina liv och inte lämna över det till sin psykiater. Jag menar att psykofarmaka, som de används i dag, gör mer skada än nytta, säger han. – Majoriteten av psykofarmakastudierna är manipulerade. Därför är den visade effekten mycket tveksam för psykofarmaka generellt. Till Läkartidningen (2016-09-12) säger Peter Gøtzsche: – Att effekterna i studierna kan ifrågasättas är inte det värsta. Det är i stället biverkningarna. Psykofarmaka ökar risken för att man ska bli beroende och minskar chansen för att man ska bearbeta sina känslor och problem eftersom de lägger som ett lock på känslorna. Dessutom tar psykofarmaka död på många patienter genom sina biverkningar, och många grupper av psykofarmaka ökar också risken för våld, det är väldigt väl dokumenterat. – Jag förstår heller inte hur man kan använda antidepressiva läkemedel i syfte att minska risken för självmord. Det stämmer ju inte alls, antidepressiva läkemedel ökar risken för självmord, säger han. Vad är det då som gör att vi tolererar denna massdöd? Förfalskade studier, ej rapporterade biverkningar, och av läkemedelsbolag betalda så kallade experter på läkemedelsverk över hela världen som hindrar insyn, och media som vägrar publicera sanningen, är de primära anledningarna som gör att allmänheten aldrig får reda på omfattningen. Angell, M, “Industry- Sponsored Clinical Research A Broken System,” JAMA. 2008; 300(9): 1069-1071. Bell, C.M., et all, “Bias in published cost effectiveness studies: systematic review,” BMJ. 2006; 332:699. McGauran, N., et al, “Reporting biDaiscusisnion medical research - a narrativE review,” Trials. 2010; 11: 37. Nartey, L., et al, “Matched-pair study showed higher quality of placebo-controlled trials in Western phytotherapy than conventional medicine,” Journal of Clinical Epidemiology. Aug 2007; 60(8): 787.e1-787.e15 Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Video länk, https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/institutionell-korruption-inom-lakemedelsbranschen_H510400 Riksdagsledamoten Margareta Larsson (-) har återigen ställt socialministern mot väggen i en interpellationsdebatt i riksdagen. Den här gången handlar det om institutionell korruption inom läkemedelsbranschen – vilket är ett finare ord för smygande korruption. Läkemedelsbranschen tar över inom medicinen alltmer – läkarna vidareutbildas nu helt av läkemedelsbolagen. Läkare fåt betalt i form av gåvor, luncher, resor och föredrag eller direkta pengar – allt för att få läkarna att gynna företagets intressen. På läkemedelsverket såväl som på socialstyrelsen sitter nu flera betalda experter som utformar behandlingsformer i enlighet med deras uppdragsgivares intressen. Med andra ord en smygande korruption. Margareta Larsson nämner namn på flera av de ”betalda experterna” i debatten. Trots det hävdar socialministern att det inte finns någon anledning till oro. Förmodligen skulle Margareta Larsson nämnt ett namn till, då socialministerns tal förmodligen var författat av läkemedelsbolaget GlaxoSmithKlines (GSK) förra taleskvinna Agneta Karlsson, numera statssekreterare på socialdepartementet, som alltså jobbar tätt ihop med socialministern. Agneta Karlsson var chef för samhällskontakter vid GSK, samtidigt som bolaget dömdes till miljardböter i USA. För mer information om detta: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/agneta-karlsson-ny-statssekreterare-hos-annika-strandhall/ http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2014/12/cv-for-statssekreterare-agneta-karlsson/ http://annikadahlqvist.com/2014/10/07/sjukvardsministerns-sekreterare-kommer-fran-industrin/ https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2014/11/07/agneta-karlsson-pa-maktlista/ http://jannel.se/Tvangspsykiatrin.pdf Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vår den. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägerste

Det står nu helt klart att psykiatriska droger är orsaken till skolskjutningar och sanslöst våld. Närmare 100 dödade och långt över 500 skadade vid skolskjutningar och masskjutningar på bara de sista fyra månaderna. Frågan är bara när media skall sluta försvara psykiatrin och dess droger. Förövarna hade fått psykiatrisk behandling med psykiatriska droger innan dåden. Media skyller på vapnen, och det är ingen här som försvarar dem, men inget vapen har skjutit ihjäl någon människa av sig självt. Vi vet att minst 65 fall av sanslöst våld har begåtts av individer som fått eller nyss tagits av psykiatriska droger vilket resulterat i 357 dödade människor och hundratals skadade. Av dessa 65 fall var 37 skolskjutningar. En pilot som fått omfattande psykiatrisk behandling störtar ett plan med 150 passagerare. Media skyller på de mentala besvären. En granskning av litteraturen som publicerats i Ethical Human Psychology and Psychiatry angående den ”förvånansvärda ökningen” av mental sjukdom de sista 50 åren, visar att det inte är mental sjukdom som orsakar våldet, det är de psykiatriska drogerna. Sedan introduktionen av psykiatriska droger i mitten av 1950-talet har det sanslösa våldet eskalerat något ofantligt. Innan 1950-talet fanns det knappas något sanslöst våld, och absolut inga skolskjutningar. Idag finns det 410 officiella varningar för att psykiatriska droger orsakar våld, aggressioner, fientlighet, mani, psykos, mordinstinkt, självmord, självskadebeteende, beroende, abstinensbesvär, upprördhet, rastlöshet och förvirring. Och detta är officiellt och publicerat av läkemedelsmyndigheter världen över. Långt ifrån alla kommer att uppleva dessa reaktioner, men en viss procent kommer att göra det. Fem procent kommer att uppleva dessa biverkningar. Om fem procent av alla de 41 miljoner människor i USA som tar psykiatriska droger får en eller flera av dessa symtom så innebär det 2,05 miljoner människor. Vem kommer att bli tillräckligt upprörd för att trycka på avtryckaren? Detta är att spela rysk roulette med människor liv. Vi bifogar en rapport som det sanslösa våldet och psykiatrin som internationella KMR (CCHR) i USA nyss givit ut. Den kommer senare att översättas till svenska. PDF Nu är det bara en tidsfråga innan detta blir officiellt: psykiatriska droger har orsakat det sanslösa våldet de senaste 50 åren. Inte ens media kan försvara det längre. Bilaga: Violence Report 3 Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

I föregående nyhetsbrev, Del l, gick vi igenom MTA-studien, i princip den enda långtidsstudie som gjorts. Det första delresultatet som presenterades 1999 var försiktigt positivt. Resultatet basunerades ut av media över hela världen. Det ledde till en total hausse i förskrivningen av ADHD-droger. De kommande delresultaten blev allt mer negativa – fast nu var media tyst. I den sista delstudien menar man att det inte finns någon anledning att skriva ut ADHD-droger. Närmast en katastrof. Allt fler studier stämmer in i detta. Ny kunskapssummering visar på ett mycket svagt om inte rent obefintligt underlag för användningen av ADHD-droger vid behandling av barn och ungdomar med ADHD-diagnos. De ”positiva” studierna är av så dålig kvalitet att de inte ens kan tas med vid samlingsstudier. Det handlar om rent förfalskade studier och hokus-pokus. Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att ge barn och ungdomar amfetamin, är slutsatsen. Inte äldre heller för den delen. Ingen! Diagnosen anpassades Dessutom hade idén om att ADHD varade livet ut, och skulle medicineras livet ut, omkullkastats av MTA-studien, då endast 30 procent av deltagarna hade kvar symtomen åtta år senare – oavsett om de medicinerats eller inte. 70 procent föll alltså bort. Även SBU hade skrivit i sin kunskapsöversikt år 2009 att ADHD var ett ”kronikersymtom”. Men detta faktum nämndes nu inte med ett ord. Man fick nu problem eftersom man inte kunde ge barn amfetamin som inte hade ADHD-symtom. Nu började det hokus-pokus som vi ser i den senaste diagnosbibeln DSM-V. Man drog helt enkelt ner på det antal beteenden som behövs för att en person skall kunna diagnostiseras med ADHD. Från ett femtontal beteenden från första början till bara sju idag. Man justerade alltså diagnosen. Psyko Pharma jublade. Spiken i kistan? Våren 2017 publicerade MTA-forskare sina senaste resultat (1). Slutsatsen 16 år efter starten (deltagarna var nu 25 år) är att långvarig användning av stimulerande läkemedel är förknippade med en reducerad längdtillväxt som vuxen. Det är närmast självklart att den tillväxtstörning som dessa narkotiska preparat orsakar också hämmar den växande hjärnans utveckling. Studien visar dessutom att preparaten inte ger några som helst positiva långtidseffekter, alltså ingen symptomreduktion. Detta borde vara spiken i kistan, men så lätt går det inte. Forskarna hade tänkt sig bevisa att behandling med psykostimulantia var säker och effektiv i långtidsbehandling, men bevisade i stället det här: • Psykostimulantia, som Ritalina och Concerta, har inga positiva långtidseffekter alls för barnen; • Barnens normala utveckling hindras av de narkotiska preparaten; de växer inte som de ska – vilket också självklart påverkar den växande hjärnan; • Barn som fortsätter att ta enbart psyko stimulantia blev som unga vuxna i genomsnitt runt 4,7 centimeter kortare än barn som inte fått preparaten eller som fått dem i liten mängd; • Tidigare hade forskarna tvingats medge att behandling med psykostimulantia är förenad med utveckling av ett mer aggressivt och antisocialt beteende. • Den grupp som fick mer eller mindre kontinuerlig behandling fick inte någon minskning i vad som kallas ADHD-symtom. Om det inte var för den makt som det psykofarmakologiska komplexet utövade, så skulle bara den tillväxthämmande effekten av psykostimulantia, i sig själv, kontraindicera och i slutändan stoppa dess användning på barn. För att inte nämna frånvaron av ADHD-symtomen. Men nu kom barnen inte i första hand. Svenska Läkemedelsverket beskrev minskningen i längdtillväxt som: ”eftersläpningen i tillväxt … av relativt ringa omfattning …” SBU:s psykiatriker har förringat de allvarliga effekterna och skrivit: ”Sammantaget verkar det som om metylfenidat kan ha en effekt, om än liten, på vikt- och längdutveckling vid långtidsbehandling”. Hur de beskriva få 4,7 cm kortare tillväxt med ”relativt ringa omfattning” är svårt att förstå. Man måste ju också förstå att detta orsakas av en hormonobalans – en djupgående inverkan på en växande kropp. Självklart hämmar detta även en växande hjärnas utveckling. Detta är explosiva data och borde egentligen leda till omedelbart stopp för medicinering av ADHD. Väl att märka är att de ledande forskarna i MTA-studien var från början starka förespråkare för en ”neurobiologisk grund” för det som kallas ADHD, för ”kronikerteorin” och för psykostimulantians välgörande effekter. De faktiska resultaten av MTA-studien går med andra ord inte alls ihop med deras ursprungsteorier. De hade dock tillräckligt med integritet för att inte dölja resultaten. Dessa resultat har inte haft samma inverkan på media som de första ”positiva” resultaten från 1999. I praktiken var det helt tyst. Nej, inte helt tyst, för nu började de som tidigare ropat hurra kritisera MTA-studien. SBU menade nu plötsligt och surt att MTA-studien inte var att lita på. Den var plötsligt inte intressant längre, nu när många miljoner barn fått legal narkotika genom det medicinska etablissemanget. Något som SBU stöttat helhjärtat. Cochrane-studie upprörde 2015 gjorde en Cochrane-grupp en samlad metaanalys på 185 randomiserade kontrollerade studier med över 12 000 barn och ungdomar (3-18 år). (2) Slutsatsen var att metylfenidat under en kortare tid kan ge en minskning av ADHD-symtom – som rapporterats av lärare och föräldrar. Det fanns en signifikant ökad risk för biverkningar. Metylfenidat gav 60% högre sömnproblem och 266% ökad risk för tappad aptit. Cochrane är en sammanslutning av oberoende läkare och forskare världen över. Det som upprörde mest var Cochrane-studiens slutsats att de nuvarande studierna var av så dålig kvalitet att man inte kan avgöra om metylfenidat har en positiv effekt på barn med ADHD-diagnos överhuvudtaget. De motiverade detta påstående med att säga, att dels hade läkemedelsindustrin finansierat många av studierna och dels på grund av dålig placebokontroll, då metylfenidat ger kända biverkningar som kan avslöja vem som får aktiv medicin. Och i synnerhet att varaktigheten av behandling med metylfenidat i studierna så korta, i genomsnitt 75 dagar, att man inte kunde bedöma effekten av långtidsmedicinering. Tung debatt efter Cochranes sammanfattning Cochrane-publikationen om metylfenidat utlöste allvarliga reaktioner. Det viktigaste kom från The European ADHD Guidelines Group, som kritiserade Cochrane-forskare för fel. Bland annat ansåg de att MTA-studien inte borde ha tagits med i sammanfattningen av kunskap. Uteslutning av MTA-studien skulle ha fått behandlingen att framstå som mer effektiv. Cochrane-forskarna fick alltså kritik för att ha inkluderat den största studien med längst varaktighet. The European ADHD Guidelines Group ansåg också att det inte var rätt att nedgradera kvalitén på studierna på grund av intressekonflikt i förhållande till läkemedelsindustrin. Det kan i detta sammanhang nämnas att en stor del av gruppmedlemmarna har starka band till läkemedelsindustrin, en del av dem upp till tio olika kopplingar (3). ADHD-drogerna följer missbrukskurvan Precis som med all narkotika så följer ADHD-drogerna missbrukskurvan. Först kommer en ”high”, en kick, en smekmånad som missbrukarna kallar det, därefter följer en konstant nedgång, nu i ett beroendetillstånd, ständigt sökande efter den första kicken med ständigt ökande doser, eller förstärkning med andra narkotiska preparat, på grund av toleransen. Det är i princip allt man behöver veta om ADHD-”medicineringen”, som den kallas. För det är ingen medicin, det är ren narkotika. Ingen har brist på amfetamin, som med insulin, vilket ofta används som argument. Det här är värsta drogerna, punkt slut. Missbruket är stort av ADHD-droger. Förra året beslagtog polisen i Sverige 7000 tabletter, år 2002 enbart 150 tabletter. Det visar vilken effekt drogerna har. De är mycket eftersökta på gatan. Narkotikan är av högsta kvalitet, ej utspädd. Redan en liten dos ger en rejäl kick. I USA har det uppmärksammats att föräldrarna snattar ur barnens amfetaminburkar. Studenterna använder ADHD-droger för att kunna sitta uppe längre och studera på nätterna. Tonåringar använder det som partydrog och kallar Ritalina för ”kiddie-cocaine”. Ritalina har större effekt på hjärnan än kokain, enligt studier. Kemisk obalans Hur har vi kunnat bli så hjärntvättade? Möjligen för att vi tror människor om gott, men troligare att vi blivit duperade – eller både och. Psykiatrins heliga mantra är den ”kemiska obalansen i hjärnan”. Det mantrat har fött mycket psykofarmaka. Idén bakom den är att psykisk sjukdom och störning orsakas av brist på olika transmittorämnen i hjärnan och att psykofarmaka skulle upprätta balansen igen. Nu är det så att det inte finns några som helst bevis för detta. Hypotesen ligger på samma nivå som medeltidens obalans i kroppsvätskorna. Och om det är något som får transmittorämnen i obalans så är det de psykiatriska drogerna. ADHD påstås vara obalans i dopaminet – och psykostimulantia skulle rätta till det. Vad det gäller depression så är det serotoninbrist. Det är så befängt att det inte går debattera emot det. För det går inte att mäta en kemisk obalans i hjärnan. Ledande psykiatriker på högsta internationella nivå har till och med erkänt att den ”kemiska obalansen” är något som läkemedelsbolagens hittat på, det låter vetenskapligt klyschigt och säljer bra. Orsakssammanhangen Det råder ingen tvekan om att vissa barn har problem. De kan dock inte reduceras ner till ett biologiskt orsakssammanhang. Det förklarar till exempel inte varför barn som är födda sent på året får fler diagnoser än de som är födda tidigt. Man kan heller inte ignorera det faktum att vi har en mycket svag forskningsgrund för dagens omfattande medicinering. Den information som föräldrar borde få kan sammanfattas så här: Behandling med dessa narkotiska preparat har inga positiva långtidseffekter alls för barnen, däremot ger de bestående tillväxtstörningar (också för den växande hjärnan), och ökar risken för ett antisocialt och kriminellt beteende. Referenser: (1) Storebø OJ, Ramstad E, Krogh HB et al. Methylphenidate for children and adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Cochrane Database Syst Rev 2015; 11: CD009885. [PubMed] (2,3) Banaschewski T, Buitelaar J, Chui CS et al. Methylphenidate for ADHD in children and adolescents: throwing the baby out with the bathwater. Evid Based Ment Health 2016; 19: 97 - 9. [PubMed][CrossRef]

Ny kunskapssummering visar på ett mycket svagt om inte rent obefintligt underlag för användningen av ADHD-droger vid behandling av barn och ungdomar med ADHD-diagnos. De ”positiva” studierna är av så dålig kvalitet att de inte ens kan tas med vid samlingsstudier. Det handlar om rent förfalskade studier och hokus-pokus. Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att ge barn och ungdomar amfetamin, är slutsatsen. Inte äldre heller för den delen. Ingen! Användning av amfetamin och amfetaminliknande preparat har pågått i över femtio år. Ytterst få långtidsundersökningar har gjorts, i princip bara en: MTA-studien, som vi skall återvända till. Miljontals barn och ungdomar, såväl som vuxna, får trots detta kraftiga narkotiska preparat i relativt höga doser. Främst i USA, där 11 procent av alla skolbarn (4-17 år) har ADHD-diagnos (6,4 miljoner) varav 6,1 procent i genomsnitt får medicinering. Under de senaste tre årtiondena har det även skett en kontroversiell, stark ökning av diagnos och medicinering i Norden. Förmodligen störst i världen. Den Norske legeforeningen har i sin läkartidning ”Tidskriftet” publicerat en intressant artikel om hur dåligt det vetenskapliga underlaget är för medicinering av barn med ADHD. I princip hävdar man att det inte finns tillräckligt med underlag för att medicinera barn. (1) Norge: Ökningen började sakta i Norge under 1990-talet. Antalet barn och ungdomar under 19 år som fick ADHD-mediciner accelererade från 9263 år 2004 till 18 681 år 2016. Av dessa användes 16 662 Ritalina, Concerta m. fl. Danmark: 32 000 personer har diagnosticerats med ADHD i Danmark sedan 1981, uppskattningsvis hälften är barn och ungdomar. Sverige: Sammanlagt runt 103 000 personer i Sverige hämtade ut ADHD-mediciner år 2016, 48 156 var barn och ungdomar. År 2006 var det totalt cirka 15 000 personer, främst barn och ungdomar. En total ökning på 600 procent! En sådan ökning kan ju inte ske utan en mycket stark tro på medicinering som effektiv åtgärd. Korta uppiffade studier dök upp som gubben i lådan för att rättfärdiga förskrivningen. Vår psykiatriprofessor Christopher Gillberg, som introducerade amfetaminbehandlingen i Sverige, fick dock kalla fötter när två forskare ville ta ut hans material för granskning. Resultaten var ”för perfekta” ansåg man. Under en helg hyrde man därför ett par gigantiska pappersstrimlare och strimlade 100 000 papper. Gillberg hamnade i domstol och dömdes till dagsböter. Nya publikationer visar dock att dokumentationen för behandlingseffekten är svag, särskilt med avseende på långtidsbehandling. Långtidsstudie Den så kallade MTA-studien (Multimodal Treatment Study of ADHD) är viktig för att förstå dagens kunskapsstatus (2). Denna studie startade 1994 då behandlingen med centralstimulantia var betydande, medan kvalitén på studierna var låg och de var enbart korttidsstudier. MTA-studien var en jämförande studie av fyra olika behandlingsmetoder, varav ren medicinering var den fjärde. De första delresultaten från MTA studien 1999 visade större reduktion av ADHD-symtom i gruppen med medicinering och kombinationsterapi än i grupperna med beteenderiktad behandling och enbart medicinering (3). Detta resultat ledde till en hausse i mediauppmärksamhet och rättfärdigade en omfattande medicinering i början av 2000-talet. Man glömde visserligen bort den andra halvan, kombinationsterapin. ”Medicinen” var viktigast. Delresultatet av MTA-studien låg till grund för den enorma ökning av medicinering som skedde i början av 2000-talet – samt i och med Socialstyrelsens ”kunskapsdokument” som publicerades 2002. Nu fanns det inga hinder längre. Sedan att de personer som skrev kunskapsdokumentet hade direkta och finansiella kopplingar till de läkemedelsbolag som tillverkar ADHD-mediciner, var kanske inte så viktigt att nämna i sammanhanget. MTA-studien har av svenska myndigheter beskrivits som ”… en milstolpe i barnpsykiatrins utveckling till evidensbaserad disciplin”, och som ”den största, mest omfattande och inträngande empiriska undersökning av behandling av ADHD hos barn”. Så skrev Björn Kadesjö och Socialstyrelsen 2002. Det är med andra ord en studie som SBU väl känner till och tidigare gärna refererat till. SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering, är en myndighet ”med uppgift att kritiskt granska hälso- och sjukvårdens metoder och utvärdera metodernas nytta, risker och kostnader”. Vi återkommer till dem. MTA-studien fortsatte dock Nu presenterades det andra delresultatet. Plötsligt var det inte lika roligt längre. Den positiva effekt som medicinering hade under de första 14 månaderna hade försvunnit under de närmaste två åren (3, 4). När tre år gått ”var läkemedelsbehandling en signifikant markör, inte på gynnsamt utfall, utan på försämring”. Resultaten har som vi kommer att se visar sig vara rakt motsatta dem som läkemedelsindustrin och amfetaminförespråkande psykiatriker tänkt sig. Media tystnade, kritik började nu infinna sig mot MTA-studien. Efter sex år förblev resultaten desamma: Användning av läkemedel var ”förenat med värre symtom på hyperaktivitet-impulsivitet och trotssyndrom” samt med större ”allmän funktionsnedsättning”. Dessutom föreföll läkemedelsbruk vara förenat med ökad risk för ångest och depression. En av forskarna, William Pelham, summerade rönen från MTA på det här sättet: ”Vi hade trott att barn som medicinerade under en längre tid skulle ha bättre utfall. Det visade sig inte vara fallet. Det fanns inga gynnsamma effekter [av medicinering], inga alls. På kort sikt hjälper [medicinering] barnet att uppföra sig bättre, men inte på lång sikt. Och den upplysningen borde mycket tydligt framföras till föräldrarna". I nästa nyhetsbrev skall vi berätta om hur diagnosen anpassades för att fler barn skall få ADHD-diagnos. MTA-studiens sista delresultat år 2017 var nämligen en katastrof för förespråkarna och läkemedelsindustrin. Vi skall också få ta del av Cochrane-gruppens senaste granskning av 185 ADHD-studier, som var så dåliga att de knappast kunde användas i granskningen. Referenser: (1) http://tidsskriftet.no/2018/01/kronikk/adhd-medisinering-svakt-vitenskapelig-grunnlag (2) Hinshaw SP, Arnold LE. Attention-deficit hyperactivity disorder, multimodal treatment, and longitudinal outcome: evidence, paradox, and challenge. Wiley Interdiscip Rev Cogn Sci 2015; 6: 39 - 52. [CrossRef] (3) Molina BS, Hinshaw SP, Swanson JM et al. The MTA at 8 years: prospective follow-up of children treated for combined-type ADHD in a multisite study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009; 48: 484 - 500. [PubMed][CrossRef] (4) Swanson JM, Arnold LE, Molina BSG et al. Young adult outcomes in the follow-up of the multimodal treatment study of attention-deficit/hyperactivity disorder: symptom persistence, source discrepancy, and height suppression. J Child Psychol Psychiatry 2017; 58: 663 - 78. [PubMed][CrossRef] Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Nya siffror från läkemedelsregistret visar att utskrivningen av antidepressiva till barn (10‑14) i Sverige ökat med otroliga 230 % (!) sedan 2006 – trots den bevisade ökade risken för självmordsbenägenhet som preparaten ger. I våra grannländer Danmark och Norge har utskrivningen till barn (2010-) gått ner kraftigt respektive ligger på en mycket lägre nivå. Det ska påpekas att ingenting ändrats sedan FDA (2004) och det europeiska läkemedelsverket EMA (2005) gav ut allvarliga varningar om att dessa preparat för barn och unga medför en ökad risk för självmordsbenägenhet – trots det vi har läst i läkemedelsbolags och psykiatriska opinionsledares, i okritiska medier, placerade PR-budskap och fejknyheter. Socialministeriet/socialministern i Danmark och Norge har kritiserat förskrivningen av antidepressiva till barn; kritisk debatt har tillåtits i media. Den norska helseministern Bent Høie har sagt: ”Barn og unge med psykiske tilstander har gjerne normale reaksjoner på unormale livssituasjoner. Det er utrolig viktig å finne årsaker til at symptomer på depresjon oppstår og ikke gå direkte på medisinering.” (1) I Danmark har man från socialministeriet vidtagit effektiva åtgärder för att få ner utskrivningen av ineffektiva och skadliga antidepressiva till barn, så att den för barn 10-14 sjunkit med 28 % sedan 2010 och, från att ha varit högre än i Sverige 2010, år 2016 sjunkit till mindre än hälften av utskrivningen i Sverige. I Sverige har Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets psykiatriska konsulter med finansiella kopplingar till läkemedelsindustrin skapat den katastrofala utvecklingen och fortsatt göra det med de nya rekommendationerna från dessa myndigheter. Socialminister Annika Strandhäll har (som vi förstår av statistiken) inte gjort något alls och har till och med i riksdagen nyligen tyckt att Socialstyrelsens/Läkemedelsverkets nya rekommendationer i området – som kommer att leda till att ännu fler barn sätts på psykofarmaka – är ”spännande”! BBC har nyligen beskrivit förskrivningen av antidepressiva till barn i Skottland i en artikel med den passande rubriken ”Teenage antidepressants 'doing more harm than good'” (2), där vi får den alarmerande uppgiften att 5500 unga under 18 år förra året fick antidepressiva i Skottland (med en befolkning hälften av den i vårt land); i Sverige fick förra året 31 346 unga (- 19) antidepressiva! I BBC-artikeln får vi också av den kritiske expertpsykiatrikern David Healy (som tagit del av mer av läkemedelsbolagens grundläggande och opublicerade data om antidepressiva än någon annan) veta: ”Samtidigt har, i varenda enskild studie, det [antidepressiva medlet] åstadkommit mer skada än nytta på så sätt att det har gjort barn självmordsbenägna som inte skulle ha blivit självmordsbenägna om de inte fått dessa preparat.” Healy säger vidare i artikeln: ”Vi har en situation där, om man följer bevisen (evidensen), så skulle inget [av barnen] få dessa preparat.” I tillägg till de grundliga granskningar som skedde inför varningarna från FDA och EMA, visar också en ny studie att antidepressiva ökar risken för självmord hos unga – mer än dubbelt så mycket. Studien, som utförts av oberoende forskare vid det respekterade Cochraneinstitutet, analyserade 70 kliniska prövningar av antidepressiva medel med mer än 18 000 försökspersoner (3). Resultatet styrker tidigare studier som visat att antidepressiva ökar risken för självmordsbeteende hos unga (-24 år) – vilket är skälet till att varningar för det finns i produktbeskrivningarna för alla antidepressiva medel. Den nya studien visar också att antidepressiva skapar aggressioner och våldsbeteende hos barn och ungdomar – vilket KMR hävdat i mer än två decennier (4). Det framgår också mycket klart att läkemedelsbolagen manipulerar sina prövningar för att dölja skadorna, och skapa positiva effekter där sådana inte fanns. En av forskarna, professor Peter Götzsche gav följande kommentar om hur läkemedelsbolag felrapporterat och felklassificerat självmord: ”Det är helt fruktansvärt att de visar sådan nonchalans för människoliv.” (5) Manipulerade studier Vi har i dagarna sett hur en sammanställning av läkemedelsbolagens studier på vuxna sagts visa att antidepressiva fungerar bättre än placebo. Medier i Sverige och internationellt har bugat och tagit emot läkemedelsbolagens och psykiatrins budskap om att nu får det vara slut på debatten! Man har inte förstått att sammanställningen naturligtvis inte är bättre än de enskilda – sedan länge kända, grovt manipulerade studierna från läkemedelsbolagen, och inte har något bevisvärde alls. Man skulle med de metoder som använts också med lätthet kunna bevisa att alkohol under åtta veckor långa studier hade bättre ”antidepressiv effekt” än vatten. En omfattande ny studie, där man brytt sig om att titta på den faktiska kliniska effekten – det som betyder något för människor – av antidepressiva, och jämfört denna med de faktiska skadorna av preparaten, kom fram till att eventuella påstådda fördelar överskuggades totalt av allvarliga biverkningar (6). Det finns med andra ord väldigt stor anledning att fortsätta granska ämnet antidepressiva medel. Psykiatriska konsulter styr utvecklingen i Sverige Det är psykiatriska konsulter med intima kopplingar till läkemedelsbolag som styrt utvecklingen i Sverige genom Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets rekommendationer. Psykiatriker Anne-Liis von Knorring, var direkt inblandad i mörkläggningen av den stora Cipramilstudien på barn; den studie som specifikt omnämns i det uppmärksammade rättsfallet där Lundbecks amerikanska partner Forest fick betala 313 miljoner dollar för sin bedrägliga marknadsföring av antidepressiva för barn (7). Anne-Liis von Knorring fick diktera svenska myndigheters agerande – som i artikeln i Läkartidningen 2010 där hon med felaktig information, tillsammans med Socialstyrelsens ledning, drev upp försäljningen av antidepressiva till barn och unga (8). Läkemedelsverket utsåg 2015 barnpsykiatriker Håkan Jarbin till att ha ett avgörande inflytande på behandlingsrekommendationerna av antidepressiva till unga. Detta trots att Jarbin under åren 2009-2015 fått mer än en 500 000 kronor (!) av läkemedelsbolag för att ge ”utbildning” i psykofarmakologisk behandling av barn och unga – med andra ord marknadsföring av bolagens produkter. Jarbin har under åren fört en intensiv kampanj för att fler barn och unga ska få antidepressiva medel. På Läkemedelsverket finns sedan länge en ingrodd jävskultur, men att låta Jarbin, som ”opartisk och saklig” expert skriva rekommendationer, måste vara något av ett rekord när det gäller att acceptera allvarliga intressekonflikter. En studie från 2016 jämförde ökningen i förskrivningen av antidepressiva till unga (0-19) i fem västländer (USA, Nederländerna, Tyskland, Danmark och Storbritannien) under åren 2005-2012 (9). Ökningen var högst i Danmark (+60,5 %), där vi alltså (som ovan) sett att förskrivningen åren efter 2010 sjunkit radikalt. Ökningen i förskrivning i åldersgruppen 10-14 var högst i Nederländerna (+46,3 %). I Sverige – som inte var inkluderat i undersökningen – var ökningen i förskrivning till unga (0‑19) 47 % under åren 2006-2012, och 122 % (!) upp till 2017. Ökningen i förskrivning till barn (10-14) var 230 % (!) under åren 2006-2017. Frågan är om inte Sverige nu har den största ökningen i förskrivning till unga de sista tio åren. Med andra ord, är Sverige nu värst i världen när det gäller att ge ineffektiva och skadliga antidepressiva medel till barn? Som vi ser av bakgrunden till statistiken över förskrivningen av antidepressiva till barn i Sverige, skulle det antagligen inte vara någon större skillnad om läkemedelsbolagens marknadsföringsavdelningar skrev Socialstyrelsens/Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, och öppet och direkt ”utbildade” landets psykiatriker i ”försäljningen” av bolagens produkter. Och ingenstans i medierapporteringen finns några kritiska frågor. Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets talesmän likställer ökningen i förskrivning av antidepressiva till unga med ”ökningen i psykisk ohälsa” – och får inte en enda kritisk fråga om det uppenbara: Hur har läkemedelsbolag och myndigheternas psykiatriska konsulter med intima kända band till dessa bolag, kunnat tillåtas skapa denna katastrofala situation? (1) NRK, Unge jenter bruker stadig mer antidepressiva, 11 september 2016, https://www.nrk.no/norge/unge-jenter-bruker-stadig-mer-antidepressiva-1.13129585 (2) BBC, ”Teenage antidepressants 'doing more harm than good'”, 5 februari 2018, http://www.bbc.com/news/uk-scotland-42917452 (3) Tarang Sharma, et al., Suicidality and aggression during antidepressant treatment: systematic review and meta-analyses based on clinical study reports, The British Medical Journal, 2016, http://www.bmj.com/content/352/bmj.i65 (4) http://www.badrumssidan.se/badkars/forskningsstudie-och-media-bekraftar-kmr-antidepressiva-skapar-vald/ (5) The Week, Antidepressants 'can raise risk of suicide in under-18s', 28 januari 2016, http://www.theweek.co.uk/69030/antidepressants-can-raise-risk-of-suicide-in-under-18s (6) KMR, Chockerande studie: miljoner tar antidepressiva - men de fungerar inte och har hemska biverkningar, 17 februari 2017, https://www.kmr.nu/single-post/2017/02/17/Chockerande-studie-miljoner-tar-antidepressiva---men-de-fungerar-inte-och-har-hemska-biverkningar (7) J Larsson, Svensk mörklagd Cipramilstudie av psykiatriker AnneLiis von Knorring till grund för miljonstämning i USA, februari 2009, http://jannel.se/cipramil.barn.pdf (8) von Knorring, Gerle, Tegnell, Nationella riktlinjer står på solid grund, Läkartidningen, 9 november 2010, http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15378 Lise Aagaard (9) Bachmann, Aagard, et al, Trends and patterns of antidepressant use in children and adolescents from five western countries, 2005-2012, European Psychopharmacology, 8 februari 2016, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26970020 Bilagor: För mer information om psykiatriska droger besök https://www.cchrint.org/issues/childmentaldisorders/ Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatriker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Den konstitutionella advokaten Jonathan Emord uttalar sig om de psykiatriska drogerna i anslutning till skolskjutningarna i USA och kräver en federal utredning. Jonathan Emord har vunnit över amerikanska läkemedelsverket (FDA) i rättstvister fler gånger än någon annan advokat i USA:s historia. Den psykiatriska industrins finansiella intresse är att underhålla läkemedelsindustrin – och läkemedelsindustrins finansiella intresse är att underhålla den psykiatriska industrin. Den psykiatriska industrin är således engagerad i att hitta nya mentala störningar som sedan kan behandlas med psykiatriska preparat. Psykiatriska preparat är de mediciner som används mest i Amerika. En av fem människor, om inte högre än det, är på någon form av psykofarmaka. Det är väldigt skrämmande när man inser vilka biverkningar som associeras med dessa droger – och med det antal människor som måste uppleva dessa biverkningar, vilka inkluderar benägenhet till självmord, benägenhet till våld. Är det inte så då, när man ger en av fem dessa droger, och att dessa biverkningar erkänns av FDA, att vi kan förvänta oss stört beteende att krypa fram över hela nationen. Det är märkligt att det inte är ett uppror inom regeringen och den medicinska kåren, angående det faktum att majoriteten av de som begått skolskjutningar har använt psykiatriska droger. Och dessa psykiatriska droger är samma droger som FDA erkänner att de ökar risken för självmord och våldsamt beteende. Adam Lanza var under psykiatrisk behandling. Han fick ett sammanbrott och gick in i Sandy Hook School och dödade många barn (20 barn ). Vissa säger att han slutade med sina mediciner, vissa säger att han fortsatte med sina mediciner. Det fanns ett starkt allmänt intresse, för vi talar om barn som verkar ha något slags problem av ett eller annat slag, men det finns inget mönster vad det gäller klart samband. Nå, kanske mönstret ligger i de droger de fick. När vi blev involverade i den grupp som ville får reda på orsaken, så upptäckte vi plötsligt att rättsläkaren inte ville släppa någon information av betydelse. Vi frågade: ”Kan vi få reda på vilka mediciner han använde!” Vi blev tillsagda: ”Nej, det kan ni inte. Ni får inte se på journalerna!” Detta på grund av personlig sekretess sade de; personlig sekretess för vem? Inte personen som är död. Personlig sekretess för familjen? Det finns ingen personlig sekretess kvar. Familjens personliga sekretess har förverkats av personens handlingar som begått detta avskyvärda brott som resulterat i död för alla dessa barn. Detta är ett allmänt brott av viktig betydelse för samhället, och vi forskar för att få reda på vad som gjorde att han utförde det. Vi vill ha journalerna. De är inte längre föremål för personlig sekretess. ”Ge oss journalerna!” ”Vi ger er inte journalerna!” Så, vi stämde staten, vi stämde rättsläkarens kontor och bad dem överlämna journalerna. Under den processen så gjordes uttalanden som var ganska chockerande. Den biträdande chefsåklagaren i fallet med Adam Lanza argumenterade inför domaren att ”det skulle vara skadligt för allmänheten att släppa informationen om Lanza, för det skulle kunna få människor att inte ta sina psykiatriska mediciner”. Detta slags argument är löjligt. Vi förvägrar inte folk tillgång till information. Vi försvarar deras rätt till information enligt Första tillägget (i Konstitutionen) och vi litar på dem att bestämma vad som ligger i deras bästa intresse. Men emot detta, är det här enorma finansiella intresset från den psykiatriska kåren och läkemedelsindustrin. Om detta inte fanns, om inte detta stora lobbyintresse fanns, så skulle jag misstänka starkt att rättsläkaren skulle släppa informationen till allmänheten. Jag misstänker starkt att det skulle bli en grundlig undersökning av staten på en nationell nivå. Men från dessa människor finns ett enormt intresse att undertrycka informationen och censurering. Varför skulle de göra det? Kan det vara så att läkemedelsindustrins intressen är i fara? Att om Amerika skulle upptäcka, att majoriteten av de ungdomar som begått dessa brott var på dessa droger och att dessa droger hade dessa biverkningar associerade med dem av ökad självmordsrisk, av ökat våldsamt beteende – borde vi då inte se över om vi borde ge dessa ungar de här drogerna. https://www.youtube.com/watch?v=SDq6eQJ9KJo Jonathan Emord är en advokat som utövar konstitutionell och administrativ lag vid federala domstolar. Han jobbade vid Federal Communications Commission under Reaganadministrationen och arbetar för att upprätthålla individens rättighet. Han har vunnit över Food and Drug Administration (FDA) åtta gånger, vilket är flest i historien. Kongressledamot Ron Paul har kallat honom en hjälte inom hälsorörelsens frihetsrevolution. Bilagor: För mer information om psykiatriska droger besök https://www.cchrint.org/issues/childmentaldisorders/ Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatriker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

I onsdags sköts 17 personer ihjäl i Florida av Nikolas Cruz, 19 år, som gick in på en skola i Parkland, Florida med automatgevär. Medan media koncentrerar sig på skjutvapen som orsak så menar vi att det är de psykiatriska drogerna som utlöser det sanslösa våldet. Nikolas Cruz fick precis som majoriteten av alla som begått skolskjutningar och masskjutningar, psykiatrisk behandling och psykiatriska droger. En anhörig säger i Miami Herald att Cruz ”var på medicinering för att hantera sin emotionella instabilitet”. Sedan att FBI visste om att Cruz tidigare hotat med att bli ”en professionell skolskjutare” utan att göra det minsta åt det; att politikerna nu kräver att man skall stoppa alla vapen och satsa på psykiatrin, ger bara grogrund för alla konspirationsteoretiker som tror att dessa händelser är skapade, då de så gott som enbart sker i USA. 18 skolskjutningar sedan årsskiftet! I veckan fick vi även bekräftat från polisen att Stephen Paddock som sköt ihjäl 59 människor i Las Vegas hade gått på en cocktail av psykiatriska droger (diazepam), vilket ökar risken för massmord med 45 procent. (1) Las Vegas-massakern mot en nattklubb i oktober 2017 är USA:s värsta masskjutning. Praktiskt taget alla mass- och skolskjutare hade varit på en eller flera psykiatriska droger vid tiden för attacken. Det finns tusentals fall dokumenterade med skolskjutningar, mord och andra våldepisoder som har begåtts av individer på psykiatriska droger under de sista tre-fyra årtiondena. SSRIstories.org har dokumenterat 6000 fall med sanslöst våld där främst antidepressiva kopplats till våldet. (2) Många officiella varningar • 27 varningar från olika läkemedelsverk världen över och 16 medicinska studier rapporterar om biverkningar från psykiatriska droger såsom mani, psykos, fientlighet, våld och rena mordtankar. Mordtankar innebär att man tänker på att begå mord till att direkt planera att begå mord, enligt Emergency Psychiatry Journal. • 1531 personer som fått mordtankar då de har varit påverkade av psykiatriska droger har rapporterats till FDA, det amerikanska läkemedelsverket. 3287 fall av mani och 8219 fall med aggressioner. Men då skall man veta att bara 1-10 procent av alla fall rapporteras. Ett genomsnitt på 5 procent innebär 30 620 personer med mordtankar och eventuellt verkliga planer på mord. • 65 fall har dokumenterats med personer under inflytande av psykdroger som begått massmord. Det inkluderar masskjutningar, massknivhugg, avsiktligt kraschande av flygplan vilket resulterat i 357 döda och 336 skadade. Detta förutom masskjutningen i Las Vegas och nu skolskjutningen i Florida – 432 döda . (3) De psykiatriska drogerna utlöser latenta våldstendenser. ”Om någon har underliggande aggressioner och man ger dem diazepam (typ Valium) så kan de bli aggressiva. Det kan utlösa ett underliggande emotionellt tillstånd … Det är ungefär vad som händer när man ger alkohol till någon … de blir aggressiva istället för att somna in”, säger dr Mel Pohl, chefsläkare för Las Vegas Recovery Center. Inget sanslöst våld före psykdrogerna Det fanns inget sanslöst våld före 1950 då de psykiatriska drogerna såg dagens ljus. Med sanslöst våld menas våld utan verkligt motiv. Därefter började det sanslösa våldet eskalera och det första verkligt sanslösa våldet skedde något år efter att Prozac registrerades i slutet av 1980-talet när Joseph Wesbecker rusade in på sin forna arbetsplats med automatgevär och sköt 20 arbetskamrater och dödade nio. En månad innan hade han börjat med Prozac som nyss kommit ut på marknaden. Wesbecker hade ingen historia av våldsamhet innan. Fallet fick stor uppmärksamhet när KMR i USA kopplade våldet till Prozac och kallade det ”mördarpiller” istället för ”lyckopiller”. Skolskjutningar Skolskjutningar tog fart efter att SSRI-medlen och ADHD-drogerna kom. Det fanns miljontals vapen i omlopp i USA, många tuffa ungar hade med sig vapen till skolan för att visa upp, men det förekom aldrig några skolskjutningar innan. Vid så gott som alla skolskjutningar hade förövarna använt någon eller båda dessa psykiatriska droger. Det finns 300 miljoner skjutvapen i USA och 299 999 999 var inte involverade i en skolskjutning i onsdags. Orsaken till dådet är den person som trycker på avtryckaren – inte vapnet. Det var inte heller psykiatrin som sköt, men deras droger gör så att personer som är emotionellt instabila och har latenta våldstendenser, tappar spärrarna. Det är bevisat, flera gånger om. Att satsa på psykiatrin är som att hälla bensin på elden, det blir garanterat värre. Att försöka stoppa alla skjutvapen är så gott meningslöst, om någon vill ha tag i ett vapen så får de det. De kommer inte att lämna in sina vapen som avser att använda dem. Det var 18 skolskjutningar på en och en halv månad i USA, majoriteten utan tvekan på psykiatriska droger. Om man skall få stopp på masskjutningarna så måste man gå tillbaka till tiden före de psykiatriska drogerna. Varför är media tyst? Media har haft tillräckligt med material för rubriker och helsidor i 35 år. Men med ett fåtal undantag har de så gott som aldrig nämnt de psykiatriska drogerna som orsak. Istället har orsaken varit: vad förövarna åt till frukost, vilka TV-program de såg på eller vilka kläder de bar, etc. Och framförallt vapnen. Ingen här propagerar för vapen, absolut INTE, men man måste ju inse att någon trycker av avtryckaren. Återigen: det fanns inga skolskjutningar innan de psykiatriska drogerna kom, dock miljontals vapen. Men det finns media som börjar vakna upp. BBC hade en bra artikel som visade på länken mellan "Batman-mördaren" och antidepressiva. http://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-sh/aurora_shooting Våldsframkallande droger – ranklista Tidningen Times hänvisade till en studie i PLoS One som är baserad på biverkningsregistret hos FDA där man identifierat en mängd olika mediciner och psykiatriska droger med kraftigt ökad risk för våldsamt beteende.(4) Majoriteten av de våldsframkallande medlen är de psykiatriska drogerna, främst antidepressiva medel och ADHD-droger. Här är några av dem och hur många gånger (x) de ökar risken för våldsbenägenhet jämfört med andra preparat: Effexor 8,4x (antidepressiva) Luvox 8,4x (antidepressiva) Halcion 8,7x (bensodiazepiner) Strattera 9x (för ADHD) Amfetamin 9,6x (för ADHD) Seroxat 10,2x (antidepressiva) Prozac 10,9x (antidepressiva) Antidepressiva och ADHD-droger ligger i topp. Återigen, det fanns inget sanslöst våld innan de psykiatriska drogerna såg dagens ljus. Så gott som inga av de som begått sanslöst våld har någon historia av våld innan de började med psykiatriska droger. Ett exempel: Steven Kazmierczak, ansvarig för vansinnesdådet vid Illinois University, hade tagit tre olika psykiatriska droger under två år. Han dödade sex och skadade 17 innan han sköt sig själv. I en intervju i CNN med Kazmierczaks flickvän Jessica Baty, berättade hon att Kazmierczak under två år använt tre psykdroger, "lugnande" Xanax, sömnmedlet Ambien och antidepressiva medlet Prozac. Hon sade att han aldrig varit våldsam innan dess, utan "den mest trevliga omtänksamma personen man kan tänka sig". Hon är inte ensam om att säga det. "Det är galet, galet, helt galet. "Han var den mest milda och lugna kille man kan tänka sig", berättade professor Jim Thomas som jobbade nära Kazmierczak vid Northern Illinois University till en Chicago-tidning. "Han verkade lika normal som du och jag." Så gott som inga som begått skolskjutningar hade varit våldsamma innan de psykiatriska drogerna. Det var kombinationen av dessa personlighetsförändrande och våldsframkallande psykdroger som släpper på spärrarna Det är med andra ord inte de enstaka förövarna vi skall försöka stoppa, det är psykiatrin och dess våldsframkallande droger. (1) http://www.medicaldaily.com/painkillers-and-anti-anxiety-meds-linked-increased-risk-homicide-antidepressants-not-335876 (2) ) www.SSRIstories.NET http://www.whatreallyhappened.com/WRHARTICLES/ssriviolence.php#axzz57CMUAfZe http://duluthreader.com/articles/2013/01/04/1317_reflections_on_the_latest_school_shooting_can (3 https://www.cchrint.org/2017/10/10/another-mass-shooting-another-psychiatric-drug/ (4) http://healthland.time.com/2011/01/07/top-ten-legal-drugs-linked-to-violence http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0015337 Bilagor: För mer information om psykiatriska droger besök https://www.cchrint.org/issues/childmentaldisorders/ Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatriker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Med den ökande medicineringen av barn och ungdomar kommer också rapporter om att antidepressiva inte bara inte fungerar, de förvärrar situationen. Och tittar man i verkligheten och inte i psykiatrins fantasiland så verkar det stämma. Allt fler blir deprimerade och inga blir bra. Dessutom framkallar de självmordsbenägenhet. En ledande expert i psykiatrisk medicinering hävdar att den ökande utförskrivningen av antidepressiva till tonåringar gör mer skada än nytta. Professor David Healy berättade nyligen inför en fullsatt global hälskonferens i Aberdeen, Skottland att – i 29 kliniska studier om antidepressiva för barn – så misslyckades varenda studie att visa upp en uppenbar fördel. Han sa: "Samtidigt har det i varenda en av dessa prövningar orsakat mer skador än fördelar i den meningen att det har gjort barn till suicidala som inte skulle ha blivit självmordsbenägna om de inte hade blivit satta på dessa mediciner ." BBC NEWS intervjuade Amiee Folan som fick antidepressiva. Vid en ålder av 16 år, när hon bodde på en HVB-hem, gick hon för att träffa sin läkare och ordinerades antidepressiva medel som hade en förödande effekt - inom en vecka hade hon försökt självmord. Hon berättade för BBC Skottland: "Jag gick dit för att fråga om hjälp, rådgivning eller något med en terapeut, men de ordinerade bara antidepressiva medel och skickade iväg mig efter ett 10-minuters möte." Amiee säger att läkaren varnade för att drogerna kunde få henne att känna sig "låg" i några dagar. ”De sa inte att jag skulle komma till den punkt där jag hörde röster och såg folk som inte fanns där”, säger hon. Amiee berättar att hon fick nattskräck och röster i huvudet som ville att hon skulle skada sig själv och hennes partner, symptom som hon aldrig hade upplevt tidigare. "Det var en ganska traumatisk upplevelse", säger hon. Hon blev så desperat att hon försökte begå självmord. "Jag tyckte det var ganska skrämmande att jag bara kunde gå in och säga: ’Jag är deprimerad’ och de bara gav dem till mig." Prozac/Fontex är den vanligaste antidepressiva till ungdomarna då det från början fanns två uppenbarligen gynnsamma studier. Men professor Healy menade att de två studierna, som så gott som alla refererar till, misslyckades med att visa fördelar på de två huvudsakliga mätpunkterna, kända i vetenskapen som ”primära outcomes” (primära resultat). Han berättade att det har skett ytterligare sju pediatriska prövningar sedan licensen utfärdades (1986) och Prozac/Fontex/fluoxetin har misslyckats med att visa fördelar i någon av dessa. Professor Healy sa: "Vi har en situation där ingen bör använda dessa mediciner om man följer bevisen. Samtidigt har de blivit de vanligaste medicinerna hos tonåringarna." David Healy, professor i psykiatri vid Bangor University i Storbritannien, är psykiater, psykofarmakolog, forskare och författare. Hans huvudsakliga forskningsområden är antidepressiva medel för självmord, intressekonflikter mellan läkemedelsföretag och akademisk medicin samt farmakologins historia. Healy har skrivit mer än 150 peer-reviewed artiklar, 200 andra artiklar och 20 böcker, inklusive The Antidepressant Era, The Creation of Psychopharmacology, The Psychopharmacologists Volumes 1–3, Let Them Eat Prozac and Mania: A Short History of Bipolar Disorder. För mer information om psykiatriska droger besök https://www.cchrint.org/issues/childmentaldisorders/ Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatriker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten