Search Results

Region Skåne startade en klinik där personer med ADHD eller autism kunde ompröva sin diagnos, och hela 83 % (60 av 72) fick sin diagnos borttagen. Detta lyfter frågan: Har vi skapat ett system där diagnosen ges för tidigt — och tas bort lite senare — som ett slags diagnostiskt plåster? Diagnosinflationen sätter etikett på friska barn.   “Många känner sig lättade över att få chansen att ompröva sin diagnos igen.,” sade överläkare Sophia Eberhard som ledde kliniken. Man får då fråga sig om de överhuvudtaget hade ”ADHD”. Eller var diagnosen något man bara hade ett tag , eller var det samhället, skolan, hemmet som förändrades?   Enligt barnpsykiatrikernas absolut största auktoritet, professor Joseph Biederman, som i ett senatförhör på fullt allvar hävdade att hans position var näst under Gud, så är tillståndet ADHD dock livslångt. När han besökte Göteborg för ett föredrag några år sedan sa han: ”ADHD är en mycket allvarlig sjukdom lokaliserad i hjärnan, där generna är ansvariga … det är en sjukdom i frontalloberna, och en av konsekvenserna är att barnet har väldigt lite insikt”. * Men värre skulle det bli. Han hävdade nämligen att det är denna brist på insikt som gör att barnet slutar med sin medicinering. Alltså inte alla skadeverkningar, som han kallar en myt, utan brist på förstånd. 87 procent slutar med sin medicinering, refererade han till. Biederman avlönades av ett tiotal läkemedelsbolag. Och det förklarar nog en hel del. Han startade också en kampanj om att många ADHD-barn även har autism vilkas antal då plötsligt steg skyhögt, även i Sverige. Låt oss inte luras, det är biverkningarna från amfetamin. (Biederman avled 2023.)   Det talas ofta om att ADHD-medicinering är ”hjälpsam”, ”nödvändig” eller rentav ”livsavgörande”. Det talas något mindre om att en betydande andel barn helt enkelt inte vill  ta medicinen. Inte för att de är ”motsträviga” eller ”non-compliant” – utan för att de mår dåligt av den . Den lilla detaljen tenderar att komma bort i diskussionen. Man måste ju dock inse att ”medicinen” är ren narkotika. Och som med alla droger så blir det en smekmånad innan alla skadeverkningar sätter in. Det är därför vi hör all halleluja bland de som börjar. Det är absolut ingen liten dos barnen får av högkvalitativt rent amfetamin. Vem som helst som tar en sådan dos får en rejäl kick. Barnen har bara svårt att uttrycka sig.   Sedan kan man ju nämna något om den påstådda förbättringen av koncentrationen. Amfetaminister skrattar åt detta, de kallar det att ”punda”. De kan sitta i timmar och skruva sönder en klocka eller radio – men aldrig få ihop den igen. Det är inte koncentration det är fixering. Alla studier pekar på att skolresultaten inte förbättras.   Samtidigt påminner barnens medicinering om något som snarare liknar tvångsmedicinering . För hur frivilligt är något när den som står inför valet, är 8 år gammal och inte har ett juridiskt, medicinskt eller praktiskt val när psykiatriker, lärare och föräldrar insisterar?   I denna sammanfattning följer vi spåret för ADHD-Expressen och tittar på vad svenska studier och intervjuer faktiskt säger. Och framför allt – vad barnen säger och tycker.   1. En betydande andel barn får ingen effekt – men förväntas ändå fortsätta Den stora Umeå-studien (419 barn analyserade) visar att ungefär var tredje  (≈33 %) inte  får någon meningsfull symtomlindring av ADHD-medicinerna. Var tredje!   ”Medicinen gjorde ingen skillnad. Bara att jag inte kände mig som mig själv.”– Ungdom, ur svenska intervjustudier.   Detta betyder att en stor grupp barn instrueras att fortsätta ta en medicin som inte fungerar , men som ofta ger   biverkningar . Det är svårt att föreställa sig samma standard inom annan barnsjukvård.   2. Biverkningarna – den obekväma elefanten i rummet Svenska intervjustudier med barn och ungdomar, liksom föräldrar, rapporterar konsekvent samma typ av negativa upplevelser: • Aptitlöshet (amfetamin var ett bantningsmedel) • Viktminskning (naturlig följd av dålig aptit) • Sömnsvårigheter (de blir speedade, måste ta sömnmedel) • Humörsvängningar (droger gör så) • Minskad spontanitet (kreativiteten försvinner) • Känsla av att bli ”dämpad” eller ”inte sig själv” (naturligtvis)   Göteborgsstudien på över 1700 barn visade dessutom att underviktiga barn avbröt medicineringen i mycket högre utsträckning  – inte särskilt förvånande, med tanke på aptitminskningen som är en av de mest kända effekterna.   ”Jag vägrar ta medicinen. Den gjorde att jag inte kunde äta och att jag blev arg för ingenting.”– Tonåring i NSPH-studien (Lyssna på oss, 2014)   Detta är subjektiva rapporter – men de är också konsistenta , och de är svenska .   3. Barnens egna röster: ”Det var som att jag inte fanns kvar.” Svenska intervjuer visar att barn ofta beskriver medicinen med ord som: • ”tom” • ”stängd” • ”inte jag” • ”tyst i huvudet men inte på ett bra sätt”   Ett av de mest talande citaten är det klassiska uttalandet från NSPH:   ”Jag kunde tänka för första gången!”– barn som fick medicin   ”Och jag vägrar ta den igen!”– samma barn, någon månad senare   Barnens perspektiv är inte att medicinen är ”magisk” eller ”räddande”. De beskriver i stället en sorts kemiskt kompromissande , där de måste välja mellan att fungera i skolans strukturer eller att vara sig själva.   4. Det märkliga i att kalla det ”frivilligt” Barn har ingen egentlig möjlighet att säga nej – i alla fall inte utan att bli definierade som ”motiveringsproblem”. Man skulle kunna kalla det subtil tvångsmedicinering . Det kan formuleras med vetenskaplig hövlighet: Barn saknar autonomi, och läkemedelsbehandlingen är därför i praktiken styrd av vuxna, inte av barnets egen preferens. Eller med lite mer sarkasm: ADHD-Expressen går oavsett om barnet vill kliva på eller inte.   5. Alternativen – som nästan försvann Umeå-studien är tydlig: vi vet inte vilka barn som medicinen hjälper.Den hjälper inte en tredjedel.Den ger biverkningar hos många. Föräldrar i svenska intervjustudier rapporterar att medicinen ofta presenteras först – och ibland som enda alternativ – medan stöd i skola, familj, beteendeinsatser eller miljöanpassningar hamnar i skuggan.   ”Vi fick medicin direkt. Ingen pratade om andra lösningar.”– Förälder (Andersson 2020)   Kanske dags att vända på logiken: Först försöka alternativ och förstå barnet – sedan överväga medicin. Inte tvärtom.   Slutsats: Barn springer inte ifrån ADHD-Expressen utan anledning Barns ovilja att ta ADHD-medicin handlar inte om trots, okunskap eller bristande insikt.Det handlar om: • biverkningar de inte kan hantera • effekt som uteblir för många • förändrad självupplevelse • social stigma • och att behandlingen i praktiken inte är frivillig   Att vägra medicinen är oftast inte ett problem – utan en frisk reaktion på något som inte fungerar för dem .   I en tid då medicinförskrivningen fortsätter öka borde frågan vara tydlig: Varför är vi så dåliga på att erbjuda alternativ? Och varför lyssnar vi så sällan på barnen själva?   Referenser: •       (Biedermans föredrag i Göteborg) https://www.specialnest.se/forskning/biederman-vi-maste-ta-adhd-pa-allvar ·       Umeå universitet: ADHD-medicin hjälper inte var tredje barn. (SVT; Läkemedelsvärlden; Umeå universitet, 2025) ·       Göteborgs universitet / Sahlgrenska: Underviktiga barn avbryter oftare medicinering ( Forskning.se , 2025) ·       Andersson L. (2020). Föräldrars upplevelser av barns vård vid ADHD . Diva Portal. ·       Idén M. (2024). Ungdomars upplevelser av ADHD-diagnos . Diva Portal. ·       Sonninger C. (2025). ADHD ur vårdande perspektiv . Diva Portal. ·       Jansson Argani (2012). Att leva med ADHD – intervjustudie . GUPEA. ·       NSPH (2014). Lyssna på oss – ungdomar om stödinsatser . ·       KI-studie om riskreduktion vid ADHD-medicinering (2025).   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Onsdag 19 november 2025   PRESSRELEASE En federal jury i San Francisco dömde i onsdags Ruthia He, grundare och VD för Done, ett digitalt hälsoföretag baserat i Kalifornien, och David Brody, dess kliniska VD, för deras inblandning i en årslång plan för att olagligt distribuera Adderall (rent amfetamin) över internet och konspirera för att begå sjukvårdsbedrägeri i samband med inlämnande av falska och bedrägliga krav på ersättning för Adderall och andra stimulantia. Ruthia He dömdes också för att ha konspirerat för att hindra rättvisa. De riskerar fängelse upp till 20 år. ”Dessa åtalade genomförde en plan värd 100 miljoner dollar (en miljard kr) för att olagligt ge enkel onlineåtkomst till Adderall och andra stimulantia genom att rikta in sig på drogsökande, bedriva vilseledande reklam och sätta vinster framför patientvård”, säger tf. biträdande justitieminister Matthew R. Galeotti från justitiedepartementets kriminalavdelning. ”Denna dom skickar ett tydligt budskap om att kriminalavdelningen kommer att hålla brottslingar som försöker utnyttja telehälsa för att skriva ut olagliga recept för personlig vinning ansvariga. Innovation inom hälso- och sjukvården får aldrig ske på bekostnad av patientsäkerhet, professionell integritet eller rättsstatsprincipen.” ”Inte alla knarklangare verkar i skuggorna eller på gathörn”, sa den amerikanske åklagaren Craig H. Missakian för norra distriktet i Kalifornien. ”Vissa, som Ruthia He och David Brody, använder datorer och sociala medier istället. Läkare svär en ed att inte göra någon skada. David Brody och andra läkare var mer än villiga att sälja sin integritet till He och prioritera patienters välbefinnande. Medicinsk nödvändighet måste alltid styra beslutet att förskriva kontrollerade substanser som Adderall och andra stimulantia. Ruthia He och David Brody bröt mot den kärnprincipen när de utnyttjade telehealth-regler för att marknadsföra receptbelagda läkemedel och skadade patienter i processen. Detta åtal markerar början på en ihållande insats. Digitala hälsoföretag som ägnar sig åt olaglig läkemedelsdistribution bör vara uppmärksamma på att de inte kommer att undgå ansvar.” ”Det här fallet representerar ett av de mest upprörande missbruken av telehealth som vi har sett”, säger biträdande generalinspektör för utredningar Christian J. Schrank från det amerikanska hälsodepartementet, Office of Inspector General (HHS-OIG). ”De åtalade byggde en fräck affärsmodell baserad på beroende, bedrägeri och bristande hänsyn till patientsäkerhet – de översvämmade marknaden med kontrollerade substanser samtidigt som de lurade federala hälsovårdsprogram. Deras avsiktliga bristande hänsyn till patientsäkerhet och lagen satte liv i fara och urholkade allmänhetens förtroende för digital medicin. HHS-OIG kommer obevekligt att förfölja dem som utnyttjar innovation för att äventyra liv och stjäla från skattebetalarna.” ”He och Brodys bedrägliga handlingar ledde till klienters drogmissbruk, beroende och i vissa fall överdosering. Istället för att prioritera sina kunders vård prioriterade de sin egen girighet genom att bedrägligt förskriva Adderall och andra stimulantia till ett värde av mer än 100 miljoner dollar. Dessa var skamliga handlingar, och en jury bestående av deras kollegor höll med. Både He och Brody kommer nu att möta konsekvenserna av detta grova bedrägeri”, sa specialagent Harry T. Chavis från IRS Criminal Investigation New York. Enligt domstolsdokument och bevis som presenterades vid rättegången konspirerade han och Brody med andra för att bygga ett teknikföretag värt en miljard dollar och samla in pengar från investerare genom att ge enkel tillgång till över 40 miljoner piller Adderall och andra stimulantia i utbyte mot betalning av en månatlig prenumerationsavgift. Han och Done spenderade över 40 miljoner dollar på vilseledande annonser på sociala medier som försökte övertyga amerikaner som utmanades av bristande struktur under covid-19-pandemin om att de led av ADHD. De åtalade betalade också för riktade sökordsannonser för drogsökande som ville få Adderall utan lagligt recept. Bevisen i rättegången visade att han och Brody försökte sätta "hårda gränser" för kliniskt omdöme genom att begränsa längden på det första besöket till mindre än hälften av längden på en typisk psykiatrisk undersökning, och försöka öka vinsterna genom att vägra betala för någon uppföljande behandling. För att underlätta de illegala recepten betalade han sjuksköterskor runt om i landet upp till 60 000 dollar per månad för att fylla på recept utan klinisk interaktion, och aktiverade en "automatisk påfyllnings"-teknikfunktion där patienter kunde få recept utan klinisk interaktion i åratal baserat på ett automatiskt genererat e-postmeddelande som skickades varje månad med en begäran om ytterligare recept. Policyn för automatisk påfyllning resulterade i vissa fall i att recept utfärdades för avlidna patienter. Han instruerade sina anställda om att framgångsrika teknikföretag tjänar på missbruk och erbjöd en dyr lyxig elbil till anställda som bröt mot lagen. Brody uppmanade sjuksköterskor att fortsätta förskriva Adderall, även till patienter som missbrukade andra läkemedel, och att bortse från risken att hamna i fängelse. Han och Brody förbjöd också oberoende kliniska utövare att skriva ut patienter, och patienter skrevs inte ut och fortsatte att få Adderall även efter att berörda familjemedlemmar upprepade gånger meddelat Done att deras barn led av bipolär sjukdom, Adderall-inducerad psykos eller andra psykiska hälsotillstånd som kunde förvärras av fortsatta förskrivningar. För att säkerställa att medlemmarna fortsatte att betala månatliga prenumerationsavgifter konspirerade He, Brody och andra för att lura försäkringsbolag så att Done-medlemmar skulle kunna använda försäkringen för att betala för Adderall som dispenserades på apotek. Han, Brody och andra lämnade in falska och bedrägliga förhandsgodkännandeansökningar till försäkringsbolag, som hävdade att Done följde DSM-5 för att diagnostisera ADHD, använde urinläkemedelstester och falskeligen påstod att icke-stimulerande medel tidigare hade provats utan framgång. Som ett resultat betalade Medicare, Medicaid och de kommersiella försäkringsbolagen över cirka 14 miljoner dollar. År 2022 rapporterade nationella medier att Done gjorde det för lätt att få tag på Adderall online. Som svar på frågor från media, investerare och vissa stora apotekskedjor gjorde de tilltalade vilseledande uttalanden om Dones policyer. Medan interna dokument visade att de tilltalade följde en "kund först"-filosofi där de försökte få högre kundgodkännandebetyg än Amerikas högst rankade återförsäljare, erbjöd andra utlåtanden till patienter som klagade över att nekats Adderall, och att He – som inte hade någon medicinsk utbildning – i slutändan var ansvarig för att godkänna klinisk praxis, förnekade de tilltalade falskeligen existensen av dessa policyer och hävdade att Done drevs av oberoende klinisk ledning. För att hindra regeringens utredning visade bevisen i rättegången att Han flyttade sin verksamhet till Kina för att göra personal och bevis otillgängliga. Han begränsade hennes kommunikation på företagets plattformar, använde krypterade meddelandeappar med försvinnande meddelanden och raderade komprometterande dokument, såsom språk som uppmuntrade Done-leverantörer att ge Adderall även till patienter som inte hade ADHD. Han överförde också över 1 miljon dollar till ett kinesiskt skalbolag vid namn Make Believe Asia, genomförde internetsökningar efter länder som inte hade utlämning och stoppades av polisen från att lämna landet. Han och Brody dömdes båda för ett fall av konspiration för att distribuera kontrollerade substanser, fyra fall av distribution av kontrollerade substanser och ett fall av konspiration för att begå sjukvårdsbedrägeri. Han dömdes också för ett fall av konspiration för att hindra rättvisa. Han och Brody riskerar vardera ett maximistraff på 20 års fängelse för konspiration för att distribuera kontrollerade substanser och distribution av kontrollerade substanser. Domarna är satta till den 25 februari 2026. Domare Breyer kommer att fastställa eventuellt straff efter att ha beaktat de amerikanska riktlinjerna för straffmätning och andra lagstadgade faktorer. DEA, HHS-OIG, HSI och IRS Criminal Investigation utreder fallet. Åtalare är Jacob Foster, tillförordnad chef för enheten för bedrägerier inom hälso- och sjukvården, Emily Gurskis, åklagare Arun Bodapati från kriminalvårdsavdelningens bedrägeriavdelning och biträdande åklagare Kristina Green för norra distriktet i Kalifornien. Bedrägerisektionen leder kriminalvårdsavdelningens arbete med att bekämpa sjukvårdsbedrägerier genom Health Care Fraud Strike Force Program. Sedan mars 2007 har detta program, som består av nio attackstyrkor verksamma i 27 federala distrikt, åtalat fler än 5 800 åtalade som tillsammans har fakturerat federala sjukvårdsprogram och privata försäkringsbolag mer än 30 miljarder dollar. Dessutom vidtar Centers for Medicare & Medicaid Services, i samarbete med Office of the Inspector General for Department of Health and Human Services, åtgärder för att hålla vårdgivare ansvariga för deras inblandning i sjukvårdsbedrägerier. Mer information finns på   www.justice.gov/criminal-fraud/health-care-fraud-unit  .     För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Det finns de som säger att religionen dog ut i västvärlden. Kyrkorna står tomma, och prästerna ersattes för många unga av välbetalda influencers. Men man får inte vara för snabb i slutsatserna – tron lever, bara i en ny form. Vi tror fortfarande på frälsning, men nu kommer den i tablettform. Vi har bytt altaret mot mottagningsrummet, nattvarden mot medicinlistan och syndernas förlåtelse mot “symtomlindring”. Välkommen till kyrkan för den nya tron: Psykiatrin .   Heliga skrifter och obestridliga dogmer I centrum för denna tro står DSM , den moderna Bibeln – fylld med 374 diagnoser istället för psalmer, men lika ofelbar i de rättas ögon.Varje ny upplaga är som en ny reformation, där gamla synder (hysteri, melankoli, tvångstankar) döps om till nya syndakataloger – och plötsligt har en halv befolkning något att bekänna. Den som ifrågasätter texterna kallas kättare. “Evidensbaserad” betyder ungefär detsamma som “gudomligt uppenbarad”. Eller som psykiatriprofessor Tomas Szasz förklarade det, så att alla skulle förstå: ”Om man talar med Gud så ber man; om Gud talar till en så är man schizofren”.   Och likt medeltidens prästerskap är tolkningsföreträdet heligt. Endast den invigde – psykiatern med sin vita kåpa och möjligen sitt stetoskop som kors – får förklara vad texten egentligen  betyder. Lekfolket, församlingen (patienterna) ska helst bara lyssna, nicka och svälja sin medicin. Frågor är tecken på motstånd. Motstånd och vägran att bli bra är ett symtom och en ny diagnos: Behandlingsresistent!   Sakrament och frälsningslära De sakrament (Guds nåd) som erbjuds inom religionen är flerfaldiga, dop och nattvard, men alla syftar till samma sak: att du ska tro. SSRI , SNRI , antipsykotika  – heliga elixir som utlovar ro i själen, men ofta leder till emotionell nollställning och sexuell impotens. Prozac är oblaten: rund, vit, delbar – och helt utan näring, men ändå laddad med löftet om frälsning – om du tror på den vill säga (också kallad placeboeffekt – men det är snudd på kätteri). Den som vägrar delta i nattvarden kallas “icke-medicineringstroende” och betraktas med samma misstänksamhet som en kättare i 1400-talets Florens. “Vill du inte bli frisk?” frågar de fromma. “Eller tror du inte på vetenskapen?”   Synd, skuld och botgöring Precis som religionen en gång byggde på synd, skuld och löften om nåd, bygger psykiatrin på diagnos, skam och hopp om återhämtning. • Du har inte längre “dåliga dagar” – du har en störning . Ingen vet dock var den sitter, men det är en bagatell. • Du är inte trött på livet – du har en obalans i signalsubstanserna . Och för denna obalans krävs förstås botgöring: daglig medicinering, utvärdering, justering – och framför allt tro på systemet.   Prästerskapet och kättarna Psykiatrins prästerskap är vaksamt. Den som ifrågasätter doktrinen om de heliga serotoninnivåerna fördöms. “Antipsykiatrisk!” ropar de, som om det vore en hädelse. De som en gång predikade frihet från religiös auktoritet har nu underkastat sig en ny: läkemedelsindustrins apostlar . De är ständigt på vakt. De talar i tungor på konferenser sponsrade av Pfizer och Janssen. De välsignar nya diagnoser – ADHD, bipolär II, social ångest – och varje välsignelse följs, mirakulöst nog, av en ny medicin.   De få som bryter leden – de som säger att människans lidande kanske inte alltid är en sjukdom – blir snabbt avvisade, utvisade. Inkvisitorerna står redo. Ingen i ledet vågar säga något. Som Dr. Mendelsohn en gång sa om medicinen: “De som utmanar tron blir behandlade som kättare.” Samma sak gäller här. Kätteri kallas “brist på evidens”. Men som ”motbevis” kan man säga: ”Brist på evidens är inte bevis på brist.”   Ritualer för själen Besök på vårdcentralen följer tydliga ritualer: Du bekänner dina synder (“Jag har inte sovit, jag oroar mig, jag känner ingenting”).Du blir tillrättavisad (“Det låter som depression, vi börjar med 10 mg”).Du tar emot din oblat (tabletten), sväljer den med vördnad och hoppas på mirakel. När effekten uteblir ökar man dosen – tron måste prövas innan den blir stark. Och om du till slut sitter där med känslan av att hela livet blivit ett långsamt sakrament, är det inte fel på läran – det är fel på dig. “Du svarar inte på behandlingen.” En bekant formulering, eller hur? “Du bad inte tillräckligt starkt.” Du får dessutom diagnosen ”behandlingsresistent”. Med andra ord, det är inte fel på oblaten, det är fel på dig.   Modern frälsning utan själ Ironiskt nog har psykiatrin tagit över religionens plats i samhället samtidigt som den förnekar själens existens. De får inte riktigt ihop det, för ordet psykiatri betyder ju ordagrant, läkandet av själen . Men den åkte ut med badvattnet, så att säga. Psykiatrin pratar om “mental hälsa”, men reducerar människan till en kemisk algoritm med brist på serotonin, dopamin eller GABA. För den delen, satsning på GABA hade varit långt bättre än serotonin. Att du kanske lider för att världen är meningslös, kall eller orättvis, att människor kan vara elaka – det får inte plats i dogmen. Tron på neurokemin tillåter inga existentiella avvikelser. Det vore hädelse. Plats!   En kyrka utan mirakel Skillnaden mellan den gamla kyrkan och den nya är att den gamla åtminstone utlovade  himlen. Psykiatrin erbjuder bara “funktionalitet”. Samhället miljöförstöring. När patienten inte längre gråter, men heller inte längre känner något alls, utropas det som framgång. De bedövade är de botade. Frälsningen består i att inte längre bry sig. Den nya världsordningen kan ta plats. I Owells klassiker 1984 fick drogen Soma människorna att acceptera sanningar som ”Frihet är slaveri”. Var Soma inspirationen till Prozac?   Slutord: En stilla bön Psykiatrin ville ersätta religionen med vetenskap, men blev själv en religion – komplett med präster, ritualer, heliga skrifter och ofelbara dogmer. Skillnaden är bara att denna kyrka inte erbjuder mening, bara medicin. Och i slutändan kanske det är som någon sa: “Psykiatrin är den nya religionen, DSM är bibeln och Prozac oblaten – men inga blir frälsta.”   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Det som började som en digital vårdrevolution med löften om tillgänglighet, effektivitet och “modern psykiatri” har nu slutat i handfängsel och federala åtal. De amerikanska nätpsykiatriska jättarna Done Global och Cerebral Inc. står inför rätta för massförskrivning och illegal distribution av narkotikaklassade ADHD-läkemedel, främst Adderall – rent amfetamin.   En miljardindustri på recept Done Global, som marknadsförde sig som ett snabbt och smidigt alternativ för dem “som vill ha hjälp utan krångel”, visade sig vara just det – åtminstone för de som ville ha recept på amfetamin utan några större frågor. Justitiedepartementet I USA inledde en utredning, och förra året greps Done Globals grundare och VD samt dess kliniska chef, en psykiater, för sin roll i ett system för att distribuera Adderall via internet. Enligt det amerikanska Justitiedepartementet (DOJ) ordinerade företaget över 40 miljoner tabletter och genererade mer än 100 miljoner dollar i intäkter genom sitt nätpsykiatriska imperium.   Utredningen visar att Done Global under åren 2020–2023 använde TikTok, Instagram och YouTube för att marknadsföra sina tjänster, med särskilt fokus på unga vuxna i åldern 18–25 år – en målgrupp känd för både stress, prestationsångest och lättillgängliga mobilappar. Företaget lade enligt Media Matters över 4,3 miljoner dollar på annonser i sociala medier. När DOJ grep företagets grundare och kliniska chef, en psykiater, hävdade åklagaren att de medvetet använt telehälsa för att kringgå reglerna för kontrollerade substanser. Företaget hade dessutom försökt dölja spåren genom att radera dokument, använda krypterade meddelandeappar och undvika e-postkommunikation inom bolaget. Kort sagt – en digital klinik som talade om “mental hälsa” men uppförde sig som en 2000-talsversion av en droglangare med Wi-Fi.   ”I takt med att fler vårdbehov tillgodoses via telemedicin kommer vi inte att tolerera bedrägerier som syftar till att vårdslöst utnyttja digital teknik”, säger Christi A. Grimm från generalinspektören för hälso- och sjukvårdsdepartementet.”Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra brottsbekämpande partners för att skydda de som är inskrivna i federala hälsovårdsprogram genom att säkerställa att kraven för korrekt och laglig förskrivning av stimulantia och andra läkemedel alltid uppfylls, och att de som väljer att bryta mot dem hålls ansvariga.”   Cerebral – från miljardbolag till rättssal Nätpsykiatrijätten Cerebral Inc., som en gång hyllades som framtidens lösning på psykisk ohälsa och värderades till nästan fem miljarder dollar, är nu snarare ett varnande exempel i medicinsk etik. Cerebral gick med på en federal förlikning på 3,65 miljoner dollar efter att utredare funnit att bolagets affärsmodell aktivt uppmuntrade överförskrivning av centralstimulerande medel. Samma utredning avslöjade dessutom att data från 3,1 miljoner patienter delats med marknads- och annonspartners – ett modernt sätt att “ta hand om patienterna”, får man anta. När investerarna drog öronen åt sig försökte företaget förklara att man “prioriterat tillväxt före processer”, vilket i praktiken verkar betyda att man glömde bort skillnaden mellan terapi och marknadsföring.   Sammanfattning Båda bolagen, Done Global och Cerebral är stora aktörer inom nätpsykiatri med fokus på läkemedelsbehandling och abonnemangs-/digitala vårdmodeller. • Done Global: ca 67 000 patienter, >100 miljoner dollar i intäkter enligt åtalet. • Cerebral: hundratals miljoner dollar i intäkter enligt uppskattning, samt över 3 miljoner patienter vars data blivit sålda till marknadsföretag enligt anmälan. Båda bolagen är föremål för rättsliga åtgärder och granskas i år av amerikanska myndigheter för sina förskrivnings- och affärsmetoder.   Nätpsykiatri – den digitala vårdrevolutionen Det hela började under covid-19-pandemin, då reglerna för telehälsa lättades för att säkra tillgång till vård. Plötsligt kunde en psykiater i Kalifornien förskriva Adderall till någon i New York – utan att någonsin ha träffat personen fysiskt. KMR:s internationella organisation, CCHR International, varnade redan i mars 2020 för att nätpsykiatrin var “ett drömläge för missbruk”, eftersom diagnoserna redan var åsikter också i vanliga fall. Men varningen drunknade i jublet över “den digitala vårdrevolutionen”. När algoritmer, annonser och läkare med provision blev det nya vårdsystemet, kom också explosionen i recept.   Den mänskliga notan Bakom alla siffror döljer sig förstås människor. Patienter – ibland minderåriga – som via några korta chattmeddelanden placerats på kraftfulla psykostimulantia.I flera fall har patienter senare tvångsintagits eller medicinerats mot sin vilja efter digitala bedömningar. En del av dem har berättat att de knappt hann förklara sina symptom innan receptet var på väg till apoteket.   Som en anonym patient uttryckte det på Reddit: “Jag fick mitt recept snabbare än en pizza.”   En nutida parallell I Sverige Och även om denna historia utspelar sig i USA, låter den inte helt obekant. Sverige har ännu inte haft några nätpsykiatriska miljardrättegångar – men rapporter om överförskrivning, bristfälliga ADHD-utredningar och privata vårdgivare med förvånansvärt generösa receptblock har börjat dyka upp. Psykiatrispecialisterna I Linköping som varit det största företaget för privata ADHD-utredningar har uppmärksammats för överförskrivning av både diagnoser och mediciner. Själva klappar de sig för bröstet och hävdar att de får förvånansvärt bra resultat. “Det är nästan så att jag själv inte tror det”, säger ägaren. Just det, knappast några andra heller! Därför har socialministern begärt en utredning för att reda ut detta.. De hade en omsättning på 52 miljoner 2024. En utredning kostar 28 000 kronor.   IVO kritiserade en nätläkare i år för kraftig överförskrivning till missbrukare. Det blir oftast inte mer än en smäll på fingrarna. En langare hade förmodligen hamnat i fängelse. Skillnaden tycks vara en vit rock. Anmälningar till IVO gällande överförskrivning av narkotikaklassade preparat ökade med ca 495% från 2014 till 2020 (295 anmälningar).   Vi har redan sett privata aktörer som tjänar miljoner på att “snabbt hjälpa” vuxna till diagnos – ibland utan ordentlig utredning, ibland utan rätt specialistläkare. Kanske ligger den verkliga innovationen i hur snabbt man lyckas omvandla oro till affärsmodell.   Den ironiska slutsatsen Nätpsykiatrin lovade en ny era av tillgänglighet, trygghet och jämlikhet. Och det blev den – för investerare, reklambyråer och de som säljer pillerburkar i bulk.Kvar står patienten, fortfarande orolig, men nu med recept, faktura och ett reklammejl om nästa digitala “hälsotjänst”.   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Över tusen barn blir utsatta för tvångsvård, en tredjedel är flickor, mertalet utan kriminell bakgrund eller missbruk. I ett Sverige där socialt utsatta flickor borde få trygghet, stöd och kanske lite värme, får de istället psykofarmaka (läs droger) på löpande band. En granskning i år visar att Statens institutionsstyrelse (SiS) verkar ha förväxlat behandlingsplaner med apotekets beställningsformulär. Resultat? Rekordhög förskrivning av psykofarmaka – till barn. De ser flickors lidande som en kemisk obalans.   ”Det är en allvarlig situation, vi har flera pågående uppdrag för att komma till rätta med det här men jag kommer också att lyfta frågan med regionerna för gemensamma åtgärder för barn och unga i samhällsvård,” säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen i pressmeddelande tidigare i år.   Men det sade den tidigare generaldirektören för tio år sedan också.   Flickor placerade i SiS-vård – ofta för att de blivit utsatta för våld, övergrepp eller missbruk – får en cocktail av lugnande, antidepressiva och antipsykotiska preparat som om det vore fredagsmys. Att de flesta av dessa inte ens är godkända för barn? En petitess tycker tydligen vården.   Flickor försöker begå självmord på SiS-hem och självskador är vanligt. De flesta kommer från trasiga hem där drogmissbruk och våld förekommer. En tjej som tvångsvårdas skriver i media: – Jag önskar att alla i Sverige kunde få se hur vår vardag ser ut och hur vi blir behandlade här inne. Småtjejer med problem sitter här och har det värre än dömda mördare på anstalterna, skriver en av flickorna.   Den sakkunnige på Socialstyrelsen skriver: Kartläggningen visar att det är vanligare med uttag av psykofarmaka bland placerade barn och unga än andra jämnåriga. Bland annat använder mer än hälften av flickor och unga kvinnor på SiS lugnande medel och sömnmedel, liksom en tredjedel av pojkarna. Särskilt anmärkningsvärd är förskrivningen av antipsykotiska läkemedel, som är 9-14 gånger vanligare i gruppen placerade barn och unga.   Så skrev även den sakkunnige på Socialstyrelsen för tio år sedan.   Och inte nog med det: i över hälften av fallen saknas diagnos som skulle kunna rättfärdiga medicineringen. Men varför låta detaljer som "diagnoser" stå i vägen för att stävja ett institutionsuppror med lite sedativ?   Bland placerade 13-17-åringar hade 41 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna någon psykiatrisk diagnos. Dessutom var det 14 gånger så vanligt att placerade tonårsflickor vårdas för självskador.   Till råga på allt verkar ingen riktigt ha koll på vem som skriver ut vad. Läkare utan kontakt med patienterna, utan dokumentation, utan uppföljning – men med receptblocket i högsta hugg – har blivit en ny genre i svensk samhällsvård. Kanske är det ett nytt konstnärligt uttryck: “terapeutisk gissning”.   Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har länge varnat för att vården brister i både kvalitet och etik – särskilt för flickor. Men SiS tycks hellre se flickornas lidande som kemiska obalanser än som resultat av trasiga livsvillkor. En tablett mot trauma? Perfekt. En till mot ångest? Varför inte. Släng in en till för säkerhets skull.   Men låt oss vara rättvisa: personalen är inte nödvändigtvis sadister i vita rockar. Snarare är det ett systemfel där brist på resurser, kompetens och ansvar gör att den enklaste lösningen ofta stavas "pillerdosan".   Det är svårt att inte känna hur hela apparaten skaver. För medan vuxenvärlden försöker "hantera" flickornas beteenden med psykofarmaka, försvinner det egentliga målet – att hjälpa dem till ett värdigt, mänskligt liv – utan ett moln av biverkningar.   Så, vad har vi lärt oss? Att i Sverige 2025 är det tydligen enklare att dämpa ett barns ångest med läkemedel än att faktiskt lyssna på barnet. Men, så länge rapporterna ser bra ut på pappret, vem bryr sig om verkligheten?   Möjligen, eller mer troligen, så är det psykiatrin som är problemet.   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Trots att miljarder satsas på psykiatrisk behandling fortsätter fruktansvärda, sanslösa våldsdåd att öka. Internationella KMR har gett ut en 69-sidig rapport om kopplingen mellan psykiatriska droger och sanslöst våld samt självmord och redovisar över 60 fall med skolskjutningar som begåtts under inflytande av psykiatriska droger. Dessutom 30 internationella  studier som kopplar ADHD-droger, antidepressiva, antipsykotika och andra psykiatriska droger till biverkningar som inkluderar fientlighet, mani, aggression, självskadebeteende, självmord och mordtankar. (1) När det gäller 38-åringen i Skultuna som knivhögg sin flickvän till döds och även försökte mörda sin exfru med 35 knivhugg i maj i år, så hade han innan   använt det antidepressiva medlet sertalin (Zoloft) samt sömnmedel i form av bensodiazepiner. Han påstår att han inget minns av mordet mer än att han hallucinerade och trodde att flickvännen var en tiger som skulle attackera honom. Mannen var tidigare en välfungerande familjefar, snäll och omtänksam, vilket även exfrun intygade. Han fanns inte i brottsregistret. Men det var innan han kom i kontakt med psykiatrin och fick sinnesförändrande droger. Efter dådet gick han hem och försökte förstå vad han gjort och började skada sig själv. Han kände ingen smärta och trodde han drömde. Sertralin är det mest använda medlet av alla antidepressiva vid självmordsförsök. När en våldsam tragedi inträffar hävdar rubriker ofta att gärningsmannen var ”schizofren” eller ”slutade ta sin medicin” – som om det skulle förklara handlingen. Detta narrativ är vilseledande och farligt och har inte löst någonting. Psykiatriker medger själva att de inte kan förutsäga våldsamt beteende, att de inte känner till den biologiska orsaken till någon så kallad ”psykisk störning” och att de inte har några botemedel. Psykiatrisk sjukhusvård, tvångsbehandling och medicinering innebär inte våldsprevention – tvärtom visar forskning och fallhistorier att det kan framkalla våld. Internationella KMR:s (CCHR) analys av 132 sanslösa våldsdåd mellan 1980-talet och 2022 visade att 43 gärningsmän hade varit intagna på sjukhus – ofta mot sin vilja – och att minst 106 hade ordinerats psykiatriska droger någon gång före eller vid tidpunkten för händelsen. Den verkliga siffran är sannolikt högre, eftersom behandlingsjournaler och toxikologiska tester – även när de utförs – sällan offentliggörs. (2) Ett problem vi även stöter på i Sverige. Efter skolskjutningen i Örebro försökte vi få ut namnen på de droger som han använt, men polisen vägrade lämna ut dem, trots flera överklagande. Till slut fick vi dock fram vilka generiska ämnen han använt, och vi kunde även få fram namnet på en av de psykiatriska drogerna, Xanor, och även amfetamin, vilka bägge bevisligen är våldsframkallande och som mest troligt skrivits ut av psykiatrin. Den här händelsen är en av de mest utredda någonsin, man letar efter orsaker överallt, men har inte utrett den roll de psykiatriska drogerna spelat. Trots att man vet  att i majoriteten av alla skolskjutningar och andra vansinnesbrott så var psykiatriska droger inblandade. Och trots att det står varningar på burkar och bipacksedlar att de kan vara våldsframkallande. Vad mer behövs? Är myndigheter blinda - eller blundar dom? Och varför undanhåller de dessa viktiga fakta? Har läkemedelsbolagen verkligen så stor makt? Långt ifrån att förebygga våld, kan den psykiatriska behandlingen ha sammanfallit med det. En förövare som under lång tid hade fått psykiatrisk ”behandling” (psykiatriska droger), innan han sköt och skadade 29 personer berättade följande: “They made me worse. They made me more dangerous than anybody could f—ing imagine.”   En granskning av vetenskaplig litteratur publicerad i Ethical Human Psychology and Psychiatry angående den "häpnadsväckande graden" av psykisk ohälsa under de senaste 50 åren visade att det inte är "psykisk sjukdom" som orsakar problemet, utan snarare de psykiatriska läkemedel som ordinerats för att behandla det. Att ange en psykisk störning är därför inte en indikator på aggressivt beteende; däremot är det dokumenterat att de läkemedel som ordinerats för att behandla den orsakar sådant beteende.   CCHR International (Citizens Commission on Human Rights) har delat ut tusentals exemplar av sin 69-sidiga rapport med titeln Psychiatric Drugs: Create Violence and Suicide – School Shootings & Other Acts of Senseless Violence  till beslutsfattare och brottsbekämpande myndigheter. I broschyren kan man läsa: • Mellan 1999 och 2019 var psykotropa (sinnesförändrande) mediciner inblandade i 51 446 dödsfall och nästan 650 000 överdoser, medan den årliga dödligheten från dessa läkemedel mer än tredubblades. [3]   • Psykiatriska läkemedel ökar självmordsrisken nästan sex gånger, medan psykiatrisk sjukhusvistelse ökar risken för självförvållad död med alarmerande 44 gånger. [4]   Ett 60-tal skolskjutningar och/eller skolrelaterade våldshandlingar har begåtts av de som tar eller slutar med psykofarmaka, vilket har resulterat i 200 skadade och 100 dödade. Och detta före 2018 (vid efterföljande många  skolskjutningar offentliggjordes aldrig information om deras droganvändning – varken bekräftade eller motbevisade om de var påverkade av receptbelagda läkemedel). Men högst troligen var en majoritet av skolskjutare därefter på psykiatriska droger, för ofta kan man läsa att de hade psykiska problem.   Batman-mördaren I juli 2017 utforskade en BBC UK Panorama-dokumentär, "A Prescription for Murder?", rollen av antidepressiva medel i skjutningen som James Holmes, 24, begick på biografen i Aurora, Colorado, den 20 juli 2012. Holmes, utan tidigare våldshistoria, tog ett antidepressivt läkemedel, Sertralin, generikan till Zoloft, när han kallt avrättade 12 oskyldiga människor och skadade dussintals fler vid en midnattsvisning av Batman-filmen The Dark Knight Rises .  Professor David Healy, som intervjuade Holmes före rättegången, berättade för BBC: ”Jag tror att om han inte hade tagit [det antidepressiva] sertralinet, skulle han inte ha mördat någon.” Panorama samt professor Healy beskrev i detalj hur psykiatern som behandlade Holmes hade tredubblat hans antidepressiva dos från 50 mg till 150 mg per dag under flera möten. James beteende försämrades kraftigt efter att han påbörjat antidepressiva behandlingar. Journaler visar att försämringen inträffade mindre än fyra veckor efter att han påbörjat pillerbehandlingen. Holmes uppvisade ”psykotiskt tänkande. Försiktiga, paranoida, fientliga tankar som han inte ville utveckla mer om.” Holmes själv skrev i en anteckningsbok, som han skickade till psykiatern strax före skjutningarna om de effekter antidepressiva behandlingarna hade på honom. ”Ångest och rädsla försvinner. Ingen mer rädsla, ingen mer rädsla för misslyckande”, skrev han. ”Ingen rädsla för konsekvenser.” Droganvändning och effekter ursäktar inte brottet – Holmes fick 12 livstidsstraff plus ytterligare 3 318 år i fängelse – men det kan förklara den drogframkallande sinnesstämning som kan driva ett antal användare att begå sådana avskyvärda handlingar. CCHR Internationals personal kontaktar omedelbart polisen och utredarna varje gång en masskjutning eller annat meningslöst våldsdåd rapporteras nationellt. De förser dem ofta med information om biverkningar av psykiatriska läkemedel, andra våldsamma förövare som stått under påverkan av dessa läkemedel, samt vägledning om vad de bör uppmärksamma i sin utredning av gärningsmannen. Vissa delstater, såsom Tennesse och snart Florida har stiftat lagar om att dessa uppgifter skall lämnas ut. Tyvärr sker detta inte i Sverige, läkemedelsbolagen har för stor makt. CCHR sprider även förslag till lagstiftning som kräver att viktiga toxikologiska tester genomförs i alla fall av de som utför masskjutningar och meningslöst våld och vi informerar beslutsfattare om detta problem. Vi måste fortsätta att utbilda utredare, beslutsfattare, brottsbekämpande myndigheter och allmänheten om det väldokumenterade sambandet mellan psykiatriska läkemedel och meningslösa våldsdåd. Regeringar måste sluta behandla finansieringen av psykiatrin som ett obestridligt gott resultat. Innan man satsar fler miljarder på statliga sjukhus, privata kedjor eller obligatoriska behandlingsprogram måste det göras en noggrann granskning av kostnader kontra resultat. Att göra något annat är att fylla på en läckande hink – det garanterar slöseri och vidmakthåller skada. I värsta fall är det som att hälla bensin på elden.   Referenser: (1) https://www.cchrint.org/issues/psychiatric-drugs-create-violence-suicide/ https://www.cchrint.org/pdfs/violence-report.pdf   (2) https://www.cchrint.org/school-shooters/   [3] https://www.cchrint.org/2024/11/22/280b-invested-mental-health-worsens-cchr-demands-audit-and-accountability/ ; Mike Vuolo, ”Trender inom dödlighet relaterad till psykotropa läkemedel: Psykotropaläkemedel som en bidragande men icke-underliggande dödsorsak”, Drug Alcohol Depend , 24 juni 2021, https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8355085/   [4] https://www.cchrint.org/2024/11/22/280b-invested-mental-health-worsens-cchr-demands-audit-and-accountability/ , med hänvisning till Matthew M. Large, Christopher J. Ryan, ”Oroväckande resultat omsjälvmordsrisken och psykiatriska sjukhus”, Soc. Psychiatry Psychiatr Epidemiology (2014), 49: 1353-1355, https://link.springer.com/article/10.1007/s00127-014-0912-2   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Peter C. Gøtzsche, dansk läkare och internmedicinare med bakgrund inom forskningsmetodik, hävdar i en artikel ( 1 ) att psykiatrin är den enda medicinska specialitet som överlever på lögner – och att den dessutom gör mer skada än nytta. Enligt honom är fältet genomsyrat av vetenskaplig ohederlighet, ekonomisk korruption och förnekelsekultur. Han hävdar också att psykiatrisk behandling ökar självmorden drastiskt. Att psykisk ohälsa flerdubblats. Han menar att psykiatrin https://brownstone.org/articles/the-only-medical-specialty-that-survives-on-lies/ inte bara är en medicinsk katastrof, utan en brottslig verksamhet mot mänskligheten.   De tio psykiatriska myterna Gøtzsche återger sin lista på tio myter , som enligt honom visar hur psykiatrin systematiskt vilseleder allmänheten. Bland dessa finns: 1.  ”Depression beror på kemisk obalans i hjärnan.”  – en påhittad teori utan vetenskaplig grund. 2.  ”Antidepressiva är som insulin för diabetiker.”  – Gøtzsche kallar detta en metaforisk katastrof. 3.  ”Psykofarmaka är ofarliga och inte beroendeframkallande.”  – han påpekar att de är just det motsatta. 4.  ”Antidepressiva minskar självmordsrisken.”  – i själva verket, säger han, fördubblar  de den. 5.  ”Psykiatrin botar.”  – Gøtzsche menar att den endast dämpar och förlamar När han först publicerade dessa påståenden skapade det den största danska mediedebatten om psykiatri någonsin , men effekten blev kortvarig. Den farmaceutiska industrin och dess akademiska “försvarsadvokater” slog snabbt tillbaka, och “business as usual” återställdes.   De hårda siffrorna – och de mjuka lögnerna Enligt Gøtzsche har psykiatriska läkemedel ingen specifik effekt  på psykiska sjukdomar. De verkar endast genom att bedöva eller stimulera hjärnan  – ungefär som alkohol, cannabis eller kokain. Skillnaden är att de senare åtminstone inte säljs som “antidepressiva”. Han påstår att receptbelagda psykiatriska läkemedel nu är den ledande dödsorsaken i västvärlden , före hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
En femtedel av alla medborgare använder antidepressiva, vilket ökar risken för fallolyckor – och var femte äldre som bryter höften dör inom ett år . Sexuella biverkningar nämns sällan offentligt, men Gøtzsche hänvisar till studier som visar att hälften av patienterna  drabbas av nedsatt sexuell funktion och att hälften av dessa  upplever det som “oacceptabelt”. I vissa fall blir skadorna permanenta , vilket har lett till självmord. I satirisk ton påpekar han att “lyckopillren” ofta gör människor impotenta – men åtminstone utan att de längre bryr sig.   Korruption och mytbildning I USA, menar Gøtzsche, får psykiatrer mer pengar från läkemedelsindustrin än någon annan specialitet . Han kallar American Psychiatric Association (APA)  för “korrupt” och påpekar att författarna till DSM-handboken – psykiatrins “bibel” – fick 14 miljoner dollar i oredovisade industrimedel . “Ett prästerskap i vit rock med sina egna heliga skrifter och helgonförklarade diagnoser”, som han ironiskt uttrycker det. Den största lögnen, enligt honom, är myten om den kemiska obalansen . När patienter försöker sluta med medicinerna och får abstinenssymtom, påstår psykiatriker att sjukdomen “kommit tillbaka” – ett cirkelresonemang som håller patienten fast i systemet. I verkligheten visar data att 63 % får abstinensbesvär  och att en fjärdedel  har svår ångest i över tre månader. När forskare påpekade detta för brittiska psykiatriförbundet tog de bort sin egen undersökning från hemsidan . Ett bevis, säger Gøtzsche, på att sanningen i psykiatrin behandlas som en obekväm patient – den får tystnad och tvångsvård.   Statistisk magi och placebo-paradoxen Gøtzsche hävdar att psykiatriska läkemedel inte kan “bota” någon, och att rapporterade effekter bygger på statistisk manipulation . Genom att omvandla graderade skattningar till “responser” kan man nästan dubbla effektstorleken  utan att förändra verkliga resultat. Han kallar det “att spinna halm till guld” – en vetenskaplig version av trollkarlsnummer. I verkligheten visar hans metaanalyser att 12 % fler patienter hoppar av behandling med antidepressiva än placebo . Hans slutsats: patienterna mår bättre utan  behandling.   Suicid och den farliga självmordspreventionen Gøtzsche ägnar en stor del av artikeln åt att visa hur psykiatrin, paradoxalt nog, ökar självmordsrisken . Han hänvisar till flera studier och metaanalyser som visar att antidepressiva fördubblar risken för självmord  jämfört med placebo – även hos barn. Trots detta hävdar ledande medicinska tidskrifter som The Lancet  och BMJ  det motsatta. I Danmark visade en registerstudie på 2 429 självmord  att risken ökade dramatiskt ju mer kontakt patienten hade med psykiatrin – upp till 44 gånger högre  för dem som nyligen varit inlagda. Gøtzsche kommenterar torrt att detta gör psykiatrin till den mest “effektiva självmordsorganisationen i världen”, även om den säljer sig som motsatsen. Han beskriver även sina försök att få tre vetenskapliga artiklar om antidepressiva tillbakadragna eftersom de utelämnat självmordsfall hos barn  – men möttes av tystnad och byråkratisk arrogans från JAMA  och Elsevier . “I psykiatrins värld verkar sanningen ha fått en permanent diagnos: kroniskt olämplig.”   Veteraner, barn och foster – ingen går säker I juni 2025 talade Gøtzsche i Washington på inbjudan av amerikanska krigsveteraner som larmat om ökade självmord efter psykiatrisk behandling. Deras kampanj “War Cry for Change” har visat att självmordsförebyggande program som inkluderar antidepressiva faktiskt ökar självmorden . Satiriskt konstaterar han att psykiatrin är den enda profession som lyckas skapa “självmordsprevention genom självmord”. Samma mönster syns hos gravida kvinnor. Trots starka belägg för att antidepressiva skadar fostret  höll APA fast vid sin ståndpunkt att medicinerna är “säkra och effektiva”. Gøtzsche påpekar torrt att det är ett märkligt sätt att definiera “säkert” – när läkemedlen orsakar både suicid, missfall och medfödda hjärtfel . “Men varför oroa sig för livet i magen när man kan sälja serotonin i tablettform?”, skriver han sarkastiskt.   Den offentliga reaktionen När American Psychiatric Association, APA, 2025 tweetade att “psykiatriska läkemedel är säkra och effektiva”, svarade tusentals användare med vrede och sarkasm. Kommentarer som: “Hur säkert är plötslig död?”
“Min son dog sex veckor efter att ha fått SSRI.”
“Psykiatri är en religion – skillnaden är bara att denna gud kräver recept.” Gøtzsche tolkar detta som ett tecken på att allmänheten börjar genomskåda psykiatrins lögner .   Slutsats: en specialitet byggd på lögner Gøtzsche avslutar med att kalla psykiatrin för en etiskt, vetenskapligt och ekonomiskt korrupt verksamhet . Han menar att psykiatrin inte borde vara en medicinsk specialitet alls. I Storbritannien har antalet psykiskt funktionshindrade nästan tredubblats  på senare decennier, och skillnaden i livslängd mellan psykiskt sjuka och friska har fördubblats . Han stödjer WHO:s och FN:s uppmaning till systemreform , med fokus på psykosociala insatser snarare än läkemedel. Hans slutråd till patienter är skarpt och lakoniskt: “Om du har psykiska problem – gå inte till en psykiater. Det kan bli det största misstaget i ditt liv.”   Ton och satirisk efterklang Gøtzsche använder sig av en ton som pendlar mellan sarkasm och moralisk upprördhet. Psykiatrin framställs som en självförsörjande institution där lögnen är bränslet, patienten är råvaran och läkemedelsbolagen är bankerna. Hans avslutande dom är lika kompromisslös som satirisk: “Om psykiatrin var en person, skulle den behöva tvångsvård – för kroniskt beroende av lögner.”   (1)  https://brownstone.org/articles/the-only-medical-specialty-that-survives-on-lies/ Peter C. Gøtzsche är en dansk läkare, medicinsk forskare och författare, internationellt känd för sin kritik av läkemedelsindustrin och psykiatrin. Han är medgrundare av Cochrane Collaboration , en internationell organisation som arbetar för evidensbaserad medicin. Gøtzsche har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat "Deadly Medicines and Organised Crime"  och "Deadly Psychiatry and Organised Denial" , där han anklagar läkemedelsbolag och delar av det medicinska etablissemanget för att vilseleda både läkare och allmänhet.      För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Joseph Biederman i Göteborg Det som kallas ADHD är enligt   barnpsykiatrins allra största auktoritet en allvarlig sjukdom i hjärnans frontallob. Att barn ofta vill sluta med den narkotika (”ADHD-medicin”) de fått beror inte på skadeverkningar, utan på att de har bristande förstånd.   Av Janne Larsson   Världens mest kända barnpsykiatriker Joseph Biederman: ”I prove in my research that ADHD is a very serious disease that is localized in the brain, that genes are responsible.” Alltså: ”… ADHD är en mycket allvarlig sjukdom lokaliserad i hjärnan, där generna är ansvariga” (1).   Och varför är det viktigt? Jo, av det enkla skälet att det HÄR är vad ”den underliggande sjukdomen” ADHD anses vara i den psykiatriska diagnostikens värld. Vi kan läsa mängder av artiklar i media om ”symtomen”, men får sällan höra vad den obevisade  sjukdomen tänks vara. Och Biederman är den barnpsykiatriker som gett det tyngsta ”vetenskapliga stödet” till den katastrofala situationen, och till att 96 000 svenska barn (–17 år) förra året fick psykiatriska droger av amfetamintyp.   Vi måste få undra om de ”influencers” som i TV dansar ut från psykiatriska mottagningar, glada över sin nya ADHD-diagnos, fått veta att de har en allvarlig sjukdom i hjärnans frontallob? Eller om de som i media framställs som så lyckliga över att ha fått en ”förklaring” (genom diagnosen ADHD) med tillhörande amfetamin, fått veta att de eller deras barn lider av en allvarlig, livslång störning i hjärnan? Och än mer undrande blir vi över att den psykiatriska diagnostiken utvecklats till den grad att diagnosföretag numera kan konstatera denna mystiska, underliggande skada i hjärnan via ett digitalt möte.   Nej, vi kan vara säkra på att ADHD-diagnosen, för dem som får den, inte presenteras som en allvarlig störning i hjärnans frontallob. Istället framställs den, för att göra den likt en verklig sjukdom som diabetes, som en ”obalans i signalsubstanser” som rättas till med ”ADHD-medicin”.   Eller helt enkelt med det påstått förklarande: ”du har ADHD”. Ett namn. Där det här citatet fångar det mesta av spelet:   ”Det har alltid funnits en stark tendens att tro att allt som erhållit ett namn måste vara ett ting eller ett väsen med en oberoende existens. Och även om inget verkligt väsen som svarar mot namnet har hittats har man inte för den skull antagit att inget fanns, utan tänkt sig att det var något alldeles särskilt svårfattligt och mystiskt.” (John Stuart Mill)   Det finns inga krympta hjärnor hos dem som får en ADHD-diagnos, det finns inga bevisade ”kemiska obalanser” som kan rättfärdiga utskrivning av amfetamin. Det finns ett medicinskt klingande namn och det finns en låtsad vetenskaplig auktoritet hos de psykiatriker som delar ut beteckningen. Det är allt. Biederman i Göteborg Den underdåniga publiken  vid Gillbergcentrum i Göteborg, där Biederman 2015 presenterade data om att det som kallas ADHD, fick alltså veta att tillståndet berodde på krympta hjärnor och frontallobsstörningar. De fick också veta varför barnen ofta vill sluta med sin ”ADHD-medicin” efter ett tag.   I Biedermans värld var skälet förstås inte att barnen på goda grunder ogillade effekterna och skadeverkningarna av narkotikan (”ADHD-medicinen”), utan barnens bristande förstånd. Med Biedermans ord: ”ADHD is a frontal lobe disorder. One of the consequences of a frontal lobe disorder is that you have very little insight … So the fact that a child or adolescent in his or her infinite wisdom decide to stop the treatment … is absence of insight not absence of illness.”   Alltså: “ADHD är en frontallobsstörning. En av konsekvenserna av en frontallobsstörning är att man har mycket liten förståelse … Så det faktum att barnet eller den unge i sin oändliga visdom bestämmer sig för att avsluta behandlingen … är en frånvaro av förståelse inte en frånvaro av sjukdom.”   Den som i stället läst verklig, oberoende forskning om hur barnen själva ser på ”medicineringen” vet att de oftast starkt ogillar, för att inte säga hatar, de narkotiska preparaten. (2, 3, 4) Vilket också egentligen framkom (bild ovan) när Biederman beskriver det största problemet  han har med ADHD-drogerna (Ritalin, Concerta, Elvanse): Barnen vill sluta med pillren! Så många som 80-90 % vill sluta med ”medicinen” inom ett år berättar Biederman (försök få det att gå ihop, den som kan, med de kända påståendena från ledande psykiatriker om att preparaten fungerar så  bra för runt 70 % av alla som tar dem). Det är så uppenbart  från forskning där man frågar barnen, där man tar ett barnperspektiv , att barnen vill sluta med pillren för att dessa saknar positiva effekter och ger många otrevliga skadeverkningar. Men barnpsykiatrins ledande företrädare skuldbelägger barnen och fritar pillren. Det är barnens sjukdom  som gör att de inte fattar hur otroligt bra   medicinen  (Ritalin, Concerta, Elvanse) är för dem . Det är barnens sjukdom – deras brist på förstånd – som gör att ” följsamheten” är så dålig. Även om Biedermans bisarra jämförelser med verkliga sjukdomar, som cancer och diabetes, är obehagliga nog, så slår hans propaganda för narkotika till barn alla rekord. Det är svårt att tänka sig mer förnedrande uttalanden om de barn som fått diagnosen ADHD än dem som Biederman levererade i föredraget. Det är dags för Sverige att leva upp till kraven i barnkonventionen och att sluta följa de barnfientliga råden från psykiatrins hädangångne* gudfader*. Det är dags för regeringen ta sitt ansvar och se till att barnens bästa sätts i första rummet, i enlighet med FN:s barnrättskommittés rekommendationer. Det är dags att sätta stopp för den katastrofala utskrivningen av amfetaminpreparat till barn. Eller med andra ord nerdrogningen av barn.   (*Biederman avled 2023) 1. Special Nest, Biederman: "We must take ADHD seriously" , 1 december 2015.   2.  Olsvold, A, Når «ADHD» kommer inn døren. En psykososial undersøkelse av barns, mødres og fedres forståelse og opplevelse av ADHDdiagnose og medisinering, 2012, PhD-avhandling i psykologi ved Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo.   3. Olsvold, A, «Jeg er som vanlig» – Barns fortellinger om ADHD, Tidsskrift for Norsk psykologforening, 2014 https://www.psykologtidsskriftet.no/asset/article/2014/09/-Jeg-er-som-vanlig-Barns-fortellinger-om-ADHD/-Jeg-er-som-vanlig-Barns-fortellinger-om-ADHD.pdf https://www.psykologtidsskriftet.no/asset/article/2015/10/Barnas-egne-fortellinger-om-ADHD/Barnas-egne-fortellinger-om-ADHD.pdf   4. Breggin, P. R. (2014), The Rights of Children and Parents In Regard to Children Receiving Psychiatric Diagnoses and Drugs. Children & Society, 28: 231–241. doi: 10.1111/chso.12049 http://psychrights.org/Research/Digest/ChildrenYouth/RightsOf%20ChildrenAndParentsBreggin2014.pdf   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Det börjar bli tröttsamt. Skandal efter skandal, där ännu en psykiatrisk "landmärkesstudie" visar sig vara mer av en kuliss än vetenskap. Som ett korthus byggt på pressmeddelanden, selektiv rapportering och statistiska trollkonster. Man undrar: om vi fortsätter så här, vad finns egentligen kvar av psykiatrins påstådda evidensbas? Och här kommer nu ännu ett par exempel som snuddar vid forskarfusk. Inte i form av rena falsarier kanske, men väl i form av det gamla hederliga tricket: att gömma undan det som inte passar, överdriva det lilla som ser bra ut, och sedan låta läkemedelsindustrin skriva resten av historien. Två av de viktigaste studierna som banade väg för den globala spridningen av SSRI – TADS och STAR*D – har nu fått sina grundvalar raserade av omanalyser. Studie 1: TADS – när Prozac lanserades till tonåringar Treatment for Adolescents with Depression Study (TADS), publicerad 2004, framställdes som ett genombrott: äntligen en stor, statligt finansierad studie som visade att fluoxetin (Prozac) fungerade för ungdomar. Det blev snabbt en referenspunkt som styrde behandlingsriktlinjer världen över. Men en ny analys, baserad på rådata och genomförd med RIAT-modellen (Restoring Invisible and Abandoned Trials), vänder hela slutsatsen upp och ner. Det visade sig att fluoxetin inte hade någon mätbar fördel jämfört med placebo efter 12 veckors behandling. De påstådda effekterna vid vecka 6 försvann när man tittade på slutresultaten. (1) Värre var att biverkningarna hade gömts undan. I den officiella rapporteringen talades det om att självmordsrelaterade händelser var "sällsynta". Men i själva verket hade forskarna dolt eller felklassificerat 11 fall, vilket innebar att det totala antalet steg till 21 – inklusive självmordsförsök och ett fullbordat självmord. Två tredjedelar av alla allvarliga biverkningar inträffade hos de som fick fluoxetin. En annan analys i BMJ Open  avslöjade ytterligare manipulationer: patienter som försökte ta sitt liv under fluoxetin men hoppade av innan behandlingen slutade, bokfördes som placebopatienter. Biverkningar rapporterades bara om de var så pass allvarliga att de ledde till sjukhusbesök eller påtagliga funktionsnedsättningar – alla mildare, men för familjer ofta förödande, symtom ignorerades helt. Av 48 uppföljande publikationer nämnde bara åtta biverkningar överhuvudtaget. Med andra ord: det som såldes in som ett genombrott för ungdomspsykiatrin var i själva verket en studie där data polerades till oigenkännlighet. Utan dessa tricks hade Prozac sannolikt aldrig blivit förstahandsvalet för unga med depression. Om det ens tillåtits på marknaden. Studie 2: STAR*D – den stora depressionstudien som tappade bort verkligheten Om TADS var startskottet för fluoxetin bland ungdomar, så var STAR*D (Sequenced Treatment Alternatives to Relieve Depression) kronjuvelen för vuxna. Den lanserades som den största antidepressivastudien någonsin, finansierad med skattemedel i hundramiljonersklassen, och sades visa hur depression kunde behandlas steg för steg tills patienterna blev "friska". Resultatet spreds med buller och bång: uppemot 70 % av patienterna skulle till slut ha uppnått remission (återhämntning, om ej nödvändigtvis friska). Men även här visade omanalyser att kejsaren var naken. De 70 procenten var en illusion, framräknad genom att man exkluderade tiotusentals data, ändrade definitioner av "framgång" under resans gång, och blundade för de höga avhoppen. En mycket snäll uppskattning skulle säga 35% men i själva verket låg den verkliga remissionen på omkring 3% – en siffra så låg att det snarare indikerar att behandlingen misslyckades än lyckades. (2) STAR*D:s problem var inte bara kosmetiska utan grundläggande. Forskarna hade brutit mot sitt eget protokoll, fabricerat en bild av behandlingsframgång och låtit resultaten leva vidare i riktlinjer, föreläsningar och industrisponsrade broschyrer. Studien som skulle vara det "slutgiltiga beviset" på SSRI:s effektivitet har i efterhand blivit ett skolexempel på hur man inte ska bedriva klinisk forskning. Slutsats: evidensens förfall När man lägger ihop TADS och STAR*D blir bilden dyster. Två av de mest inflytelserika studierna om SSRI visar sig vila på selektiv rapportering, datamanipulation och metodologiska brister av det slag som gränsar till forskarfusk. Frågan blir då: om detta är grunden för den globala SSRI-vågen, vad är egentligen kvar? Hur många andra ”landmärken” inom psykiatrin står på lika ranglig grund? Eller för att uttrycka det satiriskt: kanske är psykiatrins vetenskapliga landskap inte en solid byggnad, utan mer ett tivoli – fullt av kulisser, spegelsalar och illusionstrick. Problemet är bara att det är riktiga patienter som betalar priset. (1)   https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/09246479251337879 (2)   https://www.madinamerica.com/2023/09/the-stard-scandal-scientific-misconduct-on-a-grand-scale/    För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

”Vi drar ihop ett gäng unga, kåta, nyfikna tjejer å sen släpper vi bomben med dem å sen skapar vi babylonisk synd under ett antal timmar”.  Psykiatern har ett socialt agerande utåt men bakom masken finns en drogmissbrukare (AI-bild) En av Sveriges mesta ”Kändispsykiater” är nu under utredning av IVO för frikostig användning och distribuering av droger. Psykiatern har förkommit flitigt i media som debattör. Han har jobbat som läkare/överläkare på flera stora kliniker, samt även som klinikchef, med mera, och jobbar fortfarande trots utredning. Han har skrivit ut mängder av amfetamin och annan narkotika till sig själv och en kollega, allmänläkare och vän som åtalats för våldtäkt och droginnehav.   I ett SMS mellan psykiatern och allmänläkaren (se nedan) föreslås det att de ”drar ihop ett gäng unga, kåta, nyfikna tjejer å sen släpper vi bomben med dem å sen skapar vi babylonisk synd under ett antal timmar”. Det är inte klart vilka droger de tänker ”bomba” tjejerna med.   Allmänläkaren åtalades för våldtäkt två gånger av en 18-årig drogberoende psykpatient samt för narkotikainnehav. Han drogade troligtvis ner kvinnan med ketamin. I polisutredningen utreddes även psykiatern för narkotikabrott. Han slapp åtal men anmäldes senare av åklagare till IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, som fortfarande håller på att utreda psykiatern.   Allmänläkaren slapp undan med 70 dagsböter á 50 kronor. Han kom alltså undan med 3500 kronor i böter för våldtäkt (som han dock frikändes från, trots att kvinnan uppenbart vägrade. Dock har åklagaren överklagat domen till Hovrätten) och narkotikainnehav. Han har tidigare varit i media och han och psykiatern hade en podd tillsammans.   Allt har behandlats mycket hemligt av polis, åklagare (hemligstämplats) och IVO. Polisen har tagit ut SMS-konversation mellan de båda männen och det står helt klart att bägge är flitiga användare av narkotika i olika former. Psykiatern har skrivet ut droger på recept till mannen som klart överstiger normal konsumtion. De har tillsammans även importerat illegal narkotika, såsom psykedelika, DMT, 2CB och förmodligen annat.   De har haft företag ihop och planerade en verksamhet med psykedelika. De ville skapa en beroendeklinik (!) med psykedelika och psykiatern har även verksamhet i Grekland tillsammans med grekiska psykiatriker. När IVO släpper utredningen kommer psykiatern med största sannolikhet att förlora legitimationen och satsar på utlandsverksamhet. Det märkliga är att han får lov att jobba under en IVO-utredning. Mer kommer när IVO släpper utredningen.   Nedan: Blandad SMS-konversation mellan psykiatern och allmänläkaren, uttagen av polisen.       För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

I USA har nu 15,5 miljoner vuxna (1) och 6,4 miljoner barn och ungdomar en ADHD-diagnos. 70 procent använder amfetamin. Kostnaderna är ofantliga. KMR har spårat kostnaderna globalt, vilka överstiger nationalbudgeten för vissa länder. En finanstidning räknade ut att globalt sett var kostnaderna för ADHD-medicinering 30 miljarder dollar (300 miljarder kronor) år 2022 men beräknas öka till ca 46 miljarder dollar år 2027, och detta enbart för medicinering. Men tittar vi på de totala sociala kostnaderna hamnar vi på en helt annan nivå. Även i Sverige skenar kostnaderna. Och resultatet, enligt en stor studie, medicinering hjälper inte alls på lång sikt.   Här är vad apoteken i Sverige sålt narkotiska preparat för sedan 2020. Märk en kraftig ökning sista åren. Trots att marknaden borde vara ”mättad” för länge sedan enligt deras egna beräkningar i början av 1990-talet då man sade att max 5 procent hade ADHD.   År     Försäljn. pris                  Förpackningar   DDD (Dygnsdoser) 2020   1,14 miljarder             1,81 miljoner   63,2 miljoner 2021   1,15 miljarder             2,00 miljoner                            69,5 miljoner 2022   1,22 miljarder             2,21 miljoner                            77,6 miljoner 2023   1,38 miljarder             2,51 miljoner                            88,2 miljoner 2024   1,57 miljarder             2,86 miljoner                            100 miljoner Totalt  6,46 miljarder             11,39 miljoner  398 miljoner   Att spåra kostnaderna globalt och i USA är annars rena berg- och dalbanan i denna ADHD-cirkus. Det finns en mängd studier och artiklar som säger sig ha räknat ut kostnaderna. Och det finns nästan lika många kostnader, förutom när de citerar varandras siffror i de olika studierna och artiklarna. Det finns få färska studier. Variablerna är många, slutsatserna dock samfälliga: kostnaderna för ADHD är gigantiska.   Intressena är flera, de som försvarar kostnaderna, de som förfasar sig och de som jublar. De sistnämnda är de finansiella intressena som tillsammans med psykiatrin ligger bakom hela ADHD-industrin – som har blivit en mångmiljardindustri. Och större ska den bli.   Man får hålla sig till de stora, mest tillförlitliga studierna, men även titta på de mindre som kan ha en annan uppdelning av siffrorna och en annan syn på kostnaderna. De flesta studier har gjorts i USA, av naturliga orsaker. Där ”uppfanns” ADHD och där finns utan jämförelse flest personer med ADHD-diagnos (ca 22 miljoner enligt CDC, Centers for Disease Control and Prevention) och flest som får medicinering (70%). Vi ska börja med att titta på marknaden i USA. Den ger en aning om vart vi är på väg. Men vi ska även se på kostnaderna i Sverige och i andra länder i EU. En lösning Innan vi går in på de chockerande kostnaderna för ADHD-medicinering så ska vi se på en möjlig lösning istället för att droga ner barn med amfetamin. En studie räknade ut att medicinkostnader för ADHD år 2013, bara i USA, uppskattades till totalt 20,6 miljarder dollar (x10 kr) vilket skulle motsvara lönerna för 230 000 terapeuter, 365 000 lärare eller 827 000 lärarassistenter. (1) Det är i skolan de flesta barn har besvär. När de kommer hem kan de sitta koncentrerade framför datorn i timmar.   Antal barn och ungdomar med ADHD i USA Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC), motsvarande vårt Folkhälsoinstitut, så var alltså 15,5 miljoner vuxna och 6,1 miljoner barn (9,4% av alla barn i USA) diagnosticerade med ADHD år 2022 i USA, vilka är de senaste officiella siffrorna. Detta inkluderade: • 388 000 barn 2-5 år, (som även fick amfetamin) • 2,4 miljoner barn 6-11 år.  • 3,3 miljoner tonåringar 12-17 år. Och sedan tillkommer långt fler vuxna.   Enligt en finanstidning: ”Marknaden för ADHD-medicinering drivs främst av den negativa inverkan en instabil livsstil har och av livsmedelstillsatser i barns kost, vilket har resulterat i en ökning av förekomsten av ADHD hos barn i åldrarna 4 till 17 .   Brist på rutinmässiga, fungerande diagnostiska tester förväntas driva fram tillväxt av intäkter på den globala ADHD-marknaden under de kommande åren.” (2) Starkt beroendeframkallande – likt metamfetamin Här skiljer sig åsikterna. Frågar man psykiatriker eller en anhörigförening finns det ingen risk för beroende. Frågar man ett rehabiliteringscenter så är beroenderisken stor. Beroendecentret Addiction Center menar att det ADHD-amfetamin personerna får på recept (främst Adderall) har liknande effekter som det fruktade metamfetaminet (det finns en ADHD-drog som är ren metamfetamin – Desoxyn, som dock är avregistrerat i Sverige), och att risken för beroende är stor. (3) Man utvecklar tolerans, behöver mer och mer, och blir till slut oförmögen att fungera normalt utan det. Tyvärr har anhörigföreningar och psykiatriker hela tiden hävdat att ADHD-drogerna inte skapar beroende, vilket i sin tur skapat ett enormt missbruksproblem som vi ska se i kommande nyhetsbrev. • År 2012 lades över 116 000 personer in på rehabilitering för ett beroende av Adderall. (Därefter hittar vi inga senare uppgifter – de är mörklagda.) • 16 miljoner recept på Adderall skrevs ut 2012 • 41,4 miljoner recept på Adderall skrevs ut 2021 • 5,1 miljoner vuxna missbrukar ADHD-stimulantia regelbundet. • Dubbelt så många collegestuderande använder Adderall än de som inte går i college. (3) Utbildningskostnader För att förstå hur förvirrat detta område är så skriver Education Commission of the States i en rapport: ”Hur svårt det än kan vara att tro så finns det lite information om hur mycket finansiering skoldistrikt i USA lägger på utbildning av elever med funktionshinder. De flesta stater kräver inte att distrikt rapporterar sina utgifter för specialundervisning, och de stater som kräver rapportering från sina distrikt tenderar att inte kräva detaljerad finansiell information.”   Rapporten fortsätter med att notera att det senaste försöket att räkna ihop den totala summan ända tillbaka till läsåret 1999, fann att utgifterna per elev i allmän utbildning var 6556 USD, medan siffran för specialundervisning var 12 474 USD per läsår – nästan dubbelt så mycket. Medicinkostnader Barn och ungdomar med ADHD har individuellt mycket höga årliga medicinkostnader. Användningen av ett av de mest populära amfetaminerna  Adderall XR, uppskattades till 2567 dollar per år och person 2022. Försäkrade får en viss ersättning, men oftast inte mer än 30%. (4)   Kostnaderna för ADHD-droger (kan variera): Dexedrin, dyrast, 1690 dollar / 15 mg / 30 tabletter / en tablett 28 dollar. Ritalin, billigast, 390 dollar / 20 mg / 30 mg / en tablett 13 dollar. Concerta, populär, 556 dollar 54 mg / 30 tabletter  / en tablett 18:50 dollar. Vyvanse (Elvanse Sv.) 487 dollar / 70 mg / 30 tabletter / en tablett 16 dollar. Adderall, populärast, 337 dollar 20 mg / 30 tabletter / en tablett 11 dollar. (Produktionskostnaderna uppgår förmodligen till 10 cent per tablett.) (5)   Förlust av inkomst och produktion Det finns även andra sätt att räkna på kostnaderna. En artikel som publicerades i National Library of Medicine uppskattade kostnaderna för förlorad arbetsproduktion till mellan 67 och 116 miljarder dollar.   Men de siffrorna räknades ut år 2002 genom telefonundersökningar. (6) I mars 2022 gjordes ett nytt försök att räkna ut kostnaderna för förlorad arbetsproduktion och inkomstförluster. De uppskattades till från 87 miljarder dollar till 138 miljarder dollar. (7)   De totala kostnaderna i USA De siffrorna slogs lätt av en artikel i Journal of American Academy Child Adolescent Psychiatry som redan 2012 räknade ut de totala kostnaderna för ADHD i USA till mellan 143 och 266 miljarder dollar. Man hade räknat in allt. Forskarna drog slutsatsen att ” Trots ett brett spann i storleken på uppskattningarna av kostnaderna indikerar denna studie att ADHD har en betydande ekonomisk inverkan i USA.” (8)   Ja, det är nog det minsta man kan säga – och inte bara ekonomisk, socialt är det en katastrof. Dessa siffror, mellan 143 och 266 miljarder dollar, är de mest citerade vad gäller de totala kostnaderna ända upp i nutid. Men då får vi ju även inse att kostnaderna är mycket högre 10 år senare.   Kostnad för enskilda och familjer Det finns andra uträkningar som visar att den totala sociala kostnaden för varje enskild person med ADHD på grund av lägre utbildning, högre involverande i kriminalitet (47%), bilolyckor och mer missbruk, med mera uppgår till 289 969 dollar och för behandling 41 667 dollar. Till det får man räkna med 50% misslyckade behandlingar. (9)   En annan studie visade att det kostade fem gånger mer att uppfostra ett barn med ADHD-diagnos än utan ADHD. Det kostar amerikanska familjer totalt 5,8 miljarder dollar (58 miljarder kronor) varje år att uppfostra sina barn med ADHD. (10)   En studie visade att rena hälsovårdskostnader ökade från 3,4 miljarder dollar år 1996 till 12,6 miljarder år 2008. (11) Man kan nog fördubbla det idag. Årliga kostnaden för ADHD-mediciner med den högsta kostnaden för Adderall (mest populära) är 2567 dollar. (11)   Hälsovårdskostnaderna för barn och ungdomar med ADHD i USA (20,6 miljarder dollar) överskred kostnaderna för astma, depression, och ångest – tillsammans. (1)   Antal recept Finanstidningar rapporterar entusiastiskt om den starkt ökande marknaden. ”Antalet [ADHD] recept har stigit till 80 miljoner från 2010 till 2013 … med 42 procents ökning över de sista åtta åren … 16 miljoner recept med enbart Adderall 2012 och 41,4 miljoner recept 2021.   Individuella kostnader ADHD är den mest förekommande mentala störningen hos barn med omkring 11% av alla barn som någonsin fått en diagnos skriver en anhörigförening, som citerar CDC. En studie har räknat ut att när man tar in alla faktorer, så som behandling, hälsovård, utbildning, produktionsförlust bland föräldrarna och rättssystemet (47 % av personer med ADHD-diagnos har minst en kriminell dom), så blir kostnaden 14 567 dollar upp till 17 500 dollar per person. Om man tar ett genomsnitt på 16 000 dollar, så blir totala kostnaderna 98 miljarder. ”Men eftersom denna uppskattning är baserad på en siffra på enbart 5% som har ADHD-diagnos så är möjligheten stor att den faktiska siffran med 9-11% ”drabbade” i själva verket är dubbelt så hög.”  Och då har vi inte räknat med 15,5 miljoner vuxna enligt de senaste siffrorna från CDC.   Kostnaden för en studerande med ADHD är 5007 dollar per år jämfört med 318 dollar för andra studenter.   De genomsnittliga hälsovårdskostnaderna för en vuxen gick från 4929 dollar till 5651 dollar. Kostnaden för kontrollgruppen i undersökningen var bara 1473 dollar. (12)   Amfetamin till flickor, vuxna och pensionärer Runt 2012 insåg man att man hade mättat marknaden med amfetamin till pojkar med ADHD-diagnos. Man började därför satsa på vuxna ”med ADHD”. Med en kampanj via lydig media överöstes allmänheten med artiklar om att även vuxna har ADHD. Omkring 2015 var det fler vuxna än barn som använder ADHD-droger. I själva verket så växte marknaden för vuxna som använde ADHD-droger nästan dubbelt så mycket som för barnen, sade CEO för läkemedelsbolaget Shire, Flemming Ornskov, vilka tillverkar Vyvanse (Elvanse i Sverige) till finansanalytiker. Elvanse blev mycket snabbt den ledande behandlingen för ADHD i Sverige. Idag är det Tadeka som marknadsför Elvanse.   Shire skulle nu börja satsa på förskolebarn, sade Ornskov. Shire som är baserad på Irland (skattelättnader) menade att i Europa så använde barn primärt mediciner för ADHD med 74% av recepten skrivna till barn. Men att vissa marknader nu börjar skifta till vuxna så som i Skandinavien. ”Sverige är en av våra snabbaste uppstickare, som även slår USA,” sade Ornskov till finansanalytikerna. Med syftande på försäljning till vuxna. (13) Vi har välbetalda psykiatriker i Sverige som ser till detta.   Finansanalysföretaget Bloomberg bekräftar 2015: ”ADHD, är inte bara för barn längre. Antal vuxna som tar mediciner har överstigit barnen genom att de tar mediciner för att kunna fokusera och står för 53 procent av 63 miljoner recept [Vyvanse] årligen.” Enligt det amerikanska Folkhälsoinstitutet CDC hade uppskattningsvis 15,5 miljoner vuxna i USA år 2023 en ADHD-diagnos, varav ungefär hälften fick diagnosen i vuxen ålder. Ungefär 70 procent av vuxna med ADHD tar stimulerande medicin. Alltså ännu en gigantisk marknad förutom de 6 miljoner barn och ungdomar som sägs ha det. Sättet de påstod att vuxna har det är, att först trodde de att barn ”växer ur ADHD” men plötsligt visade det sig att de inte gör det. Den ”nya” målgruppen påstås ”inte märka det” förrän de är 30-40 år. Man säger uttryckligen att vuxna ”kanske inte längre har symtomen, men…” Fast det är ju symtomen som avgör om man har ADHD. Nå, vetenskapen har svar på allt. Välkommen ner i kaninhålet Därefter var det flickornas tur att få uppmärksamhet. Det var på tok för lite flickor med ADHD jämfört med pojkar, ansågs det. 12,9 procent av alla pojkar respektive 5,5 procent för flickor. (Dr Keith Connor som upptäckte Ritalina-effekten, hävdade dock att det var ”fullständigt omöjligt att så många har det”). När ADHD-cirkusen började var det 2-3 procent totalt som var ”drabbade” Problemet psykiatrin och deras allierade läkemedelsbolag ställdes inför var att flickor inte uppvisade symtomen för ADHD. Men återigen, det är ju symtomen som avgör om barnen har ADHD. Man hittade då på ordet asymptomatisk  ADHD, vilket innebär att de hade symptomlös ADHD. Ungefär som en symptomlös förkylning.   På sista tiden har man även funnit ut att pensionärerna lider av ADHD och behöver ”medicin”, alltså amfetamin. Och vi åker allt längre ner i kaninhålet.   Pandemi ? Och här nere finner vi att man nu uppskattar att 5,3 procent av hela jordens befolkning lider av ADHD, summa 388 miljoner människor – en gigantisk marknad (3,2 procent för ett par år sedan). En verkligt smittsam pandemi. I början av ADHD-cirkusen lovade man dock heligt (Gillberg) att bara 2-3 procent av alla barn led av ADHD, idag 9-11 procent. Då får vi väl räkna med snart en miljard människor som drabbats av denna pandemi. ”Vaccinet” för denna pandemi är amfetamin, vilket man kallar medicin.   SVERIGE Det finns få undersökningar om totala kostnader för ADHD i Sverige. Lunds universitet presenterade en utförlig men rörig undersökning 2016. Det är lite märkligt, att vad som nu är den mest förekommande diagnosen hos barn med höga kostnader inte utreds bättre, vilket även kommenteras i undersökningen från Lund. Deras utredningstid är dessutom gammal från 2006 till 2013 med flera sidor av uträkningar hit och dit, men år 2011 fanns det ca 45 000 barn och vuxna med ADHD-diagnos. Man kom fram till att den genomsnittliga kostnaden per individ är 11 344 kr och den totala kostnaden för samhället över en miljard kr – år 2013. (14)   En rapport från IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi) från 2024 tittade på livslånga samhällskostnader för personer med ADHD i Sverige. Där uppskattades att kostnaden över en livstid per person med ADHD är ungefär 7,7 miljoner SEK. (14) Efter 2011 har antalet barn och vuxna med ADHD och medicinering 5,5-dubblats. Idag är det 245 000 personer som får ADHD-droger. Kostnaderna för utredning och diagnosticering har höjts avsevärt.   En privat utredning kan kosta 30-50 000 kr. Försäkringskassan fick betala 43 miljoner till en enda svensk ADHD-klinik. Den låg i Köpenhamn och skrev ut mängder av ADHD-amfetamin. Hundratals miljoner har betalats ut till privata diagnosföretag. Kostnader för speciallärare tillkommer med mera. Man får därmed anta att kostnaderna har tre- till fyrdubblats. Det finns ingen exakt kostnad för ADHD idag. Jämför man med andra länder i EU, så framkommer dock en mycket högre siffra som vi ska se.   Socialstyrelsen aviserade 2022 en markant ökning av läkemedelskostnader fram till 2024. ADHD-droger står för den största kostnaden. ”På grund av att så många fler diagnostiseras med ADHD kommer läkemedelskostnaderna  fortsätta öka upp till 1,4 miljarder kronor.” Nå, det blev 1,57 miljarder.   Detta enbart för medicinkostnader. Och då förstår man snabbt att de totala kostnaderna i Sverige idag är mångfaldigt högre än Lunds undersökning.   EUROPA En anhörigförening räknar med att det finns 3,3 miljoner barn (1-20 år) i EU med ADHD-diagnos. Det finns undersökningar som (år 2013) undersökt länder som Belgien och Nederländerna och som menar att kostnaderna är 1 miljard Euro (x10 kr) för ett land med 16 miljoner invånare – vid denna tid. Ett kort överslag visar att kostnaderna för hela EU skulle vara 28 miljarder Euro (x10) – på den tiden. Nå, de är mångfaldigt högre idag. Samma år uppskattade man totala kostnaderna i USA till 143-266 miljarder dollar (x10 kr) och de har färre invånare än EU.   En senare undersökning av kostnaderna i EU år 2020 visar: För vuxna är produktions- och inkomstförlust 87-138 miljarder dollar. För barn så är den största kostnaden hälsovård 21-44 miljarder dollar och utbildning 15-25 miljarder dollar.   En undersökning i Tyskland visade att genomsnittlig kostnad för en person med ADHD-diagnos är 1508 Euro (x10 kr) mer per år jämfört med någon som inte har ADHD-diagnos. Kostnaderna är främst för hälsovård och besök hos psykiater. (15) I Israel beräknas de individuella totala kostnaderna för samhället (inklusive kriminell aktivitet) till 289 969 US dollar och totala kostnaderna till 38-72 miljarder US dollar.   Resultaten Tyvärr motsvarar de gigantiska kostnaderna inte resultaten på något sätt – snarar tvärtom. Det finns ett flertal undersökningar som visar att amfetamin till barn inte hjälper, möjligen  att de sitter still i skolan men amfetaminet förbättrar inte inlärningen. Och då undrar man vem som borde medicineras. Vi ska gå igenom de undersökningarna i ett kommande nyhetsbrev, men nämner kort slutsatsen av den största långtidsundersökningen som gjorts, MTA-undersökningen, som i 16 år följde amfetaminbehandlingen. Slutsatsen var:   ”Vi hade trott att barn som medicinerade under en längre tid skulle ha bättre resultat. Det visade sig inte vara fallet. Det fanns inga gynnsamma effekter [av medicinering], inga alls. På kort sikt hjälper [medicinering] barnet att uppföra sig bättre, men inte på lång sikt. Och den upplysningen borde mycket tydligt framföras till föräldrarna.”     Referenser: (1A) https://www.cdc.gov/adhd/php/adults/ (1B) PLOS ONE | https://doi.org/10.1371/journal.pone.0206100 (2) https://www.medgadget.com/2022/03/global-adhd-therapeutics-market-size-worth-usd-45-68-bn-by-2027.html# (3) https://www.addictioncenter.com/stimulants/adderall/ (4) https://www.therecoveryvillage.com/mental-health/adhd/adhd-statistics/ (5)   https://www.singlecare.com/blog/adhd-medication-cost/ (6) https://ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1781280/ (7) https://www.donefirst.com/blog/adhd-statistics (8) https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0890856712005382 (9) https://go.gale.com/ps/i.do?id=GALE%7CA592821449&sid=googleScholar&v=2.1&it=r&linkaccess=abs&issn=21911991&p=AONE&sw=w&userGroupNam%E2%80%A6&userGroupNam&userGroupName=anon%7E6e49125 (10) https://ccf.fiu.edu (11) https://ajp.psychiatryonline.org/doi/full/10.1176/appi.ajp.2011.11030387 (12) https://www.donefirst.com/blog/adhd-statistics (13) https://www.fiercepharma.com/pharma/adults-are-now-prime-market-for-adhd-drugs-u- (14) https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8878737&fileOId=8878743 https://ihe.se/en/rapport/samhallskostnader-for-adhd-vardet-av-tidiga-och-samordnade-insatser-2/?utm_source=chatgpt.com (15) https://mind-the-gap.live/2019/03/05/medical-costs-adhd/ (16) https://www.cambridge.org/core/journals/european-psychiatry/article/economic-burden-of-adult-attention-deficit-hyperactivity-disorder-a-sibling-comparison-cost-analysis/9634FF06625B4A2699CBE8193E7E20D0   För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Ett höglager med 400 pallar ADHD-amfetamin, årsförbrukning 160 ton   I detta och kommande nyhetsbrev skall vi redovisa mängder och kostnader för ADHD-droger Vi börjar med mängderna, globalt och för Sverige. I mitten på 90-talet så varnade vi för att läkarna kommer att bli de nya droglangarna. Och nu ser det ut att ha blivit verklighet. Big Pharma har sett till det. Man kallar drogerna för medicin, trots att det inte finns något att läka. Produktionen av ADHD-droger har exploderat under de senaste 30 åren – från några få ton i början på 1990-talet till över 160 ton 2024. FN:s narkotikaorgan INCB rapporterade att det 2009 producerades 51 ton metylfenidat (Ritalina, Concerta, Medikinet, Equasym). Det motsvarade 1,5 miljarder dygnsdoser (DDD), och tillsammans med rent amfetamin (metylfenidat har ungefär samma effekt) uppgick det till närmare 2,8 miljarder DDD. Produktionen ökade lavinartat under de följande åren. År 2013 producerades 72 ton metylfenidat och dessutom 47 ton rent amfetamin. Totalt uppgick den globala mängden ADHD-droger detta år till omkring 120 ton (120 000 kilo). Det räckte till 5,5 miljarder dygnsdoser motsvarande 350 pallar fyllda med narkotikaklassade preparat. Sverige låg redan då på tredje plats i världen per capita i konsumtion, efter Island och Belgien, med USA först på fjärde plats. USA konsumerar dock mest ADHD-droger i världen, ca 70% av all produktion. De har 340 miljoner invånare. Den globala ökningen av centralstimulerande metylfenidat (Ritalina) har varit explosionsartad: • 1992 producerades 4,2 ton. • 2000 14,9 ton. • 2009 51 ton. • 2013 72 ton.• 2016 74 ton. • 2019 gick den ner till 57,3 ton. • 2020 ökade den igen till 62,9 ton, men samtidigt tillverkades 54,6 ton amfetamin (inklusive den värsta, metamfetamin). Den sammanlagda produktionen 2020 var 118 ton, motsvarande omkring 6 miljarder dygnsdoser (DDD).   • År 2024 producerades 160 ton (160 000 kg) ADHD-centralstimulerande droger globalt, i narkotikaklass ll, samma klass som kokain. Motsvarande ca 8 miljarder doser.   För att förstå hur mycket detta är så kan vi jämföra med ett höglager. Om en pall full med amfetamin väger ca 400 kilo så motsvarar 160 ton ett höglager med 400 pallar – högkvalitet och outspätt, oerhört eftertraktat på gatan.  På gatan skulle det vara utspätt till minst 50 procent. Och då skulle det plötsligt bli 600 pallar. Om man dessutom betänker att dosen i genomsnitt är 20 mg, en knivsudd, så räcker 160 ton till 8 miljarder doser. Se på bilden ovan – en knivsudd per dos. Då förstår man den enorma mängd som distribueras. Sverige – en av världens största konsumenter • År 2011 såldes cirka 1 ton ADHD-droger via apoteken. • Tio år senare hade mängden fördubblats till uppskattningsvis 2,0–2,5 ton, vilket motsvarade över 74 miljoner dygnsdoser. Kostnaden uppgick 2021 till 1,26 miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsen hade 66 400 nya patienter tillkommit på bara två år, vilket då förväntades driva upp kostnaderna för ADHD-preparat till omkring 1,4 miljarder kronor år 2024. Den verkliga försäljningssiffran för 2024 enligt apotekens siffror blev dock 1,57 miljarder kronor. 2024 sålde apoteken ca 3 ton centralstimulerande ADHD-droger – 3000 kilo. Diagnoserna styr försäljningen • År 2015 hade 2,9 procent av flickorna respektive 7,1 procent av pojkarna en ADHD-diagnos.• År 2020 var motsvarande siffror 4,5 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna i åldern 10–17 år som hade en ADHD-diagnos. • År 2024 hade 6 procent av flickorna och 10,5 procent av pojkarna en diagnos. • Socialstyrelsens prognos är en ökning till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan det planar ut. Anledningen till att det är sådan push på diagnoser är naturligtvis för att öka försäljningen. Pushen kommer från psykiatriker som har finansiella band till läkemedelsbolagen, professor Gillberg till exempel som introducerade ADHD-droger i Sverige hade starka kopplingar till Ciba-Geigy som sålde Ritalina i Sverige. När Läkemedelsverket ansåg att ADHD-barn istället skulle få rent amfetamin i låga doser (10 mg) blev Gillberg mäkta upprörd. Utvecklingen är dramatisk och pekar på en kraftig medicinering av en hel generation barn och ungdomar. Ritalina skadligare än kokain En av världens mest framstående hjärnforskare, Nora Volkov, chef för USA:s National Institute on Drug Abuse, upptäckte att Ritalina (metylfenidat) hade större effekt på hjärnan än kokain.”Det skrämde skiten ur mig”, sa hon till New York Times när hon insåg att miljontals barn med växande hjärna får det utskrivet. Svensk undersökning från KI En svensk undersökning bekräftar den amerikanska rapporten. Undersökningen som till och med presenterades i Dagens Medicin visar att även låga doser av amfetamin kan ge skador och förändringar i hjärnan. Bland annat påverkas minne, inlärning och uppmärksamhet – ironiskt nog de funktioner drogen påstås hjälpa. Neurobiologen och medicine doktor Rochellys Diaz-Heijts vid Karolinska Institutet som stod bakom forskningen sade: ” – Vi hade inte väntat oss detta. Studien visar att påståendet att Ritalina skulle vara en svag stimulantia är helt fel. Centralstimulerande medel kan ge långvariga förändringar i hjärnan hos barn.” Forskning visar att barn på ADHD-droger stannar i växten med omkring 10 procent – det borde väl även gälla hjärnans utveckling. I verkligheten ligger både metylfenidat och amfetamin i samma narkotikaklass som kokain. Trots detta fortsätter utskrivningen. Psykiatrin har till och med jämfört Ritalina med kaffe, ett PR-trick som sedan länge genomskådats. När det inte fungerade jämförde man det med insulin för diabetes. Det föll på sin egen orimlighet, då ADHD inte är en fysisk sjukdom – faktiskt ingen sjukdom alls och behöver således ingen ”medicin”. Man kan inte scanna en hjärna och säga att den eller den personen har ADHD. Därför hittade man på det flummiga namnet funktionsstörning. Var sitter det? ADHD-drogernas konsekvenser Det är FN:s narkotikaorgan INCB som publicerar dessa siffror (1), så trovärdigheten är det inga diskussioner om. De har varnat för ”ADHD-epidemin” och den explosionsartade utförskrivningen av centralstimulantia till barn i så gott som varje år. Man kan inte säga att det blivit bättre av denna narkotikadistribution. Tvärtom har våldet i skolorna ökat, analfabetismen eskalerat och skolresultaten åkt ner i botten. Trots psykiatrikernas alla löften om förbättrad skolgång. Främst i USA där den absolut största mängden Ritalina, Adderall, Concerta och amfetamin skrivs ut. Skolan i USA har kollapsat ner till 20:e plats på internationella skollistan efter att miljontals skolelever knaprar amfetamin – så det finns all anledning att se upp. Ett flertal undersökningar visar att skolgången inte förbättras av ADHD-droger – tvärtom. Apoteken distributionscentral I Sverige har det rapporterats om ett ”rekordbeslag” av totalt 485 kilo amfetamin första halvåret 2025 – en obetydlig mängd jämfört med de 3000 kilo som distribueras av apoteken per år. Det här handlar inte längre om medicinering utan om en global distribution av narkotika i förklädnad av medicin. Läkemedelsbolagen tjänar miljarder på den här droghanteringen (amfetamin är ingen medicin, och läker inget), som vi skall se i kommande nyhetsbrev. Fortsättning – paralleller till historien Ren amfetamin har länge använts i form av Adderall och Dexedrine i USA, medan även metamfetamin (Desoxyn) skrivs ut. Under andra världskriget gavs metamfetamin till tyska soldater för att hålla dem vakna och stridsdugliga. 250 000 soldater fick sammanlagt 200 miljoner tabletter. Resultatet blev inte bättre krigsinsatser, utan massivt drogberoende, kollaps och i förlängningen en militär försvagning. Hitler tog själv både amfetamin och kokain.   Kan vi dra paralleller till dagens skoltrötta elever som får samma droger för att ”piggas upp” och följa med i undervisningen?   Amfetamin har använts för olika syften. Men dess egenskaper gör soldater orädda och samvetslösa. I Mellanöstern har det blivit en enorm marknad och krigsdrog. Hundratals miljoner tabletter av ADHD-amfetaminet Captagon cirkulerar över hela Mellanöstern. Captagon är en gammal ADHD-drog. Den har nu blivit världens främsta marknad för syntetiska droger, med produktion i Syrien. Främst i krigsdrabbade områden. IS-krigare använder Captagon för att orka mer och våga mer. En Syrisk krigare berättar i BBC TV att han utan vidare kunde tillfångata och döda tio män på en gång. Så gott som alla syriska krigare och IS-krigare använder Captagon, vilket förklarar deras grymheter. Någon skolpolitiker som läser detta? Våldet i skolorna behöver ingen närmare presentation och det är förmodligen ingen längre som tror att det beror på TV-tittande eller vad de åt till frukost. De flesta skolskjutare gick på ADHD-droger och/eller i kombination med antidepressiva. Amfetamin är den mest våldsframkallande drogen enligt en unik undersökning i Lund samt även tidningen Time. Är det rimligt att tala om behandling – eller är det i själva verket en historisk upprepning av samma missbruk, men i medicinsk förklädnad? Slutsats Produktionen av ADHD-droger har exploderat under de senaste 30 åren – från några få ton på 1990-talet till över 160 ton 2024. Sverige hör till de största konsumenterna i världen per capita, och utvecklingen går mot allt högre utskrivning och allt större samhällskostnader som vi skall se i kommande nyhetsbrev. Med tanke på de allvarliga riskerna för hjärnan, beroendeproblematik och de bristande resultaten i skolorna är det hög tid för politiker och beslutsfattare att ifrågasätta denna utveckling.   INTE satsa mer resurser på något som inte fungerar, som vår socialminister tycks göra.   (1) http://www.incb.org/documents/Psychotropics/technical-publications/2014/Tech_2014.pdf     För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten