top of page

Search Results

442 results found with an empty search

  • PSYKIATRIN SKAPAR SANSLÖST VÅLD – NY AKTUELL DOKUMENTÄR VISAR PÅ ORSAKEN

    https://www.cchr.se/prescription-for-violence/watch/prescription-for-violence.html Det senaste Ă„ret och i synnerhet de senaste mĂ„naderna har vi sett ett eskalerande av sanslöst vĂ„ld. Den gemensamma nĂ€mnaren för dessa vĂ„ldsdĂ„d utan motiv Ă€r psykiatriska droger. Rop hörs nu pĂ„ ”mer pengar till psykiatrin” och ”lĂ„s in dom”. Vi stĂ€ller oss dock frĂ„gan vilka det Ă€r som bör lĂ„sas in. I en ny dokumentĂ€r frĂ„n internationella KMR (CCHR) besvaras den frĂ„gan klart och tydligt. Det Ă€r inte de psykiatriska drogerna som förhindrar vĂ„ld – det Ă€r de psykiatriska drogerna som orsakar det. En kvinna knivhuggen pĂ„ ICA Maxi, en ung kvinna knivhöggs till döds i MĂ€rsta, en kvinna knivhöggs i Kista galleri, en kvinna stryper ett barn, och lĂ„ngt, lĂ„ngt fler. Den gemensamma nĂ€mnaren pĂ„stĂ„s vara ”psykisk ohĂ€lsa”, men det finns en annan faktor som sĂ€llan tas upp. SĂ„ gott som alla med ”psykisk ohĂ€lsa” som blivit vĂ„ldsbenĂ€gna har varit hos psykiatrin och gĂ„tt pĂ„ nĂ„gon form av psykiatrisk drog, oftast antidepressiva och/eller amfetamin men Ă€ven andra, sĂ„som bensodiazepiner, vilka alla bevisligen kan framkalla vĂ„ldstendenser, inte hos alla men tillrĂ€ckligt mĂ„nga för att skapa rubriker i media. Antidepressiva och amfetamin tillhör de mest vĂ„ldsframkallande medlen som vi skall se. Av de tio mest vĂ„ldsframkallande drogerna Ă€r nio psykofarmaka. Det har pĂ„gĂ„tt i över ett halvt sekel. NĂ€r skall media fatta det. Fram till dess fortsĂ€tter det sanslösa vĂ„ldet. DokumentĂ€ren Recept för VĂ„ld skildrar frĂ€mst det sanslösa vĂ„ldet i USA dĂ€r 64 miljoner amerikaner gĂ„r pĂ„ psykdroger, de flesta vĂ„ldsframkallande. Förra Ă„ret förekom det 160 skolskjutningar dĂ€r 55 skolbarn dog och 150 skadades. Men tusentals annan slags sanslöst vĂ„ld har förekommit dĂ€r förövaren anvĂ€nt eller nyligen slutat med psykdroger. Vi har inte samma situation i Sverige pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar, men det Ă€r illa nog. Skolskjutningen i Örebro i februari i Ă„r med elva döda var den vĂ€rsta skjutningen i Sverige. En enorm utredning drogs i gĂ„ng. SĂ„ gott som allt inkluderades förutom att han varit pĂ„ vĂ„ldsframkallande psykdroger innan. Polisen vĂ€grade dessutom lĂ€mna ut namnet pĂ„ drogerna, men KMR fick tag i dom Ă€ndĂ„: Xanor, amfetamin och en opioid, alla bĂ„de vĂ„ldsframkallande och sjĂ€lvmordsframkallande. Mannen sköt sig sjĂ€lv och tio andra – inga hĂ„llbara motiv förutom de vĂ„ldsframkallande drogerna. MĂ€nniskor med psykiska störningar och sjukdomar Ă€r oftast inte vĂ„ldsamma, men nĂ€r de fĂ„r sinnesförĂ€ndrande droger kan de bli det. En mamma och hennes tvĂ„ döttrar knivhöggs pĂ„ Juldagen i Ă„r, mamman dog. Den 22-Ă„rige förövaren sköts till döds av polisen och döttrarna hamnade svĂ„rt skadade pĂ„ sjukhus. Mannen hade nyligen slĂ€pptes ut frĂ„n psyk. Mamman var sĂ„ rĂ€dd för honom att hon sov med lĂ„st dörr. Han hade varit tvĂ„ngsinlagd ett flertal gĂ„nger, senast den 17 december. En mĂ„nad tidigare höggs en kvinnlig ambulansförare till döds. Tre dagar tidigare hotades en annan ambulansförare av samme man som knivhögg kvinnan. Manne hade nyligen slĂ€ppts ut frĂ„n psyk. Mannens pappa berĂ€ttade vad som hĂ€nde nĂ€r han började med antidepressiva: ”Han förĂ€ndrades helt. FrĂ„n att varit öppen och pratat om allt drog han sig tillbaka och inĂ„t.” En 38-Ă„rig man mördade sin flickvĂ€n och hade tidigare försökt mörda sin exfru. Han hade ganska nyligen börjat med antidepressiva (Setralin) samt bensodiazepinen (Oxascand) och Ă„ngestdĂ€mpande (Atarax) och fick hallucinationer om att flickvĂ€nnen var en tiger och dĂ„ och knivhögg han henne. Han ansĂ„gs vara en vĂ€lfungerande familjefar innan. En kvinna brĂ€nner ner en hel ICA-affĂ€r i VĂ€sterĂ„s, dessförinnan jagade hon kunde med en eldsflamma frĂ„n sprayburk som hon satte eld pĂ„, Ă€ven utanför affĂ€ren. Hon slĂ€pptes ut frĂ„n psyk 30 minuter innan. En 34-Ă„rig man attackerade (2024) fyra personer med kniv och hĂ€nglĂ„s i VĂ€sterĂ„s. Mannen var drogpĂ„verkad av ADHD-amfetaminet Elvanse. Vid en busshĂ„llplats attackerade mannen plötsligt en 17-Ă„rig pojke och slog honom i huvudet med ett hĂ€nglĂ„s sĂ„ kraftigt att skallbenet krossades. DĂ€refter attackerade han tre kvinnor med kniv. En kvinna blev slagen i huvudet fem gĂ„nger med hĂ€nglĂ„set innan hon knivhöggs. Polisen fick skjuta mannen som Ă€ven attackerade dem. Mannen kom inte ihĂ„g nĂ„got frĂ„n hĂ€ndelsen. Advokaten menade att mannen fick en psykos av Elvanse som han fick i mycket höga doser, 130 mg trots att rekommenderad dos var 70 mg, vilket i sig Ă€r en mycket hög dos. Toleranshöjningen av amfetamin gör att de flesta ökar dosen. Mannen hade aldrig dömts för vĂ„ldsdĂ„d tidigare. ”Han blev som förbytt nĂ€r han började med medicinen,” sade mannens ex-fru. Mer Ă€n 280 miljoner mĂ€nniskor runt om i vĂ€rlden förskrivs psykofarmaka – trots 100 internationella varningar frĂ„n tillsynsmyndigheter med hĂ€nvisning till vĂ„ldsamt och sjĂ€lvmordsbenĂ€get beteende som biverkningar av dessa preparat. Mer pengar till psykiatrin Ă€r som att kasta bensin pĂ„ elden. Innan 1960 fanns det inget sanslöst vĂ„ld. Det var dĂ„ de psykiatriska drogerna introducerades stort i samhĂ€llet. Videon Recept för VĂ„ld (Receip for Violence) producerade tills törsta delen i USA, men tar Ă€ven upp internationella hĂ€ndelser och uppgifter. Inget annat land anvĂ€nder sĂ„ mycket psykiatriska droger och har sĂ„ mycket sanslöst vĂ„ld som USA. Videon ger mĂ€ngder av data om detta. LĂ€ttillgĂ€ngligheten till vapen gör det vĂ€rre, men inget vapen avlossar sig sjĂ€lv. För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Vi har inte en epidemi av psykisk sjukdom eller ohĂ€lsa – vi har en epidemi av psykiatri

    Lyssna pĂ„ psykiatriprofessor Thomas Szasz, kĂ€nd som vĂ€rldens mest kĂ€nda antipsykiater. Han Ă€r ocksĂ„ medgrundare till KMR. Han Ă€r författare till ett trettiotal böcker och hundratals artiklar. HĂ€r följer Ă€ldre video som pĂ„ nytt fĂ„tt stor spridning i sociala medier. (2.41 min)   Szasz inleder med att tala om psykiatrins diagnosbibel DSM och den nĂ€stan komiska ökningen av diagnoser. NĂ€r han sjĂ€lv gick i lĂ€karutbildningen fanns det sex–sju diagnoser – idag finns över trehundra .”Det Ă€r ett skĂ€mt!”  DĂ€refter förklarar han att psykiatrin saknar vetenskaplig grund, att den enligt honom Ă€r en form av kvacksalveri och att den i första hand fungerar som en politisk och ekonomisk rörelse snarare Ă€n en medicinsk disciplin. ”Lurendrejeriet Ă€r sĂ„ stort att man inte kan ta in det”, avslutar han med.   Thomas Szasz  var under flera decennier den mest inflytelserika kritikern av psykiatrin. Med sin klassiska bok Psykisk sjukdom – en myt frĂ„n  1960-talet skakade han om hela det psykiatriska etablissemanget. Han menade att det inte existerade nĂ„gon psykisk sjukdom i medicinsk mening, utan att begreppet snarare var en metafor för mĂ€nskliga livsproblem – problem som varken kunde lösas med mediciner, lobotomier, insulinkomabehandlingar eller elchocker. Hans idĂ©er bidrog till en omfattande omprövning av psykiatrin. I slutet av 1980-talet fick dock den biologiska psykiatrin Ă„ter vind i seglen, framför allt nĂ€r Prozac lanserades tillsammans med pĂ„stĂ„endet att depression berodde pĂ„ en ”kemisk obalans i hjĂ€rnan”. Thomas Szasz invĂ€nde redan dĂ„ att nĂ„gon sĂ„dan obalans aldrig visats, och att det i sĂ„ fall snarare var kemikalierna sjĂ€lva som skapade obalanserna. PĂ„ senare Ă„r har denna kritik bekrĂ€ftats pĂ„ bred front. 1969 i New York var Thomas Szasz med att starta KMR  (Citizens Commission on Human Rights – CCHR) i USA.   Idag har kulturen blivit alltmer psykiatriserad. NĂ€r Szasz höll ett föredrag för KMR/CCHR i USA i slutet av 1990-talet uttryckte han det sĂ„ hĂ€r:   ”Psykiatrin Ă€r den individuellt mest destruktiva kraft som har pĂ„verkat samhĂ€llet under de senaste 50 Ă„ren.” https://www.youtube.com/watch?v=_HkKyJxLi2w https://x.com/newstart_2024/status/1996983942767837607 https://www.tiktok.com/@knowledgeequalspower_/video/7213170539668557062?q=thomas%20szasz&t=1765184836668 https://www.kmr.nu/single-post/2018/11/30/professor-thomas-szasz-v%C3%A4rldens-mest-k%C3%A4nda-antipsykiater-psykiatrin-kan-inte-reformeras   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Pillerkaskaden – nĂ€r en ADHD-diagnos blir startskottet pĂ„ en medicinsk spiral

    En satirisk sammanfattning och analys av en starkt kritisk artikel i USA;s största tidning, Wall Street Journal (WSJ) med 4,5 miljoner prenumeranter ( Millions of Kids Are on ADHD Pills. For Many, It’s the Start of a Drug Cascade ) . Artikeln handlar om hur barn drogas ner med allt fler psykiatriska droger efter sin ADHD-diagnos. NĂ„got som mycket vĂ€l kan bli verklighet I Sverige, om det inte redan Ă€r det. VĂ€lkommen till Ă€nnu ett kapitel i den moderna psykiatrins Ă€ventyrssaga – dĂ€r barnens hjĂ€rnor Ă€r scenen och lĂ€kemedelsindustrin och psykiatrin stĂ„r för manus, regi och biljettintĂ€kter. Historien börjar alltid oskyldigt: ett barn kan inte sitta still. Och slutar alltid likadant: ett barn sitter still – dĂ€rför att det nu gĂ„r pĂ„ tre, fyra eller fem psykofarmaka samtidigt. Vissa kan knappt röra sig. Det som börjar med en diagnos eskalerar ofta till en kaskad av psykiatriska lĂ€kemedel: antidepressiva, antipsykotika, sömnmedel, Ă„ngestdĂ€mpande och humörstabiliserande preparat.Kapitel 1: ADHD-diagnosen – den magiska nyckeln som lĂ„ser upp ett medicinskt livstidsabonnemang 7,1 miljoner amerikanska barn har ADHD. HĂ€lften medicineras. Enligt WSJ-analysen var barn som började med ADHD-medicin fem gĂ„nger mer benĂ€gna att stĂ„ pĂ„ fler psykofarmaka fyra Ă„r senare. Det Ă€r vad man kallar “kundlojalitet” Stanford University rapporterar att 42 % av barn 3–5 Ă„r fĂ„r ADHD-medicin inom 30 dagar frĂ„n diagnos, i strid med alla riktlinjer. 270 196 barn mellan 0-5 Ă„r fĂ„r psykiatriska droger i alla former. Kapitel 2: Danielle – försöksrĂ„tta i 14 akter Danielle var 7 Ă„r nĂ€r hennes resa började. Först stimulantia, som gjorde henne arg och kaotisk. DĂ„ fick hon Prozac, som gjorde henne trött. Sedan mer piller, sedan nya piller för att lindra biverkningarna av de föregĂ„ende pillren. NĂ€r hon protesterade ökade lĂ€karna dosen istĂ€llet för att minska den. Resultat: kĂ€nslomĂ€ssig avstĂ€ngdhet hjĂ€rndimma abstinens nĂ€r hon försökte sluta sjukhusbesök p.g.a. biverkningar NĂ€r hon var i sena 20-Ă„rsĂ„ldern hade hon provat 14 olika psykofarmaka. Hon beskriver det sĂ„ hĂ€r: “Jag levde i en kropp kapad av medicinerna.” Det hade lika gĂ€rna kunnat stĂ„ pĂ„ bipacksedeln. Kapitel 3: Easton – tre Ă„r gammal, sex psykofarmaka Easton var tre Ă„r nĂ€r han blev diagnostiserad med Trotssyndrom. Guanfacin (ej godkĂ€nd för barn) gjorde honom “som en zombie”. NĂ€r familjen protesterade höjdes dosen – vilket inom psykiatrin kallas “terapeutisk optimering” men pĂ„ ren svenska betyder “vi provar att göra samma sak lite vĂ€rre”. NĂ€r han var 6 Ă„r hade han fĂ„tt sex olika psykofarmaka. NĂ„gra Ă„r senare hade han roterat genom stimulantia, antipsykotika och fler ADHD-preparat Ă€n de flesta vuxna kan namnge. NĂ€r man tog bort medicinerna blev han helt normal. Men skolan krĂ€vde Ă€ndĂ„ mediciner. Kapitel 4: Tyrell – nĂ€r mediciner maskerar problemen Tyrell var elva nĂ€r han stod pĂ„ stimulantia, blodtrycksmedicin och mer dĂ€rtill. Han blev drĂ€nerad pĂ„ energi och apatisk, vilket psykiatrin ofta kallar “symtomförbĂ€ttring”. NĂ€r han Ă€ntligen fick terapi istĂ€llet för piller visade det sig att han inte led av amfetaminbrist utan av trauma. Vem kunde ana? Kapitel 5: Pillerkaskaden – industrins favoritdynamik Det mest fantastiska med denna process Ă€r dess eleganta mekanik: 1. Första medicinen ger biverkningar. 2. Biverkningarna misstolkas som nya diagnoser. 3. Nya diagnoser krĂ€ver nya mediciner. 4. Nya mediciner ger nya biverkningar. 5. Till slut Ă€r barnet pĂ„ fyra psykofarmaka och lĂ€karen sĂ€ger:   “Kliniskt komplext fall.” Det Ă€r inte ett komplext fall. Det Ă€r ett komplext misslyckande. Ett fĂ„tal biverkningar frĂ„n ADHD-mediciner som dokumenteras i WSJ artikeln: ‱ agitation ‱ Ă„ngest ‱ depression ‱ aggressivitet ‱sömnlöshet ‱ humörsvĂ€ngningar ‱ aptitförlust ‱ avtrubbning De pĂ„minner om de symptom som barnen medicineras för frĂ„n första början. Kapitel 6: Svenska paralleller Sverige ligger som vanligt strax efter USA, men skyndar sig att hinna ikapp. Vi skall vĂ€l inte vara sĂ€mre vi. Socialstyrelsen har redan rapporterat ökad polyfarmaci hos barn med NPF-diagnoser. Barn fĂ„r melatonin för att kunna sova pĂ„ sina stimulantia, sedan Ă„ngestdĂ€mpande för Ă„ngest, SSRI för depression och sedan antipsykotika för utbrott, och sedan
 Det finns inte mĂ„nga individuella berĂ€ttelser om barn pĂ„ polyfarmaci dĂ„ dessa Ă€r skyddade, men en rapport frĂ„n 2025 visar att förskrivningen av antipsykotika till barn 5-17 Ă„r har ökat med 360 % sedan 2004. Recepten för antipsykotika frĂ„n 7518 till 38 172 recept per Ă„r. Antipsykotika Ă€r sĂ€rskilt problematiska hos uppvĂ€xande barn: de pĂ„verkar kropp och hjĂ€rna och kan ge kraftig viktökning, metabola störningar, trötthet, kĂ€nslomĂ€ssig avtrubbning. Placerade barn med lĂ„ngvarig anvĂ€ndning av flera psykofarmaka ökade kraftigt: exempelvis bland flickor 15–16 Ă„r — frĂ„n ca 1 % till över 9 % under ett decennium. Förskrivning av antipsykotika Ă€r upp till 14 gĂ„nger vanligare bland placerade barn Ă€n hos andra, enligt Socialstyrelsen. Enligt en artikel I Aftonbladet 2025 har andelen barn i Sverige som tar nĂ„gon form av psykofarmaka nĂ„tt omkring 20 %, och förskrivningar fortsĂ€tter att öka. En granskning frĂ„n 2014 pĂ„pekade att barn pĂ„ HVB-hem “fĂ„r onödigt höga doser psykofarmaka — antipsykotika upp till 30 gĂ„nger vanligare Ă€n bland jĂ€mnĂ„riga”. Eldar pĂ„ brasan Socialministern bidrar med 5,6 miljarder till psykiatrin – det Ă€r som att slĂ€cka eld med bensin. LĂ€kemedelsbolagen jublar. Pillerkaskaden verkar ha blivit del av det svenska folkhemmet. Om den internationellt kĂ€nde forskaren och lĂ€karen Peter GĂžtzsche hade skrivit slutsatsen skulle den lĂ„ta ungefĂ€r sĂ„ hĂ€r: "Det Ă€r mĂ€rkligt hur psykiatrin kallar detta behandling. Om en forskare hade skapat ett experiment dĂ€r man utsĂ€tter barns hjĂ€rnor för flera psykofarmaka samtidigt, hade en etisk kommittĂ© stĂ€ngt ner det. NĂ€r psykiatrin gör det i stor skala, fĂ„r de istĂ€llet större budget." Avslutning ADHD-medicinering Ă€r inte slutet – det Ă€r början. En startpunkt i en kaskad dĂ€r varje nytt piller motiverar nĂ€sta. Och mitt i allt detta stĂ„r barnet och undrar varför ingen försöker förstĂ„ dem innan man försöker justera dem kemiskt. Det Ă€r, som GĂžtzsche hade sagt, inte en medicinsk modell. Det Ă€r en marknadsstrategi. Referenser Ramachandran, S., McKay, B., & McGinty, T. (2025). Millions of Kids Are on ADHD Pills. For Many, It’s the Start of a Drug Cascade. The Wall Street Journal.   https://www.wsj.com/health/wellness/kids-adhd-drugs-medication-06dfa0b7 Ramachandran, S. (2025). Living in a Body Hijacked by the Medication. The Wall Street Journal (intervjuberĂ€ttelse). Socialstyrelsen (2025). Placerade barn har sĂ€mre psykisk hĂ€lsa och fĂ„r mer psykofarmaka – nu behövs flera insatser. Nationell kartlĂ€ggning av psykofarmakaanvĂ€ndning bland barn och unga i samhĂ€llsvĂ„rd. Aftonbladet (2025). Unga placerade fĂ„r omotiverat mycket psykofarmaka. Nyhetsartikel baserad pĂ„ Socialstyrelsens rapport. Dagens Arena (2014/2023). Placerade barn fĂ„r psykofarmaka i onödan. Granskning av medicinering vid HVB-hem. VĂ„rdfokus (2023). OmhĂ€ndertagna barn fĂ„r antipsykotiska lĂ€kemedel utan diagnos. Intervjubaserad artikel med vĂ„rdpersonal. LĂ€kemedelsvĂ€rlden (2023). Neuroleptika till barn ökar kraftigt – 360 % ökning sedan 2004. Statistikrapport om trenden i Sverige. Rutherford, A. et al. (2017). Mental Health of Youth in Out-of-Home Care. Internationell studie om risk för övermedicinering bland placerade barn. American Academy of Pediatrics (AAP) (2019–2023). ADHD Clinical Practice Guidelines. Rekommendationer om beteendeterapi som förstahandsval för barn 3–5 Ă„r. Stanford University (2025). Studie om att 42 % av barn 3–5 Ă„r fĂ„r ADHD-medicin inom 30 dagar frĂ„n diagnos, i strid med riktlinjer.  För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Barnen springer frĂ„n ADHD-Expressen – vill inte ta sin medicin

    Region SkĂ„ne startade en klinik dĂ€r personer med ADHD eller autism kunde ompröva sin diagnos, och hela 83 % (60 av 72) fick sin diagnos borttagen. Detta lyfter frĂ„gan: Har vi skapat ett system dĂ€r diagnosen ges för tidigt — och tas bort lite senare — som ett slags diagnostiskt plĂ„ster? Diagnosinflationen sĂ€tter etikett pĂ„ friska barn.   “MĂ„nga kĂ€nner sig lĂ€ttade över att fĂ„ chansen att ompröva sin diagnos igen.,” sade överlĂ€kare Sophia Eberhard som ledde kliniken. Man fĂ„r dĂ„ frĂ„ga sig om de överhuvudtaget hade ”ADHD”. Eller var diagnosen nĂ„got man bara hade ett tag , eller var det samhĂ€llet, skolan, hemmet som förĂ€ndrades?   Enligt barnpsykiatrikernas absolut största auktoritet, professor Joseph Biederman, som i ett senatförhör pĂ„ fullt allvar hĂ€vdade att hans position var nĂ€st under Gud, sĂ„ Ă€r tillstĂ„ndet ADHD dock livslĂ„ngt. NĂ€r han besökte Göteborg för ett föredrag nĂ„gra Ă„r sedan sa han: ”ADHD Ă€r en mycket allvarlig sjukdom lokaliserad i hjĂ€rnan, dĂ€r generna Ă€r ansvariga 
 det Ă€r en sjukdom i frontalloberna, och en av konsekvenserna Ă€r att barnet har vĂ€ldigt lite insikt”. * Men vĂ€rre skulle det bli. Han hĂ€vdade nĂ€mligen att det Ă€r denna brist pĂ„ insikt som gör att barnet slutar med sin medicinering. AlltsĂ„ inte alla skadeverkningar, som han kallar en myt, utan brist pĂ„ förstĂ„nd. 87 procent slutar med sin medicinering, refererade han till. Biederman avlönades av ett tiotal lĂ€kemedelsbolag. Och det förklarar nog en hel del. Han startade ocksĂ„ en kampanj om att mĂ„nga ADHD-barn Ă€ven har autism vilkas antal dĂ„ plötsligt steg skyhögt, Ă€ven i Sverige. LĂ„t oss inte luras, det Ă€r biverkningarna frĂ„n amfetamin. (Biederman avled 2023.)   Det talas ofta om att ADHD-medicinering Ă€r ”hjĂ€lpsam”, ”nödvĂ€ndig” eller rentav ”livsavgörande”. Det talas nĂ„got mindre om att en betydande andel barn helt enkelt inte vill  ta medicinen. Inte för att de Ă€r ”motstrĂ€viga” eller ”non-compliant” – utan för att de mĂ„r dĂ„ligt av den . Den lilla detaljen tenderar att komma bort i diskussionen. Man mĂ„ste ju dock inse att ”medicinen” Ă€r ren narkotika. Och som med alla droger sĂ„ blir det en smekmĂ„nad innan alla skadeverkningar sĂ€tter in. Det Ă€r dĂ€rför vi hör all halleluja bland de som börjar. Det Ă€r absolut ingen liten dos barnen fĂ„r av högkvalitativt rent amfetamin. Vem som helst som tar en sĂ„dan dos fĂ„r en rejĂ€l kick. Barnen har bara svĂ„rt att uttrycka sig.   Sedan kan man ju nĂ€mna nĂ„got om den pĂ„stĂ„dda förbĂ€ttringen av koncentrationen. Amfetaminister skrattar Ă„t detta, de kallar det att ”punda”. De kan sitta i timmar och skruva sönder en klocka eller radio – men aldrig fĂ„ ihop den igen. Det Ă€r inte koncentration det Ă€r fixering. Alla studier pekar pĂ„ att skolresultaten inte förbĂ€ttras.   Samtidigt pĂ„minner barnens medicinering om nĂ„got som snarare liknar tvĂ„ngsmedicinering . För hur frivilligt Ă€r nĂ„got nĂ€r den som stĂ„r inför valet, Ă€r 8 Ă„r gammal och inte har ett juridiskt, medicinskt eller praktiskt val nĂ€r psykiatriker, lĂ€rare och förĂ€ldrar insisterar?   I denna sammanfattning följer vi spĂ„ret för ADHD-Expressen och tittar pĂ„ vad svenska studier och intervjuer faktiskt sĂ€ger. Och framför allt – vad barnen sĂ€ger och tycker.   1. En betydande andel barn fĂ„r ingen effekt – men förvĂ€ntas Ă€ndĂ„ fortsĂ€tta Den stora UmeĂ„-studien (419 barn analyserade) visar att ungefĂ€r var tredje  (≈33 %) inte  fĂ„r nĂ„gon meningsfull symtomlindring av ADHD-medicinerna. Var tredje!   ”Medicinen gjorde ingen skillnad. Bara att jag inte kĂ€nde mig som mig sjĂ€lv.”– Ungdom, ur svenska intervjustudier.   Detta betyder att en stor grupp barn instrueras att fortsĂ€tta ta en medicin som inte fungerar , men som ofta ger   biverkningar . Det Ă€r svĂ„rt att förestĂ€lla sig samma standard inom annan barnsjukvĂ„rd.   2. Biverkningarna – den obekvĂ€ma elefanten i rummet Svenska intervjustudier med barn och ungdomar, liksom förĂ€ldrar, rapporterar konsekvent samma typ av negativa upplevelser: ‱ Aptitlöshet (amfetamin var ett bantningsmedel) ‱ Viktminskning (naturlig följd av dĂ„lig aptit) ‱ SömnsvĂ„righeter (de blir speedade, mĂ„ste ta sömnmedel) ‱ HumörsvĂ€ngningar (droger gör sĂ„) ‱ Minskad spontanitet (kreativiteten försvinner) ‱ KĂ€nsla av att bli ”dĂ€mpad” eller ”inte sig sjĂ€lv” (naturligtvis)   Göteborgsstudien pĂ„ över 1700 barn visade dessutom att underviktiga barn avbröt medicineringen i mycket högre utstrĂ€ckning  – inte sĂ€rskilt förvĂ„nande, med tanke pĂ„ aptitminskningen som Ă€r en av de mest kĂ€nda effekterna.   ”Jag vĂ€grar ta medicinen. Den gjorde att jag inte kunde Ă€ta och att jag blev arg för ingenting.”– TonĂ„ring i NSPH-studien (Lyssna pĂ„ oss, 2014)   Detta Ă€r subjektiva rapporter – men de Ă€r ocksĂ„ konsistenta , och de Ă€r svenska .   3. Barnens egna röster: ”Det var som att jag inte fanns kvar.” Svenska intervjuer visar att barn ofta beskriver medicinen med ord som: ‱ ”tom” ‱ ”stĂ€ngd” ‱ ”inte jag” ‱ ”tyst i huvudet men inte pĂ„ ett bra sĂ€tt”   Ett av de mest talande citaten Ă€r det klassiska uttalandet frĂ„n NSPH:   ”Jag kunde tĂ€nka för första gĂ„ngen!”– barn som fick medicin   ”Och jag vĂ€grar ta den igen!”– samma barn, nĂ„gon mĂ„nad senare   Barnens perspektiv Ă€r inte att medicinen Ă€r ”magisk” eller ”rĂ€ddande”. De beskriver i stĂ€llet en sorts kemiskt kompromissande , dĂ€r de mĂ„ste vĂ€lja mellan att fungera i skolans strukturer eller att vara sig sjĂ€lva.   4. Det mĂ€rkliga i att kalla det ”frivilligt” Barn har ingen egentlig möjlighet att sĂ€ga nej – i alla fall inte utan att bli definierade som ”motiveringsproblem”. Man skulle kunna kalla det subtil tvĂ„ngsmedicinering . Det kan formuleras med vetenskaplig hövlighet: Barn saknar autonomi, och lĂ€kemedelsbehandlingen Ă€r dĂ€rför i praktiken styrd av vuxna, inte av barnets egen preferens. Eller med lite mer sarkasm: ADHD-Expressen gĂ„r oavsett om barnet vill kliva pĂ„ eller inte.   5. Alternativen – som nĂ€stan försvann UmeĂ„-studien Ă€r tydlig: vi vet inte vilka barn som medicinen hjĂ€lper.Den hjĂ€lper inte en tredjedel.Den ger biverkningar hos mĂ„nga. FörĂ€ldrar i svenska intervjustudier rapporterar att medicinen ofta presenteras först – och ibland som enda alternativ – medan stöd i skola, familj, beteendeinsatser eller miljöanpassningar hamnar i skuggan.   ”Vi fick medicin direkt. Ingen pratade om andra lösningar.”– FörĂ€lder (Andersson 2020)   Kanske dags att vĂ€nda pĂ„ logiken: Först försöka alternativ och förstĂ„ barnet – sedan övervĂ€ga medicin. Inte tvĂ€rtom.   Slutsats: Barn springer inte ifrĂ„n ADHD-Expressen utan anledning Barns ovilja att ta ADHD-medicin handlar inte om trots, okunskap eller bristande insikt.Det handlar om: ‱ biverkningar de inte kan hantera ‱ effekt som uteblir för mĂ„nga ‱ förĂ€ndrad sjĂ€lvupplevelse ‱ social stigma ‱ och att behandlingen i praktiken inte Ă€r frivillig   Att vĂ€gra medicinen Ă€r oftast inte ett problem – utan en frisk reaktion pĂ„ nĂ„got som inte fungerar för dem .   I en tid dĂ„ medicinförskrivningen fortsĂ€tter öka borde frĂ„gan vara tydlig: Varför Ă€r vi sĂ„ dĂ„liga pĂ„ att erbjuda alternativ? Och varför lyssnar vi sĂ„ sĂ€llan pĂ„ barnen sjĂ€lva?   Referenser: ‱       (Biedermans föredrag i Göteborg) https://www.specialnest.se/forskning/biederman-vi-maste-ta-adhd-pa-allvar ·       UmeĂ„ universitet: ADHD-medicin hjĂ€lper inte var tredje barn. (SVT; LĂ€kemedelsvĂ€rlden; UmeĂ„ universitet, 2025) ·       Göteborgs universitet / Sahlgrenska: Underviktiga barn avbryter oftare medicinering ( Forskning.se , 2025) ·       Andersson L. (2020). FörĂ€ldrars upplevelser av barns vĂ„rd vid ADHD . Diva Portal. ·       IdĂ©n M. (2024). Ungdomars upplevelser av ADHD-diagnos . Diva Portal. ·       Sonninger C. (2025). ADHD ur vĂ„rdande perspektiv . Diva Portal. ·       Jansson Argani (2012). Att leva med ADHD – intervjustudie . GUPEA. ·       NSPH (2014). Lyssna pĂ„ oss – ungdomar om stödinsatser . ·       KI-studie om riskreduktion vid ADHD-medicinering (2025).   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • VD för telepsykiatri dömd för Adderall-distribution och bedrĂ€geri vĂ€rt 100 miljoner dollar

    Onsdag 19 november 2025   PRESSRELEASE En federal jury i San Francisco dömde i onsdags Ruthia He, grundare och VD för Done, ett digitalt hĂ€lsoföretag baserat i Kalifornien, och David Brody, dess kliniska VD, för deras inblandning i en Ă„rslĂ„ng plan för att olagligt distribuera Adderall (rent amfetamin) över internet och konspirera för att begĂ„ sjukvĂ„rdsbedrĂ€geri i samband med inlĂ€mnande av falska och bedrĂ€gliga krav pĂ„ ersĂ€ttning för Adderall och andra stimulantia. Ruthia He dömdes ocksĂ„ för att ha konspirerat för att hindra rĂ€ttvisa. De riskerar fĂ€ngelse upp till 20 Ă„r. ”Dessa Ă„talade genomförde en plan vĂ€rd 100 miljoner dollar (en miljard kr) för att olagligt ge enkel onlineĂ„tkomst till Adderall och andra stimulantia genom att rikta in sig pĂ„ drogsökande, bedriva vilseledande reklam och sĂ€tta vinster framför patientvĂ„rd”, sĂ€ger tf. bitrĂ€dande justitieminister Matthew R. Galeotti frĂ„n justitiedepartementets kriminalavdelning. ”Denna dom skickar ett tydligt budskap om att kriminalavdelningen kommer att hĂ„lla brottslingar som försöker utnyttja telehĂ€lsa för att skriva ut olagliga recept för personlig vinning ansvariga. Innovation inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden fĂ„r aldrig ske pĂ„ bekostnad av patientsĂ€kerhet, professionell integritet eller rĂ€ttsstatsprincipen.” ”Inte alla knarklangare verkar i skuggorna eller pĂ„ gathörn”, sa den amerikanske Ă„klagaren Craig H. Missakian för norra distriktet i Kalifornien. ”Vissa, som Ruthia He och David Brody, anvĂ€nder datorer och sociala medier istĂ€llet. LĂ€kare svĂ€r en ed att inte göra nĂ„gon skada. David Brody och andra lĂ€kare var mer Ă€n villiga att sĂ€lja sin integritet till He och prioritera patienters vĂ€lbefinnande. Medicinsk nödvĂ€ndighet mĂ„ste alltid styra beslutet att förskriva kontrollerade substanser som Adderall och andra stimulantia. Ruthia He och David Brody bröt mot den kĂ€rnprincipen nĂ€r de utnyttjade telehealth-regler för att marknadsföra receptbelagda lĂ€kemedel och skadade patienter i processen. Detta Ă„tal markerar början pĂ„ en ihĂ„llande insats. Digitala hĂ€lsoföretag som Ă€gnar sig Ă„t olaglig lĂ€kemedelsdistribution bör vara uppmĂ€rksamma pĂ„ att de inte kommer att undgĂ„ ansvar.” ”Det hĂ€r fallet representerar ett av de mest upprörande missbruken av telehealth som vi har sett”, sĂ€ger bitrĂ€dande generalinspektör för utredningar Christian J. Schrank frĂ„n det amerikanska hĂ€lsodepartementet, Office of Inspector General (HHS-OIG). ”De Ă„talade byggde en frĂ€ck affĂ€rsmodell baserad pĂ„ beroende, bedrĂ€geri och bristande hĂ€nsyn till patientsĂ€kerhet – de översvĂ€mmade marknaden med kontrollerade substanser samtidigt som de lurade federala hĂ€lsovĂ„rdsprogram. Deras avsiktliga bristande hĂ€nsyn till patientsĂ€kerhet och lagen satte liv i fara och urholkade allmĂ€nhetens förtroende för digital medicin. HHS-OIG kommer obevekligt att förfölja dem som utnyttjar innovation för att Ă€ventyra liv och stjĂ€la frĂ„n skattebetalarna.” ”He och Brodys bedrĂ€gliga handlingar ledde till klienters drogmissbruk, beroende och i vissa fall överdosering. IstĂ€llet för att prioritera sina kunders vĂ„rd prioriterade de sin egen girighet genom att bedrĂ€gligt förskriva Adderall och andra stimulantia till ett vĂ€rde av mer Ă€n 100 miljoner dollar. Dessa var skamliga handlingar, och en jury bestĂ„ende av deras kollegor höll med. BĂ„de He och Brody kommer nu att möta konsekvenserna av detta grova bedrĂ€geri”, sa specialagent Harry T. Chavis frĂ„n IRS Criminal Investigation New York. Enligt domstolsdokument och bevis som presenterades vid rĂ€ttegĂ„ngen konspirerade han och Brody med andra för att bygga ett teknikföretag vĂ€rt en miljard dollar och samla in pengar frĂ„n investerare genom att ge enkel tillgĂ„ng till över 40 miljoner piller Adderall och andra stimulantia i utbyte mot betalning av en mĂ„natlig prenumerationsavgift. Han och Done spenderade över 40 miljoner dollar pĂ„ vilseledande annonser pĂ„ sociala medier som försökte övertyga amerikaner som utmanades av bristande struktur under covid-19-pandemin om att de led av ADHD. De Ă„talade betalade ocksĂ„ för riktade sökordsannonser för drogsökande som ville fĂ„ Adderall utan lagligt recept. Bevisen i rĂ€ttegĂ„ngen visade att han och Brody försökte sĂ€tta "hĂ„rda grĂ€nser" för kliniskt omdöme genom att begrĂ€nsa lĂ€ngden pĂ„ det första besöket till mindre Ă€n hĂ€lften av lĂ€ngden pĂ„ en typisk psykiatrisk undersökning, och försöka öka vinsterna genom att vĂ€gra betala för nĂ„gon uppföljande behandling. För att underlĂ€tta de illegala recepten betalade han sjuksköterskor runt om i landet upp till 60 000 dollar per mĂ„nad för att fylla pĂ„ recept utan klinisk interaktion, och aktiverade en "automatisk pĂ„fyllnings"-teknikfunktion dĂ€r patienter kunde fĂ„ recept utan klinisk interaktion i Ă„ratal baserat pĂ„ ett automatiskt genererat e-postmeddelande som skickades varje mĂ„nad med en begĂ€ran om ytterligare recept. Policyn för automatisk pĂ„fyllning resulterade i vissa fall i att recept utfĂ€rdades för avlidna patienter. Han instruerade sina anstĂ€llda om att framgĂ„ngsrika teknikföretag tjĂ€nar pĂ„ missbruk och erbjöd en dyr lyxig elbil till anstĂ€llda som bröt mot lagen. Brody uppmanade sjuksköterskor att fortsĂ€tta förskriva Adderall, Ă€ven till patienter som missbrukade andra lĂ€kemedel, och att bortse frĂ„n risken att hamna i fĂ€ngelse. Han och Brody förbjöd ocksĂ„ oberoende kliniska utövare att skriva ut patienter, och patienter skrevs inte ut och fortsatte att fĂ„ Adderall Ă€ven efter att berörda familjemedlemmar upprepade gĂ„nger meddelat Done att deras barn led av bipolĂ€r sjukdom, Adderall-inducerad psykos eller andra psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd som kunde förvĂ€rras av fortsatta förskrivningar. För att sĂ€kerstĂ€lla att medlemmarna fortsatte att betala mĂ„natliga prenumerationsavgifter konspirerade He, Brody och andra för att lura försĂ€kringsbolag sĂ„ att Done-medlemmar skulle kunna anvĂ€nda försĂ€kringen för att betala för Adderall som dispenserades pĂ„ apotek. Han, Brody och andra lĂ€mnade in falska och bedrĂ€gliga förhandsgodkĂ€nnandeansökningar till försĂ€kringsbolag, som hĂ€vdade att Done följde DSM-5 för att diagnostisera ADHD, anvĂ€nde urinlĂ€kemedelstester och falskeligen pĂ„stod att icke-stimulerande medel tidigare hade provats utan framgĂ„ng. Som ett resultat betalade Medicare, Medicaid och de kommersiella försĂ€kringsbolagen över cirka 14 miljoner dollar. År 2022 rapporterade nationella medier att Done gjorde det för lĂ€tt att fĂ„ tag pĂ„ Adderall online. Som svar pĂ„ frĂ„gor frĂ„n media, investerare och vissa stora apotekskedjor gjorde de tilltalade vilseledande uttalanden om Dones policyer. Medan interna dokument visade att de tilltalade följde en "kund först"-filosofi dĂ€r de försökte fĂ„ högre kundgodkĂ€nnandebetyg Ă€n Amerikas högst rankade Ă„terförsĂ€ljare, erbjöd andra utlĂ„tanden till patienter som klagade över att nekats Adderall, och att He – som inte hade nĂ„gon medicinsk utbildning – i slutĂ€ndan var ansvarig för att godkĂ€nna klinisk praxis, förnekade de tilltalade falskeligen existensen av dessa policyer och hĂ€vdade att Done drevs av oberoende klinisk ledning. För att hindra regeringens utredning visade bevisen i rĂ€ttegĂ„ngen att Han flyttade sin verksamhet till Kina för att göra personal och bevis otillgĂ€ngliga. Han begrĂ€nsade hennes kommunikation pĂ„ företagets plattformar, anvĂ€nde krypterade meddelandeappar med försvinnande meddelanden och raderade komprometterande dokument, sĂ„som sprĂ„k som uppmuntrade Done-leverantörer att ge Adderall Ă€ven till patienter som inte hade ADHD. Han överförde ocksĂ„ över 1 miljon dollar till ett kinesiskt skalbolag vid namn Make Believe Asia, genomförde internetsökningar efter lĂ€nder som inte hade utlĂ€mning och stoppades av polisen frĂ„n att lĂ€mna landet. Han och Brody dömdes bĂ„da för ett fall av konspiration för att distribuera kontrollerade substanser, fyra fall av distribution av kontrollerade substanser och ett fall av konspiration för att begĂ„ sjukvĂ„rdsbedrĂ€geri. Han dömdes ocksĂ„ för ett fall av konspiration för att hindra rĂ€ttvisa. Han och Brody riskerar vardera ett maximistraff pĂ„ 20 Ă„rs fĂ€ngelse för konspiration för att distribuera kontrollerade substanser och distribution av kontrollerade substanser. Domarna Ă€r satta till den 25 februari 2026. Domare Breyer kommer att faststĂ€lla eventuellt straff efter att ha beaktat de amerikanska riktlinjerna för straffmĂ€tning och andra lagstadgade faktorer. DEA, HHS-OIG, HSI och IRS Criminal Investigation utreder fallet. Åtalare Ă€r Jacob Foster, tillförordnad chef för enheten för bedrĂ€gerier inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, Emily Gurskis, Ă„klagare Arun Bodapati frĂ„n kriminalvĂ„rdsavdelningens bedrĂ€geriavdelning och bitrĂ€dande Ă„klagare Kristina Green för norra distriktet i Kalifornien. BedrĂ€gerisektionen leder kriminalvĂ„rdsavdelningens arbete med att bekĂ€mpa sjukvĂ„rdsbedrĂ€gerier genom Health Care Fraud Strike Force Program. Sedan mars 2007 har detta program, som bestĂ„r av nio attackstyrkor verksamma i 27 federala distrikt, Ă„talat fler Ă€n 5 800 Ă„talade som tillsammans har fakturerat federala sjukvĂ„rdsprogram och privata försĂ€kringsbolag mer Ă€n 30 miljarder dollar. Dessutom vidtar Centers for Medicare & Medicaid Services, i samarbete med Office of the Inspector General for Department of Health and Human Services, Ă„tgĂ€rder för att hĂ„lla vĂ„rdgivare ansvariga för deras inblandning i sjukvĂ„rdsbedrĂ€gerier. Mer information finns pÄ   www.justice.gov/criminal-fraud/health-care-fraud-unit  .     För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Psykiatrin Ă€r den nya religionen, DSM Ă€r bibeln och Prozac oblaten – men inga blir frĂ€lsta

    Det finns de som sĂ€ger att religionen dog ut i vĂ€stvĂ€rlden. Kyrkorna stĂ„r tomma, och prĂ€sterna ersattes för mĂ„nga unga av vĂ€lbetalda influencers. Men man fĂ„r inte vara för snabb i slutsatserna – tron lever, bara i en ny form. Vi tror fortfarande pĂ„ frĂ€lsning, men nu kommer den i tablettform. Vi har bytt altaret mot mottagningsrummet, nattvarden mot medicinlistan och syndernas förlĂ„telse mot “symtomlindring”. VĂ€lkommen till kyrkan för den nya tron: Psykiatrin .   Heliga skrifter och obestridliga dogmer I centrum för denna tro stĂ„r DSM , den moderna Bibeln – fylld med 374 diagnoser istĂ€llet för psalmer, men lika ofelbar i de rĂ€ttas ögon.Varje ny upplaga Ă€r som en ny reformation, dĂ€r gamla synder (hysteri, melankoli, tvĂ„ngstankar) döps om till nya syndakataloger – och plötsligt har en halv befolkning nĂ„got att bekĂ€nna. Den som ifrĂ„gasĂ€tter texterna kallas kĂ€ttare. “Evidensbaserad” betyder ungefĂ€r detsamma som “gudomligt uppenbarad”. Eller som psykiatriprofessor Tomas Szasz förklarade det, sĂ„ att alla skulle förstĂ„: ”Om man talar med Gud sĂ„ ber man; om Gud talar till en sĂ„ Ă€r man schizofren”.   Och likt medeltidens prĂ€sterskap Ă€r tolkningsföretrĂ€det heligt. Endast den invigde – psykiatern med sin vita kĂ„pa och möjligen sitt stetoskop som kors – fĂ„r förklara vad texten egentligen  betyder. Lekfolket, församlingen (patienterna) ska helst bara lyssna, nicka och svĂ€lja sin medicin. FrĂ„gor Ă€r tecken pĂ„ motstĂ„nd. MotstĂ„nd och vĂ€gran att bli bra Ă€r ett symtom och en ny diagnos: Behandlingsresistent!   Sakrament och frĂ€lsningslĂ€ra De sakrament (Guds nĂ„d) som erbjuds inom religionen Ă€r flerfaldiga, dop och nattvard, men alla syftar till samma sak: att du ska tro. SSRI , SNRI , antipsykotika  – heliga elixir som utlovar ro i sjĂ€len, men ofta leder till emotionell nollstĂ€llning och sexuell impotens. Prozac Ă€r oblaten: rund, vit, delbar – och helt utan nĂ€ring, men Ă€ndĂ„ laddad med löftet om frĂ€lsning – om du tror pĂ„ den vill sĂ€ga (ocksĂ„ kallad placeboeffekt – men det Ă€r snudd pĂ„ kĂ€tteri). Den som vĂ€grar delta i nattvarden kallas “icke-medicineringstroende” och betraktas med samma misstĂ€nksamhet som en kĂ€ttare i 1400-talets Florens. “Vill du inte bli frisk?” frĂ„gar de fromma. “Eller tror du inte pĂ„ vetenskapen?”   Synd, skuld och botgöring Precis som religionen en gĂ„ng byggde pĂ„ synd, skuld och löften om nĂ„d, bygger psykiatrin pĂ„ diagnos, skam och hopp om Ă„terhĂ€mtning. ‱ Du har inte lĂ€ngre “dĂ„liga dagar” – du har en störning . Ingen vet dock var den sitter, men det Ă€r en bagatell. ‱ Du Ă€r inte trött pĂ„ livet – du har en obalans i signalsubstanserna . Och för denna obalans krĂ€vs förstĂ„s botgöring: daglig medicinering, utvĂ€rdering, justering – och framför allt tro pĂ„ systemet.   PrĂ€sterskapet och kĂ€ttarna Psykiatrins prĂ€sterskap Ă€r vaksamt. Den som ifrĂ„gasĂ€tter doktrinen om de heliga serotoninnivĂ„erna fördöms. “Antipsykiatrisk!” ropar de, som om det vore en hĂ€delse. De som en gĂ„ng predikade frihet frĂ„n religiös auktoritet har nu underkastat sig en ny: lĂ€kemedelsindustrins apostlar . De Ă€r stĂ€ndigt pĂ„ vakt. De talar i tungor pĂ„ konferenser sponsrade av Pfizer och Janssen. De vĂ€lsignar nya diagnoser – ADHD, bipolĂ€r II, social Ă„ngest – och varje vĂ€lsignelse följs, mirakulöst nog, av en ny medicin.   De fĂ„ som bryter leden – de som sĂ€ger att mĂ€nniskans lidande kanske inte alltid Ă€r en sjukdom – blir snabbt avvisade, utvisade. Inkvisitorerna stĂ„r redo. Ingen i ledet vĂ„gar sĂ€ga nĂ„got. Som Dr. Mendelsohn en gĂ„ng sa om medicinen: “De som utmanar tron blir behandlade som kĂ€ttare.” Samma sak gĂ€ller hĂ€r. KĂ€tteri kallas “brist pĂ„ evidens”. Men som ”motbevis” kan man sĂ€ga: ”Brist pĂ„ evidens Ă€r inte bevis pĂ„ brist.”   Ritualer för sjĂ€len Besök pĂ„ vĂ„rdcentralen följer tydliga ritualer: Du bekĂ€nner dina synder (“Jag har inte sovit, jag oroar mig, jag kĂ€nner ingenting”).Du blir tillrĂ€ttavisad (“Det lĂ„ter som depression, vi börjar med 10 mg”).Du tar emot din oblat (tabletten), svĂ€ljer den med vördnad och hoppas pĂ„ mirakel. NĂ€r effekten uteblir ökar man dosen – tron mĂ„ste prövas innan den blir stark. Och om du till slut sitter dĂ€r med kĂ€nslan av att hela livet blivit ett lĂ„ngsamt sakrament, Ă€r det inte fel pĂ„ lĂ€ran – det Ă€r fel pĂ„ dig. “Du svarar inte pĂ„ behandlingen.” En bekant formulering, eller hur? “Du bad inte tillrĂ€ckligt starkt.” Du fĂ„r dessutom diagnosen ”behandlingsresistent”. Med andra ord, det Ă€r inte fel pĂ„ oblaten, det Ă€r fel pĂ„ dig.   Modern frĂ€lsning utan sjĂ€l Ironiskt nog har psykiatrin tagit över religionens plats i samhĂ€llet samtidigt som den förnekar sjĂ€lens existens. De fĂ„r inte riktigt ihop det, för ordet psykiatri betyder ju ordagrant, lĂ€kandet av sjĂ€len . Men den Ă„kte ut med badvattnet, sĂ„ att sĂ€ga. Psykiatrin pratar om “mental hĂ€lsa”, men reducerar mĂ€nniskan till en kemisk algoritm med brist pĂ„ serotonin, dopamin eller GABA. För den delen, satsning pĂ„ GABA hade varit lĂ„ngt bĂ€ttre Ă€n serotonin. Att du kanske lider för att vĂ€rlden Ă€r meningslös, kall eller orĂ€ttvis, att mĂ€nniskor kan vara elaka – det fĂ„r inte plats i dogmen. Tron pĂ„ neurokemin tillĂ„ter inga existentiella avvikelser. Det vore hĂ€delse. Plats!   En kyrka utan mirakel Skillnaden mellan den gamla kyrkan och den nya Ă€r att den gamla Ă„tminstone utlovade  himlen. Psykiatrin erbjuder bara “funktionalitet”. SamhĂ€llet miljöförstöring. NĂ€r patienten inte lĂ€ngre grĂ„ter, men heller inte lĂ€ngre kĂ€nner nĂ„got alls, utropas det som framgĂ„ng. De bedövade Ă€r de botade. FrĂ€lsningen bestĂ„r i att inte lĂ€ngre bry sig. Den nya vĂ€rldsordningen kan ta plats. I Owells klassiker 1984 fick drogen Soma mĂ€nniskorna att acceptera sanningar som ”Frihet Ă€r slaveri”. Var Soma inspirationen till Prozac?   Slutord: En stilla bön Psykiatrin ville ersĂ€tta religionen med vetenskap, men blev sjĂ€lv en religion – komplett med prĂ€ster, ritualer, heliga skrifter och ofelbara dogmer. Skillnaden Ă€r bara att denna kyrka inte erbjuder mening, bara medicin. Och i slutĂ€ndan kanske det Ă€r som nĂ„gon sa: “Psykiatrin Ă€r den nya religionen, DSM Ă€r bibeln och Prozac oblaten – men inga blir frĂ€lsta.”   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • NĂ€tpsykiatriska företag inför rĂ€tta för distribution av över 40 miljoner ADHD-tabletter

    Det som började som en digital vĂ„rdrevolution med löften om tillgĂ€nglighet, effektivitet och “modern psykiatri” har nu slutat i handfĂ€ngsel och federala Ă„tal. De amerikanska nĂ€tpsykiatriska jĂ€ttarna Done Global och Cerebral Inc. stĂ„r inför rĂ€tta för massförskrivning och illegal distribution av narkotikaklassade ADHD-lĂ€kemedel, frĂ€mst Adderall – rent amfetamin.   En miljardindustri pĂ„ recept Done Global, som marknadsförde sig som ett snabbt och smidigt alternativ för dem “som vill ha hjĂ€lp utan krĂ„ngel”, visade sig vara just det – Ă„tminstone för de som ville ha recept pĂ„ amfetamin utan nĂ„gra större frĂ„gor. Justitiedepartementet I USA inledde en utredning, och förra Ă„ret greps Done Globals grundare och VD samt dess kliniska chef, en psykiater, för sin roll i ett system för att distribuera Adderall via internet. Enligt det amerikanska Justitiedepartementet (DOJ) ordinerade företaget över 40 miljoner tabletter och genererade mer Ă€n 100 miljoner dollar i intĂ€kter genom sitt nĂ€tpsykiatriska imperium.   Utredningen visar att Done Global under Ă„ren 2020–2023 anvĂ€nde TikTok, Instagram och YouTube för att marknadsföra sina tjĂ€nster, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ unga vuxna i Ă„ldern 18–25 Ă„r – en mĂ„lgrupp kĂ€nd för bĂ„de stress, prestationsĂ„ngest och lĂ€ttillgĂ€ngliga mobilappar. Företaget lade enligt Media Matters över 4,3 miljoner dollar pĂ„ annonser i sociala medier. NĂ€r DOJ grep företagets grundare och kliniska chef, en psykiater, hĂ€vdade Ă„klagaren att de medvetet anvĂ€nt telehĂ€lsa för att kringgĂ„ reglerna för kontrollerade substanser. Företaget hade dessutom försökt dölja spĂ„ren genom att radera dokument, anvĂ€nda krypterade meddelandeappar och undvika e-postkommunikation inom bolaget. Kort sagt – en digital klinik som talade om “mental hĂ€lsa” men uppförde sig som en 2000-talsversion av en droglangare med Wi-Fi.   ”I takt med att fler vĂ„rdbehov tillgodoses via telemedicin kommer vi inte att tolerera bedrĂ€gerier som syftar till att vĂ„rdslöst utnyttja digital teknik”, sĂ€ger Christi A. Grimm frĂ„n generalinspektören för hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsdepartementet.”Vi kommer att fortsĂ€tta att arbeta med vĂ„ra brottsbekĂ€mpande partners för att skydda de som Ă€r inskrivna i federala hĂ€lsovĂ„rdsprogram genom att sĂ€kerstĂ€lla att kraven för korrekt och laglig förskrivning av stimulantia och andra lĂ€kemedel alltid uppfylls, och att de som vĂ€ljer att bryta mot dem hĂ„lls ansvariga.”   Cerebral – frĂ„n miljardbolag till rĂ€ttssal NĂ€tpsykiatrijĂ€tten Cerebral Inc., som en gĂ„ng hyllades som framtidens lösning pĂ„ psykisk ohĂ€lsa och vĂ€rderades till nĂ€stan fem miljarder dollar, Ă€r nu snarare ett varnande exempel i medicinsk etik. Cerebral gick med pĂ„ en federal förlikning pĂ„ 3,65 miljoner dollar efter att utredare funnit att bolagets affĂ€rsmodell aktivt uppmuntrade överförskrivning av centralstimulerande medel. Samma utredning avslöjade dessutom att data frĂ„n 3,1 miljoner patienter delats med marknads- och annonspartners – ett modernt sĂ€tt att “ta hand om patienterna”, fĂ„r man anta. NĂ€r investerarna drog öronen Ă„t sig försökte företaget förklara att man “prioriterat tillvĂ€xt före processer”, vilket i praktiken verkar betyda att man glömde bort skillnaden mellan terapi och marknadsföring.   Sammanfattning BĂ„da bolagen, Done Global och Cerebral Ă€r stora aktörer inom nĂ€tpsykiatri med fokus pĂ„ lĂ€kemedelsbehandling och abonnemangs-/digitala vĂ„rdmodeller. ‱ Done Global: ca 67 000 patienter, >100 miljoner dollar i intĂ€kter enligt Ă„talet. ‱ Cerebral: hundratals miljoner dollar i intĂ€kter enligt uppskattning, samt över 3 miljoner patienter vars data blivit sĂ„lda till marknadsföretag enligt anmĂ€lan. BĂ„da bolagen Ă€r föremĂ„l för rĂ€ttsliga Ă„tgĂ€rder och granskas i Ă„r av amerikanska myndigheter för sina förskrivnings- och affĂ€rsmetoder.   NĂ€tpsykiatri – den digitala vĂ„rdrevolutionen Det hela började under covid-19-pandemin, dĂ„ reglerna för telehĂ€lsa lĂ€ttades för att sĂ€kra tillgĂ„ng till vĂ„rd. Plötsligt kunde en psykiater i Kalifornien förskriva Adderall till nĂ„gon i New York – utan att nĂ„gonsin ha trĂ€ffat personen fysiskt. KMR:s internationella organisation, CCHR International, varnade redan i mars 2020 för att nĂ€tpsykiatrin var “ett drömlĂ€ge för missbruk”, eftersom diagnoserna redan var Ă„sikter ocksĂ„ i vanliga fall. Men varningen drunknade i jublet över “den digitala vĂ„rdrevolutionen”. NĂ€r algoritmer, annonser och lĂ€kare med provision blev det nya vĂ„rdsystemet, kom ocksĂ„ explosionen i recept.   Den mĂ€nskliga notan Bakom alla siffror döljer sig förstĂ„s mĂ€nniskor. Patienter – ibland minderĂ„riga – som via nĂ„gra korta chattmeddelanden placerats pĂ„ kraftfulla psykostimulantia.I flera fall har patienter senare tvĂ„ngsintagits eller medicinerats mot sin vilja efter digitala bedömningar. En del av dem har berĂ€ttat att de knappt hann förklara sina symptom innan receptet var pĂ„ vĂ€g till apoteket.   Som en anonym patient uttryckte det pĂ„ Reddit: “Jag fick mitt recept snabbare Ă€n en pizza.”   En nutida parallell I Sverige Och Ă€ven om denna historia utspelar sig i USA, lĂ„ter den inte helt obekant. Sverige har Ă€nnu inte haft nĂ„gra nĂ€tpsykiatriska miljardrĂ€ttegĂ„ngar – men rapporter om överförskrivning, bristfĂ€lliga ADHD-utredningar och privata vĂ„rdgivare med förvĂ„nansvĂ€rt generösa receptblock har börjat dyka upp. Psykiatrispecialisterna I Linköping som varit det största företaget för privata ADHD-utredningar har uppmĂ€rksammats för överförskrivning av bĂ„de diagnoser och mediciner. SjĂ€lva klappar de sig för bröstet och hĂ€vdar att de fĂ„r förvĂ„nansvĂ€rt bra resultat. “Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att jag sjĂ€lv inte tror det”, sĂ€ger Ă€garen. Just det, knappast nĂ„gra andra heller! DĂ€rför har socialministern begĂ€rt en utredning för att reda ut detta.. De hade en omsĂ€ttning pĂ„ 52 miljoner 2024. En utredning kostar 28 000 kronor.   IVO kritiserade en nĂ€tlĂ€kare i Ă„r för kraftig överförskrivning till missbrukare. Det blir oftast inte mer Ă€n en smĂ€ll pĂ„ fingrarna. En langare hade förmodligen hamnat i fĂ€ngelse. Skillnaden tycks vara en vit rock. AnmĂ€lningar till IVO gĂ€llande överförskrivning av narkotikaklassade preparat ökade med ca 495% frĂ„n 2014 till 2020 (295 anmĂ€lningar).   Vi har redan sett privata aktörer som tjĂ€nar miljoner pĂ„ att “snabbt hjĂ€lpa” vuxna till diagnos – ibland utan ordentlig utredning, ibland utan rĂ€tt specialistlĂ€kare. Kanske ligger den verkliga innovationen i hur snabbt man lyckas omvandla oro till affĂ€rsmodell.   Den ironiska slutsatsen NĂ€tpsykiatrin lovade en ny era av tillgĂ€nglighet, trygghet och jĂ€mlikhet. Och det blev den – för investerare, reklambyrĂ„er och de som sĂ€ljer pillerburkar i bulk.Kvar stĂ„r patienten, fortfarande orolig, men nu med recept, faktura och ett reklammejl om nĂ€sta digitala “hĂ€lsotjĂ€nst”.   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Piller före problemlösning – nĂ€r vĂ„rden tappar bort bĂ„de etik och empati

    Över tusen barn blir utsatta för tvĂ„ngsvĂ„rd, en tredjedel Ă€r flickor, mertalet utan kriminell bakgrund eller missbruk. I ett Sverige dĂ€r socialt utsatta flickor borde fĂ„ trygghet, stöd och kanske lite vĂ€rme, fĂ„r de istĂ€llet psykofarmaka (lĂ€s droger) pĂ„ löpande band. En granskning i Ă„r visar att Statens institutionsstyrelse (SiS) verkar ha förvĂ€xlat behandlingsplaner med apotekets bestĂ€llningsformulĂ€r. Resultat? Rekordhög förskrivning av psykofarmaka – till barn. De ser flickors lidande som en kemisk obalans.   ”Det Ă€r en allvarlig situation, vi har flera pĂ„gĂ„ende uppdrag för att komma till rĂ€tta med det hĂ€r men jag kommer ocksĂ„ att lyfta frĂ„gan med regionerna för gemensamma Ă„tgĂ€rder för barn och unga i samhĂ€llsvĂ„rd,” sĂ€ger Björn Eriksson, generaldirektör pĂ„ Socialstyrelsen i pressmeddelande tidigare i Ă„r.   Men det sade den tidigare generaldirektören för tio Ă„r sedan ocksĂ„.   Flickor placerade i SiS-vĂ„rd – ofta för att de blivit utsatta för vĂ„ld, övergrepp eller missbruk – fĂ„r en cocktail av lugnande, antidepressiva och antipsykotiska preparat som om det vore fredagsmys. Att de flesta av dessa inte ens Ă€r godkĂ€nda för barn? En petitess tycker tydligen vĂ„rden.   Flickor försöker begĂ„ sjĂ€lvmord pĂ„ SiS-hem och sjĂ€lvskador Ă€r vanligt. De flesta kommer frĂ„n trasiga hem dĂ€r drogmissbruk och vĂ„ld förekommer. En tjej som tvĂ„ngsvĂ„rdas skriver i media: – Jag önskar att alla i Sverige kunde fĂ„ se hur vĂ„r vardag ser ut och hur vi blir behandlade hĂ€r inne. SmĂ„tjejer med problem sitter hĂ€r och har det vĂ€rre Ă€n dömda mördare pĂ„ anstalterna, skriver en av flickorna.   Den sakkunnige pĂ„ Socialstyrelsen skriver: KartlĂ€ggningen visar att det Ă€r vanligare med uttag av psykofarmaka bland placerade barn och unga Ă€n andra jĂ€mnĂ„riga. Bland annat anvĂ€nder mer Ă€n hĂ€lften av flickor och unga kvinnor pĂ„ SiS lugnande medel och sömnmedel, liksom en tredjedel av pojkarna. SĂ€rskilt anmĂ€rkningsvĂ€rd Ă€r förskrivningen av antipsykotiska lĂ€kemedel, som Ă€r 9-14 gĂ„nger vanligare i gruppen placerade barn och unga.   SĂ„ skrev Ă€ven den sakkunnige pĂ„ Socialstyrelsen för tio Ă„r sedan.   Och inte nog med det: i över hĂ€lften av fallen saknas diagnos som skulle kunna rĂ€ttfĂ€rdiga medicineringen. Men varför lĂ„ta detaljer som "diagnoser" stĂ„ i vĂ€gen för att stĂ€vja ett institutionsuppror med lite sedativ?   Bland placerade 13-17-Ă„ringar hade 41 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna nĂ„gon psykiatrisk diagnos. Dessutom var det 14 gĂ„nger sĂ„ vanligt att placerade tonĂ„rsflickor vĂ„rdas för sjĂ€lvskador.   Till rĂ„ga pĂ„ allt verkar ingen riktigt ha koll pĂ„ vem som skriver ut vad. LĂ€kare utan kontakt med patienterna, utan dokumentation, utan uppföljning – men med receptblocket i högsta hugg – har blivit en ny genre i svensk samhĂ€llsvĂ„rd. Kanske Ă€r det ett nytt konstnĂ€rligt uttryck: “terapeutisk gissning”.   Socialstyrelsen och Inspektionen för vĂ„rd och omsorg (IVO) har lĂ€nge varnat för att vĂ„rden brister i bĂ„de kvalitet och etik – sĂ€rskilt för flickor. Men SiS tycks hellre se flickornas lidande som kemiska obalanser Ă€n som resultat av trasiga livsvillkor. En tablett mot trauma? Perfekt. En till mot Ă„ngest? Varför inte. SlĂ€ng in en till för sĂ€kerhets skull.   Men lĂ„t oss vara rĂ€ttvisa: personalen Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis sadister i vita rockar. Snarare Ă€r det ett systemfel dĂ€r brist pĂ„ resurser, kompetens och ansvar gör att den enklaste lösningen ofta stavas "pillerdosan".   Det Ă€r svĂ„rt att inte kĂ€nna hur hela apparaten skaver. För medan vuxenvĂ€rlden försöker "hantera" flickornas beteenden med psykofarmaka, försvinner det egentliga mĂ„let – att hjĂ€lpa dem till ett vĂ€rdigt, mĂ€nskligt liv – utan ett moln av biverkningar.   SĂ„, vad har vi lĂ€rt oss? Att i Sverige 2025 Ă€r det tydligen enklare att dĂ€mpa ett barns Ă„ngest med lĂ€kemedel Ă€n att faktiskt lyssna pĂ„ barnet. Men, sĂ„ lĂ€nge rapporterna ser bra ut pĂ„ pappret, vem bryr sig om verkligheten?   Möjligen, eller mer troligen, sĂ„ Ă€r det psykiatrin som Ă€r problemet.   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Psykiatriska droger förvandlade vĂ€lfungerande familjefar till monster

    Trots att miljarder satsas pĂ„ psykiatrisk behandling fortsĂ€tter fruktansvĂ€rda, sanslösa vĂ„ldsdĂ„d att öka. Internationella KMR har gett ut en 69-sidig rapport om kopplingen mellan psykiatriska droger och sanslöst vĂ„ld samt sjĂ€lvmord och redovisar över 60 fall med skolskjutningar som begĂ„tts under inflytande av psykiatriska droger. Dessutom 30 internationella  studier som kopplar ADHD-droger, antidepressiva, antipsykotika och andra psykiatriska droger till biverkningar som inkluderar fientlighet, mani, aggression, sjĂ€lvskadebeteende, sjĂ€lvmord och mordtankar. (1) NĂ€r det gĂ€ller 38-Ă„ringen i Skultuna som knivhögg sin flickvĂ€n till döds och Ă€ven försökte mörda sin exfru med 35 knivhugg i maj i Ă„r, sĂ„ hade han innan   anvĂ€nt det antidepressiva medlet sertalin (Zoloft) samt sömnmedel i form av bensodiazepiner. Han pĂ„stĂ„r att han inget minns av mordet mer Ă€n att han hallucinerade och trodde att flickvĂ€nnen var en tiger som skulle attackera honom. Mannen var tidigare en vĂ€lfungerande familjefar, snĂ€ll och omtĂ€nksam, vilket Ă€ven exfrun intygade. Han fanns inte i brottsregistret. Men det var innan han kom i kontakt med psykiatrin och fick sinnesförĂ€ndrande droger. Efter dĂ„det gick han hem och försökte förstĂ„ vad han gjort och började skada sig sjĂ€lv. Han kĂ€nde ingen smĂ€rta och trodde han drömde. Sertralin Ă€r det mest anvĂ€nda medlet av alla antidepressiva vid sjĂ€lvmordsförsök. NĂ€r en vĂ„ldsam tragedi intrĂ€ffar hĂ€vdar rubriker ofta att gĂ€rningsmannen var ”schizofren” eller ”slutade ta sin medicin” – som om det skulle förklara handlingen. Detta narrativ Ă€r vilseledande och farligt och har inte löst nĂ„gonting. Psykiatriker medger sjĂ€lva att de inte kan förutsĂ€ga vĂ„ldsamt beteende, att de inte kĂ€nner till den biologiska orsaken till nĂ„gon sĂ„ kallad ”psykisk störning” och att de inte har nĂ„gra botemedel. Psykiatrisk sjukhusvĂ„rd, tvĂ„ngsbehandling och medicinering innebĂ€r inte vĂ„ldsprevention – tvĂ€rtom visar forskning och fallhistorier att det kan framkalla vĂ„ld. Internationella KMR:s (CCHR) analys av 132 sanslösa vĂ„ldsdĂ„d mellan 1980-talet och 2022 visade att 43 gĂ€rningsmĂ€n hade varit intagna pĂ„ sjukhus – ofta mot sin vilja – och att minst 106 hade ordinerats psykiatriska droger nĂ„gon gĂ„ng före eller vid tidpunkten för hĂ€ndelsen. Den verkliga siffran Ă€r sannolikt högre, eftersom behandlingsjournaler och toxikologiska tester – Ă€ven nĂ€r de utförs – sĂ€llan offentliggörs. (2) Ett problem vi Ă€ven stöter pĂ„ i Sverige. Efter skolskjutningen i Örebro försökte vi fĂ„ ut namnen pĂ„ de droger som han anvĂ€nt, men polisen vĂ€grade lĂ€mna ut dem, trots flera överklagande. Till slut fick vi dock fram vilka generiska Ă€mnen han anvĂ€nt, och vi kunde Ă€ven fĂ„ fram namnet pĂ„ en av de psykiatriska drogerna, Xanor, och Ă€ven amfetamin, vilka bĂ€gge bevisligen Ă€r vĂ„ldsframkallande och som mest troligt skrivits ut av psykiatrin. Den hĂ€r hĂ€ndelsen Ă€r en av de mest utredda nĂ„gonsin, man letar efter orsaker överallt, men har inte utrett den roll de psykiatriska drogerna spelat. Trots att man vet  att i majoriteten av alla skolskjutningar och andra vansinnesbrott sĂ„ var psykiatriska droger inblandade. Och trots att det stĂ„r varningar pĂ„ burkar och bipacksedlar att de kan vara vĂ„ldsframkallande. Vad mer behövs? Är myndigheter blinda - eller blundar dom? Och varför undanhĂ„ller de dessa viktiga fakta? Har lĂ€kemedelsbolagen verkligen sĂ„ stor makt? LĂ„ngt ifrĂ„n att förebygga vĂ„ld, kan den psykiatriska behandlingen ha sammanfallit med det. En förövare som under lĂ„ng tid hade fĂ„tt psykiatrisk ”behandling” (psykiatriska droger), innan han sköt och skadade 29 personer berĂ€ttade följande: “They made me worse. They made me more dangerous than anybody could f—ing imagine.”   En granskning av vetenskaplig litteratur publicerad i Ethical Human Psychology and Psychiatry angĂ„ende den "hĂ€pnadsvĂ€ckande graden" av psykisk ohĂ€lsa under de senaste 50 Ă„ren visade att det inte Ă€r "psykisk sjukdom" som orsakar problemet, utan snarare de psykiatriska lĂ€kemedel som ordinerats för att behandla det. Att ange en psykisk störning Ă€r dĂ€rför inte en indikator pĂ„ aggressivt beteende; dĂ€remot Ă€r det dokumenterat att de lĂ€kemedel som ordinerats för att behandla den orsakar sĂ„dant beteende.   CCHR International (Citizens Commission on Human Rights) har delat ut tusentals exemplar av sin 69-sidiga rapport med titeln Psychiatric Drugs: Create Violence and Suicide – School Shootings & Other Acts of Senseless Violence  till beslutsfattare och brottsbekĂ€mpande myndigheter. I broschyren kan man lĂ€sa: ‱ Mellan 1999 och 2019 var psykotropa (sinnesförĂ€ndrande) mediciner inblandade i 51 446 dödsfall och nĂ€stan 650 000 överdoser, medan den Ă„rliga dödligheten frĂ„n dessa lĂ€kemedel mer Ă€n tredubblades. [3]   ‱ Psykiatriska lĂ€kemedel ökar sjĂ€lvmordsrisken nĂ€stan sex gĂ„nger, medan psykiatrisk sjukhusvistelse ökar risken för sjĂ€lvförvĂ„llad död med alarmerande 44 gĂ„nger. [4]   Ett 60-tal skolskjutningar och/eller skolrelaterade vĂ„ldshandlingar har begĂ„tts av de som tar eller slutar med psykofarmaka, vilket har resulterat i 200 skadade och 100 dödade. Och detta före 2018 (vid efterföljande mĂ„nga  skolskjutningar offentliggjordes aldrig information om deras droganvĂ€ndning – varken bekrĂ€ftade eller motbevisade om de var pĂ„verkade av receptbelagda lĂ€kemedel). Men högst troligen var en majoritet av skolskjutare dĂ€refter pĂ„ psykiatriska droger, för ofta kan man lĂ€sa att de hade psykiska problem.   Batman-mördaren I juli 2017 utforskade en BBC UK Panorama-dokumentĂ€r, "A Prescription for Murder?", rollen av antidepressiva medel i skjutningen som James Holmes, 24, begick pĂ„ biografen i Aurora, Colorado, den 20 juli 2012. Holmes, utan tidigare vĂ„ldshistoria, tog ett antidepressivt lĂ€kemedel, Sertralin, generikan till Zoloft, nĂ€r han kallt avrĂ€ttade 12 oskyldiga mĂ€nniskor och skadade dussintals fler vid en midnattsvisning av Batman-filmen The Dark Knight Rises .  Professor David Healy, som intervjuade Holmes före rĂ€ttegĂ„ngen, berĂ€ttade för BBC: ”Jag tror att om han inte hade tagit [det antidepressiva] sertralinet, skulle han inte ha mördat nĂ„gon.” Panorama samt professor Healy beskrev i detalj hur psykiatern som behandlade Holmes hade tredubblat hans antidepressiva dos frĂ„n 50 mg till 150 mg per dag under flera möten. James beteende försĂ€mrades kraftigt efter att han pĂ„börjat antidepressiva behandlingar. Journaler visar att försĂ€mringen intrĂ€ffade mindre Ă€n fyra veckor efter att han pĂ„börjat pillerbehandlingen. Holmes uppvisade ”psykotiskt tĂ€nkande. Försiktiga, paranoida, fientliga tankar som han inte ville utveckla mer om.” Holmes sjĂ€lv skrev i en anteckningsbok, som han skickade till psykiatern strax före skjutningarna om de effekter antidepressiva behandlingarna hade pĂ„ honom. Ӂngest och rĂ€dsla försvinner. Ingen mer rĂ€dsla, ingen mer rĂ€dsla för misslyckande”, skrev han. ”Ingen rĂ€dsla för konsekvenser.” DroganvĂ€ndning och effekter ursĂ€ktar inte brottet – Holmes fick 12 livstidsstraff plus ytterligare 3 318 Ă„r i fĂ€ngelse – men det kan förklara den drogframkallande sinnesstĂ€mning som kan driva ett antal anvĂ€ndare att begĂ„ sĂ„dana avskyvĂ€rda handlingar. CCHR Internationals personal kontaktar omedelbart polisen och utredarna varje gĂ„ng en masskjutning eller annat meningslöst vĂ„ldsdĂ„d rapporteras nationellt. De förser dem ofta med information om biverkningar av psykiatriska lĂ€kemedel, andra vĂ„ldsamma förövare som stĂ„tt under pĂ„verkan av dessa lĂ€kemedel, samt vĂ€gledning om vad de bör uppmĂ€rksamma i sin utredning av gĂ€rningsmannen. Vissa delstater, sĂ„som Tennesse och snart Florida har stiftat lagar om att dessa uppgifter skall lĂ€mnas ut. TyvĂ€rr sker detta inte i Sverige, lĂ€kemedelsbolagen har för stor makt. CCHR sprider Ă€ven förslag till lagstiftning som krĂ€ver att viktiga toxikologiska tester genomförs i alla fall av de som utför masskjutningar och meningslöst vĂ„ld och vi informerar beslutsfattare om detta problem. Vi mĂ„ste fortsĂ€tta att utbilda utredare, beslutsfattare, brottsbekĂ€mpande myndigheter och allmĂ€nheten om det vĂ€ldokumenterade sambandet mellan psykiatriska lĂ€kemedel och meningslösa vĂ„ldsdĂ„d. Regeringar mĂ„ste sluta behandla finansieringen av psykiatrin som ett obestridligt gott resultat. Innan man satsar fler miljarder pĂ„ statliga sjukhus, privata kedjor eller obligatoriska behandlingsprogram mĂ„ste det göras en noggrann granskning av kostnader kontra resultat. Att göra nĂ„got annat Ă€r att fylla pĂ„ en lĂ€ckande hink – det garanterar slöseri och vidmakthĂ„ller skada. I vĂ€rsta fall Ă€r det som att hĂ€lla bensin pĂ„ elden.   Referenser: (1) https://www.cchrint.org/issues/psychiatric-drugs-create-violence-suicide/ https://www.cchrint.org/pdfs/violence-report.pdf   (2) https://www.cchrint.org/school-shooters/   [3] https://www.cchrint.org/2024/11/22/280b-invested-mental-health-worsens-cchr-demands-audit-and-accountability/ ; Mike Vuolo, ”Trender inom dödlighet relaterad till psykotropa lĂ€kemedel: PsykotropalĂ€kemedel som en bidragande men icke-underliggande dödsorsak”, Drug Alcohol Depend , 24 juni 2021, https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8355085/   [4] https://www.cchrint.org/2024/11/22/280b-invested-mental-health-worsens-cchr-demands-audit-and-accountability/ , med hĂ€nvisning till Matthew M. Large, Christopher J. Ryan, ”OrovĂ€ckande resultat omsjĂ€lvmordsrisken och psykiatriska sjukhus”, Soc. Psychiatry Psychiatr Epidemiology (2014), 49: 1353-1355, https://link.springer.com/article/10.1007/s00127-014-0912-2   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Psykiatrin: Den enda medicinska specialiteten som överlever pĂ„ lögner

    Peter C. GĂžtzsche, dansk lĂ€kare och internmedicinare med bakgrund inom forskningsmetodik, hĂ€vdar i en artikel ( 1 ) att psykiatrin Ă€r den enda medicinska specialitet som överlever pĂ„ lögner – och att den dessutom gör mer skada Ă€n nytta. Enligt honom Ă€r fĂ€ltet genomsyrat av vetenskaplig ohederlighet, ekonomisk korruption och förnekelsekultur. Han hĂ€vdar ocksĂ„ att psykiatrisk behandling ökar sjĂ€lvmorden drastiskt. Att psykisk ohĂ€lsa flerdubblats. Han menar att psykiatrin https://brownstone.org/articles/the-only-medical-specialty-that-survives-on-lies/ inte bara Ă€r en medicinsk katastrof, utan en brottslig verksamhet mot mĂ€nskligheten.   De tio psykiatriska myterna GĂžtzsche Ă„terger sin lista pĂ„ tio myter , som enligt honom visar hur psykiatrin systematiskt vilseleder allmĂ€nheten. Bland dessa finns: 1.  ”Depression beror pĂ„ kemisk obalans i hjĂ€rnan.”  – en pĂ„hittad teori utan vetenskaplig grund. 2.  ”Antidepressiva Ă€r som insulin för diabetiker.”  – GĂžtzsche kallar detta en metaforisk katastrof. 3.  ”Psykofarmaka Ă€r ofarliga och inte beroendeframkallande.”  – han pĂ„pekar att de Ă€r just det motsatta. 4.  ”Antidepressiva minskar sjĂ€lvmordsrisken.”  – i sjĂ€lva verket, sĂ€ger han, fördubblar  de den. 5.  ”Psykiatrin botar.”  – GĂžtzsche menar att den endast dĂ€mpar och förlamar NĂ€r han först publicerade dessa pĂ„stĂ„enden skapade det den största danska mediedebatten om psykiatri nĂ„gonsin , men effekten blev kortvarig. Den farmaceutiska industrin och dess akademiska “försvarsadvokater” slog snabbt tillbaka, och “business as usual” Ă„terstĂ€lldes.   De hĂ„rda siffrorna – och de mjuka lögnerna Enligt GĂžtzsche har psykiatriska lĂ€kemedel ingen specifik effekt  pĂ„ psykiska sjukdomar. De verkar endast genom att bedöva eller stimulera hjĂ€rnan  – ungefĂ€r som alkohol, cannabis eller kokain. Skillnaden Ă€r att de senare Ă„tminstone inte sĂ€ljs som “antidepressiva”. Han pĂ„stĂ„r att receptbelagda psykiatriska lĂ€kemedel nu Ă€r den ledande dödsorsaken i vĂ€stvĂ€rlden , före hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och cancer.‹En femtedel av alla medborgare anvĂ€nder antidepressiva, vilket ökar risken för fallolyckor – och var femte Ă€ldre som bryter höften dör inom ett Ă„r . Sexuella biverkningar nĂ€mns sĂ€llan offentligt, men GĂžtzsche hĂ€nvisar till studier som visar att hĂ€lften av patienterna  drabbas av nedsatt sexuell funktion och att hĂ€lften av dessa  upplever det som “oacceptabelt”. I vissa fall blir skadorna permanenta , vilket har lett till sjĂ€lvmord. I satirisk ton pĂ„pekar han att “lyckopillren” ofta gör mĂ€nniskor impotenta – men Ă„tminstone utan att de lĂ€ngre bryr sig.   Korruption och mytbildning I USA, menar GĂžtzsche, fĂ„r psykiatrer mer pengar frĂ„n lĂ€kemedelsindustrin Ă€n nĂ„gon annan specialitet . Han kallar American Psychiatric Association (APA)  för “korrupt” och pĂ„pekar att författarna till DSM-handboken – psykiatrins “bibel” – fick 14 miljoner dollar i oredovisade industrimedel . “Ett prĂ€sterskap i vit rock med sina egna heliga skrifter och helgonförklarade diagnoser”, som han ironiskt uttrycker det. Den största lögnen, enligt honom, Ă€r myten om den kemiska obalansen . NĂ€r patienter försöker sluta med medicinerna och fĂ„r abstinenssymtom, pĂ„stĂ„r psykiatriker att sjukdomen “kommit tillbaka” – ett cirkelresonemang som hĂ„ller patienten fast i systemet. I verkligheten visar data att 63 % fĂ„r abstinensbesvĂ€r  och att en fjĂ€rdedel  har svĂ„r Ă„ngest i över tre mĂ„nader. NĂ€r forskare pĂ„pekade detta för brittiska psykiatriförbundet tog de bort sin egen undersökning frĂ„n hemsidan . Ett bevis, sĂ€ger GĂžtzsche, pĂ„ att sanningen i psykiatrin behandlas som en obekvĂ€m patient – den fĂ„r tystnad och tvĂ„ngsvĂ„rd.   Statistisk magi och placebo-paradoxen GĂžtzsche hĂ€vdar att psykiatriska lĂ€kemedel inte kan “bota” nĂ„gon, och att rapporterade effekter bygger pĂ„ statistisk manipulation . Genom att omvandla graderade skattningar till “responser” kan man nĂ€stan dubbla effektstorleken  utan att förĂ€ndra verkliga resultat. Han kallar det “att spinna halm till guld” – en vetenskaplig version av trollkarlsnummer. I verkligheten visar hans metaanalyser att 12 % fler patienter hoppar av behandling med antidepressiva Ă€n placebo . Hans slutsats: patienterna mĂ„r bĂ€ttre utan  behandling.   Suicid och den farliga sjĂ€lvmordspreventionen GĂžtzsche Ă€gnar en stor del av artikeln Ă„t att visa hur psykiatrin, paradoxalt nog, ökar sjĂ€lvmordsrisken . Han hĂ€nvisar till flera studier och metaanalyser som visar att antidepressiva fördubblar risken för sjĂ€lvmord  jĂ€mfört med placebo – Ă€ven hos barn. Trots detta hĂ€vdar ledande medicinska tidskrifter som The Lancet  och BMJ  det motsatta. I Danmark visade en registerstudie pĂ„ 2 429 sjĂ€lvmord  att risken ökade dramatiskt ju mer kontakt patienten hade med psykiatrin – upp till 44 gĂ„nger högre  för dem som nyligen varit inlagda. GĂžtzsche kommenterar torrt att detta gör psykiatrin till den mest “effektiva sjĂ€lvmordsorganisationen i vĂ€rlden”, Ă€ven om den sĂ€ljer sig som motsatsen. Han beskriver Ă€ven sina försök att fĂ„ tre vetenskapliga artiklar om antidepressiva tillbakadragna eftersom de utelĂ€mnat sjĂ€lvmordsfall hos barn  – men möttes av tystnad och byrĂ„kratisk arrogans frĂ„n JAMA  och Elsevier . “I psykiatrins vĂ€rld verkar sanningen ha fĂ„tt en permanent diagnos: kroniskt olĂ€mplig.”   Veteraner, barn och foster – ingen gĂ„r sĂ€ker I juni 2025 talade GĂžtzsche i Washington pĂ„ inbjudan av amerikanska krigsveteraner som larmat om ökade sjĂ€lvmord efter psykiatrisk behandling. Deras kampanj “War Cry for Change” har visat att sjĂ€lvmordsförebyggande program som inkluderar antidepressiva faktiskt ökar sjĂ€lvmorden . Satiriskt konstaterar han att psykiatrin Ă€r den enda profession som lyckas skapa “sjĂ€lvmordsprevention genom sjĂ€lvmord”. Samma mönster syns hos gravida kvinnor. Trots starka belĂ€gg för att antidepressiva skadar fostret  höll APA fast vid sin stĂ„ndpunkt att medicinerna Ă€r “sĂ€kra och effektiva”. GĂžtzsche pĂ„pekar torrt att det Ă€r ett mĂ€rkligt sĂ€tt att definiera “sĂ€kert” – nĂ€r lĂ€kemedlen orsakar bĂ„de suicid, missfall och medfödda hjĂ€rtfel . “Men varför oroa sig för livet i magen nĂ€r man kan sĂ€lja serotonin i tablettform?”, skriver han sarkastiskt.   Den offentliga reaktionen NĂ€r American Psychiatric Association, APA, 2025 tweetade att “psykiatriska lĂ€kemedel Ă€r sĂ€kra och effektiva”, svarade tusentals anvĂ€ndare med vrede och sarkasm. Kommentarer som: “Hur sĂ€kert Ă€r plötslig död?”‹“Min son dog sex veckor efter att ha fĂ„tt SSRI.”‹“Psykiatri Ă€r en religion – skillnaden Ă€r bara att denna gud krĂ€ver recept.” GĂžtzsche tolkar detta som ett tecken pĂ„ att allmĂ€nheten börjar genomskĂ„da psykiatrins lögner .   Slutsats: en specialitet byggd pĂ„ lögner GĂžtzsche avslutar med att kalla psykiatrin för en etiskt, vetenskapligt och ekonomiskt korrupt verksamhet . Han menar att psykiatrin inte borde vara en medicinsk specialitet alls. I Storbritannien har antalet psykiskt funktionshindrade nĂ€stan tredubblats  pĂ„ senare decennier, och skillnaden i livslĂ€ngd mellan psykiskt sjuka och friska har fördubblats . Han stödjer WHO:s och FN:s uppmaning till systemreform , med fokus pĂ„ psykosociala insatser snarare Ă€n lĂ€kemedel. Hans slutrĂ„d till patienter Ă€r skarpt och lakoniskt: “Om du har psykiska problem – gĂ„ inte till en psykiater. Det kan bli det största misstaget i ditt liv.”   Ton och satirisk efterklang GĂžtzsche anvĂ€nder sig av en ton som pendlar mellan sarkasm och moralisk upprördhet. Psykiatrin framstĂ€lls som en sjĂ€lvförsörjande institution dĂ€r lögnen Ă€r brĂ€nslet, patienten Ă€r rĂ„varan och lĂ€kemedelsbolagen Ă€r bankerna. Hans avslutande dom Ă€r lika kompromisslös som satirisk: “Om psykiatrin var en person, skulle den behöva tvĂ„ngsvĂ„rd – för kroniskt beroende av lögner.”   (1)  https://brownstone.org/articles/the-only-medical-specialty-that-survives-on-lies/ Peter C. GĂžtzsche Ă€r en dansk lĂ€kare, medicinsk forskare och författare, internationellt kĂ€nd för sin kritik av lĂ€kemedelsindustrin och psykiatrin. Han Ă€r medgrundare av Cochrane Collaboration , en internationell organisation som arbetar för evidensbaserad medicin. GĂžtzsche har skrivit flera uppmĂ€rksammade böcker, bland annat "Deadly Medicines and Organised Crime"  och "Deadly Psychiatry and Organised Denial" , dĂ€r han anklagar lĂ€kemedelsbolag och delar av det medicinska etablissemanget för att vilseleda bĂ„de lĂ€kare och allmĂ€nhet.      För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Är ADHD verkligen en allvarlig sjukdom i hjĂ€rnans frontallob?

    Joseph Biederman i Göteborg Det som kallas ADHD Ă€r enligt   barnpsykiatrins allra största auktoritet en allvarlig sjukdom i hjĂ€rnans frontallob. Att barn ofta vill sluta med den narkotika (”ADHD-medicin”) de fĂ„tt beror inte pĂ„ skadeverkningar, utan pĂ„ att de har bristande förstĂ„nd.   Av Janne Larsson   VĂ€rldens mest kĂ€nda barnpsykiatriker Joseph Biederman: ”I prove in my research that ADHD is a very serious disease that is localized in the brain, that genes are responsible.” AlltsĂ„: ”
 ADHD Ă€r en mycket allvarlig sjukdom lokaliserad i hjĂ€rnan, dĂ€r generna Ă€r ansvariga” (1).   Och varför Ă€r det viktigt? Jo, av det enkla skĂ€let att det HÄR Ă€r vad ”den underliggande sjukdomen” ADHD anses vara i den psykiatriska diagnostikens vĂ€rld. Vi kan lĂ€sa mĂ€ngder av artiklar i media om ”symtomen”, men fĂ„r sĂ€llan höra vad den obevisade  sjukdomen tĂ€nks vara. Och Biederman Ă€r den barnpsykiatriker som gett det tyngsta ”vetenskapliga stödet” till den katastrofala situationen, och till att 96 000 svenska barn (–17 Ă„r) förra Ă„ret fick psykiatriska droger av amfetamintyp.   Vi mĂ„ste fĂ„ undra om de ”influencers” som i TV dansar ut frĂ„n psykiatriska mottagningar, glada över sin nya ADHD-diagnos, fĂ„tt veta att de har en allvarlig sjukdom i hjĂ€rnans frontallob? Eller om de som i media framstĂ€lls som sĂ„ lyckliga över att ha fĂ„tt en ”förklaring” (genom diagnosen ADHD) med tillhörande amfetamin, fĂ„tt veta att de eller deras barn lider av en allvarlig, livslĂ„ng störning i hjĂ€rnan? Och Ă€n mer undrande blir vi över att den psykiatriska diagnostiken utvecklats till den grad att diagnosföretag numera kan konstatera denna mystiska, underliggande skada i hjĂ€rnan via ett digitalt möte.   Nej, vi kan vara sĂ€kra pĂ„ att ADHD-diagnosen, för dem som fĂ„r den, inte presenteras som en allvarlig störning i hjĂ€rnans frontallob. IstĂ€llet framstĂ€lls den, för att göra den likt en verklig sjukdom som diabetes, som en ”obalans i signalsubstanser” som rĂ€ttas till med ”ADHD-medicin”.   Eller helt enkelt med det pĂ„stĂ„tt förklarande: ”du har ADHD”. Ett namn. DĂ€r det hĂ€r citatet fĂ„ngar det mesta av spelet:   ”Det har alltid funnits en stark tendens att tro att allt som erhĂ„llit ett namn mĂ„ste vara ett ting eller ett vĂ€sen med en oberoende existens. Och Ă€ven om inget verkligt vĂ€sen som svarar mot namnet har hittats har man inte för den skull antagit att inget fanns, utan tĂ€nkt sig att det var nĂ„got alldeles sĂ€rskilt svĂ„rfattligt och mystiskt.” (John Stuart Mill)   Det finns inga krympta hjĂ€rnor hos dem som fĂ„r en ADHD-diagnos, det finns inga bevisade ”kemiska obalanser” som kan rĂ€ttfĂ€rdiga utskrivning av amfetamin. Det finns ett medicinskt klingande namn och det finns en lĂ„tsad vetenskaplig auktoritet hos de psykiatriker som delar ut beteckningen. Det Ă€r allt. Biederman i Göteborg Den underdĂ„niga publiken  vid Gillbergcentrum i Göteborg, dĂ€r Biederman 2015 presenterade data om att det som kallas ADHD, fick alltsĂ„ veta att tillstĂ„ndet berodde pĂ„ krympta hjĂ€rnor och frontallobsstörningar. De fick ocksĂ„ veta varför barnen ofta vill sluta med sin ”ADHD-medicin” efter ett tag.   I Biedermans vĂ€rld var skĂ€let förstĂ„s inte att barnen pĂ„ goda grunder ogillade effekterna och skadeverkningarna av narkotikan (”ADHD-medicinen”), utan barnens bristande förstĂ„nd. Med Biedermans ord: ”ADHD is a frontal lobe disorder. One of the consequences of a frontal lobe disorder is that you have very little insight 
 So the fact that a child or adolescent in his or her infinite wisdom decide to stop the treatment 
 is absence of insight not absence of illness.”   AlltsĂ„: “ADHD Ă€r en frontallobsstörning. En av konsekvenserna av en frontallobsstörning Ă€r att man har mycket liten förstĂ„else 
 SĂ„ det faktum att barnet eller den unge i sin oĂ€ndliga visdom bestĂ€mmer sig för att avsluta behandlingen 
 Ă€r en frĂ„nvaro av förstĂ„else inte en frĂ„nvaro av sjukdom.”   Den som i stĂ€llet lĂ€st verklig, oberoende forskning om hur barnen sjĂ€lva ser pĂ„ ”medicineringen” vet att de oftast starkt ogillar, för att inte sĂ€ga hatar, de narkotiska preparaten. (2, 3, 4) Vilket ocksĂ„ egentligen framkom (bild ovan) nĂ€r Biederman beskriver det största problemet  han har med ADHD-drogerna (Ritalin, Concerta, Elvanse): Barnen vill sluta med pillren! SĂ„ mĂ„nga som 80-90 % vill sluta med ”medicinen” inom ett Ă„r berĂ€ttar Biederman (försök fĂ„ det att gĂ„ ihop, den som kan, med de kĂ€nda pĂ„stĂ„endena frĂ„n ledande psykiatriker om att preparaten fungerar sĂ„  bra för runt 70 % av alla som tar dem). Det Ă€r sĂ„ uppenbart  frĂ„n forskning dĂ€r man frĂ„gar barnen, dĂ€r man tar ett barnperspektiv , att barnen vill sluta med pillren för att dessa saknar positiva effekter och ger mĂ„nga otrevliga skadeverkningar. Men barnpsykiatrins ledande företrĂ€dare skuldbelĂ€gger barnen och fritar pillren. Det Ă€r barnens sjukdom  som gör att de inte fattar hur otroligt bra   medicinen  (Ritalin, Concerta, Elvanse) Ă€r för dem . Det Ă€r barnens sjukdom – deras brist pĂ„ förstĂ„nd – som gör att ” följsamheten” Ă€r sĂ„ dĂ„lig. Även om Biedermans bisarra jĂ€mförelser med verkliga sjukdomar, som cancer och diabetes, Ă€r obehagliga nog, sĂ„ slĂ„r hans propaganda för narkotika till barn alla rekord. Det Ă€r svĂ„rt att tĂ€nka sig mer förnedrande uttalanden om de barn som fĂ„tt diagnosen ADHD Ă€n dem som Biederman levererade i föredraget. Det Ă€r dags för Sverige att leva upp till kraven i barnkonventionen och att sluta följa de barnfientliga rĂ„den frĂ„n psykiatrins hĂ€dangĂ„ngne* gudfader*. Det Ă€r dags för regeringen ta sitt ansvar och se till att barnens bĂ€sta sĂ€tts i första rummet, i enlighet med FN:s barnrĂ€ttskommittĂ©s rekommendationer. Det Ă€r dags att sĂ€tta stopp för den katastrofala utskrivningen av amfetaminpreparat till barn. Eller med andra ord nerdrogningen av barn.   (*Biederman avled 2023) 1. Special Nest, Biederman: "We must take ADHD seriously" , 1 december 2015.   2.  Olsvold, A, NĂ„r «ADHD» kommer inn dĂžren. En psykososial undersĂžkelse av barns, mĂždres og fedres forstĂ„else og opplevelse av ADHDdiagnose og medisinering, 2012, PhD-avhandling i psykologi ved Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo.   3. Olsvold, A, «Jeg er som vanlig» – Barns fortellinger om ADHD, Tidsskrift for Norsk psykologforening, 2014 https://www.psykologtidsskriftet.no/asset/article/2014/09/-Jeg-er-som-vanlig-Barns-fortellinger-om-ADHD/-Jeg-er-som-vanlig-Barns-fortellinger-om-ADHD.pdf https://www.psykologtidsskriftet.no/asset/article/2015/10/Barnas-egne-fortellinger-om-ADHD/Barnas-egne-fortellinger-om-ADHD.pdf   4. Breggin, P. R. (2014), The Rights of Children and Parents In Regard to Children Receiving Psychiatric Diagnoses and Drugs. Children & Society, 28: 231–241. doi: 10.1111/chso.12049 http://psychrights.org/Research/Digest/ChildrenYouth/RightsOf%20ChildrenAndParentsBreggin2014.pdf   För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

  • Den ena felaktigheten efter den andra – vad finns kvar av psykiatrins evidens?

    Det börjar bli tröttsamt. Skandal efter skandal, dĂ€r Ă€nnu en psykiatrisk "landmĂ€rkesstudie" visar sig vara mer av en kuliss Ă€n vetenskap. Som ett korthus byggt pĂ„ pressmeddelanden, selektiv rapportering och statistiska trollkonster. Man undrar: om vi fortsĂ€tter sĂ„ hĂ€r, vad finns egentligen kvar av psykiatrins pĂ„stĂ„dda evidensbas? Och hĂ€r kommer nu Ă€nnu ett par exempel som snuddar vid forskarfusk. Inte i form av rena falsarier kanske, men vĂ€l i form av det gamla hederliga tricket: att gömma undan det som inte passar, överdriva det lilla som ser bra ut, och sedan lĂ„ta lĂ€kemedelsindustrin skriva resten av historien. TvĂ„ av de viktigaste studierna som banade vĂ€g för den globala spridningen av SSRI – TADS och STAR*D – har nu fĂ„tt sina grundvalar raserade av omanalyser. Studie 1: TADS – nĂ€r Prozac lanserades till tonĂ„ringar Treatment for Adolescents with Depression Study (TADS), publicerad 2004, framstĂ€lldes som ett genombrott: Ă€ntligen en stor, statligt finansierad studie som visade att fluoxetin (Prozac) fungerade för ungdomar. Det blev snabbt en referenspunkt som styrde behandlingsriktlinjer vĂ€rlden över. Men en ny analys, baserad pĂ„ rĂ„data och genomförd med RIAT-modellen (Restoring Invisible and Abandoned Trials), vĂ€nder hela slutsatsen upp och ner. Det visade sig att fluoxetin inte hade nĂ„gon mĂ€tbar fördel jĂ€mfört med placebo efter 12 veckors behandling. De pĂ„stĂ„dda effekterna vid vecka 6 försvann nĂ€r man tittade pĂ„ slutresultaten. (1) VĂ€rre var att biverkningarna hade gömts undan. I den officiella rapporteringen talades det om att sjĂ€lvmordsrelaterade hĂ€ndelser var "sĂ€llsynta". Men i sjĂ€lva verket hade forskarna dolt eller felklassificerat 11 fall, vilket innebar att det totala antalet steg till 21 – inklusive sjĂ€lvmordsförsök och ett fullbordat sjĂ€lvmord. TvĂ„ tredjedelar av alla allvarliga biverkningar intrĂ€ffade hos de som fick fluoxetin. En annan analys i BMJ Open  avslöjade ytterligare manipulationer: patienter som försökte ta sitt liv under fluoxetin men hoppade av innan behandlingen slutade, bokfördes som placebopatienter. Biverkningar rapporterades bara om de var sĂ„ pass allvarliga att de ledde till sjukhusbesök eller pĂ„tagliga funktionsnedsĂ€ttningar – alla mildare, men för familjer ofta förödande, symtom ignorerades helt. Av 48 uppföljande publikationer nĂ€mnde bara Ă„tta biverkningar överhuvudtaget. Med andra ord: det som sĂ„ldes in som ett genombrott för ungdomspsykiatrin var i sjĂ€lva verket en studie dĂ€r data polerades till oigenkĂ€nnlighet. Utan dessa tricks hade Prozac sannolikt aldrig blivit förstahandsvalet för unga med depression. Om det ens tillĂ„tits pĂ„ marknaden. Studie 2: STAR*D – den stora depressionstudien som tappade bort verkligheten Om TADS var startskottet för fluoxetin bland ungdomar, sĂ„ var STAR*D (Sequenced Treatment Alternatives to Relieve Depression) kronjuvelen för vuxna. Den lanserades som den största antidepressivastudien nĂ„gonsin, finansierad med skattemedel i hundramiljonersklassen, och sades visa hur depression kunde behandlas steg för steg tills patienterna blev "friska". Resultatet spreds med buller och bĂ„ng: uppemot 70 % av patienterna skulle till slut ha uppnĂ„tt remission (Ă„terhĂ€mntning, om ej nödvĂ€ndigtvis friska). Men Ă€ven hĂ€r visade omanalyser att kejsaren var naken. De 70 procenten var en illusion, framrĂ€knad genom att man exkluderade tiotusentals data, Ă€ndrade definitioner av "framgĂ„ng" under resans gĂ„ng, och blundade för de höga avhoppen. En mycket snĂ€ll uppskattning skulle sĂ€ga 35% men i sjĂ€lva verket lĂ„g den verkliga remissionen pĂ„ omkring 3% – en siffra sĂ„ lĂ„g att det snarare indikerar att behandlingen misslyckades Ă€n lyckades. (2) STAR*D:s problem var inte bara kosmetiska utan grundlĂ€ggande. Forskarna hade brutit mot sitt eget protokoll, fabricerat en bild av behandlingsframgĂ„ng och lĂ„tit resultaten leva vidare i riktlinjer, förelĂ€sningar och industrisponsrade broschyrer. Studien som skulle vara det "slutgiltiga beviset" pĂ„ SSRI:s effektivitet har i efterhand blivit ett skolexempel pĂ„ hur man inte ska bedriva klinisk forskning. Slutsats: evidensens förfall NĂ€r man lĂ€gger ihop TADS och STAR*D blir bilden dyster. TvĂ„ av de mest inflytelserika studierna om SSRI visar sig vila pĂ„ selektiv rapportering, datamanipulation och metodologiska brister av det slag som grĂ€nsar till forskarfusk. FrĂ„gan blir dĂ„: om detta Ă€r grunden för den globala SSRI-vĂ„gen, vad Ă€r egentligen kvar? Hur mĂ„nga andra ”landmĂ€rken” inom psykiatrin stĂ„r pĂ„ lika ranglig grund? Eller för att uttrycka det satiriskt: kanske Ă€r psykiatrins vetenskapliga landskap inte en solid byggnad, utan mer ett tivoli – fullt av kulisser, spegelsalar och illusionstrick. Problemet Ă€r bara att det Ă€r riktiga patienter som betalar priset. (1)   https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/09246479251337879 (2)   https://www.madinamerica.com/2023/09/the-stard-scandal-scientific-misconduct-on-a-grand-scale/    För mer information gĂ„ till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin KommittĂ©n för MĂ€nskliga RĂ€ttigheter Box 6039 , 129 06 HĂ€gersten

bottom of page