Läkemedelsindustrin spenderade 280 miljoner dollar på lobbying år 2018
Man kan fråga sig hur Big Pharma kan ha så stor makt över samhället. Det finns två faktorer som förklarar det, makten över politiker, och makten över läkarna.
Vi skall börja med att granska makten över politikerna. Läkemedelsindustrin i USA spenderade totalt 280 miljoner dollar på lobbying år 2018 (2,6 miljarder kronor). 1440 lobbyister bearbetar USAs kongress intensivt. Närmare 30 miljoner dollar spenderas på marknadsföring (280 miljoner kronor).
Kan detta vara svaret på varför 70 procent av alla amerikaner använder minst en receptbelagd medicin, 20 procent använder fem, och spenderar 1162 dollar per år på mediciner – mest i världen – men är samtidigt ett av världens sjukaste välfärdsländer.
Ja, i själva verket var det totala beloppet som läkemedelsindustrin spenderade på lobbying år 2018 det högsta någonsin, över 280 miljoner dollar. (1).
De största utgifterna av läkemedelstillverkare för lobbying år 2018 inkluderar:
Pfizer, som spenderade 11,3 miljoner dollar.
Amgen, spenderade 10,9 miljoner,
Bayer 8,6 miljoner,
Merck 6,8 miljoner dollar,
Eli Lilly 6,7 miljoner dollar,
Roche 6,4 miljoner dollar,
Abbvie 6,1 miljoner dollar,
Novartis 5,9 miljoner dollar,
Sanofi 4,6 miljoner dollar,
GlaxoSmithKline 4,5 miljoner dollar,
AstraZeneca 2,8 miljoner dollar.
Och ca 400 bolag till.
Och detta är bara de officiella siffrorna. Under de senaste två decennierna har läkemedelstillverkare spenderat mer än 4 miljarder dollar på lobbying av USA:s kongress (37 miljarder kronor). Det har gett resultat. Nya mediciner slinker igenom prövningarna allt fortare. Biverkningarna uppvisar sig hos patienterna, inte vid de korta studierna. Experter säger att 90 procent av alla nya mediciner är meningslösa, det är bara business. De dämpar möjligen symtomen, men botar inget, förmodligen är det tvärtom, om man skall döma av resultatet då amerikanarna är sjukare än i de flesta välfärdsländer.
70 procent av alla amerikaner använder receptbelagda mediciner till ett värde av 1162 dollar per capita.
Kanada $807
Tyskland $766
England $497
Sverige $268*
Företagen kan sätta vilka priser som helst på mediciner, försäkringsbolagen betalar; allt trissas upp till ofantliga höjder. Insulinet kostar en diabetiker 53 000 kr per år. Det var därför Trump gick ut hårt med att sänka priserna på mediciner. Det verkar inte hjälpa så värst mycket. Big Pharma har ett järngrepp över samhället. Sedan att några hundratusen dör varje år från medicinerna är tydligen spill man får räkna med. Faktum är enligt undersökningar på John Hopkins att medicinska misstag i vården nu är tredje dödsorsaken efter cancer och hjärtsjukdomar. 9,5% av alla dödsfall i USA kopplas till medicinska misstag. (2)
Politikerna spelade en huvudroll i opioidkrisen
År 2016 när opioidkrisen redan hade tagit över 200 000 liv övertalades flera kongressmedlemmar av Big Pharma att övertala Justice Department och även Drug Enforcement Agency (DEA) att luckra upp lagarna för förskrivning av opioider så att det blev mer ”industrivänliga” lagar vilket senare underminerade DEAs försök att stoppa pillerflödet till svarta marknaden. Enligt Washington Post spenderades 102 miljoner dollar i lobbying (läs mutor) på detta. De nya lagarna det gjorde det omöjligt att försöka stoppa flödet av misstänkta narkotikatransporter.
Kanske Joseph T. Rannazzisi, som ledde den DEA-avdelningen som ansvarade för att reglera läkemedelsindustrins produktion av opioider fram till 2015, då den nya lagen trädde i kraft, sade det bäst:
"Läkemedelsindustrin, tillverkarna, grossisterna, distributörerna och apoteken har ett inflytande över Kongressen som aldrig skådats tidigare. Jag menar, att få Kongressen att godkänna en lag för att skydda sina intressen på toppen av en opioid-epidemi, visar mig hur mycket inflytande de har.”
Så man kan säga att den största faktorn till att opioidkrisen fortsatte, är att politikerna ändrade lagarna för förskrivning av opioider till förmån för industrin.
Sverige
Sverige har ingen öppen insyn vad det gäller lobbying som i USA. Därför är det omöjligt att veta vilka som påverkar våra politiker och hur. Vi vet dock att Anders Milton gick över till läkemedelsbolaget Pfizer tre dagar innan han avslutade sitt uppdrag som Nationell samordnare för psykiatrin. Det sista han sa var att han krävde att psykpatienterna skulle ta sin medicin. Lars Leijonborg gick över till Bristol-Meyers Squibb, och ett flertal andra riksdagsledamöter har också gått till läkemedelsindustrin som lobbyister. Å andra sidan fick ett läkemedelsbolag böta 90 000 kr för att ha bjudit ett antal läkare på middag utan vetenskaplig inriktning.
* uppskattat från beräkningen att statens kostnad för läkemedelsförmåner kommer att ligga på 22 miljarder 2019-02-14
I ett kommande nyhetsbrev kommer vi att avslöja hur många läkare som får ersättning från läkemedelsindustrin – och hur det påverkar utskrivningen av mediciner.
(2) “Study Suggests Medical Errors Now Third Leading Cause of Death in the U.S.,” Johns Hopkins Medicine. May 3, 2016.
Anderson, P. and Twonsend, T., “Preventing high-alert medication errors in hospital patients,” American Nurse Today. May 2015; 10(5): 18-23.
Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039
129 06 Hägersten
