Socialstyrelsens rapport om unga kvinnor och självskador – vart tog psykofarmakan vägen?

Pressmeddelande KMR
11 minutes ago
4 min read

Socialstyrelsen rapporterade i januari 2026 att antalet unga kvinnor som vårdas på sjukhus för avsiktlig självskada fortsätter att öka. Bland flickor i åldern 12–15 år har antalet som sjukhusvårdats för självskada fördubblats sedan 2015. Även bland unga kvinnor 16–19 år har utvecklingen gått åt fel håll. Men de har lämnat den viktigaste frågan obesvarad.

Rapporten fokuserar främst på hur vården följer upp dessa patienter efter självskadan. Men en fråga lämnas nästan helt obesvarad: vilken roll spelar de psykiatriska läkemedel som många av dessa unga kvinnor redan behandlas med?

Denna kompletterande rapport av researchern Janne Larsson granskar just den frågan. Genom uppgifter från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister, Giftinformationscentralen och Folkhälsomyndigheten framträder en bild som författaren menar förtjänar betydligt större uppmärksamhet. (En utvidgad rapport med referenser kan läsas på nedanstående pdf.)

Endast två (2) biverkningsrapporter om alla dessa fall finns registrerade

hos Läkemedelsverket.

Under 2023 vårdades 2470 unga kvinnor mellan 12 och 19 år på sjukhus för avsiktlig självskada. När deras läkemedelsanvändning granskades visade det sig att en stor majoritet hade fått psykiatriska läkemedel före självskadan.

• Nästan sju av tio hade behandlats med antidepressiva och/eller ADHD-läkemedel innan de hamnade på sjukhus.

• Över sex av tio hade fått antidepressiva.

• Drygt en fjärdedel hade fått ADHD-läkemedel.

• Nästan en fjärdedel hade även behandlats med antipsykotika, de läkemedel som ofta används vid svårare psykiatriska tillstånd.

Man ser alltså att hela 69 procent (1711 av 2470) av alla unga kvinnor (12–19 år) som vårdats för avsiktlig självskada/suicidalt beteende under året 2023 hämtat ut/behandlats med antidepressiva och/eller ADHD-preparat innan intaget på sjukhus.

Men vi vet även att 593 av de 2470 (24%) vårdade kvinnorna (12–19 år) hade fått det tyngsta av psykiatrins arsenal, antipsykotika (neuroleptika) innan självskadan. Totalt 5238 kvinnor (10–19 år) hade fått antipsykotika år 2023 (ej med i ovanstående graf.)

Man ser också att ett psykiatriskt preparats skadeverkningar leder till ett ytterligare preparat, som i sin tur leder till ännu ett, vad Wall Street Journal kallar en ”Drug Cascade”. De skadeverkningar som antidepressiva ger bemöts med förskrivning av ADHD-preparat, eller tvärtom. Som sista steg bemöts skadeverkningarna med antipsykotika. Denna cocktail kan vara förödande.

Janne Larssons rapport pekar på att denna ytterst viktiga information saknas helt i Socialstyrelsens egna analyser. Trots att myndigheten redovisar ökningen av självskador diskuteras inte den kraftigt ökade användningen av psykofarmaka bland unga kvinnor under samma period. Vi vet ju att psykofarmaka och i synnerhet antidepressiva är självmordsframkallade och har därför i USA fått en så kallad ”Black Box Warning” – den allvarligaste varningen.

Giftinformationscentralens statistik väcker även frågor. Under 2023 registrerades hundratals fall där unga kvinnor tagits till sjukhus efter avsiktliga överdoser av antidepressiva eller ADHD-läkemedel. Antalet sådana fall har ökat kraftigt under senare år, i takt med att förskrivningen av dessa preparat stigit.

Folkhälsomyndighetens rapport om avsiktliga förgiftningar bland unga visar en liknande bild. Bland de unga kvinnor som slutenvårdades för självskada hade majoriteten hämtat ut psykofarmaka kort tid före händelsen. Många hade dessutom haft kontakt med psykiatrin året innan.

Rapportens författare menar att detta borde ha utlöst omfattande utredningar av möjliga samband mellan läkemedelsbehandling och självdestruktivt beteende. I stället pekar han på att så gott som inga biverkningsrapporter har skickats in till Läkemedelsverket.

Endast 2 fall av biverkningar rapporterade

När politiker och journalister frågar Läkemedelsverket om hur många rapporter om självdestruktiva/suicidala handlingar som inkommit till myndigheten från läkare, för 2023, om unga kvinnor 10–19 år - så blir svaret två. Två (2) fall av 2470 självdestruktiva handlingar, självskada efter behandling med antidepressiva/ADHD-preparat.

Trots att tusentals unga kvinnor behandlats med antidepressiva före självskadehändelser och trots hundratals registrerade överdoser i självdestruktivt syfte, rapporterades endast två fall som misstänkta läkemedelsbiverkningar. Författaren menar att detta skapar en situation där myndigheterna i praktiken saknar data om eventuella läkemedelsrelaterade skador och därför heller inte kan utvärdera riskerna på ett tillförlitligt sätt.

Rapporten riktar också kritik mot det som beskrivs som en kultur inom myndigheter och psykiatri, närmast en institutionell korruption, där fokus ligger på att behandla symtom, medan frågor om läkemedlens egna skadeverkningar hamnar i bakgrunden. Författaren menar att patienter ofta får flera olika psykiatriska läkemedel samtidigt när nya problem uppstår, vilket kan leda till en växande läkemedelskedja där allt fler preparat läggs till.

Som exempel nämns internationella rapporter om unga patienter som först fått ADHD-läkemedel, därefter antidepressiva och senare ytterligare psykiatriska läkemedel för att hantera nya symtom och biverkningar.

Slutsatsen i Janne Larssons rapport är att Sverige redan har de register och tekniska system som krävs för att undersöka dessa frågor mer noggrant. Genom att koppla samman uppgifter från patientregistret, läkemedelsregistret och biverkningsrapporteringen skulle det vara möjligt att systematiskt följa upp allvarliga självskador och självmord under pågående behandling med psykofarmaka.

Författaren efterlyser därför ett nationellt system där varje allvarlig självskada under pågående behandling med antidepressiva, ADHD-läkemedel eller andra psykofarmaka automatiskt utreds och rapporteras. Enligt rapporten är den avgörande frågan inte om Sverige har möjlighet att göra sådana analyser – utan om myndigheterna är villiga att göra det.

Rapportens centrala budskap är att den snabba ökningen av självskador bland unga kvinnor inte kan förstås fullt ut utan att också granska den omfattande användningen av psykofarmaka. Författaren menar att detta är en faktor som hittills fått alltför lite uppmärksamhet i de offentliga utredningarna och att en öppen och oberoende granskning därför är nödvändig.

Ref: https://jannel.se/RapportUngaKvinnorSjalvskadaPsykofarmaka.pdf