Psykiatrin och det sanslösa våldet

Med anledning av senaste tidens vansinnesdåd, med pilbågsmannen i Norge, mordet i Rissne och överfallet i Lycksele med flera, där alla haft kontakt med psykiatrin innan morden, kan det vara på sin plats att presentera ett orsakssammanhang. Det har förekommit en mängd vansinnesdåd med en mängd spridda anledningar under åren, men det finns en gemensam nämnare.

KMR i USA, (Citizens Commission on Human Rights – CCHR), har undersökt och samlat in nationell och internationell information om psykiatriska droger som kopplats till skolskjutningar och andra vansinnesdåd sedan 1989.

Det visar sig att de som använde psykiatriska droger har begått över 40 skolskjutningar och/eller skolrelaterade våldshandlingar. Det resulterade i 175 skadade och 82 döda. (1) Det har även förekommit en hel del skolskjutningar efter detta, flera hundra som andra dokumenterat.

Tiotusentals sanslösa våldshandlingar har begåtts av personer som använt psykdroger av något slag, främst antidepressiva SSRI-medel men även ADHD-amfetamin. Majoriteten har inte haft någon historia med våld innan.

Många anledningar till det sanslösa våldet och skolskjutningar har presenterats i media, men oftast förbises det viktigt faktumet – att användningen av psykiatriska droger kan få en viss procentandel av dessa användare att begå våldshandlingar. Med tanke på hur många miljoner som använder psykiatriska droger blir siffran skrämmande hög.

En rapport från American Journal of Psychiatry uppskattar att 3,5 procent av alla Prozac-användare var i riskzonen för våldstendenser. 13-14 procent av alla amerikaner (45 miljoner) använde SSRI-medel år 2020. 3,5 procent av dessa utgör ca 1,6 miljoner människor av totalt 45 miljoner användare som alltså kan bli våldsbenägna eller självmordsbenägna, eller bara allmänt galna. Över en miljon svenskar använder SSRI-medel. Det utgör potentiella 35 000 våldsverkare

Tappar impulskontrollen

Man kan fråga sig vad det är som gör vissa personer våldsbenägna som använder psykiatrins droger. Enligt forskare så är det att personen tappar impulskontrollen och konsekvenstänkandet. Vanliga människor har kvar sina sociala spärrar och förstår varthän det leder om de tillgriper våld. Sanslöst våld har inget uppenbart motiv. Många användare blir aggressiva utan att tillgripa våld, men steget är inte långt.

Helena, 5 år, i Bergsjön i Göteborg, blev strypt och skändad av sin mamma. Efter ett stort pådrag efter mördarna riktades misstankarna mot modern som erkände dådet. Vad som framkom senare var att hela familjen; modern och de tre barnen, samtliga fick psykiatriska droger. Modern erkände att drogerna släppt på spärrarna.

Kurt var 18 år när han sköt ihjäl sin pappa. Till polisen sa han:

”Jag var på Prozac … det förväntades lugna ner mig, men sedan jag började med det så var det något som oroade mig, det oroade mig extremt … Jag agerade helt annorlunda … jag tillbringade halva tiden i trans. Jag insåg inte att jag gjort det [skjutit] förrän efteråt, och då fattade jag. Det låter kanske underligt, men det kändes som någon annan, som om jag inte hade kontroll över vad jag gjorde; som om jag lämnades där hållande en pistol. Det kändes som om någon annan sköt honom.”

Kurt hade varit 17 dagar på Prozac och aldrig haft några våldsutbrott

innan. Efter skottet gjorde han en vansinneskörning med sin bil och kraschade

den mot en mur. Ett tag innan mordet hade han även slagit sin flickvän.

Tiotusentals rapporter om våld

Enligt CCHR är en undersökning av kopplingen mellan psykiatrins droger och våld sedan länge eftersläpad när man tar i beaktande att mellan 2004 och 2012 fick amerikanska läkemedelsverkets (FDAs) säkerhetsinformation och rapportsystem för biverkningar, känt som MedWatch, ta emot svindlande 14 773 rapporter om psykiatriska droger som direkt framkallade våldsamheter, inklusive 1531 fall av mordtankar/mord, 3287 fall av mani och 8219 fall av aggression.

Men då får man tänka på att bara några få procent av alla biverkningar rapporteras. Officiellt sett räknar man med 1-10 procent, enligt FDA själva. (2)

Dessa påstås vara ”säkra” psykiatriska droger som förskrivs till oroliga och deprimerade individer, inklusive barn, men som kommer med den allvarligaste varningen på etiketten, Black Box-varning, som öppet anger biverkningar som kan leda till mord, självmord, mani och våld.

Det är svårt att förstå hur media kan missa detta och istället framföra orsaker till skolskjutningar som musik, kamrater, TV, med mera. Vapen är det mest populära argumentet. Visst, har man så tillgång till vapen som i USA med 300 miljoner skjutvapen i omlopp, så blir det lätt en katastrof. Men fortfarande måste någon trycka av.

En Black Box-varning är den striktaste möjliga etiketten som FDA kan sätta på ett läkemedel eller medicinsk utrustning för att varna människor om att allvarliga säkerhetsrisker, inklusive livshotande faror, är förknippade med läkemedlet.

35 antidepressiva preparat kommer med dessa varningar, med ytterligare klasser av psykiatriska droger utmärkta med över 409 varningar.

Trots dessa alarmerande offentliga varningar, så ökade recepten för psykiatriska droger i USA från 1999 till 2013 med 117%, vilket resulterat i en ökning av dödsfallen med 240%.

CCHR:s dokumenterade och uppmärksammade undersökning visade att 76 procent av 211 personer som begått våldsdåd fått någon form av psykiatrisk behandling/droger innan våldet. Och att de inte var våldsamma innan kontakten med psykiatrin.

När man läser lovorden över de antidepressiva ”lyckopillren” i media får man lätt uppfattningen att de är ofarliga. Det rimmar dåligt med uppgifterna att över 500 amerikaner per år fick söka sjukhusvård efter en antidepressiv-associerad psykos/mani.

USA är inte det enda landet som har rapporterat det alarmerande sambandet mellan psykiatriska droger och våld.

Sverige

KMR skickade in information till svenska Läkemedelsverket redan 1991, när Prozac skulle registreras i Sverige. Sammanlagt 130 sidor, bland annat från amerikanska läkemedelsverket (FDA), som visade att tusentals våldsdåd och självmord hade begåtts på bara några år i USA efter att det första SSRI-medlet (Prozac) registrerats och att det fanns 27 dödsfall kopplat redan innan Prozac registrerades i USA. ”Ingen anledning till oro”, blev svaret från Läkemedelsverket.

En svensk/engelsk studie som publicerades 2015 och som var baserad på 856 493 individer (i Sverige) som fick antidepressiva SSRI medel, visade kliniskt en ökning av våldet i gruppen som fick antidepressiva, kontra en kontrollgrupp av personer som inte tog några antidepressiva medel. Helt klart var att SSRI-preparaten ökade våldsbrotten. Bland ungdomar 15-24 år ökade risken med hela 43 procent. (3)

Rättsmedicinalverket gjorde en undersökning mellan 1993 och 2002. De fann att var tredje förövare som åtalats för mord eller dråp, har haft kontakt med den psykiatriska vården dagar eller veckor före gärningen. Detta gällde alltså enbart mord/dråp. Inte våldsgärningar i övrigt. Ett exempel:

• Den annars mycket populäre skolbusschauffören från Värmland backade på en bil med norrmän, som fått fel på sin bil, mitt på vägen – fyra gånger. Därefter tände han eld på deras bil. De flydde in i skogen, en bröt benet. Chauffören som använt psykdroger kom inte ihåg någonting av händelsen. Därefter stod han åtalad, lika förvånad och chockad som norrmännen.

Brottsförebyggande rådet (Brå) gjorde en studie på 800 personer som utövat dödligt våld under åren 2007 till 2017. Av dessa hade fyra fall av tio haft kontakt med psykiatrin under det senaste året. Medeltiden för besök var 1-2 månader. Någon möjlighet att förutse framtida brottslighet finns däremot inte, säger Brå:s utredare. Nej, det har de rätt i. Psykiatrin kan inte det, men de framkallar det.

Ingen utredning av våldsdåd i övrigt utfördes, vilket skulle öka procenttalet väsentligt. (4)

• Har de varit inne i den psykiatriska svängen länge slår det ofta helt snett, som för den 27-årige man som 2007 mördade sin 12-åriga styvdotter med 30 hugg och sedan våldtog och knivskar hennes 13-åriga kompis i Västerhaninge.

Var tredje patient inom rättspsykiatrin begår nya brott, oftast grova våldsbrott, samtidigt som de är intagna, visar en undersökning från Socialstyrelsen som följt 700 personer från rättspsykiatriska kliniker i 3,5 år. Undersökningen visar även att var femte person begår nya brott efter att de skrivits ut från rättspsykiatrisk klinik. (SR, P4 Dalarna)

• Ett exempel är mordet i Rissne i januari i år där en man mördades vid en bankomat. En 20-årig man anhölls efter att ha varit på rymmen från rättspsyk.

En annan undersökning visade att hela 86 procent av alla personer som begått självmord anmälda enligt Lex Maria år 2007 hade fått psykofarmaka. 66 procent hade fått antidepressiva medel. Inte en enda biverkningsrapport skrevs.

68 % av de unga kvinnor (15-24) som tog livet av sig år 2013 gjorde det under inverkan av psykofarmaka, främst antidepressiva.

Vi kan också passa på att nämna Anna Lindhs mördare Mijailo Mijailovic, som berättade för en medfånge som fått bra kontakt med honom, att han inte hade planerat att döda Anna Lindh, att det var psykdrogerna som var orsaken. Han sade att han ”åt för mycket Rohypnol och visste inte vad han gjorde.” (AB 2008-04-06)

Hennes man, Bo Holmlund, sade till tyska tidningen Stern några månader efter mordet:

”Jag anser att det i Sverige finns två samhällsfientliga saker. Motorcykelgängen och nazisterna är det ena, psykiatrin det andra.

• Och så har vi vansinneskörningen i Gamla stan, mannen med järnspettet, mannen med samuraijsvärdet, Svartenbrandt, Quick, Zetreus och Christer Pettersson med flera.

Ett annat exempel publicerades 2016 av professor Jari Tiihonen, vars forskargrupp analyserade användningen av receptbelagda läkemedel för 959 personer som dömts för ett mord i Finland.

Pekka-Eric Auvinen som dödade åtta i en skola i Finland hade själv publicerat meddelanden om att de psykiatriska drogerna gjorde honom aggressiv.

Det visade sig att ”användningen av mediciner som påverkar det centrala nervsystemet är i synnerhet kopplade till ökad risk för att begå ett mord [såsom] vissa bensodiazepiner och opiatiska smärtstillare.

”Jag tror att dessa kemiska substanser påverkar impulskontrollen hos personen,” var dr Tiihonens slutsats.

Lugnande medel medförde 45 procents ökad risk för mord och antidepressiva 31 procent. Använde man mer än ett preparat ökade det risken markant för att begå mord. (5)

En studie i England undersökte risken för ökat våld i samband med antidepressiva. Med GSK:s Paxil (paroxetin) var chansen att barn med diagnosen tvångssyndrom, skulle begå våldshandlingar 17 gånger större. Med Pfizers Setralin var chanserna att deprimerade barn skulle uppleva aggression, självmordstankar eller självmordsförsök sju gånger högre än placebogruppen. (6)

Det engelska läkemedelsverket MHRA fick under bara tre år se en ökning av anmälningar om aggressioner från Paxil från 121 till 211 fall.

Efter att BBC sände ett TV-program om antidepressiva fick de 1374 mails från TV-tittare, främst patienter, varv de flesta berättade om självskadeimpulser och våldstendenser.

• Studien berättar om en 60-årig man med depressioner/ångest utan självmords- eller våldstendenser. Han fick Prozac och blev agiterad. Därefter Paxil. Två dagar senare sköt han ihjäl sin fru, sin dotter och sitt nio månaders barnbarn, därefter sig själv.

I en senare rättegång anstiftad av svärsonen dömdes läkemedelsbolaget till 80 procent ansvarigt för dåden. En opublicerad studie från läkemedelsföretaget visade på aggression hos 80 patienter, varav 25 med allvarlig aggression.

• En 74-årig man hade fått flera depressiva perioder men inga våldsamheter. Vid senare tillfälle fick han Zoloft men reagerade kraftig på det, varmed det sattes ut, och han fick Setralin. Han tog fyra doser. Morgonen därpå ströp han sin fru och planerade sitt eget självmord, men ringde polisen istället. Domstolen frigav den nu 78-åriga mannen efter att ha hört om behandlingen.

Dokumenterade kopplingar

Dessutom finns det ständiga och mycket viktiga anekdotiska bevis som kopplar psykiatriska droger till våld på webbplatser som AntiDepAware.co.uk, SSRIstories.net och SSRIstories.org, vilka har rapporterat många tusen fall med antidepressiva bakom mord, självmord och våldsdåd sedan början av 2000-talet.

Berättelser från och om patienter och anhöriga är mycket viktiga. Studier av forskare kommer inte att hantera situationen. Vad som fick myndigheterna att dra in neurosedyn (ett sömnmedel/lugnande som användes av gravida) på 1960-talet var berättelser från föräldrar om att deras barn föddes vanskapta utan armar och ben. 10 000 barn blev vanskapta internationellt. Läkare slog larm, forskare försvarade det, men det var först när föräldrar visade upp sina vanskapta barn i media som det drogs in.

Psykiatrins droger orsakar inte synbara skador, men däremot mentala skador som andra får lida av. Många av dessa utgör hemska berättelser.

• 38-åriga Samantha hade sökt hjälp länge men fick bara mer och fler mediciner. Den 26 december 2018 dränkte hon sina två tvillingbarn i badkaret.

• 19-åriga frisörstuderande Kia hängde sin 2-åriga son och sig själv efter att ha fått antidepressiva- Hennes mor rapporterade om ”betydande biverkningar”.

Studien beskriver sju liknande fall.

Bekräftat våldsframkallande

Tidningen Times hänvisar till en studie i PLoS One, en site för vetenskaplig forskning, som är baserad på biverkningsregistret hos FDA där man identifierat en mängd olika mediciner och psykiatriska droger med kraftigt ökad risk för våldsamt beteende. (7)

Majoriteten av de våldsframkallande medlen är de psykiatriska drogerna, främst antidepressiva medel och ADHD-droger. Här är några av dem och hur många gånger(x) de ökar risken för våldsbenägenhet:

Effexor 8,4x (antidepressiva)

Luvox 8,4x (antidepressiva)

Halcion 8,7x (bensodiazepiner)

Strattera 9x (för ADHD)

Amfetamin 9,6x (för ADHD)

Seroxat 10,2x (antidepressiva)

Paxil 10,3 (antidepressiva)

Prozac 10,9x (antidepressiva)

Tidningen Telegraph avgjorde saken i januari 2016 med rubriken ”Antidepressiva kan öka risken för självmord”. Den största granskningen någonsin med en analys av de 70(!) vanligaste antidepressiva medlen som involverade 18 000 människor, fann att läkemedelsbolagen inte rapporterat biverkningar och även dödsfall som kopplats till deras antidepressiva. Dessutom fann de en fördubblad risk för självmord och aggressivt beteende. Samma månad som Telegraph publicerade artikeln fastställdes 35 självmord (i England) som direkt kopplades till antidepressiva medel vid obduktioner. Året innan fastställdes 450 självmord. (8)

Se också den i tidskriften BMJ publicerade Cochranestudien, där slutsatsen var: … in children and adolescents the risk of suicidality and aggression doubled.” Antidepressiva fördubblar risken för självmordsbenägenhet och aggression hos barn och ungdomar. (9)

En studie som publicerades i National Center for Health Research visade att barn och ungdomar som använde antidepressiva medel var dubbelt så benägna att ha självmordstankar eller försökte begå självmord jämfört med patienter som fick sockerpiller. Amerikanska läkemedelsverket FDA utfärdade 2004 en varning att dessa piller kunde öka självmordstankar och beteende. (10)

Enligt en rapport som publicerades i Journal of American Medical Association (JAMA), så hade procentandelen amerikaner på antidepressiva medel, nästan fördubblats, mellan 1999 och 2012, från 6,8 % till 13 %. (11)

Självmorden i USA ökade med 35% från 1999 till 2018.

Enligt tre stora meta-analyser (övergripande granskning av alla studier i ett visst ämne) betydde mer psykiatrisk behandling fler självmord. (12)

Och till sist. En helt ny undersökning i Sverige visar för första gången att statistiken över förskrivningen till unga kvinnor, kopplat till självmordsstatistiken, kopplat till toxikologiska undersökningar, där man 2019 uppmätte den högsta andelen antidepressiva någonsin i blodet hos de unga kvinnorna som begått självmord. (13)

KMR var de enda som publicerade den. Ett par månader senare kom det en ytlig ”granskningsundersökning” från psykiatriker på KI som hävdade att självmorden minskar på grund av antidepressiva. Den fick uppmärksamhet i alla stora media.

Det existerade inget sanslöst våld och skolskjutningar i USA och övriga länder före mitten av 1950-talet då de första psykiatriska drogerna såg ljuset. Det fanns dock miljontals skjutvapen i omlopp i USA, många tuffa ungar hade med sig vapen i skolorna som de visade upp, men inga skolskjutningar inträffade. En bit in på 1960-talet började det sanslösa våldet att öka, då psykiatrins droger introducerades, för att eskalera rejält efter 1990-talet då SSRI-medlen och ADHD-drogerna kom. Resten är historia.

Psykiatrin fungerar inte! När skall media och politiker vakna upp?

Referenser:

AntiDepAware.co.uk

SSRIstories.net

SSRIstories.org,

(1) https://www.cchrint.org/school-shooters/

(2) https://www.accessdata.fda.gov/scripts/cderworld/index.cfm?action=drugsafety:main&unit=1&lesson=1&topic=8&page=4

(3) https://www.theguardian.com/world/2015/sep/16/study-finds-young-people-on-antidepressants-more-prone-to-violence

https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.1001875

https://www.theguardian.com/society/2004/sep/21/medicineandhealth.lifeandhealth

(4) Dödligt våld och psykisk ohälsa – Rapport 2020:7 (Brå)

(5) https://www.medicaldaily.com/painkillers-and-anti-anxiety-meds-linked-increased-risk-homicide-antidepressants-not-335876