Myten om depression och hjärnkemikalierna
Depression är ingen sjukdom i sig, det är ett symtom på att något är fel i personens liv som behöver åtgärdas. Det är den mentala motsvarigheten till fysisk smärta. Myten om depression som en sjukdom har skadat individer och samhälle ofantligt. Miljontals människor världen över tar idag antidepressiva medel i hopp om att bli av med, inte bara djup depression, utan nu även irritation, sorg och allehanda emotionella tillstånd som uppstår ur livets turbulens, men som sjukförklarats av psykiatrin.
Psykiatrins grundläggande tes är att depression är en sjukdom som orsakas av en kemisk obalans i hjärnan och som kan botas med en kemisk fix.
Problemet är bara att depression inte är en sjukdom och inga blir botade men allt fler blir beroende av denna kemiska slöja, till enorma kostnader och problem för samhället. Det finns inga som helst bevis för att deras tes om kemisk obalans håller i verkligheten. Den har avfärdats gång på gång som en vetenskaplig myt, påhittad av läkemedelsbolagens PR-avdelningar.
Under fem decennier har INTE EN ENDA studie bevisat att depression orsakas av en kemisk obalans av serotonin.
För vad är en ”normal” kemisk balans? Ingen vet. De fluktuerar allteftersom personen möter situationer i livet. Man kan inte mäta kemikalierna i en levande hjärna, då måste man göra en biopsi, och det är inte så bra, sade amerikanska psykiatriförbundets talesman i TV. Och OM det skulle finnas en obalans så säger det inget om orsaken. Det kunde lika gärna vara depressionen som orsakade detta. Hönan eller ägget. Det kan lika gärna vara tankens kraft över kroppen – inget nytt. Psykiatrin visar dock upp färgglada hjärnkartor och hävdar som bevis: ”Här är det grönt och där är det rött!” – men det är också allt det visar. En röntgenplåt visar ett brutet ben, men inte vad som orsakade det.
Men – kemisk obalans i hjärnan låter vetenskapligt och var en tes som etablerades och backades upp flitigt av media (annonspengar) när ”lyckopillret” Prozac lanserades. Desperata människor köpte gärna detta argument då orsaken lades över på en ”felaktig hjärna” som de inte kunde rå för eller ta ansvar för, till skillnad från andra faktorer i sitt liv som man kunde göra något åt.
Läkarna skriver ut antidepressiva åt allt möjligt, ofta depressioner på grund av konstanta fysiska smärtor, cancer eller sorg efter avlidna anhöriga. Idag blir man sjukförklarade efter två veckors sorg efter dödsfall. Men efter ett tag inser de flesta att den kemiska slöjan inte hjälper, men då har de redan blivit beroende av det lilla pillret. Antidepressiva är oerhört svårt att sluta med. Utsättningsbesvären blir alltför jobbiga och man fortsätter hellre att knapra piller år ut och år in. Problemet blir att man till slut låser fast depressionen och de underliggande problemen – och, säger psykiatriprofessor Thomas Szasz, då blir det kemiska lilla pillret det som verkligen ändrar på hjärnkemin. Personlighetsförändringen blir markant och permanent och man har glömt bort vem man egentligen var. Anhöriga och vänner känner inte igen en.
Vad orsakar depression
En meta-analys* från 2009 undersökte journalerna hos över 14 000 deprimerade patienter, letade efter ett orsakssamband mellan serotoninfaktorer (kallad 5-HTTLPR), stressande livshändelser och risk för depression. I denna omfattande genomgång av publicerade data och enskilda fallhistorier drog forskarna slutsatsen att det inte fanns någon koppling mellan lågt serotonin och depression. Snarare var det antalet stressiga livshändelser som var signifikant associerad med depression. (1)
Och vad ligger bakom stress? I första hand förtryck av någon aspekt i livet. Mobbning, arbetsförhållanden, ekonomiska faktorer, äktenskapssituationer, traumatiska händelser, viruspandemier och nedstängningar. Allt till ett ständigt bombardemang av dåliga nyheter i media. Man tappar hoppet.
Inga blir bättre
Om nu serotoninhalten var orsaken till all depression, hur kommer det sig då att ingen blir bra eller bättre med antidepressiva. Närmare en miljon tar antidepressiva i Sverige och 20 miljoner i USA och lika många i övriga västvärlden. Sverige är värre än USA per capita. Antalet ökar ständigt, närmast exponentiellt. Det har ingen effekt alls på antalet deprimerade, faktiskt tvärtom. Och det finns det studier på.
Undersökningar av personer som tar antidepressiva, jämfört med de som inte tar det, har visat att ökningar av receptutskrivningar resulterar i ökning av allvarligheten och förlängningen av depressioner.
En kanadensisk meta-analys mätte effekten av antidepressiv behandling på den kanadensiska befolkningen, speciellt effekten av antidepressiva på varaktigheten av depressiva episoder och återfallsfrekvensen. Resultaten visade att depressiva perioder varade längre för de som använde antidepressiva än för icke användare och inträffade allt oftare. Inget som psykiatrikerna pratar högt om. Forskarna kom fram till, trots den rådande inställningen inom psykiatrin att depression är underbehandlad, att det existerar ett markant behov av att adressera ”bristen på epidemiologiska bevis som bekräftar fördelar hos befolkningshälsan genom ökad antidepressiv behandling. (2)
”Men jag har ju blivit bättre!” eller ”Jag vet folk som har blivit bättre” är det någon som säger. Men av vad? Flera undersökningar visar att antidepressiva inte är bättre än placebo (sockerpiller). Vad det än är som lyfter människor, så kommer det inte från pillren, det kommer inifrån dem själva – tankens kraft är starkare än hjärnkemikalier.
För att återigen betona denna punkt: det finns ingen standardiserad medicinsk test som kan verifiera att kemisk obalans i hjärnan av transmittorämnen orsakar depression. Inte heller finns någon etablerad normal nivå. Att då tro att vissa kemikalier kan återföra en deprimerad person till ett ”normalt” tillstånd är en myt som måste slås hål på om vi skall kunna hantera den psykiska ohälsan.
Alternativen
Några ord om alternativen. Det finns lika många alternativ som det finns orsaker till depression och det finns inte utrymme för att täcka dessa här. Vi nämnde några orsaker till depression såsom mobbning och förtryck. De går naturligtvis inte att medicinera bort – ändå görs det. Vi har traumatiska händelser, fysiska och mentala, som den absolut största orsaken till psykisk ohälsa i stort, men psykiatrikerna pratar inte längre med patienterna om sådana saker. De är inte utbildade till detta och vet inget om det. De har blivit kemister.
Kroppsliga/medicinska orsaker är en annan källa till depression. Man kan likna depression vid mental feber. Visst, man kan ta piller mot det, men det är som att tejpa för oljelampan i bilen. Haveriet är oundvikligt.
Inflammationer
Inte sällan är orsaken kroniska inflammationer i kroppen, även i hjärnan. Den medicinska litteraturen beskriver symtomen väl:
• Nedstämd
• Trögtänkt
• Undvikande beteende
• Förändrade perceptioner
• Metaboliska förändringar
Det är lätt att se hur detta kan förväxlas och diagnostiseras som ”depression”. Hjärndimma, ingen livslust, isolering, vill inte träffa vänner, agerar underligt etc. Det finns mätbara biomarkörer i blodet som visar på inflammationer i kroppen. Forskning har visat att i fall av melankolisk depression, bipolärt och postpartum depression så uppvisar blodtester biomarkörer (cytokiner), alltså tecken på inflammationer. (3) De i sin tur orsakar en dominoeffekt i kroppen genom att sänka kortisolkänsligheten – kroppens stresshormon som buffrar mot inflammationer. Dessa inflammationer går vidare och påverkar nervsystemet, särskilt vagusnerven som förbinder tarmarna med hjärnan. (4) Speciella celler i hjärnan blir alarmerade om faran och framkallar olika emotionella tillstånd såsom ångest och agitation. (5) Men eftersom ingen yttre fara är synbar och hanterbar genom detta alarmsystem kan resultatet lätt bli en inverterad depression istället. Då hjälper inga antidepressiva medel. Omläggning av kost och livsstil är effektivast.
Kemikaliebörda
Vi föds med en kemikalisk börda. År 2015 utfördes en studie på nyfödda. Man tog blod från navelsträngen på nyfödda bebisar från 10 sjukhus. Man fann totalt 287 olika kemikalier, med ett genomsnitt på 200 industrikemikalier och gifter i varje enskild baby. (6)
Hormonella problem
Vi har förutom detta hormonella problem med kortisol, östrogen, insulin och framförallt sköldkörteln. Kvinnor drabbas mest av sköldkörtelproblem– och det är flest kvinnor som använder antidepressiva. Sköldkörtelproblem är en stor orsak till depressiva symtom.
Men psykiatrikerna är inte där för att diagnostisera medicinska/kroppsliga problem. De är där för att skriva ut piller för en kemisk obalans som inte existerar, eller, om så, inte är orsaken till depression. Det är de kemiska pillren som orsakar obalans i hjärnan – det är de nämligen designade för. Hur någon tror att kemikalier skall hantera en depression är ofattbart.
Biverkningar
Några sista ord om biverkningar. Som vi skrev tidigare så visar sig antidepressiva förvärra psykisk hälsa. (2) Men det är inget psykiatrikerna berättar. Vanliga medicinska läkare som skriver ut 90 procent av alla recept, vet absolut inget om detta. Antidepressiva kan ge allvarliga och oåterkalleliga leverskador och är kraftigt underrapporterade (7).
Viktökning kanske inte låter så allvarligt om man är deprimerad, men viktökning ger metaboliska störningar, vilket i sin tur bidrar till depression.
En annan biverkning är sexuella dysfunktioner av olika slag, 40 procent lider av detta. (8)
Den mest undanskuffade biverkningen under alla dessa år är abstinensbesvär eller ”utsättningsbesvär” som läkarna blivit tillsagda att kalla det. Faktum är att de flesta antidepressiva är lika beroendeframkallande som opiater. (9) Det var först under 2019 som detta kom fram i ljuset, chockerande för många och ”Vad var det jag sa"! för användarna. De ger insomnia, ständiga influensaliknande symtom, obalans, förnimmelsestörningar, till och med hallucinationer.
En annan vanlig biverkning när man försöker sluta med pillren är ”Brain zaps” – en slags elektriska impulser, närmast elchocker – som utsöndras av hjärnan i ett försök att kalibrera för de borttagna kemikalierna, vilket i sig kan ge förlängda symtom som disorientering, obalans och tinnitus. (10)
Självmord
Självmord tror man inte skall orsakas av antidepressiva, men de flesta preparat har en varningstext om detta, och det gäller definitivt inte bara barn och ungdomar som det påstås. Att tro att risken slutar vid 24 års ålder är naivt. I USA ökade självmorden i USA med 240 procent mellan år 2000 och 2013. (11) Ökningen av antidepressiva var exponentiell under samma period.
En annan studie från 2015 fann en fyrfaldig ökning av självmord bland ungdomar som använde antidepressiva. (12)
Och enligt tre stora meta-analyser betydde mer psykiatrisk behandling fler självmord. (13)
En undersökning visar att 68 % av unga kvinnor (15-24 år) som begick självmord i Sverige gjorde det under inverkan av psykofarmaka, 41 % under inverkan av antidepressiva. (14)
Sanslöst våld
Den mest allvarlig biverkningen är det sanslösa våld som framkallas av antidepressiva. Tiotusentals sanslösa och mest bisarra våldshändelser har inträffat i samband med intag av antidepressiva, en dotter som började tugga på sin mor, en polischef som sköt ihjäl hela in familj och sig själv, en mor som rullade bilen med sina två barn inlåsta, i sjön – och tittade på när de drunknade. En mor som dränkte sina tre barn i badkaret, ett efter ett. Så håller det på. Faktum är det sanslösa våldet knappast existerade innan antidepressiva kom ut på marknaden. (15) Alla som använder antidepressiva blir naturligtvis inte aggressiva och begår våldshandlingar, men en tillräckligt hög procent för att skapa rubriker och löpsedlar i decennier. Det finns även en svensk stor studie som uppmärksammades internationellt, baserad på 856 493 personer som fått antidepressiva som visade en ökning av våld jämfört med personer som inte fått det. (16)
Ingen anledning till oro
KMR kallade dem ”mördarpiller” redan 1988 – och då hade det sanslösa våldet bara börjat. KMR skrev till Läkemedelsverket 1991 och uppmärksammade dem på det ökade våldet. Vi fick till svar att det var inget att oroa sig för, då läkemedelsbolaget Eli Lilly som tillverkade Prozac hade gjort en egen undersökning som visade att detta inte var ett problem. Därefter exploderade det sanslösa våldet – till ackompanjemang av utskrivningen av antidepressiva.
* Meta-studie: en övergripande studie av alla eller flera studier i samma ämne.
(1) Risch N, Herrell R, Lehner T, Liang K, Eaves L, Hoh J, Griem A, Kovacs M, Ott J, Merikangas KR. Interaction Between the Serotonin Transporter Gene (5-HTTLPR), Stressful Life Events, and Risk of Depression. A Metaanalysis. JAMA. 2009; 301(23): 2462–2471. doi:10.1001/jama.2009.878.
(2) Scott B Patten. The impact of antidepressant treatment on population health:synthesis of data from two national data sources in Canada. Population Health Metrics.20042:9. https://doi.org/10.1186/1478-7954-2-9
(8) Sexual side effects of antidepressants.Rothschild AJ. J Clin Psychiatry. 2000; 61 Suppl 11(): 28-36
SSRI-associated sexual dysfunction. Balon R. Am J Psychiatry. 2006 Sep; 163(9):1504-9; quiz 1664
(12) https://content.iospress.com/articles/international-journal-of-risk-and-safety-in-medicine/jrs0645.
https://www.researchgate.net/publication/26713983_The_Relationship_Between_General_Population_Suicide_Rates_and_Mental_Health_Funding_Service_Provision_and_National_Policy_a_Cross-National_Study
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
