Läkemedelsindustrins miljardböter – över 1290 miljarder kronor i 1366 sanktioner
Bedrägerier, mutor, olaglig marknadsföring och vilseledande uppgifter om läkemedel. Världens läkemedelsjättar har gång på gång tvingats till miljarduppgörelser med myndigheter och domstolar. Enbart i USA uppgår de registrerade ekonomiska straffåtgärderna sedan år 2000 till svindlande 129 miljarder dollar – motsvarande omkring 1290 miljarder svenska kronor. Bland de mest uppmärksammade fallen finns flera av världens största tillverkare av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel som även agerar i Sverige.
Det handlar inte om någon enstaka skandal. Enligt den amerikanska databasen Violation Tracker har läkemedelsindustrin sedan år 2000 samlat på sig 1366 registrerade sanktionsärenden med ett sammanlagt exakt värde av 129 020 551 837 (129 miljarder) dollar, fördelade på 1 366 ärenden, sedan år 2000. (1) Bakom siffrorna finns välkända företag som Johnson & Johnson, Pfizer, GlaxoSmithKline, Merck, Eli Lilly, AstraZeneca och flera andra läkemedelsjättar. Böterna ger dock ingen förändring. För det är ändå små belopp jämfört med inkomsterna hos 35 av de största tillverkarna. Mellan år 2000 till 2018 uppgick nettovinsten till 1900 miljarder dollar.
Överträdelserna omfattar bland annat olaglig läkemedelsmarknadsföring, bedrägerier mot offentliga sjukvårdssystem, mutor, konkurrensbrott och brott mot säkerhetsbestämmelser. I sammanställningen ingår även civilrättsliga förlikningar och skadeståndsärenden.
Det är 129 miljarder dollar i registrerade ekonomiska sanktioner och uppgörelser – en anmärkningsvärd summa för en industri vars produkter används av miljontals patienter.
Men den viktigaste frågan är kanske inte hur mycket läkemedelsindustrin har fått betala – utan varför så många stora uppgörelser har behövts från första början. Och nästa fråga är hur de tillåts fortsätta år efter år med överträdelser utan tillräckliga åtgärder, utan att någon eller några i ledningen får ta personligt ansvar. Som det är nu så har läkemedelsbolagen bara lagt in böterna i budgeten. Patienterna är ändå de som i slutet får betala allt, både bokstavligt och bildligt.
Läkemedelsjättarna med miljardbelopp i sanktioner
Johnson & Johnson toppar den amerikanska sammanställningen med drygt 25 miljarder dollar. Därefter följer GlaxoSmithKline med 11,8 miljarder, Pfizer med 11,3 miljarder, Teva med 10,8 miljarder och Merck med 10,7 miljarder dollar. Majoriteten handlar om säkerhetsrelaterade brott.
Purdue Pharma, företaget bakom det starkt beroendeframkallande smärtstillande läkemedlet OxyContin, har registrerade sanktioner på över 10 miljarder dollar. Företagets roll i den amerikanska opioidkrisen har lett till omfattande rättsprocesser.
Det mest uppseendeväckande är kanske inte bara miljardbeloppen utan att flera företag återkommer i ett stort antal ärenden. Pfizer har 109 registrerade poster, Teva 101 och Merck 90.
Det väcker en obekväm fråga: Hur avskräckande är egentligen miljardböter för företag som samtidigt omsätter och tjänar enorma belopp?
Psykofarmaka – miljarduppgörelser om antidepressiva och antipsykotiska läkemedel
En särskilt intressant del av kartläggningen gäller psykiatriska läkemedel.
År 2009 gick Eli Lilly med på att betala 1,42 miljarder dollar (142 miljarder kr) efter en amerikansk utredning om den olagliga marknadsföringen av det antipsykotiska läkemedlet Zyprexa. Företaget erkände sig skyldigt till ett brott mot den federala läkemedelslagstiftningen. Myndigheterna beskrev bland annat hur preparatet marknadsfördes för användning hos äldre personer med demens.
Om nu bötesbeloppen är uppseendeväckande så skall vi se vad Lillys marknadsföring i direkta lögner, orsakade. Det blev faktiskt en av de största läkemedelsskandalerna i USA. Zyprexa användes bland annat på äldreboenden för att dämpa agitation, aggressivitet och andra beteendesymtom hos personer med demens, inklusive Alzheimers sjukdom. Det orsakade:• Ökad dödlighet: Risken att dö var ungefär 1,6–1,7 gånger så hög som med placebo.
• Stroke, i vissa fall med dödlig utgång.
• Kraftig trötthet och nedsatt rörlighet: patienter fick svårare att gå.
• Fall och andra komplikationer: Sedering, blodtrycksfall och rörelsestörningar.
I de fall som FDA undersökte dog 4,5 procent av de läkemedelsbehandlade patienterna under 10 veckors behandling. Närmare dubbelt så många som de som inte behandlades.
Lilly framförde Zyprexas lugnande effekt, man kan vara cynisk och säga att det blev dödslugnt. De hade en marknadsföringsstrategi kallad ”5 at 5”, som syftade på 5 mg klockan 5 på eftermiddagen. De slocknade helt enkelt för att göra det lättare för personalen. (3)
Vi har inte hittat något bötesbelopp för Zyprexa i Sverige.
Pfizer är ett annat exempel. År 2009 gick företaget med på en uppgörelse på 2,3 miljarder dollar för olaglig marknadsföring och andra anklagelser. Av den civilrättsliga delen hänfördes cirka 301 miljoner dollar uttryckligen till det antipsykotiska läkemedlet Geodon.
Året därpå gick AstraZeneca med på en förlikning på 520 miljoner dollar efter anklagelser om otillåten marknadsföring av det antipsykotiska läkemedlet Seroquel. Uppgörelsen gällde bland annat ersättningsanspråk mot offentliga sjukvårdsprogram.
År 2012 kom nästa miljarduppgörelse. Abbott Laboratories erkände sig skyldigt till olaglig marknadsföring av Depakote, ett läkemedel som bland annat används inom psykiatrin. Företaget gick med på att betala 1,5 miljarder dollar. Enligt justitiedepartementet hade företaget bland annat marknadsfört läkemedlet till äldre patienter med demens för användningsområden som inte var godkända.
År 2013 gick Johnson & Johnson och dess dotterbolag med på att betala mer än 2,2 miljarder dollar i en uppgörelse som bland annat omfattade de antipsykotiska läkemedlen Risperdal och Invega. Anklagelserna gällde otillåten marknadsföring och ekonomiska förmåner till förskrivare och andra aktörer. Uppgörelsen omfattade även läkemedlet Natrecor, som inte är en psykofarmaka.
GSK – antidepressiva läkemedel och en uppgörelse på tre miljarder dollar
Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller GlaxoSmithKline. Det blev en av de största enskilda uppgörelserna om läkemedelsfusk i USA:s historia.
År 2012 gick företaget med på att betala 3 miljarder dollar i en omfattande amerikansk uppgörelse. Företaget erkände sig skyldigt till brott som bland annat gällde marknadsföringen av antidepressiva Pixel/Seroxat och Wellbutrin samt bristande rapportering av säkerhetsuppgifter om diabetesläkemedlet Avandia.
Enligt det amerikanska justitiedepartementet hade GSK marknadsfört Paxil med falska och vilseledande uppgifter om säkerheten vid användning hos barn och ungdomar. Wellbutrin hade marknadsförts för flera användningsområden som inte var godkända, däribland viktminskning och ADHD. (Wellbutrin är nu avregistrerat i Sverige)
GSK marknadsförde Paxil/Seroxat till barn och ungdomar som ett väl tolererat preparat för depression trots att det inte var godkänt för denna patientgrupp i USA. Senare visade det sig att Paxil ökade självmordsrisken och självskadehandlingar med 12 procent. Risken var fyra gånger högre än placebogruppen. Det värsta var kanske att GSK visste om självmordsrisken men tonade ner den kraftigt. Paxil/Seroxat orsakade även hjärtmissbildningar hos barn vars mammor tog det under graviditeten.
Fallet visar att det inte bara handlar om ekonomiska tvister mellan företag och myndigheter. Det handlar också om vilken information läkare och patienter har fått om läkemedlens användning och risker.
Böterna fortsätter även utanför USA
Problemet är inte begränsat till den amerikanska marknaden. År 2014 ålades GlaxoSmithKline en sanktion motsvarande cirka 487 miljoner dollar i Kina efter en mututredning.
Inom EU har konkurrensmyndigheterna också ingripit mot läkemedelsindustrin. Enligt EU-kommissionens rapport från 2024 fattades 26 konkurrensrättsliga ingripandebeslut inom läkemedelssektorn under perioden 2018–2022. Böterna uppgick till närmare 780 miljoner euro (omkring 8 miljarder kr). Ärendena omfattade bland annat konkurrensbegränsande förfaranden som kunde påverka läkemedelspriser och tillgången till läkemedel.
Det finns dessutom en internationell databas, Violation Tracker Global, (2) med registrerade sanktioner mot läkemedelsföretag i flera världsdelar. Den är dock inte direkt jämförbar med den amerikanska databasen och innehåller även amerikanska ärenden. Därför kan beloppen inte utan vidare läggas samman. Någon fullständig global totalsumma har ännu inte kunnat fastställas.
Även den svenska läkemedelsmarknaden berörs
Inte heller den svenska läkemedelsmarknaden har varit förskonad från överträdelser. AstraZeneca fick efter domstolsprövning böter på 52,5 miljoner euro (ca 6 miljarder kr) för konkurrensbrott kring magsårsmedlet Losec.
Ett annat uppmärksammat fall gäller det antidepressiva läkemedlet Citalopram. EU-kommissionen konstaterade att läkemedelsbolaget Lundbeck hade betalat generikatillverkare för att hålla billigare konkurrerande läkemedel borta från marknaden.
Lundbeck och generikaföretagen fick tillsammans böter på närmare 146 miljoner euro, omkring 1,6 miljarder kronor. Böterna fastställdes efter överklaganden.
Båda de stora ärendena avgjordes på EU-nivå. De är därför exempel på överträdelser som berör både den europeiska och svenska läkemedelsmarknaden.
I Sverige förekommer det även direkta ingripanden mot läkemedelsföretag för bland annat otillåten marknadsföring, men de svenska avgifterna och åtgärderna är betydligt mildare än de amerikanska miljarduppgörelserna, närmast minimala.
Ta till exempel läkemedelsbolaget Takeda vars ADHD- amfetamin Elvanse säljer i miljardbelopp i Sverige. Elvanse fick inte skrivas ut som förstahandspreparat, läkarna måste ha skrivit ut metylfenidat (Ritalina) först. Men det struntade läkarna i, de skrev ut Elvanse med en gång – i flera år. Takeda visste om det, men struntade i att meddela detta. De tjänade miljardbelopp. Ingen åtgärd alls, istället ändrade Läkemedelsverket på reglerna så att läkarna kunde skriva ut Elvanse direkt! KMR hade dock uppmärksammat detta och skrev flera pressreleaser om det under ett par år innan reglerna ändrades. Läkemedelsverkets utgifter och löner betalas till stor del av läkemedelsbolagen.
Böter som en del av affärsverksamheten?
Den amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen undersökte läkemedelsindustrins uppgörelser med federala och delstatliga myndigheter under perioden 1991–2021. Organisationen konstaterade att sanktionerna var små i förhållande till läkemedelsföretagens vinster. Som jämförelse redovisade 35 stora läkemedelsföretag sammanlagt omkring 1900 miljarder dollar i nettovinster under åren 2000–2018. (5)
Storleksordningen väcker en principiell fråga: Blir verkligen ekonomiska sanktioner ett tillräckligt avskräckande medel när företagens intäkter och vinster är så omfattande? Svaret är uppenbarligen nej!
Public Citizen konstaterade även att förhandlade uppgörelser sällan innebär att företagen eller deras företrädare erkänner skuld.
Tre gånger mer till vinster, marknadsföring och administration än till forskning
Läkemedelsindustrin motiverar ofta sina höga priser med de enorma kostnaderna för att utveckla nya läkemedel. Men en amerikansk granskning från september 2026, baserad på tio av de största läkemedelsföretagens egna ekonomiska redovisningar för 2025, visar en annan sida av saken. Hela 53 procent av omsättningen gick till vinster, marknadsföring, försäljning och administration, medan endast 18 procent gick till forskning och utveckling. Det är nästan tre gånger så mycket. Mer än 80 cent av varje dollar i intäkterna går till något annat än att forska och utveckla nya behandlingar. Andelen som avsätts för att betala amerikanska skatter minskade från 10 cent till fyra cent år 2025.
Samtidigt har läkemedelsindustrin sedan år 2000 samlat på sig ekonomiska sanktioner på över 129 miljarder dollar enbart i USA, vilket skulle ha kunnat användas för forskning. Frågan är därför inte bara vad nya läkemedel kostar att utveckla, utan också hur företagen väljer att använda sina enorma intäkter. (6)
Vem betalar egentligen priset?
Bakom de astronomiska beloppen finns frågor som sällan får samma uppmärksamhet som företagens nya läkemedel och försäljningsframgångar.
Vad händer med förtroendet för medicinsk forskning och läkemedelsinformation när tillverkare gång på gång blir föremål för omfattande rättsprocesser? Hur påverkas läkarnas förskrivning när myndigheter konstaterar att marknadsföring varit olaglig eller vilseledande? Och hur många patienter har fått läkemedel på grundval av information som senare ifrågasatts i domstol?
Det går inte att utifrån sanktionsbeloppen avgöra hur många patienter som skadats, men det är många.
129 miljarder dollar i 1366 amerikanska sanktioner. Miljarduppgörelser om psykiatriska läkemedel. Ytterligare sanktioner i Europa och andra delar av världen.
Det är siffror som förtjänar betydligt större uppmärksamhet.
Referenser:
(1) https://violationtracker.goodjobsfirst.org/?major_industry=pharmaceuticals&utm_source=chatgpt.com
(2) https://violationtrackerglobal.goodjobsfirst.org/industry/pharmaceuticals?utm_source=chatgpt.com
Redaktör
Peter Anstrin
Ansvarig utgivare
Eva Andersson
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
