Granskning: Hur den psykiska ohälsan omvandlades till en miljardindustri

13 hours ago

3 min read

Sverige har inte bara upptäckt psykisk ohälsa. Vår långa granskning pekar på hur staten och andra aktörer också bidragit till att skapa den som ett växande samhällsproblem: genom att vidga begreppen, lära människor att tolka livsproblem som psykiatriska symtom och bygga en marknad kring dem. Medvetet eller omedvetet. Priset är enormt.

Detta är ett sammandrag av vår omfattande granskning ”När psykisk ohälsa blev ett samhällsprojekt, en folksjukdom – och en miljardindustri”. Där berättar vi om personerna och organisationerna bakom utvecklingen, följer tidslinjen från Nationella psykiatrisamordningen 2003 till dagens diagnosmarknad och redovisar kampanjerna, människorna, miljardanslagen, industrikopplingarna och resultaten. (Länk)

Så skapades bilden av ett sjukt folk

Uppdraget var från början att hjälpa ett begränsat antal människor med svåra psykiska problem. Men målgruppen vidgades – enormt. Den statliga Handisams kampanj Hjärnkoll startade 2009. Året därpå spreds budskapet ”1 av 4 lever med psykisk ohälsa” i en DN-bilaga på 400 000 exemplar. En fjärdedel av befolkningen motsvarade då cirka 2,3 miljoner människor. Ett orimligt påstående.

Men de fixade det. Under samma paraply samlades nämligen svåra psykiatriska tillstånd som psykos, schizofreni, depression tillsammans med stress, oro, sömnproblem, tonårsproblem och livskriser. Allt, bara man var bekymrad över det. Skolenkäter om huvudvärk, irritation och nervositet bidrog till larmbilden. Verkliga besvär blev underlag för långtgående slutsatser om befolkningens psykiska hälsa. En riktigt smittsam kampanj – närmast en epidemi av psykisk ohälsa. Köerna till psykiatrin växte. Privata vårdbolag öppnade.

Det är här vår huvudkritik ligger: systemet beskriver inte bara människors problem. Det påverkar också hur problemen förstås och räknas. När gränsen mellan livsproblem och sjukdom suddas ut kan den rapporterade ohälsan växa utan att ökningen motsvarar fler svårt sjuka. Människors lidande är verkligt. Men bilden av ett allt sjukare folk måste granskas. Trots allt så räknas Sverige som ett av världens lyckligaste länder, på femte plats enligt senaste mätningen. Nå, det kan manipuleras.

För ett vidare begrepp av psykisk ohälsa ger en allt vidare marknad.

Miljardnotan hamnar hos medborgarna

Regionernas specialiserade psykiatriska vård kostade 31,6 miljarder kronor enbart 2024, enligt SCB. För 2026 uppger regeringen särskilda satsningar på psykisk hälsa och psykiatri på över 5,4 miljarder. Kostnader för bland annat sjukförsäkring och insatser i andra verksamheter visar hur mycket större samhällsnotan är. Detta är långt mer än några kampanjmiljoner. Vid utgången av 2024 pågick omkring 99 000 sjukfall med psykiatriska diagnoser: 49 procent av alla pågående sjukfall.

Enligt KMR:s omfattande granskning uppgår de särskilda statliga satsningarna till psykiatrin sedan 2013 till minst 20 miljarder kronor fram till och med 2025. Vi har fortfarande inte sett några resultat från dessa pengar. (LÄNK…..)

En privat diagnosmarknad växte fram.

Enligt KMR:s kartläggning omsatte enbart de tio vårdbolag som IVO granskat tillsammans över fem miljarder kronor under 2021–2025. Tio av tio bolag kritiserades. Vårdanalys kartläggning identifierade dessutom sammanlagt 108 privata vårdbolag och varnade för marknadsföring som kan påverka människors uppfattning om sina behov. Patienternas oro har blivit en affärsmöjlighet. Vården har blivit kommersiell.

För patienten är vårdkön ett problem. För diagnosmarknaden är den ett försäljningsargument.

Men var är resultaten?

Fler utredningar och behandlingar ger intäkter. Fler rapporterade problem motiverar nya anslag. Men var är redovisningen av ett friskare samhälle? Socialstyrelsen kunde 2026 ännu inte avgöra om den nya överenskommelsens utformning gett större förändringar i resultat och effekter. Ett flertal myndigheter instämmer.

Misslyckandet riskerar att finansiera sin egen fortsättning.

Läs hela granskningen. Vi följer hur ett uppdrag för svårt sjuka blev ett projekt för hela befolkningen – och hur en allt vidare definition av psykisk ohälsa blev grunden för en miljardindustri. Vilka drev på? Vilka tjänade på utvecklingen? Och vad fick medborgarna för pengarna? (LÄNK…..)