Näringen har långt större betydelse för mental hälsa än man tidigare trott
Näringsbrist kan ligga bakom symtom som annars kan uppfattas som psykiatriska. Vi har bombats med artiklar om psykisk ohälsa och mediciner. Bara det kan vara deprimerande. Men flera studier visar nu en allt större koppling mellan näring och mental hälsa.
Ny forskning visar ett intressant samband mellan kaliumintag och psykisk hälsa. Personer med låg kaliumhalt hade tre gånger större risk för depression. De som får i sig mer kalium rapporterar mindre depression såväl som ångest. Samtidigt visar resultaten hur viktig kroppens mineralbalans är för vårt psykiska välbefinnande. Även vitamin B1, tiamin och magnesium har en viktig funktion, i rätt mängd. Och en ny svensk studie bekräftar att kost- och livsstilsförändringar kan göra mycket för vår mentala hälsa.
Kalium – mer än ett mineral för hjärtat
De flesta känner till att kalium är viktigt för hjärtat, musklerna och blodtrycket. Betydligt färre känner till dess centrala roll i hjärnans elektriska aktivitet och nervcellernas kommunikation.
Kalium medverkar till att reglera de elektriska signaler som gör det möjligt för nervceller att kommunicera med varandra. Det har därmed en grundläggande betydelse för nervsystemets funktion.
En omfattande studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients i augusti 2025 undersökte sambandet mellan sju mineraler och depression hos över 32 000 vuxna i USA och Sydkorea. Alla mineraler är viktiga på sitt sätt.
Men forskarna fann att kalium var det mineral som konsekvent förknippades med lägre förekomst av depression i båda länderna. Personer med högre kaliumintag uppvisade klart bättre psykiskt välbefinnande.
Resultaten får ytterligare stöd av en kinesisk studie publicerad i Brain and Behavior 2023. Där undersöktes 546 vuxna med hjälp av urinprover och frågeformulär om depression och ångest.
Personerna med lägst kaliumintag hade nästan tre gånger så hög sannolikhet att rapportera depression jämfört med dem som hade högst intag.
Även ångest visade ett tydligt samband med kaliumintaget. Bland deltagare med lågt eller medelhögt intag uppvisade omkring 10–11 procent både depression och ångest, jämfört med mindre än 3 procent bland dem med högst kaliumintag.
Det är intressanta resultat som riktar uppmärksamheten mot mineralförsörjningens betydelse även för vår mentala hälsa.
Kostförändring gav tydliga resultat vid depression
En klinisk studie från Australien 2017 undersökte effekten av en förbättrad kost hos 67 personer med depression. Efter tolv veckor hade omkring 30 procent av deltagarna som fick kostrådgivning och åt en modifierad medelhavskost blivit fria från sina depressionssymtom, jämfört med 8 procent i kontrollgruppen.
Svensk studie
Professor Robert Brummer vid Örebro universitet framhåller i Dagens Nyheter den 16 oktober 2026 att kost- och livsstilsförändringar kan bidra till att förebygga många mildare tillstånd av depression och ångest. Han pekar särskilt på sambanden mellan tarmhälsa, inflammation och psykiskt välbefinnande och anser att kostens betydelse länge fått för liten uppmärksamhet i psykiatrin.
Hur påverkar kalium humöret?
Kalium är avgörande för nervcellernas elektriska signalering och påverkar hur hjärnans nervceller kommunicerar med varandra. Mineralet har också betydelse för nervcellernas retbarhet och funktionen hos de jonkanaler som reglerar elektrisk aktivitet i hjärnan. Kalium gör detta på ett naturligt sätt.
Antidepressiva SSRI-medel försöker göra detta på ett konstgjort sätt, problemet är bara att de stör den kemiska balansen. Västländerna intar långt högre halt av salt än kalium och kanske detta bidrar till ökad depression.
Ett otillräckligt kaliumintag kan störa dessa processer och därmed påverka känslomässig stabilitet, stresskänslighet och sinnesstämning.
Balansen mellan kalium och natrium
Artikeln uppmärksammar också obalansen mellan kalium och natrium (salt) i dagens kost. Många människor får i sig för mycket natrium genom industriellt bearbetade livsmedel och samtidigt för lite kalium från grönsaker, frukt och andra naturliga livsmedel. Optimalt borde det vara tvärtom. En tumregel kan vara att man behöver fem gånger mer kalium än salt. Om nu inte salt tas i mycket öga mängder förstås. Man drar ner på saltet och ökar kalium. Det finns saltströare med högre halt kalium. Processat salt innehåller mycket mer natrium än naturligt salt, typ havssalt.
Kaliumrika livsmedel är bland annat spenat, broccoli, mangold, potatis, sötpotatis, tomater, bananer, apelsiner, melon, bönor, yoghurt och kefir.
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna 2023 är ett lämpligt dagligt intag för vuxna cirka 3500 mg kalium. Det är i första hand genom en varierad kost, med mycket grönsaker och frukt, som detta intag kan uppnås, annars kosttillskott. Vid njursjukdom eller användning av vissa blodtryckssänkande läkemedel behöver man vara mer försiktig. Kalium kan vara blodtryckssänkande. Man skall inte överdosera kalium, denna forskning pekar på de som hade för lite kalium. Man kan lätt göra en blodtest via vårdcentralen eller privata testföretag, om man är osäker (ett P- eller S-kalium prov)
Vitamin B1 och magnesium – två viktiga medspelare
Vitamin B1, tiamin, brukar kallas hjärnans energivitamin. Det behövs för att omvandla kolhydrater till energi och är särskilt viktigt för nervcellerna, som har ett stort och kontinuerligt energibehov. Hjärnan använder en stor mängd energi. Brist på tiamin kan bland annat ge trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem och förändrat psykiskt välbefinnande.
Vad som inte är så känt är att stor brist på B1, kan framkalla Delirium tremens med hallucinationer, vilket är vanligt bland alkoholister som då får injektioner av B1. Regelbundet intag av alkohol minskar B1-halten snabbt, även vid moderat intag. Men även alla slag droger drar ut vitamin B1 snabbt, även vissa mediciner, i synnerhet ADHD-amfetamin.
Svår B1-brist kan orsaka omfattande psykiska och neurologiska symtom, inklusive förvirring, beteendeförändringar och bestående minnesskador. Det är en viktig påminnelse om att näringsbrister kan ligga bakom symtom som annars kan uppfattas som psykiatriska.
En uppgift från amerikanska National Institutes of Health är att upp till 80 procent av personer med alkoholberoende kan utveckla tiaminbrist.
Rekommenderat dagsintag på 1 mg räcker inte på långa vägar för att täcka en brist. Doser på 100 mg och mer kan vara nödvändigt. Vid akut brist ges 500 mg intravenöst.
Magnesium behövs för hundratals enzymreaktioner, inte minst för energiproduktionen och nervsystemets normala funktion. Det har också en nära koppling till kalium. Vid magnesiumbrist kan kroppen få svårare att upprätthålla normala kaliumnivåer, eftersom mer kalium kan förloras via njurarna. 300–400 mg magnesium om dagen är en bra dos. Tar man det innan man lägger sig sover man bra.
Detta gör kombinationen särskilt intressant: kalium behövs för nervcellernas elektriska signalering, vitamin B1 för deras energiförsörjning och magnesium för både energiomsättningen och mineralbalansen.
När vi talar om psykiskt välbefinnande handlar det inte enbart om känslor, stress och livsomständigheter. Hjärnan är också ett biologiskt organ med ett kontinuerligt behov av energi, vitaminer och mineraler.
Att uppmärksamma näringsstatus, kostvanor och möjliga bristtillstånd kan därför vara en värdefull del av arbetet för bättre psykisk hälsa.
De nya resultaten om kalium ger ytterligare anledning att intressera sig för denna koppling. Det visar att mineraler inte bara är till för ben- och hjärthälsa – de påverkar även humöret.
Vetenskapliga referenser
Nutrients, 2025;17(16):2593. Studie om mineralintag och depression i USA och Sydkorea.
Brain and Behavior, 2023;13(4). Studie om kaliumintag, depression och ångest hos vuxna i Kina.
Strandler HS, Strand TA. Thiamin (Vitamin B1) – A scoping review for Nordic Nutrition Recommendations 2023. Food & Nutrition Research, 2023.
Nordic Nutrition Recommendations 2023. Avsnitten om kalium, tiamin och magnesium.
Joseph Mercola. High-Potassium Diets Support Better Mood and Mental Health, 16 oktober 2025.
Dagens Nyheter, 16 oktober 2026. ”Forskare: Samband mellan kost och mental hälsa”, Jessica Ritzén. Refererar bland annat till den australiska koststudien från 2017.
Redaktör
Peter Anstrin
Ansvarig utgivare
Eva Andersson
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
