Vetenskapens värld sände i måndags 28/1 programmet Drogerna i Hitlers armé. Ett mycket intressant program om hur krigströtta soldater drogades ner med amfetamin för att orka kriga. (På något sätt påminner det om dagens skoltrötta elever som drogas ner med amfetamin för att orka gå i skolan.) 35 miljoner amfetamintabletter delades ut inför Blitzkriget. Samtidigt gavs en kort kommentar om att även Hitler gick på droger, men inte mycket mer. Nå, KMR publicerade en omfattande artikel om detta redan i slutet på 1990-talet, då ingen hade minsta aning om det. Här kommer den igen. Detta är på intet sätt en ursäkt för Hitlers grymhet, men kanske en förklaring på hans galenskap. Läkare höll Hitler nerdrogad i många år med minst 70 men troligen 92 olika slags märkliga mediciner och droger, bl. a. kokain, opiater, amfetamin samt för vanliga människor dödliga doser av stryknin och belladonna.1 Fakta som inte fått tillräcklig genomslagskraft ger en ganska klar bild av en ledare som hölls nerdrogad av sina läkare och som hade mycket svåra fysiska sjukdomar. Hitler var nämligen fullständigt nerdrogad av sin stab av läkare och psykiatriker, främst av den psykiatriorienterade Theodor Morell. Hitler fick alltså sammanlagt upp till 92 olika slags droger och mediciner för sina otaliga krämpor och sjukdomar. Under åren mellan 1941 och 1945 fick han inte mindre än 29 olika slags mediciner och droger injicerade, förutom 63 olika tabletter och hudapplikationer. Från 1943 till 1945 fick han totalt 778 injektioner varav 21 för förkylningar och 757 för att ”höja humöret” – varav flera i form av centralstimulerande narkotiska medel.2 Efter varje injektion kunde Hitler arbeta och tala i timmar, oftast långt in på nätterna. Drogerna ledde förmodligen även till, eller åtminstone förstärkte, de ändlösa monologerna vid matbordet med sina närmaste män.3 Många teorier har framförts angående dessa ändlösa och ibland hysteriska tal. Även hans tal till befolkningen har varit ett mysterium för många. Hur kunde han ”elda upp” en hel befolkning till den grad som skedde. Sanningen är nog att när Hitler ”eldade upp” den tyska befolkningen med sina offentliga tal var han själv ”uppeldad” av amfetamin. Hitler kunde annars knappast ta sig ur sängen utan att ha fått en amfetamininjektion. Läkarna använde blodiglar för att försöka sänka blodtrycket. Han fick även manligt könshormon, testosteron, till och med tjursperma, såväl som extrakt från prostatan och malda tjurtestiklar, vilket möjligen kunde förklara hans ibland kompulsiva bisarra sexuella beteende. Kanske var det ett slags viagra för att hålla uppe förhållandet med sin fästmö, den tjugo år yngre Eva Braun. Morell blandade i både råttgift och vapenolja hans olika tinkturer. Hitler led av Parkinsons, epilepsi, kolik, en hjärtsjukdom, som skulle ha dödat honom när som helst om han inte hunnit begå självmord, ständig förstoppning, hepatit, troligtvis på grund av att dr Morell aldrig rengjorde injektionsnålarna ordentligt, bara torkade av dem, och en hel del andra åkommor. Förstoppningen kan förklaras med den mängd morfin dr Muller skrev ut åt honom. Han fick, för vanliga människor, dödliga doser av belladonna, häxdrogen som framkallar hallucinationer. Han fick förutom morfin även höga doser av amfetamin injicerat och dessutom kokain. Han fick regelbundet 20 mg Eukodal, ett syntetiskt morfin för smärtor, i första hand för hans svåra kolik, injicerat i blodet, när normaldosen var 10-15 mg för oralt intag. En annan av Hitlers läkare behandlade honom under en tid med kokain två gånger om dagen via en nässpray. Strax efter attentatet mot honom 1944 kollapsade han fullständigt efter en sådan dosering, blev medvetslös och fick ett epileptiskt anfall. Det rapporterades att Hitler satt hukad över sin inhalator med kokain i flera timmar varje morgon.4 Eukodal vet vi framkallar eufori och dysfori (nedstämdhet). Pervitin, metamfetamin, framkallar också eufori och dysfori, men även personlighetsförändringar och psykoser. Han fick också barbiturater för att kunna sova då alla övriga droger speedade upp honom något enormt. Dessutom hade han ständiga magkramper och var uppblåst. För det fick han stryknin och råttgift. Det gav honom leverproblem. Kort sagt, Hitler var fullständigt nerdrogad från början till slutet, i synnerhet mot slutet, när kriget i Ryssland gick emot honom. Man förvånas över att han överlevde alla dessa droger, vissa av dem var tillräckligt starka för att döda en vanlig människa i de doser han fick. Möjligen var det hans fanatiska besatthet som höll honom vid liv. Kombinationen av alla dessa 92 droger och mediciner skulle göra vilken människa som helst tokig. Den kumulativa effekten av alla dessa droger, varav många fettlösliga som ansamlades i kroppen, skulle utan tvekan ge en normal människa en akut psykos. Det skulle även förstöra hjärn- och nervcellerna. Vi vet nu att psykiatriska droger framkallar våldstendenser och destruktiva impulser. Efter tusentals medicinska journaler, rapporter och artiklar om oförklarliga våldsdåd från hela världen, står detta helt klart. Otaliga fall bekräftar detta. Det är dessutom ett väldokumenterat faktum att de flesta massmördare fått psykiatrisk behandling före våldsdåden. Det är egentligen därför ingen överraskning att den störste massmördaren av alla, Adolf Hitler, var en produkt av psykiatrins droger. Dokumentationen av Hitler är fullständig, doktor Morell förde den mest minutiösa journalföring någon statsledare varit utsatt för, möjligen Churchill undantagen. Varenda injektion, varenda tablett är noterad.5 Journalerna är bevarade på mikrofilm i USA och Västtyskland. Hitler behövde åtta olika mediciner och droger för att lugna ner sig (mest barbiturater). För att kunna sova, bland annat skopolamin (bolmört) – sanningsserumet. Hela hans tidsschema var rubbat, han gick och lade sig 05.00 och gick upp 11.00. När han gick upp fick han injektioner och tabletter för att kunna hålla sig vaken. Enligt en intervju med professor och doktor Ernst-Gunther Schenk år 1985, en annan av Hitlers livläkare som bland annat var med honom under de sista timmarna i bunkern, så var Hitler aldrig ordentligt utvilad. Om Hitler inte redan var galen så blev han det på grund av att läkare och psykiatrer drogade ner honom totalt. Hitlers oändliga monologer, utbrott och paranoida läggning kan till stor del förklaras av dessa droger. Dr Herman Rausching porträtterar Hitler under en episod år 1944: ”Hitler vaknar upp på natten med konvulsiva skrik. Han skälver av skräck, skriker förvirrade ointelligenta fraser. Han drar efter andan som om han föreställer sig att kvävas. Han stod svajande i sitt rum, stirrande vilt omkring sig. ”Han! Han! Han har varit här!” skrek han. Plötsligt började han rabbla siffror och underliga ord samt avbrutna fraser, fullständigt i avsaknad av sammanhang ”Där! Där! I hörnet! Vem är det?” Han stampade och skrek på sedvanligt sätt.” Många har försökt förklara det med att han redan var galen och/eller hade epileptiska anfall. Troligtvis var bådadera sant, men drogerna var utan tvekan den utlösande faktorn. Enbart belladonna är tillräckligt för att framkalla kraftiga hallucinationer, för att inte tala om de resterande 91 drogerna, var för sig eller tillsammans. Varför blev han nerdrogad på detta sätt? Dr Ernst-Gunther Schenk berättade att han själv var misstänksam mot alla piller och injektioner som Morell gav Hitler. En gång fick han tag i ett par piller, inlindade i guldstaniol, och lät undersöka dem. När det framkom att de innehöll Pervitin, vilket är ett beroendeframkallande och våldsframkallande metamfetamin som soldaterna fick för att kriga bättre, lät han rapportera detta till sina överordnade. Enligt Ernst-Gunther Schenk kom det ett direktiv från självaste Himmler där han påtalade att om Schenk fortsatte efterforskningarna skulle det innebära slutet för honom. Schenk avslutade efterforskningarna. Var detta en medveten komplott för att hålla Hitler nerdrogad? Vem skulle i så fall vinna på det? Himmler var fanatisk och ville utrota allt ”slödder” i samhället. Psykiatrikerna var vid det här laget redan i full gång med utrotningen av hundratusentals mentalpatienter – ”värdelösa brödätare”. Hitler hade på grund av opinionen utfärdat ett stopp för psykiatrikernas eutanasi av tyska medborgare. Röken stod svart ur skorstenarna och stora hårtussar kunde falla ner på gatan när psykiatrikerna kremerade de mördade. Medborgarna blev upprörda och det uppmärksammades av Hitler. Hans temporära förbud mot ”eutanasin” hjälpte inte, psykiatrins mördande fortsatte i allt större skala, fast nu i det fördolda, och faktiskt olagligt eftersom Hitler lagt förbud på det fortsatta utplånandet. Den ursprungliga Hitlerordern som var startskottet på ett urskiljningslöst mördande av 250 000 mentalpatienter och förståndshandikappade (mentalsjukhusen tömdes så gott som helt), var dessutom inte en order, utan bara ett bemyndigande som han inte författade själv utan skrev under på enligt följande: ”Riksledare Bouhler och Dr Karl Brandt är bemyndigade ansvaret att utvidga auktoriteten för vissa namngivna läkare att, efter en mänsklig bedömning och mycket noggrann diagnos av en persons sjukdomstillstånd, kunna bevilja dödshjälp. Undertecknat – Adolf Hitler” Detta bemyndigande kom sedan att kallas ”Hitlerordern” eller Führerordern”. Men psykiatrikerna hade redan utrotat 5000 mentalpatienter långt innan detta bemyndigande skrevs. Detta var mord - även i Tyskland och psykiatrikerna fick därför Hitler att bakdatera sitt bemyndigande till datumet för krigsutbrottet för att rädda psykiatrikerna från åtal. Någon ”noggrann diagnos” var det inte talan om. En domare försökte faktiskt åtala en psykiatriker för mord – domaren ”förtidspensionerades”. Efter kriget fabricerades ”Hitlerordern” upp som en ursäkt och försvar av en samlad läkarkår som påstod att det var en direkt order de inte kunde vägra att lyda. Men vilken läkare som helst skulle kunna neka till att utföra eutanasi enligt detta ”bemyndigande” – ej order – flera gjorde det utan repressalier. Psykiatrikerna etablerade en superhemlig expertgrupp, förankrad i den högsta nazistiska ledningen, som skulle planera fram utrotandet av alla mentalpatienter. Den kallades T4 (låg på Tiegerstrasse 4 i Berlin) och är i stort sett okänd än idag. Den bestod av dåtidens mest kända psykiatriprofessorer, verksamma på de mest kända universiteten i Tyskland. Vissa var världskända. Bara ett fåtal blev åtalade efter krigets slut. De flesta återgick till sin praktik efter krigsslutet. Faktum är att många psykiatriker blev konsulter vid de senare utrotningslägren vad det gällde gasning och kremering av judarna. De hade ju erfarenhet. Kunde ner drogandet vara ett försök att hålla Hitler borta från denna verksamhet? Hitler var känslig för den inhemska opinionen som var emot dödandet av de egna medborgarna - oavsett om de var mentalpatienter eller ej. Ända sedan början på 1900-talet hade psykiatrikerna propagerat för utrotandet av dessa ”värdelösa brödätare”. De ledde det rashygieniska tåget och de var nu äntligen nära att lyckas. Kunde detta vara ett sätt för SS och rashygienisterna att kontrollera Hitler under tiden utrotningen pågick? Hitler måste befunnit sig i ett hypnotiskt tillstånd, framkallat av droger. Vi får nog aldrig veta sanningen, men klart är att läkarna gjort sitt för att göra Hitler ännu galnare än han var. Referenser: Ett sekel med psykiatrin – del 1 – sid 219 - Kapitel 6 Nazistiska ledare som psykiatriska patienter – av Peter Anstrin. Uppdaterad januari 2018. https://docs.wixstatic.com/ugd/37ab50_22f61d1e9ec64ce5b595d80e66601b02.pdf Hitler blev elchockad och hypnotiserad I en kommande nyhetsbrev skall vi ta upp exakt när och hur Hitler blev besatt av idén att utplåna judarna och dominera världen samt skapa ett tusenårigt rike. Något som fortfarande är okänt. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 129 06 Hägersten

KMR har producerat ett antal videos om psykiatrin som fått en mängd utnämningar och i Sverige visats på vår youtube kanal 152 000 gånger. De avslöjar sanningen om psykiatrin som psykiatriprofessor Thomas Szasz ansåg vara ”den mest destruktiva kraft i samhället de senaste 50 åren” och att ”barnpsykiatrin är barnets och föräldrarnas största fiende och borde avskaffas”. Här är en ny kort video som ger bakgrunden till dessa uttalanden. Se den! Här är KMR Sveriges yotube kanal https://www.youtube.com/results?search_query=KMRsverige Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 129 06 Hägersten

Ett stort och efterlängtat rättsfall rörande elchocksbehandling, har avgjorts i USA, vilket var till fördel för juristfirman och de skadade ECT-patienterna. Fallet kom till förlikning vilket är vanligt i liknande fall. Man kommer i hemlighet överens om ett belopp som sedan meddelas domaren som avslutar fallet. Förlikning innebär även att det inte blir en offentlig dom, vilket skulle skada företagets anseende ännu mer. Att skadeståndsbeloppet förblir hemligt beror på samma sak. Bägge parter kommer överens om en oftast hemlig summa och fallet läggs ner. Men fallet har då redan kommit till en bevispunkt där det står klart att den anklagade har gjort fel och är skyldig och skulle annars ha dömts till ett skadeståndsbelopp vilket skulle bli offentligt. Målet är alltså avgjort och är en betydande seger. Den säkrade bevisningen har banat väg för flera mål mot ECT-tillverkare, som redan är på väg! Ett par av bevispunkterna: • Juryn fann att kärande* lidit av hjärnskada från ECT-behandling. • Juryn fann att tillverkaren av ECT-apparaten misslyckats att varna kärandens behandlande läkare för hjärnskador som resultat från ECT, vilket lett till permanent minnesförlust och kognitiv skada. Denna seger är viktig på flera sätt. Amerikanska Läkemedelsverket, FDA, håller på att utreda (efter starka påtryckningar från Amerikanska psykiatriförbundet, APA) om de kan minska säkerhetsgraden på ECT-apparater ett steg. Det skulle innebära att ECT-apparater skulle hamna i samma säkerhetsklass som kondomer, rullstolar och hörselapparater – och som följd, en lavin av elchockskadade människor. Men detta fall öppnar nu istället vägen för gigantiska skadeståndsanspråk på tillverkare och utövare. ECT-behandling är psykiatrins största inkomstkälla. Segern kommer på sikt att påverka andra länder än USA, då så gott som alla ECT-apparater tillverkas i USA. Sverige Socialstyrelsen i Sverige har faktiskt öppnat upp dörrarna för kraftigt ökad elchocksbehandling. När KBT och antidepressiva inte fungerar så blir nästa steg obligatorisk elchocksbehandling enligt de senaste, starkt kritiserade riktlinjerna för behandling av depression. Eftersom KBT inte räcker till och antidepressiva inte fungerar så är i princip ECT enda kvarvarande behandlingen av depressioner. Om nu staten vill undvika framtida gigantiska skadeståndsanspråk så bör de se till att slänga ut de psykiatriska ”betalda experterna” på Socialstyrelsen, sätta dit kunnigt folk som kan tänka och agera själva och inte är marionetter, och avsluta den här barbariska behandlingsmetoden. Idag blir patienter diagnostiserade med depression därför att de har ont i magen och inte mår bra. Vi har stött på flera fall med detta tillvägagångsätt. Det är extremt många som har medicinska problem som aldrig utreds, istället stämplar man patienterna som psykiskt sjuka och kopplar in dem till eluttaget. Skador En elchocksapparat ger mer än tio gånger den elektricitet som behövs för att framkalla en konvulsion (tänder en 60-wattslampa), vilket leder till allvarlig konvulsion (ett epileptiskt grand mal anfall), medvetslöshet, koma, total utjämning av hjärnvågor (EEG), man dör helt enkelt ett kort tag. Eftereffekterna är identiska med traumatisk hjärnskada. Neurologerna vet att en allvarlig hjärnskada kan framkalla en slags eufori som inte motsvarar skadan. Det finns omnämnt i den medicinska litteraturen. Patienter har setts uppträda som en slags stand-up-komiker trots allvaret i skadan. Detta har psykiatrikerna tolkat som att patienten blivit botad från sin depression – och framkallar därför hjärnskador med elektricitet. Skadan lägger sig efter sex månader varmed det är dags för en ny serie elchocker. Vissa har fått över hundra elchocker. Neurologerna gör allt för att förhindra epileptiska anfall, psykiatrikerna gör allt för att framkalla dem. Logiken bakom elchocker är fascinerande. Man såg att patienter med epilepsi inte blev schizofrena; därför gav man patienter elchocker för att framkalla epilepsi. Det finns ingen annan hållbar teori än idag varför man ger dem. Minnesförlust Så gott som alla patienter drabbas av akut minnesförlust. Vissa har förlorat åratal av sina liv. En hel del får permanent minnesförlust och kan inte jobba. Nyligen kritiserade IVO psykiatrin Värmland för tvångsbehandling av patient som ”fått skador för livet”. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=7109933 När psykiatrikerna skulle förklara sig så var det ”ingen som hade koll på elchocksbehandlingarna”. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=7104424 När man läser detta så förstår man att psykiatrin måste stoppas från att begå övergrepp på patienterna. KMR kräver därför: 1. Stoppa all ECT under tvång 2. Stoppa all ECT på barn 3. Stoppa all ECT på gravida 4. Stoppa all ECT på äldre De som trots allt vill ha ECT måste få ”informed consent” dvs. att de skriftligt godkänner behandlingen efter att ha blivit grundligt informerade om skadeverkningar. ---------------------------- * Kärande kallas den som väcker talan mot annan i civilrättslig domstol. Den som talan väcks mot och som är kärandens motpart kallas svarande. Ordet 'kärande' härstammar från 'kära' med grundbetydelsen 'klaga' (apropå sorg och bekymmer). (Wikipedia) Ref: https://www.madinamerica.com/2018/10/huge-breakthrough-ect-lawsuit/ http://www.ectresources.org/ www.elchocker.se

Varför någon satsar på psykiatrin överhuvudtaget är ett stort mysterium. Mångmiljardbelopp betalas ut till en instans som inte bara inte fungerar, utan skapar allt större problem, närmast kaos i samhället. Den psykiska ohälsan ökar i takt med ökningen av psykiatrin i samhället. Samhällsekonomiskt är den en katastrof. Den Nationella samordnaren för psykisk ohälsa, Kerstin Evelius, har lämnat in sin slutrapport till regeringen. (1) Det är en svidande kritik av system som inte fungerar. Och vi kan tillägga: har aldrig fungerat! Den avgående samordnaren för psykisk ohälsa är frustrerad över bristen på resultat och samordning. I en debattartikel i SvD (2) menar hon att de tio årens senaste enskilda satsningar, vilka hon kallar ”kvartalspolitik”, inte bara har motverkat ökningen av psykisk ohälsa utan riskerar att orsaka oöverskådliga systemfel. Detta bekräftar bara de tidigare undersökningarna angående psykiatrins effektivitet. Riksrevisionsverket har gjort två granskningar av regeringens miljardsatningar. – De har haft ringa effekt, sade ansvarig riksrevisor Claes Norgren på Riksrevisionen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har följt upp och utvärderat regeringens mångmiljardsatsningar på psykiatrin under åren 2012-2016 (PRIO), men även en belysning av statens psykiatrisatsningar mellan 1995 och 2012. Även de instämmer med Riksrevisionsverket med orden ”det är oklart hur satsningarna påverkar patienten.” Man hade bara behövt kasta en blick västerut. En rapport som presenterades av Statens Helsetilsyn i Norge visade att tvång, övergrepp och direkta lagbrott hade ökat katastrofalt i Norge sedan man satsat 24 miljarder på psykiatrin under tio år. 11 000 norrmän blev utsatta för tvång av psykiatrin varje år. En ökning med 20 procent på bara några år. Europas tortyrkommitté utfärdade en skarp varning över förhållandena. Och ser man på. Psykiatriska tvångsåtgärder har nästa fördubblats i Sverige sedan 2011. Psykiatrins ineffektivitet är katastrofal, inte bara i mänskligt lidande. Samhällsekonomiskt är det om möjligt en ännu större katastrof. Kerstin Evelius skriver: • Från 2009 har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron. • Åtta av tio som beviljas aktivitetsersättning har en psykiatrisk diagnos. • De stressrelaterade diagnoserna har mer än fördubblats från 2010 – från 31 000 fall 2010 till 68 000 i fjol. • Psykisk ohälsa kostar nu samhället totalt över 200 miljarder kronor varje år, nära 5 procent av BNP. Regeringarna har satsat tio miljarder kronor de senaste tio åren på olika projekt för att hantera psykiatrins ineffektivitet. Har det gett effekt? Kerstin Evelius skriver: ”Efter att ha jobbat mer än tre år som nationell samordnare på området psykisk ohälsa är mitt svar nej.” • 1,6 miljoner svenskar använde 2017 någon form av psykofarmaka • 1 miljon använder antidepressiva • Över 100 000 får amfetamin eller amfetaminliknande ADHD-droger Här ser man ju att psykiatriska droger inte hjälper på något sätt. Dessutom är det 18 000 barn som inte går i skola på grund av psykiatrisk diagnos. Och då börjar vi närma oss själva problemet. Kerstin Evelius nämner det inte, kanske av diplomatisk välvilja, men anledningen till den ökade psykiska ohälsan är i stort sett det som skulle vara lösningen – psykiatrin och deras luddiga diagnoser. Psykiatrin diagnoser Psykiatrin har en ”Diagnosbibel” som heter DSM-5. Den listar upp över 300 psykiska sjukdomar och störningar bl.a.: Shoppingsjukan (ej så vanlig i Afrika), Lottosyndromet (deprimerad för att man inte vann), storätarsjukan (vanlig vid jul), hälsostörning (äter för mycket hälsosam mat), vi har även den vanliga Trotssjukdomen (barnet gör inte som föräldern eller läraren vill). Med andra ord skapas mentala sjukdomar och störningar. De finns inte i egentlig mening. Det finns inga tester som kan upptäcka någon biologi bakom psykisk ”sjukdom”. De röstas bokstavligen fram inom Amerikanska psykiatriförbundet (APA) genom handuppräckning. I USA granskade man antalet människor som påstods ha 17 olika psykiska störningar (inte så ovanligt när man läser DSM). Man lade ihop totala antalet som rapporterats lida av dessa störningar och upptäckte att antalet uppgick till 506 950 000 – alltså nästan dubbelt så många amerikaner som finns. Varför är det så? Trenden kommer från USA där minsta lilla beteendeavvikelse från det ”normala”, vad det nu är, skall diagnostiseras som en störning eller sjukdom. Livets alla problem och svårigheter har nu plötsligt blivit sjukdomar – som psykiatrikerna skall casha in på. Bakgrunden till dessa diagnoser är kort och gott: utan diagnos – inga pengar till de behandlande psykiatrikerna och – inga pengar till läkemedelsbolagen. Dr Margaret Hagen, psykolog och författare konstaterar helt krasst i sin bok Whores of the Court,: “Om man inte kan komma fram med en diagnos, kan man inte skicka en faktura.” Läkemedelsbolagen sponsrade första upplagan av DSM-1 som kom ut 1950 (med ca 60 sjukdomar) med 100 miljoner dollar. De såg potentialen. Inga pengar utan sjukdomsförklaring. I dag återspeglas potentialen i den ökande psykiska ohälsan med de obligatoriska åtföljande psykiatriska drogerna. Vi menar inte att folk inte har psykiska problem, men att kalla det sjukdomar och sätta en stämpel på människor som följer dem livet ut och droga ner dem med ytterst kraftiga droger är inte bara en otjänst, det är kriminellt. Nationella samordnaren letar i samhället efter orsaker till psykisk ohälsa och åtgärder. Vi föreslår en lite närmare titt på orsakssammanhangen. Vi avslutar med orden från Thomas Szasz, en världens främsta psykiatrikritiker genom tiderna, författare till klassiska boken Psykisk sjukdom en myt, samt 24 andra böcker, och en av KMR:s grundare, samt själv psykiatriprofessor: ”Psykiatrin är den individuellt mest destruktiva kraft som har påverkat samhället under de senaste 50 åren.” Ref: (1) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-201890/ (2) https://www.svd.se/vart-kortsiktiga-arbete-rar-inte-pa-psykiska-ohalsan Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 129 06 Hägersten

Enligt de flesta meta-analyser* som utförts på antidepressiva så tycks majoriteten fastslå att de fungerar på egentlig depression (major depression). Psykiatrin i stort rekommenderar antidepressiva och dessutom att mer skulle behöva skrivas ut. Men hur kommer det sig då att den massiva ökningen av förskrivning av antidepressiva inte reflekteras i mätbara resultat hos allmänheten. Tvärtom – vi tycks bli mer sjuka ju mer psykiatriska droger vi använder. (1) En miljon svenskar använder idag antidepressiva, och det ökar. Sjukskrivningar och förtidspensionering av unga ökar lavinartat i alla länder som använder psykiatriska droger. (2) Men hur kan det då komma sig att psykiatrin tillsammans med sina allierade inom läkemedelsindustrin i stort hävdar att antidepressiva fungerar effektivt, men bedöms som i stort sett ineffektiva av andra, inklusive flera kända forskare? (3) Här kommer anledningarna: 1. Statistik vs. Verkliga livet När författare till mycket uppmärksammade meta-analyser* och andra åsiktsledare påstår att antidepressiva fungerar (4) så refererar de i huvudsak till dubbelblindstudier, med sockerpiller som placebo. Men det är oftast studier utan praktisk relevans. Jämför man med de senaste meta-analyserna med tiotusentals deltagare så blir absolut meningslösa skillnaderna hos dubbelblindstudier, som annars inte har någon klinisk betydelse statistiskt sett, hokus pokus, plötsligt signifikanta. (5) 2. Vad menas med att en medicin fungerar? Man behöver också titta på hur stark effekt de antidepressiva medlen har. Det är ju inte precis något sammanträffande att de flesta meta-analyserna, vad det gäller effektiviteten hos antidepressiva, inte klargör hur stark effekt de har. I den senaste stora meta-analysen av Cipriani och kollegor (6) och i flera andra analyser före den (1, 4) så visar det sig att effekten motsvarar en antidepressiva-placebo skillnad på 0,3. I korthet betyder det korttidseffekten av antidepressiva och placebo överlappas med 88% vilket i sig betyder att nio patienter måste genom behandling med antidepressiva för att en enda patient skall får en effekt som överstiger placeboeffekten. Egentligen är det en katastrofsiffra och i princip borde medlet inte få säljas till de enorma kostnader som detta innebär – skattebetalarna får betala och i själva verket är det kvacksalveri. 3. Har man glömt biverkningarna? Låt oss först och främst framställa att det inte finns några ”bi-verkningar” – allt är verkningar. Man har bara benämnt de icke önskvärde med bi- och skrivit dem med minimal text på bipacksedeln, om ens det. Ofta är biverkningarna större än ”verkningarna”, lägger man ihop biverkningarna är de mångfaldigt större. De 8 av 9 som inte upplever någon positiv effekt, får istället allvarliga, bekymmersamma och handikappande biverkningar vid utsättande av preparaten. (1) Detta är en anledning till att så många stannar kvar på preparaten under så många år. De framkallar även agitation, mani och aggression. I så gott som alla skolskjutningar har gärningsmännen använt antidepressiva och ADHD-droger. Man vet också att antidepressiva orsakar mentala störningar och självmordstankar. 4. Beroendeframkallande Nu kommer vi till ett område som tystats i decennier. Inte av patienterna, men väl av läkemedelsbolagen, myndigheterna och media. Ytterst få studier har gjorts om detta, men en helt ny studie visar att mer än hälften av alla deltagarna visade tecken på utsättningsproblem, det vill säga avtändning, och mer än hälften av dessa uppvisade allvarliga symtom. Detta motsäger de existerande kliniska vägledningarna som påstår att avtändningssymtom från antidepressiva är milda och kortvariga. Det är nog ytterst få patienter som upplevt det. Tvärtom är de långvariga, kraftiga och mycket obehagliga. Därför stannar de flesta kvar på dem, varmed de blir värre och så gott som ohanterliga. De flesta klarar inte av att sluta utan hjälp – vilket oftast inte finns. När de klagar över besvären säger psykiatrikerna att det är den ”underliggande sjukdomen som kommit till ytan”. Ungefär som ett mantra. Läkemedelsbolagen ser ingen anledning att upplysa om detta då försäljningen skulle rasa. En miljon i Sverige, sju miljoner i England och 37 miljoner vuxna i USA använder antidepressiva – förutom resten av världen. Det handlar om mångmiljardbelopp. För de som vill läsa mer om beroendeframkallande rekommenderar vi en artikelserie från Skottland i The Herald. (7) Det borde få den mest luttrade försvarare av antidepressiva att undra vad psykiatrin håller på med. 5. Vem betalar – och vem ljuger Majoriteten av alla studier runt antidepressiva betalas eller sponsras av läkemedelsindustrin. Alltså samma industri som har ett gediget finansiellt intresse i att övertala läkemedelsverk, läkare och allmänhet att deras preparat verkligen hjälper. Man behöver väl inte upprepa alla de avslöjanden som visar att detta är baserat på, om inte rena lögner, så undanhållna studier. Man publicerar data som passar företaget. Ofta små studier som är lätta att manipulera. Patienter som klagar tas bort ur undersökningen. Ofta under kort tid, för då hinner inte biverkningarna visa sig. De psykiatriska läkemedelsbolagen har fått betala omkring 10 miljarder dollar i böter för falsk marknadsföring och förlikningar. Men inte ens denna röda flagga hjälper. 6. Köpta läkare och forskare Mutandet började redan med det första lyckopillret – Prozac/Fontex. VD:n i Sverige för Eli Lilly som tillverkar medlet kontaktade KMR och berättade att han hade fått reda på vem som skulle testa Prozac/Fontex vid registreringen av medlet i Sverige. Han kontaktade då psykiatern, Anders Forsman, idag professor i rättspsykiatri, och erbjöd honom 50 000 kronor för att ”underlätta” registreringen. Anders Forsman nappade och sa (i en fax) att han skulle fungera som ”en olja” vid registreringen. John Virapen som sparkats från företaget och blivit visselblåsare samt en representant för KMR kontaktade då överåklagare Eric Österberg som tog upp fallet. Virapen skrev sedan en bok om detta fall och övriga läkare som mutats. Vi har även psykiatriker Göran Isaksson samt Elias Eriksson som bägge sjungit lovsånger om antidepressiva, och som ligger bakom den enorma ökningen i Sverige, och som bägge har så många finansiella kopplingar till läkemedelsbolag att de får anses som deras främsta marknadsförare. Peter Gøtzsche som räknas till världens främsta forskare och fullständigt obunden till industrin menar i sin bok Dödlig psykiatri och organiserad förnekelse att effekten av antidepressiva är noll. * Meta-analys är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats. (1) Helgason T, Tomasson H, Zoega T. Antidepressants and public health in Iceland. Time series analysis of national data. Br J Psychiatry. 2004;184:157-62 Jorm AF, Patten SB, Brugha TS, Mojtabai R. Has increased provision of treatment reduced the prevalence of common mental disorders? Review of the evidence from four countries. World Psychiatry. 2017;16(1):90-9 Zahl PH, De Leo D, Ekeberg O, Hjelmeland H, Dieserud G. The relationship between sales of SSRI, TCA and suicide rates in the Nordic countries. BMC Psychiatry. 2010;10:62 2) https://www.amazon.com/Anatomy-Epidemic-Bullets-Psychiatric-Astonishing/dp/1491513217 3) Hengartner MP. Methodological flaws, conflicts of interest, and scientific fallacies: Implications for the evaluation of antidepressants’ efficacy and harm. Front Psychiatry. 2017;8:275 Kirsch I. The Emperor’s New Drugs: Exploding the Antidepressant Myth. London, UK: Bodley Head; 2009 Moncrieff J. Are antidepressants as effective as claimed? No, they are not effective at all. Can J Psychiatry. 2007;52(2):96-7 Gotzsche PC. Deadly psychiatry and organised denial. Copenhagen: People’s Press; 2015 4) Gibbons RD, Hur K, Brown CH, Davis JM, Mann JJ. Benefits from antidepressants: synthesis of 6-week patient-level outcomes from double-blind placebo-controlled randomized trials of fluoxetine and venlafaxine. Arch Gen Psychiatry. 2012;69(6):572-9 5) Helgason T, Tomasson H, Zoega T. Antidepressants and public health in Iceland. Time series analysis of national data. Br J Psychiatry. 2004;184:157-62 6) Cipriani A, Furukawa TA, Salanti G, Chaimani A, Atkinson LZ, Ogawa Y, et al. Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder: a systematic review and network meta-analysis. Lancet. 2018. in press (7) https://www.heraldscotland.com/news/16979395.scotlands-secret-addicts-the-patients-hooked-on-antidepressants-and-harmed-by-withdrawal/?ref=twtrec Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Nu varnar även USA:s myndigheter för den enorma kostnad ADHD-diagnostiseringen för med sig. Det handlar om multimiljardbelopp. 11 procent av alla barn (4-17 år) har ADHD – och siffran stiger. Smittan sprider sig snabbt till övriga länder. Sverige i synnerhet. Men till skillnad från alla andra epidemier så tycks inga vilja stoppa den. Tvärtom, den välkomnas av psykiatrikerna som jobbar hårt för att fler skall få ADHD. ADHD har nu spridit sig till alla västländer och håller på att invadera övriga delar av världen. I USA är det värst. Idag får över åtta miljoner spädbarn, barn och ungdomar från 0 till 17 år amfetamin i USA för sin påstådda ADHD. 11 procent av alla barn och ungdomar i åren 4 till 17 år har diagnosen. Flickorna utgör ”bara” 5-6 procent. Nu jobbar man intensivt för att fler flickor skall få en diagnos – och amfetamin. Det skall råda jämlikhet – könskvotering. Barnombudsmannen (BO) i Sverige har även legat i för att öka kvoten flickor som skall ha ADHD – och medicin, alltså amfetamin. BO har gjort en ”undersökning” bland flickor och upptäckt att deras ”spontanitet” egentligen är ADHD. Deras intervjuteknik är som hämtad ur Alice i Underlandet. Ett utdrag: ”Flickor berättar att det inte var någon som först förstod eller trodde på att de hade ADHD eftersom de var skötsamma och presterade bra i skolan.” Det är ju just det som är grunden för att de skall få en diagnos, att de inte är skötsamma och presterar bra i skolan! Men sådana petitesser hindrar inte BO från att kräva lag för mer stöd i skolorna för dessa flickor – som är skötsamma. Man har ”intervjuat” sammanlagt 7(!) flickor som stöd för kravet på ny lag. Det verkar inte som BO stöder barnen, snarare Psyko Pharma. Pandemin är total, om än ojämn. För det råder inte direkt jämlikhet över olika gränser. I Sverige skiljer det sig ganska mycket mellan de olika länen. Tittar man geografiskt i USA så har smittan drabbat södra och östra USA hårdare än andra delar. Ekonomiskt så är det fattiga i USA som drabbas mest och rasmässigt så är det främst svarta fattiga, medan mexikanske barn drabbas minst. Å andra sidan finns det litet segment, geografiskt och ekonomiskt, i nordöstra USA där överklassbarnen drabbas hårdast av den selektivt drabbande epidemin. Föräldrar i karriären kräver lydnad! Även i Sverige jobbar man hårt, idag har långt över 100 000, varav hälften barn, fått diagnosen – med tillhörande amfetamin. 13-14 procent av pojkar 10-14 år får amfetamin i vissa kommuner, men andra län och kommuner jobbar hårt för att knappa in på försprånget. Kvotan måste uppfyllas – alltså medicinkvotan. Men först en diagnos… Men det är inte helt riskfritt. Frågan är om inte boten är värre än soten. Under fem år har 579 unga (10-19 år) tagit överdoser i självmordssyfte eller i självskadligt syfte. Under samma tid har 308 barn (0-4 år) förgiftats av ADHD-droger. Fråga gärna Socialstyrelsen vad de gjort åt detta. Goddag yxskaft, blev svaret när vi frågade. Det är Center for Disease Control and Prevention (CDC) i USA som tagit fram uppgifter om att ADHD-epidemin övergått till en pandemi. Man tittade dock inte efter orsakerna till ADHD-epidemin, vilket sker för alla andra epidemier. Det uppför sig dock som ett osynligt virus – som om det egentligen inte finns. Hur epidemin startade Ursprungligen startade smittspridningen i början på 1990-talet med att ADHD blev en officiell diagnos och skolorna fick statliga bidrag för varje ADHD-barn. De tjänade ganska bra på massdiagnostisering – riktigt bra. I en skola i San Diego blev 60 procent plötsligt smittade med ADHD. Antalet barn med ADHD gick upp till 500 000 på bara ett år efter detta. Det är lite som häxprocesserna under 90-talet. Psykfolket hävdade att föräldrarna, främst pappan, gjort övergrepp på sina egna barn. Det spred sig som en löpeld. Bidragande orsak till smittspridningen var anhörigföreningen för ADHD-barn, CHADD, motsvarande vår Attention. Denna ”gräsrotsrörelse” vattnades flitigt av läkemedelsbolagen som tillverkade ADHD-amfetamin med mångmiljonbelopp och växte snabbt. CHADD satte igång en enorm lobbyverksamhet för pengarna, precis som Attention när de fick miljonbelopp från läkemedelsbolag i Sverige. Idag sitter Attention inne i Socialdepartementet och ADHD-epidemin, och naturligtvis icke att förglömma medicineringen, har spridit sig blixtsnabbt även här i Sverige. Kampanjer sprider sig över hela landet. Man åker ”land och rike runt” för att informera i skolorna stod det i en pamflet från en anhörigförening. Även skolor i Sverige får bidrag och kräver nu diagnos och bidrag för varje liten uppstudsig unge. Enligt en studie från Göteborgs universitet så är det lärarna som driver på för att barn skall få en diagnos – och ”medicin”. Tänk vad lite pengar kan åstadkomma. Fast undersökningar visar att miljontals ungar egentligen inte var smittade, utan bara för unga! Ja, alltså de var yngst i klassen, födda sent på året, och särskilde sig så mycket att de fick en ADHD-stämpel i pannan som tack för besvären. Det är likadant i Sverige. Nåja, lite spill får man räkna med. En undersökning som presenterades i the Lancet visade att 64 procent av dem som fått en ADHD-diagnos egentligen reagerade mot tillsatser i mat. I Frankrike, som inte gillar trender från USA och alltså inte drabbats av samma pandemi, får barnen visserligen diagnos, men knappast amfetamin, bara någon procent. Där upptäckte man däremot att barnen hade järnbrist. Men varför bry sig. Det finns inga pengar i att ge ungarna lite järn – däremot i att ge diagnos och därmed ”medicin". Bara i Sverige kostade utredning och medicinering av 72 000 ADHD-fall uppskattningsvis 2 miljarder kronor. Men det är verkligen ingenting mot USA. Där hotas nu nationalbudgeten. Multimiljardindustri ADHD är en lönsam industri. Enligt en studie i Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry omsätter ADHD-industrin mellan 143 och 266 miljarder dollar per år och enligt IMS Health så har receptkostnaderna för ADHD-droger närmast tredubblats från 4 miljarder dollar år 2007 till 11,2 miljarder dollar år 2015. Det blir 950 miljarder kronor, närmare en biljon – per år. Vem vågar stoppa en sådan lönsam affär? Det produceras idag omkring 130 TON – 130 000 KILO – amfetamin och amfetaminliknande droger till barn och ungdomar internationellt – per år. Bara för att få lite perspektiv på hur mycket detta är så motsvarar det ungefär 350 fulla lastpallar av illegalt amfetamin på gatan. Ungefär en flygplanshangar full. Dosen är 60 mg – en knapp knivsudd. När tullen i Sverige beslagtog 4 kilo amfetamin blev det rubriker på förstasidan. Men, vem bryr sig? Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

KMR har i all tider hävdat att majoriteten, upp till 80%, av alla psykiska störningar har en medicinsk orsak. Det kan vara klämda nerver, sköldkörtelproblem, näringsbrist, tarmproblem, tungmetallförgiftning, miljögifter eller hjärntumörer. Nu kommer ny mycket stor studie som både visar och bekräftar att svår infektioner i barndomen ökade risken för senare psykisk störning med 80%. Studien publicerades den 5 december i år i JAMA Psychiatry. (1) En mycket stor dansk befolkningsbaserad studie ger starka bevis på samband mellan barndomsinfektion, antibiotikabehandling och efterföljande neuropsykiatriska störningar. Forskarna fann att risken för att utveckla en psykisk störning ökade med mer än 80% efter en svår infektion. Användningen av antibiotika, för att behandla infektionen var förknippad med 40% ökad risk för en efterföljande psykisk störning. "Vår forskning kopplar samman infektioner med mentala störningar i den utvecklande hjärnan," skriver huvudförfattaren dr Ole Kohler-Forsberg, från psykosforskningsenheten vid Aarhus universitetssjukhus i Danmark. Tidigare forskning har även kopplat infektioner med utveckling av psykiska störningar. "Ingen studie har dock haft möjlighet att undersöka detta samband mellan alla behandlade infektioner (som täcker sjukhusvistelser och behandling med antibiotika) med utveckling av behandlad psykisk störning inom en så stor kohort av 1,1 miljoner barn och ungdomar som följdes sedan födseln "noterade Kohler-Forsberg. (Kohort är en grupp individer med vissa gemensamma kännetecken, oftast födelseperiod.) Kohorten inkluderade alla individer upp till 18 år födda i Danmark från 1995 till 2012. Deltagarna följdes till en medelålder om 9,7 år. Under uppföljningen skrevs 42 462 (3,9%) in på sjukhus för någon psykisk störning och 56 847 (5,2%) fick ett recept för psykofarmaka. Infektion som behandlats med ett antibiotika var associerat med en 41% ökad risk för psykiska störningar och en ökning med 22% risk för användning av psykofarmaka. Schizofreni, tvångssyndrom, personlighets- och beteendestörningar, ADHD, beteendestörning och tics associerades med de högsta riskerna efter en allvarlig infektion. Risken för en psykisk störning efter en allvarlig infektion ökade med antalet infektioner och med den tidsmässiga närheten av den senaste infektionen. Den största ökningen av risken observerades 0 till 3 månader efter infektion. Resultaten av de primära analyserna stöddes av analyser som inkluderade olika referensgrupper och syskon. "Det förefaller därför som att infektioner och den inflammatoriska reaktionen som följer efteråt kan påverka hjärnan och vara en del av processen i att utveckla svåra mentala störningar." Forskarna anser att studien ger "övertygande epidemiologiska bevis för att allvarliga infektioner, liksom exponering för antibiotika, är kopplade till uppkomsten av neuropsykiatriska sjukdomar hos barn." Inga direkt förslag till lösningar gavs (förutom mer psykofarmaka förstås), men troligen kan skickliga homeopater och andra naturterapeuter justera de obalanser i kroppen som infektioner och antibiotika ger. https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/article-abstract/2716981 Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Vi har i det senaste nyhetsflödet fått veta att självmorden bland unga (15-24 år) ökar. Vad vi dock inte fått veta är att ökningen löper parallellt med en kraftig ökning i förskrivningen av antidepressiva. De preparat som – trots att alla har varningar om ökat självmordsbeteende – marknadsförs som skydd för självmord. Eftersom ökningen pågått sedan mitten av 90-talet kan man undra varför detta inte framkommit tidigare. Forskare på Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet sägs nu ha granskat Socialstyrelsens självmordsstatistik noggrannare och kunde se att ökningen var liten men dock konstant, från 1994 till 2017. Antidepressiva medel till unga introducerades i mitten av 1990-talet, alltså samtidigt som självmorden började stiga. Användningen av antidepressiva hos unga kvinnor (15-24) har ökat från 1 procent i slutet av 90-talet till 8 procent 2017 – en oerhörd ökning. Under samma tidsperiod har självmorden bland unga visat en liknande stigande trend. Forskarna vid NASP säger sig inte ha en aning om orsaken till ökningen av självmorden. Men man blundar för det uppenbara: Att ALLA antidepressiva medel bevisligen ökar risken för självmordsbeteende hos unga och att välbefogade, skarpa varningar sedan länge utfärdats om detta. Man blundar fullständigt för det faktum att en allt större andel av unga (15-24) som begått självmord, gjort det under inverkan av antidepressiva och annan psykofarmaka, ett faktum som KMR berättat om i flera år. De senaste tillgängliga siffrorna visar att 68 % av de unga kvinnor (15-24 år) som begick självmord i Sverige år 2013 gjorde det under inverkan av psykofarmaka, 41 % under inverkan av antidepressiva. Vi har publicerat detta ett flertal gånger. Det är inte bara i Sverige ökningen skett. I USA, där man har den högsta användningen av antidepressiva i världen, där var sjätte amerikan tar någon form av psykofarmaka, främst antidepressiva, har självmorden ökat kraftigt i befolkningen i stort. Ökningen har varit 24 procent sedan 1999 och den största ökningen är bland kvinnor, med en trefaldig ökning bland unga flickor 10-14 år. Hyckleriet runt den ”goda uppföljningen” Den tidigare folkhälsoministern Maria Larsson berättade 2010 att regeringen nu satsade 900 miljoner per år på psykiatrin, med delmålet ”att antalet självmord under pågående vårdkontakt ska minska med 30 procent.” Hon betonade hur viktigt anmälningstvånget av självmord enligt lex Maria var för det självmordsförebyggande arbetet. Och hur allvarligt det var att inte alla självmord i anslutning till vårdkontakt, trots detta krav, anmäldes och följdes upp. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström fortsatte att uttrycka vikten av noggrann uppföljning av alla självmord, och satsade 100 nya miljoner på psykiatrin – med fortsatta misslyckade resultat. Vansinnet har krönts av regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som satsar 1,414 miljarder på psykiatrin under 2018. När man granskat regeringarnas, kommunerna och landstingens extra satsningar på psykiatrin under åren så har ALLA visat sig vara misslyckade. (1) Det anmälningstvång av självmord begångna i anslutning till vårdkontakt visade dock med pinsam tydlighet att den psykiatriska behandlingen – läs utskrivningen av antidepressiva och annan psykofarmaka – låg bakom ett överväldigande stort antal självmord. Medier fylldes av rapporter om personer som tagit livet av sig på psykiatriska avdelningar eller vid behandling med psykofarmaka (kopplat till anmälningstvånget enligt lex Maria). Bilden av den psykiatriska vårdens förskräckliga resultat började bli alltför tydlig. Så vad gjorde man för att förbättra denna förödande situation? Jo, man avskaffade anmälningstvånget! Psykiatrin kände sig ”utpekad” och så fick det ju inte vara. Som ordföranden för Svenska Psykiatriska Föreningen sade om anmälningstvånget: ”Det är som om alla människor som tar livet av sig är misstag från vårdens sida.” Och samtidigt som hyckleriet om vikten av god uppföljning fortsatt från politiker och myndighetspersoner har resultaten av det avskaffade anmälningstvånget nu visat sig. Anmälningarna av självmord vid vårdkontakt sjönk i botten. SVT rapporterade den 12 november att anmälningarna sjunkit med 85 procent. Plötsligt har psykiatrins resultat blivit väldigt mycket bättre, och mediabilden reparerad! Till den ”goda uppföljningen” hör också rapporteringen av biverkningar till Läkemedelsverket. Problemet är bara att psykiatriker – indoktrinerade i myten om att antidepressiva skyddar mot självmord – inte anmäler biverkningarna. Vad ska vi säga om det faktum att 54 unga begick självmord åren 2006 till 2015 under behandling av Prozac/Fontex och att inte ett enda fall anmäldes som biverkning till Läkemedelsverkets biverkningsregister? Vi får ibland brottstycken av denna oerhörda skandal i media. Som när SVT nyligen berättar om Emma som fick antidepressiva under elva år från det att hon var 14 år. Under den tiden gjorde hon tre självmordsförsök. Som när Aftonbladet rapporterar om Rebecka som vid sömnproblem vid 22 års ålder fick 15 mediciner per dag av ett tiotal läkare, som skrev ut mellan 60 och 70 recept under 2015 och 2016 och fick allvarliga självmordstankar. Myten om kemisk obalans Allmänheten har i otaliga propagandaartiklar under årens lopp fått budskapet att antidepressiva rättar till ”den biokemiska obalansen i hjärnan”, som sagts vara orsaken till depressioner och andra psykiska störningar. Patienter har av psykiatriker fått samma falska budskap. Och det trots att ledande akademiker världen över avfärdat det här som en myt under många år. En myt som fabricerats av läkemedelsbolagens marknadsföringsbolag. Redaktören för tidskriften Psychiatric Times (2011), psykiatriprofessor Ronald Pies, skrev: ”Faktum är att idén om den ’kemiska obalansen’ alltid varit en slags vandringssägen – aldrig en teori som på allvar lagts fram av välinformerade psykiatriker.” Får unga ingen hjälp? I media har vi gång på gång fått läsa att de unga som tar sitt liv inte får hjälp – i betydelsen psykiatrisk behandling. Det är helt enkelt inte sant. Sanningen är att det skett en fullständig explosion i förskrivning av antidepressiva och annan psykofarmaka till unga de senaste åren – med förödande konsekvenser. Denna ”hjälp” har i Sverige utformats av psykiatriker med intima kopplingar till läkemedelsindustrin. Märkligt nog har vi inte sett några kritiska artiklar om dessa psykiatriker, som dikterat Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets rekommendationer i området, och ligger bakom explosionen i förskrivning till unga (2). (1) https://www.kmr.nu/single-post/2018/05/18/Regeringens-mångmiljardsatsningar-på-psykiatrin-totalt-misslyckad (2) https://www.kmr.nu/single-post/2018/03/02/Antidepressiva-till-barn-2017-%E2%80%93-%C3%A4r-Sverige-v%C3%A4rst-i-v%C3%A4rlden Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Vid KMR:s 35-årsjubileum i Los Angeles instiftandes ett internationellt pris för mänskliga rättigheter: Thomas Szasz-priset. Thomas Szasz höll själv ett gripande tal där han framhöll att barnpsykiatrin är föräldrarnas och barnens värsta fiende och inte bättre än slaveri. Thomas Szasz har skrivit 24 böcker, bl.a. den klassiska ”Psykisk sjukdom en myt”* som startade reformeringen av psykiatrin på 1960-talet, har publicerats i kända läkartidningar över hela världen och betraktats som världens mest kända antipsykiatriker. Han var även med och startade KMR i USA 1969. Szasz avled 2012 – men talet är odödligt. Med anledning av den katastrofala nerdrogningen av miljontals barn med psykiatrins droger världen över gör Thomas Szasz det klart att barnpsykiatrin, och psykiatrin överhuvudtaget, inte har något att ge mänskligheten – mer än tvång och droger. Nyligen fick vi reda på att självmorden bland ungdomar (15-24) i Sverige har ökat sedan mitten av 90-talet. Ökningen började samtidigt som de antidepressiva medlen introducerades – medel som har direkta varningar för självmord. Antalet barn som får antidepressiva har tredubblats på tio år, enligt Socialstyrelsens siffror. 2017 fick 5200 barn (10-14 år) antidepressiva mot 1700 tio år tidigare. 150 barn tog livet av sig 2017. Hur har man lyckats undgå att notera att självmorden ökat i snart 20 år? Psykiatrikerna och Big Pharma har jobbat febrilt för att dölja siffrorna. KMR har dock flera gånger varnat för ökningen med statistiker och säkra uppgifter som vem som helst skulle kunna kolla upp. Ingen brydde sig dock. 68 procent av alla unga kvinnor (15-24) som tog livet av sig 2013 gjorde det under inverkan av psykofarmaka. Inte en enda biverkningsrapport skrevs. (1) Psykiatrikerna mörkade detta helt. Och trots att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har uppmärksammat dessa siffror har de inte gjort något åt det. Därför har självmorden ökat. Låt oss börja med några utvalda citat från Thomas Szasz föredrag, vilka anger tonen för föredraget: ” Psykiatrin är en del av statsmakten, den är inte en del av läkarvetenskapen.” ” Det finns inga bra eller dåliga barnpsykiatriker. De är alla dåliga. De är inte nödvändigtvis dåliga människor, men det de gör är dåligt. Att sörja för barnens hälsa och välbefinnande är föräldrarnas roll. Punkt slut.” ” Att beteckna ett barn som psykiskt sjukt är stigmatisering, inte diagnosticering. Att ge ett barn psykiatriska droger är förgiftning, inte behandling.” ”Barnpsykiatrin, liksom hela det psykiatriska slaveriet, med andra ord hela den ofrivilliga psykiatrin, vilket i praktiken utgör hela psykiatrin, kan inte reformeras. Den måste avskaffas! Precis som slaveriet.” ”Psykisk sjukdom" är en metafor, som vi använder felaktigt och inte inser att det inte är en sjukdom. Vi framställer det oriktigt som en sjukdom och så blir vi lurade av våra egna felaktiga framställningar. Ni förstår, ungefär som att era ”ögons lilla äpple” är er lilla dotter. Det är inte något man äter.” ” Bilden av psykiatriker har som ni vet blivit förvandlad, från skötandet av ormgropar till utförskrivning av psykiatriska så kallade mirakeldroger. Det är bara ett gigantiskt lurendrejeri. Antipsykotiska mediciner påminner om antibiotiska mediciner, varifrån de fått sina namn, precis som (medicinska) sjukhus påminner om mentalsjukhus. Det vill säga, inte alls. Vad det fortfarande handlar om inom psykiatrin är tvång. Utan tvånget så skulle psykiatrin försvinna från jordens yta.” ”Låt mig inledningsvis gratulera Anatoly Prokopenko till att vara den första mottagaren av KMR:s Thomas Szasz-pris. Jag vill naturligtvis tacka alla andra på KMR för att ni instiftade ert årliga pris i mitt namn. Det är en stor ära för mig och jag uppskattar det verkligen. "Problemet med folk", sa den store amerikanske humoristen Josh Billings, "problemet med folk är inte att de inte vet, utan att de vet så mycket som ’inte stämmer’.” Det är exakt det som är problemet vad det gäller allmänhetens kunskap om psykiatrin. Efter årtionden av psykiatrisk propaganda som drivits av den oheliga alliansen mellan psykiatrin och staten, så ”vet” folk nu att psykisk sjukdom är precis som vilken annan sjukdom som helst. Det är det man får höra varje dag och att psykiatriska utövningar är precis som andra medicinska utövningar och att psykiatrikerna är läkare. Allt detta är helt enkelt sådant som "inte stämmer". När jag var en ung läkare visste folk bättre. De insåg att mentalsjukhus var fängelser och kallade dem "ormgropar". De visste att psykiatriker var fångvaktare, inte läkare, och kunde skilja mellan poliser i vita kläder och poliser i blå. Sedan dess har bilden av psykiatriker som ni vet blivit förvandlad, från skötandet av ormgropar till utförskrivning av psykiatriska så kallade mirakeldroger. Det är bara ett gigantiskt lurendrejeri. Antipsykotiska mediciner påminner om antibiotiska mediciner, varifrån de fått sina namn, precis som (medicinska) sjukhus påminner om mentalsjukhus. Det vill säga, inte alls. Vad det fortfarande handlar om inom psykiatrin är tvång. Utan tvånget så skulle psykiatrin försvinna från jordens yta. Situationen blir faktiskt i många avseenden värre. För några årtionden sedan kunde mentalpatienter enbart bli inspärrade i mentalsjukhus. Så fort man befann sig utanför mentalsjukhuset så var man trygg. Detta stämmer inte längre. Numera blir folk inspärrade i den oförmåga som framkallas av droger med ett straff som utgörs av påtvingande öppenvård. En annan beklaglig utveckling på senare tid, är påståendet att miljontals barn lider av en psykisk sjukdom som kallas för ADHD. Samt att ge Ritalin till barnen, ofta mot föräldrarnas vilja – självklart är det alltid mot barnets vilja, ingen frågar ju barnet. Om man tror på detta, så kan man tro på vad som helst. Då skolmyndigheterna talar om för en mor att hennes son är sjuk och behöver få droger, hur i hela världen ska hon kunna veta att det bara är en lögn? Hur ska hon se att det som experterna kallar uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet helt enkelt inte är en sjukdom? Bländad av den psykiatriska jargongen, inser hon inte att diagnos inte är samma sak som sjukdom. Diagnosen är endast en massa ord som konstruerats för att låta som sjukdom. Det är en fråga om påhittade ord. Det är också så att en sådan moder inte är expert på psykiatrins historia. Hon vet inte att psykiatriker i hundratals år har använt så kallade diagnostiska termer för att stämpla och kontrollera människor. Jag ger här några dramatiska exempel. Ganska tidigt, långt innan Sovjetunionen – vad som kom att hända där vad det som hände här under slaveriet. När svarta slavar i södern flydde till friheten var det inte att de ville uppnå frihet, de led av en slags "sjukdom" som kallades drapetomani, från drapetes, rymmande slav, och mani. Jag hittar inte på detta. Det var fråga om en legitim diagnos precis som uppmärksamhetsstörning är. Om kvinnor – hälften av mänsklighetens befolkning, naturligtvis – om de var dumma nog att göra uppror mot mannens dominans, ja, då hade de en allvarlig sjukdom som kallades hysteri, vilket betyder vandrande livmoder. Mera nyligen, var detta faktiskt väldigt populärt då jag var lite yngre, det var endast trettio år sedan… nåja, det stämmer inte, vid det laget var jag i medelåldern…senare medelåldern, men fram till dess led män och kvinnor som inlät sig i sexuella relationer med någon av samma kön självklart av någon väldigt, väldigt farlig "sjukdom" som ni säkert vet, som behandlades med elchocker och alla möjliga sorters åtgärder och kallades för "homosexualitet". Nu är det dock så att inga av dessa beteenden var någonsin sjukdom och är naturligtvis inte sjukdom. Det är inte heller uppmärksamhetsstörning. Inget uppförande eller dåligt uppförande är en sjukdom och kan inte vara en sjukdom. Det är inte det som är sjukdomar. Så det spelar ingen roll hur ett barn beter sig. Det finns inget att undersöka. Om barnet är sjukt, måste det finnas objektiva tecken som en läkare med hjälp av objektiva prover kan ställa en diagnos på. Så fort man går till en doktor tar de blodprov och röntgenbilder. De är inte intresserade av hur man uppför sig. Låt mig återigen få påminna er om att för inte så länge sedan var en av psykiatrins mest omhuldade psykiska sjukdomar – detta kommer verkligen att förvåna er – masturbationssjukan. Det intressanta är nu inte endast att det inte längre är en sjukdom, det intressanta är: Varför är det inte längre en sjukdom? Därför att det är uppenbart att de inte är en sjukdom. Så, vad var det som hände? Folk slutade helt enkelt att tro på att självbefläckelse, som det brukade kallas – ett slags missbruk av en själv, precis som vi idag talar om missbruk av droger, ni vet, olika sorters missbruk. Man gör något som folk inte vill att man ska göra, då är det missbruk – nåja, själv-missbruk var naturligtvis ett underbart begrepp eftersom alla gör det, och det var en orsak till sinnessjukdom som i högsta grad redan fanns färdig att använda. Då jag studerade medicin, var masturbation nummer två på listan över orsaker till schizofreni, efter ärftlighet. Man skulle kunna tro att vi här har ett flagrant exempel, som har avslöjats, lagts till handlingarna, och att det gjorde slut på förskräckligheterna. Tvärtom var det början på än större förskräckligheter. För psykiatrikerna deklarerar (de upptäcker inte någonting, de deklarerar det). Minns att när frågan om homosexualitet kom upp i American Psychiatric Association (APA), så röstade medlemmarna om saken. Läkarförbundet American Medical Association röstar inte om huruvida bröstcancer är en sjukdom eller inte. Det vore absurt. Så, när de "upptäckte" (deklarerade) att dessa två sjukdomar inte var sjukdomar, så vände de helt enkelt om och uppfann en rad med andra psykiska sjukdomar. Som ett resultat av detta, då jag studerade medicin för sextio år sedan – faktum är att jag tog min examen för sextio år sedan, så det var närmare sextiofem år sedan – fanns det endast några få psykiska sjukdomar. Jag tror inte det var fler än sex eller sju. Nu finns det mer än tre hundra. Och nya ”upptäcks” varje dag. Det finns nu ett skäl till detta, vilket återigen är uppenbart. Jag upprepar något som George Washington sa. George Washington varnade, och detta är ett av mina favoritcitat för alla syften: "Statsmakten är inte förnuft. Statsmakten är inte vältalighet. Statsmakten är makt. Likt elden är det en farlig tjänare och en förfärlig husbonde". Psykiatrin är en del av statsmakten, den är inte en del av läkarvetenskapen. Det är detta som föräldrar blivit tillsagda att de aldrig får glömma, att deras barn lider av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD). De får inte glömma att skolpersonalen och barnpsykiatrikerna och barnpsykologerna är statsmaktens ombud. Deras arbete är att kontrollera barnen, inte att sörja för deras hälsa eller välbefinnande. Det finns inga bra eller dåliga barnpsykiatriker. De är alla dåliga. De är inte nödvändigtvis dåliga människor, men det de gör är dåligt. Att sörja för barnens hälsa och välbefinnande är föräldrarnas roll. Punkt slut. Jag kan tillägga något som Washington sa. När det gäller mental hälsa, sa han, så är statsmakten inte förnuft. Jag skulle tillägga att det är oförnuft. Att beteckna ett barn som psykiskt sjukt är stigmatisering, inte diagnosticering. Att ge ett barn psykiatriska droger är förgiftning, inte behandling. Jag har länge hävdat att barnpsykiatrikern är en av de mest farliga fienderna – inte bara till barn utan även vuxna, till alla oss som bryr sig om de mest värdefulla och mest sårbara sakerna i livet. Dessa saker är barnen och friheten. Båda är oerhört sårbara. Vuxna har den fysiska, politiska och psykologiska makten över barnen. Det är för detta utmärkta skäl som sexuella relationer mellan vuxna och barn är förbjudna och gärningen benämns helt korrekt våldtäkt enligt lagen. Av samma skäl tycker jag att vi borde förbjuda alla psykiatriska relationer mellan vuxna och barn, vi borde förbjuda alla psykiatriska relationer med barn och kalla barnpsykiatrin vid dess rätta namn: psykiatrisk våldtäkt. Barnpsykiatrin, liksom hela det psykiatriska slaveriet, med andra ord hela den ofrivilliga psykiatrin, vilket i praktiken utgör hela psykiatrin, kan inte reformeras. Den måste avskaffas! Precis som slaveriet. Nu frågar jag igen, hur kan föräldrar skydda sina barn från den "terapeutiska staten"? Det vill säga från alliansen mellan statsmakten och psykiatrin? När allt kommer omkring, kan man endast göra det genom att ta sig ur villfarelsen eller idén om att det som fattas ett barn som är olyckligt och uppför sig illa – och det finns förstås många sådana barn, faktiskt alla barn någon gång – att ett sådant barn har en psykisk sjukdom och att så kallad behandling kan hjälpa det. Det är helt enkelt inte på det viset. Barnet har inte någon sjukdom och psykiatrisk behandling kan endast vara till skada. De kan göra det ytterligare genom att inse att barnuppfostran inte är någon lätt sak. Faktum är att barnuppfostran är i högsta grad det svåraste och av samhället minst erkända och belönade arbetet i hela världen. Att uppfostra barn är svårt. Det har alltid varit svårt och kommer alltid att vara svårt och ingenting kan förändra det. Förutom att inte alls ha barn, vilket jag inte rekommenderar! Jag håller absolut med Josh Billings om att det inte är bra att känna till "saker som inte stämmer". Det kommer att slå tillbaka mot en själv. Ifall vi vill undvika sådan felaktig kunskap måste vi tala klarspråk och tänka klart och besitta en smula mod. Eller kanske lite mer än en smula. Sjukdomar, som du redan fått höra, sjukdomar är den mänskliga kroppen som krånglar, hjärtat, levern, njurarna, hjärnan. Fläcktyfus är en sjukdom. Ni vet allt detta, ni ifrågasätter inte det. Vårsjuka… allt ni behöver kunna är engelska. Vårtrötthet eller vårdepression är inte en sjukdom. Varför nu inte det? Därför att vi känner alla till att det är ett bildligt uttryck, en metafor, en liten bit poesi. Så också med alla psykiska sjukdomar. "Psykisk sjukdom" är en metafor, som vi använder felaktigt och inte inser att det inte är en sjukdom. Vi framställer det oriktigt som en sjukdom och så blir vi lurade av våra egna felaktiga framställningar. Ni förstår, ungefär som att era ”ögons lilla äpple” är er lilla dotter. Det är inte något man äter. Nåja, det är dags att avsluta. Det har varit en fantastisk afton, för övrigt, och jag tackar er alla. Arbetet som vi ger oss själva, att bekämpa psykiatriskt tvång, är viktigt. Jag tycker att det är viktigt, alla ni tycker att det är viktigt. Inte tillräckligt många människor tycker att det är viktigt. Det är ett ädelt uppdrag, ett uppdrag vars utförande vi oavsett hinder måste fortsätta med. Vårt samvete bjuder oss att inte göra mindre än så. Tack till er alla, jättemycket. Thoms Szasz (1) https://via.tt.se/pressmeddelande/68-av-alla-unga-kvinnor-som-begick-sjalvmord-2013-anvande-psykofarmaka-inga-biverkningsrapporter?publisherId=1559448&releaseId=1656221 *Thomas Szasz hävdade att det inte finns några psykiska sjukdomar i egentlig mening, att det bara är en metafor. Han kallade det livsproblem. Han var själv verksam som psykiater, samt verksam i KMR, fram till sin död oktober 2012. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Förra året i oktober slutade kravet på obligatorisk rapportering och då sjönk antalet rapporter med 85 procent, ner till 59 förra året. SVT rapporterar att som mest anmäldes det 98 självmord i Västra Götaland – efter att kravet togs bort: 7 anmälningar. Vi har hört mängder av uttalanden från politiker och Folkhälsomyndigheten hur viktigt det är med uppföljningar och analyser vid självmord. Nu finns det ingen möjlighet längre. Hur det då skall bli med ”nollvisionen” vad det gäller självmord är det många som undrar. Möjligen har psykiatrin tolkat nollvisionen som noll rapporter för att undvika uppmärksamhet. Socialstyrelsen har sagt, att “Obehandlad depression är det vanligaste tillståndet både bland dem som gör självmordsförsök och bland dem där självmordet fullbordas.” Men detta är, om inte en ren lögn, ”obehandlad desinformation”. För de har nämligen fått helt annan information som de valt att negligera: Faktum är att det för Lex Maria-självmorden (2007) gällde att i hela 86 % av fallen (338 av 393 då rapporterade fall) hade personerna blivit behandlad med psykofarmaka inom ett år före självmordet. • I 304 fall – i 77 % av dessa fall – hade personerna fått behandling med antidepressiva medel och/eller neuroleptika. • I 246 fall – i 63 % av fallen – hade personerna fått behandling med antidepressiva medel. • I 164 fall – i 42 % av fallen – hade personerna fått behandling med neuroleptika. • Personerna hade i medeltal fått 4 olika psykiatriska preparat under året före självmordet. Hur kan man kalla 86 procent av fallen ”obehandlad depression” är fullständigt obegripligt. Detta kan man i alla fall läsa i: http://jannel.se/BrevHolmPsykofarmaka.pdf som har tillsänts Socialstyrelsen och vilka de har bekräftat mottagandet av. Det är förmodligen ännu värre senare år. Men Socialstyrelsen har alltså valt att följa den psykiatriska vägen: noll rapporter. Och självmorden kommer garanterat att öka. Men det är inte bara ett svenskt problem. I Norge kom det nyligen ut en dokumentär om att 56 personer tagit livet av sig på låst avdelning. Man frågar sig hur detta kan ske. https://tv.nrk.no/program/NNFA30001218/selvmord-paa-lukket-avdeling Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

När varningarna för antidepressiva nu äntligen börjar komma ut i media bekräftar det vad Kommittén för Mänskliga Rättigheter (KMR) sagt sedan slutet av 1980-talet! Redan år 1988 berättade vi att dessa piller framkallar vålds- och självmordsbeteende. Vi skickade utförlig dokumentation om detta till Läkemedelsverket i början av 1990-talet när Prozac skulle registreras. Där avfärdades dokumentationen som ”ovetenskaplig”. Snart 30 år senare har Läkemedelsverket ännu inte erkänt faran med antidepressiva medel. Trots att många forskare, läkare och även psykiatriker varnat för dem. Det finns anledningar till det som vi skall se. I så gott som alla skolskjutningar är antidepressiva och/eller Ritalina med i bilden. Alla förövare vi kunnat få ut dokument om hade tagit endera eller bägge. Kommittén för Mänskliga Rättigheter (KMR) har ända sedan slutet av 1980-talet varnat för de skadliga effekterna av antidepressiva. Med anledning av att så mycket våld och elände följde i dess spår kallade vi dem ”mördarpiller”. På bara några år efter registreringen i USA hamnade Prozac på toppen av biverkningslistan. Ledande psykiatriker har ända sedan dess ljugit för allmänheten och påstått att de nya antidepressiva medlen var ”säkra och effektiva”. Trots att de på så gott som varenda packsedel antidepressiva står att de kan framkalla självmordsimpulser. Antidepressiva medel har enligt alla samlade hållbara bevis inte någon mer positiv effekt än sockerpiller. Det har heller inte ”lindriga biverkningar” som påstås – de har en stor mängd mycket allvarliga skadeverkningar, som patienter försökt berätta om i åratal. Dessutom är de i allra högsta grad beroendeframkallande – de patienter som försökt sluta med pillren kan vittna om hur fruktansvärt svårt det är. KMR har varnat för detta år efter år. Men läkemedelsbolagen har undanhållit information om dess skadeverkningar och ljugit om att de fanns. De har mutat läkare och läkemedelsverk över hela världen. Ett exempel är Sverige. I början på 1990-talet kontaktade den förre VD:n för Eli Lilly i Sverige KMR. Som chef för Eli Lilly i Sverige mutade han själv läkare. När Prozac, som tillverkas av Eli Lilly, skulle registreras i Sverige så tog han reda på vilken psykiatriker som skulle testa medlet, och kontaktade honom. Psykiatrikern ifråga var Anders Forsman i Göteborg, idag Sveriges mest kända professor i rättspsykiatri. Virapen bjöd på middagar och ”sände kvinnliga medarbetare” till honom för att ”underlätta” arbetet. Virapen berättade även att han lät skicka 25 000 kronor vid två tillfällen till Forsman via Schweiz, oskattade. Vilket var ”otänkbart” enligt dåvarande Läkemedelsverk när det fanns etiska medarbetare. Testningen gick på rekordtid, några månader istället för ett eller två år. Ett tag efter det kom Virapen i onåd av andra orsaker och fick sparken. Han kontaktade då KMR och berättade sin historia och tillsammans kontaktade de överåklagare Eric Östberg. – Han tog ärendet direkt när han läste den fax som John Virapen hade med sig som han fått från Anders Forsman där det stod att han [Forsman] ”skulle agera som smörjmedel i processen [för att får Prozac registrerat]”, säger Peter Anstrin på KMR som följde med upp till Eric Östberg. – Det är som att sträcka ut handen och få den avhuggen, sade Östberg när han läste faxen. Han åtog sig fallet direkt men efter ett tag kom han fram till att han inte kunde åtala Forsman pga. att Forsman agerat som ”konsult”, en personkategori som inte omfattades av den dåvarande mutlagstiftningen. Forsman erkände dock att han tagit emot pengarna, skattefritt, men det var då redan preskriberat. Forsman kom undan. – Men han blev som en blöt fläck när jag konfronterade honom med anklagelserna, berättade Östberg för Peter Anstrin senare. Fast han var mest rädd om sin nyvunna professorstitel, ”Vad skall hända med den?” sade han ömkligt. – Detta fall ledde i alla fall till att det blev en ändring i mutlagen och hade det hänt idag skulle han blivit fälld. KMR fick faktiskt en liten ovation på Institutet för Mutor när denna lagändring presenterades år 1999, berättar Peter Anstrin som personligen blev inbjuden. En hel sal var full med politiker, beslutsfattare och andra som nu plötsligt omfattades av lagändringen. Justitieministern inledde. Under ett samtal med Peter Anstrin efter besöket hos Eric Östberg berättade John hur han själv och andra svenska läkemedelsbolag bjudit svenska läkare på gratis mutresor till Västindien. Officiellt kallades de för utbildningsresor, men det var inte många timmars utbildning. Istället var det sprit och betalda kvinnor. De blev fullständigt köpta och när de kom hem skrev de ut recept på färdigtryckta receptblock med reklampennor från företaget. – De var köpta och det var många kända namn, berättade John som själv varit med och bjudit in dem. Han fick sina order från ovan. ”De instruerade oss att aldrig prata om biverkningar. Vi skulle koncentrera oss på FAB – Feature-Advantages-Benefits. De har inte lika många säljare idag, de behövs inte längre, de har redan lyckats rekrytera läkarkåren.” Och myndigheterna är inte mycket bättre, enligt Virapen. Om de hade velat hade många tragedier kunnat undvikas. – Det är inte mycket att vänta sig när det övervakande organet, Läkemedelsverket, helt är betalt av de som de skall övervaka. Läkemedelsindustrin betalar Läkemedelsverkets alla utgifter inklusive löner. John Virapen hade kommit över att han fått sparken, men han hade redan hunnit få djup insikt i en verksamhet som inte sätter människan i första rummet. ”Jag kan inte göra mycket, jag har bara ett vapen. Det är ni som kan sprida informationen. Ni måste själva ta ansvar för er hälsa.” John Virapen är författare till två böcker: "Rubio talar ut" och "Piller och profiter". Han har föreläst internationellt på olika konferenser och mässor. Virapen avled hastigt för ett par år sedan. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Med den ökande medicineringen av barn och ungdomar kommer också rapporter om att antidepressiva inte bara inte fungerar, de förvärrar situationen. Och tittar man i verkligheten och inte i psykiatrins fantasiland så verkar det stämma. Allt fler blir deprimerade och inga blir bra. Dessutom framkallar pillren beroende och självmordsbenägenhet. Att kemikalisera bort livsproblem kan inte vara lösningen. Användningen av antidepressiva medel till barn och ungdomar har tredubblats på tio år. År 2017 fick 5 200 barn i åldrarna 10-14 år antidepressiva läkemedel i Sverige, vilket kan jämföras med 1700 barn tio år tidigare. 5 procent av ungdomarna i åldersgruppen 15-24 fick antidepressiva år 2017. Men självmorden i samma åldersgrupp har inte minskat under 2000-talet. Detta är numera ett globalt problem. Överallt medicineras barn och ungdomar mer och mer. Men riskerna talas det sällan om. En ledande expert i psykiatrisk medicinering från Storbritannien hävdar dock att den ökande utförskrivningen av antidepressiva till tonåringar gör mer skada än nytta. Professor David Healy berättade tidigare i år inför en fullsatt global hälskonferens i Skottland att: ”I 29 kliniska studier om antidepressiva för barn – så misslyckades varenda studie att visa upp en enda uppenbar fördel.” Han sa: "Samtidigt har det i varenda en av dessa prövningar orsakat mer skador än fördelar i den meningen att det har gjort barn till suicidala som inte skulle ha blivit självmordsbenägna om de inte hade blivit satta på dessa mediciner ." I Skottland med 5,3 miljoner invånare fördubblades antal barn och ungdomar under 18 år från 2748 under år 2009 till 5572 år 2016. BBC NEWS Scotland intervjuade Amiee Folan från Glasgow i samband med konferensen. Vid en ålder av 16 år, när hon bodde på en HVB-hem, gick hon för att träffa sin läkare och ordinerades antidepressiva medel som hade en förödande effekt - inom en vecka hade hon försökt självmord. Hon berättade för BBC Skottland: "Jag gick dit för att fråga om hjälp, rådgivning eller något med en terapeut, men de ordinerade bara antidepressiva medel och skickade iväg mig efter ett 10-minuters möte." Amiee säger att läkaren varnade för att drogerna kunde få henne att känna sig "låg" i några dagar. ”De sa inte att jag skulle komma till den punkt där jag hörde röster och såg folk som inte fanns där”, säger hon. Amiee berättar att hon fick nattskräck och röster i huvudet som ville att hon skulle skada sig själv och hennes partner, symptom som hon aldrig hade upplevt tidigare. "Det var en ganska traumatisk upplevelse", säger hon. Hon blev så desperat att hon försökte begå självmord. "Jag tyckte det var ganska skrämmande att jag bara kunde gå in och säga: ’Jag är deprimerad’ och de bara gav dem till mig." Prozac/Fontex är den vanligaste antidepressiva till ungdomarna då det från början fanns två uppenbarligen gynnsamma studier. Men professor Healy menade att de två studierna, som så gott som alla refererar till, misslyckades med att visa fördelar på de två huvudsakliga mätpunkterna, kända i vetenskapen som ”primära outcomes” (primära resultat). Han berättade att det har skett ytterligare sju pediatriska prövningar sedan licensen utfärdades (1986) och Prozac/Fontex/fluoxetin har misslyckats med att visa fördelar i någon av dessa. Professor Healy sa: "Vi har en situation där ingen bör använda dessa mediciner om man följer bevisen. Samtidigt har de blivit de vanligaste medicinerna hos tonåringarna." David Healy, professor i psykiatri vid Bangor University i Storbritannien, är psykiater, psykofarmakolog, forskare och författare. Hans huvudsakliga forskningsområden är antidepressiva medel för självmord, intressekonflikter mellan läkemedelsföretag och akademisk medicin samt farmakologins historia. Healy har skrivit mer än 150 peer-reviewed artiklar, 200 andra artiklar och 20 böcker, inklusive The Antidepressant Era, The Creation of Psychopharmacology, The Psychopharmacologists Volumes 1–3, Let Them Eat Prozac and Mania: A Short History of Bipolar Disorder. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten