top of page

Två timmars skärmtid ökar risken för ADHD sju gånger


De flesta människor lever idag i ett hav av radiofrekvenser som sänds ut från trådlösa teknologier av alla slag, från routrar till smartphones, surfplattor, babymonitorer, TV-apparater, elektroniska apparater, datorer, Wifi, smarta elmätare och många fler.

Enligt många experter kan kronisk, kraftig exponering få allvarliga återverkningar på våra barn, som nu exponeras redan före födseln. Långvarig användning av trådlösa enheter förändrar barns hjärnstruktur.


Psykiatrin påstår att överaktiva barn som inte kan koncentrera sig har en dysfunktion i hjärnan. Deras lösning är amfetamin, faktiskt i ganska höga doser. Vem som helst som prövar en sådan dos blir rejält påverkad. Men man blir inte koncentrerad, man blir fixerad.


Det är ingen som förnekar att barn och ungdomar kan blir okoncentrerade och rejält stökiga, men man har aldrig hittat något som heter ADHD i hjärnan. Dock tjänar läkemedelsbolagen miljardbelopp på påhittet. På samma sätt som de lurat oss att tro att depression och psykiska sjukdomar beror på en kemisk obalans i hjärnan. Det var bara ett sätt att sälja in antidepressiva, på samma sätt som ADHD säljer in amfetamin – nu en mångmiljardindustri som distribuerar 60 ton (60 000 kilo) amfetamin till ”ADHD-barn –

varje år!


Men om det nu istället fanns en så enkel lösning för många som att bara stänga av

En knapp? Knappen som stänger av TV:n, datorn, mobilen eller paddan! Samma knapp som kopplar på den digitala barnvakten – lugn och ro!


Kan det bero på skärmtiden? Många tror det. Men där finns två läger. Ett läger som tror på att barnen blir passiviserade, och de andra som tror det är strålningen. Bägge har Big Tele emot sig som investerat mångmiljardbelopp i G5 och andra strålande lösningar, tillsammans med datortillverkare, spelbolag, speltillverkare, annonsörer, influencers och en otrolig mängd andra med kapitalintresse som vill att vi skall tillbringa mer tid framför skärmarna. Gärna från ung ålder.


Men, det orsakar mer problem än vi vill ha.


Beroendeframkallande

Ett stort problem är att appar och andra sociala medier är designade för att vara beroendeframkallande och bidrar starkt till utmaningarna att komma loss från skärmen. En före detta produktchef rån Google, Tristan Harris, avslöjade att appar och andra sociala medier är designade för att få oss fast framför datorn. (60 Minutes 9 april, 2017) De triggar ”belöningssystemet” och är som en spelautomat – man väntar på vinsten, som aldrig kommer utan man måste komma tillbaka. Annonsörer och mjukvaruutvecklare vet hur man skall skriva en kod som fångar din uppmärksamhet. Det kan t.ex. vara likes på FB eller IG. Det ligger inbäddat i alla smartphones och kallas ”brainhacking”. De får dig att vilja komma tillbaka. De skapar begär. Beroendet är verkligen en realitet, som de flesta känner till. Många sover med mobilen bredvid sig eller under kudden som en snuttefilt. Vi har tidigare skrivit hur destruktivt det kan vara med Wifi påkopplad nära huvudet. (3)


Skärmtidens inverkan på psykiska hälsan

En effekt är skärmtidens påverkan på det emotionella tillståndet. Data visar att ju mer tid tonåringar spenderar online desto olyckligare blir de, jämfört med de som inte använder sin mobil i sina sociala relationer och aktiviteter, vilka är mycket lyckligare.

Det borde inte komma som en överraskning, då idrott och utomhusaktiviteter visat sig öka humöret dramatiskt och signifikant minska symtom på depression.


Psykiska ohälsan

I takt med ökningen av användningen av mobiler och annan skärmtid har den psykiska ohälsan skenat iväg. Depression, ångest, självskadebeteende och självmordsförsök bland barn och ungdomar har ökat kraftig senaste decenniet i så gott som alla länder med ökad tillgång till mobiler och internet m.m. En studie visade att besök hos akuten efter självskadebeteende har tredubblats bland flickor mellan 10 till 14 år och viss data indikerar att mer än tre timmars spendering vid elektroniska apparater ökar risken för tonårssjälvmord med 35 procent. (1)

Visst, allt detta är inga absoluta data, och skiljer sig från land till land, men det finns tillräckligt för att något bör göras.


Barn som använder mobil, plattor eller andra elektroniska apparater mer än två timmar om dagen löper upp till sju gånger större risk att utveckla ADHD, enligt en stor kanadensisk studie. (2) Småbarn som stirrar på skärmar flera timmar om dagen riskera att utveckla överaktivt och bråkigt beteende. Inget nytt för föräldrarna,


Ett stort problem är att skärmtiden har ersatt motionstid och fysisk aktivitet. Något som i längden bäddar för psykisk ohälsa och bokstavskombinationer. I Sverige når endast 20 procent (2 av 10) av alla barn och ungdomar rekommendationerna för fysisk aktivitet, säger Carolina Klüft, representant för Generation Pep. Den tiden har ersatts med skärmtid.


Forskarna i den kanadensiska studien menar att en halvtimmes skärmtid är maximal tid för förskolebarn. Men i studien såg man att treåringar tillbringar i genomsnitt en och en halv timme framför skärmar per dag. Denna ”digitala barnvakt” kan ställa till med mer problem i längden. Tipset är att använda en timer som stänger av TV:n automatiskt, för då är det inte föräldrarna ”fel”, och de måste hitta på något annat att göra.

När det gäller TV så kan man också lägga till typen av program barnen tittar på. Förr i tiden var ett barnprogram anpassat för barn. Numera är det närmast krigsfilmer. Föräldrar vet hur barn reagerar efter en stunds TV-tittande – fullt krig.


Pediatrikprofessor Piush Mandhane vid University of Alberta, som ledde studien, säger att skärmtid var förknippad med problem mer än någon annan riskfaktor, inklusive sömn, föräldrastress och socioekonomiska faktorer.

– Och påverkan är betydande, säger han.

Ju mer tid de spenderar framför skärmar, desto större är risken för en störd nattsömn, vilket genererar andra och fler problem. Men han säger också att barn som får mer än två timmars strukturerad motion/gymnastik/sport i veckan hade mindre risk för att utveckla beteendeproblem.


En studie från januari 2019 vid University of Calgary som publicerades i läkartidningen JAMA Pediatrics visar att för mycket skärmtid fördröjer barns viktiga utvecklingsstadier. Man följde 2441 barn under fem år. Forskarna fann att långa skärmtider hos två och treåringar var associerad med sämre resultat vid utvecklingstest vid fem års ålder. Det betyder att barnen inte möter referensnivåer vad gäller kommunikation, social skicklighet, problemlösning och motorkontroll.


Forskarna rekommenderade inte mer än en timmes skärmtid för barn mellan tre och fem år. Man såg också övervikt komma som följd av för lång skärmtid. Forskarna mätte bara utvecklingen upp till fem år, men var mycket oroliga för fortsatt utveckling.

”Barn lär sig inte hur de skall transferera det de ser på en 2D-skärm till 3D-livet”, säger psykologiprofessor Sheri Madigan som ledde studien. Möjlighet att spela med virtuella Lego överförs inte till färdigheten att bygga med riktiga lego klossar. De lär sig heller inte språk från datorer, utan från sociala relationer.


Strålningens inverkan på hjärnan

”De som anser att strålningen är den stora boven menar att vi lever i ett hav av strålningsfrekvenser många miljoner gånger starkare än den naturliga bakgrundsstrålningen. Strålningen kommer från Wifi, routers, mobiler, paddor, datorer, TV och allehanda elektroniska apparater. Kanske mest från mobilmaster, nu G5. Om man tittar bakåt så ser man att något hände efter mobilmasterna började poppa upp efter år 2000 – G3, G4, G5… Märkligt nog står många G5 master runt skolor.


I den längsta studien om hjärnutveckling och ungdomshälsa i USA så upptäcktes det att hjärnorna hos de som använt mest elektroniska apparater ser annorlunda ut än de som använt dem mindre frekvent. (1,2) Mer än 11 000 barn och ungdomar kommer att följas ett årtionde för att se hur utsättande för olika upplevelser och omgivningen påverkar deras hälsa.


Preliminära upptäckter baserad på hjärnscanning av 4500 i åldrarna 9-10-år hos de som använder elektroniska apparater mer än sju timmar varje dag, visar en förtunning av hjärnbarken, det yttre hjärnlagret som bearbetar information från fem fysiska förnimmelsekanalerna (smak, beröring, syn, lukt och ljud).


Så lite som två timmar per dag påverkar kognition, vilket ger resulterar i lägre poäng vid tanke- och språktester. Barn under ett år lär sig inte språk från TV och video. Barn överhuvudtaget behöver socialt utbyte för inlärning.


Det finns en mängd data om hur elektromagnetiska frekvenser (EMF) påverkar oss negativt i dessa styrkor. Sedan har vi blåljusets inverkan på synen. Vi kan inte gå in i allt det, men vi måste förstå att Big Tele påverkar informationen enormt.


Och istället för att gå till psykiatrin som ändå inte kan göra något, så kan vi pröva genom att stänga av knappen.


 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten









imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page