Tre gånger fler krigsveteraner har dött genom självmord än under tre krig

Pressmeddelande KMR
10 hours ago
9 min read

Infällda bilden visar en veterans tre veckors ranson av psykiatriska droger, hopsamlade efter han begick självmord.

Över 156 000 amerikanska krigsveteraner har dött av självmord de senaste tjugo åren. Den 29 april i år samlades därför representanter för 35 veteranorganisationer på Capitol Hill för en presskonferens för att tillkännage ett gemensamt brev till kongressen där man kräver att lagen om skriftligt informerat samtycke skulle antas till en rad psykiatriska läkemedel, inklusive antipsykotika, stimulantia, antidepressiva medel, ångestdämpande medel och narkotika. Veteraner och soldater måste få informeras om de allvarliga biverkningarna.

Se även video: https://www.kmr.nu/den-dolda-fienden-film

Utförskrivningen av potentiellt självmordsframkallande psykiatriska droger till krigsveteraner är enorm.

Redan för ett år sedan pågick en liknande demonstration utanför Capitol Hill i Washington. För de krigsveteraner och familjer som samlades där handlade det om ett nödrop. På tröjor och banderoller stod budskapet tydligt: “No More Dead Friends”. De som talade hade begravt söner, makar, bröder och stridskamrater. Många av dem hade överlevt krigen i Irak, Afghanistan och även Vietnam – men inte den psykiatriska behandling som väntade när de kom hem.

Först nu börjar katastrofen uppmärksammas.

Över 156 000 amerikanska veteraner har dött av självmord de senaste tjugo åren. Det är närmare tre gånger så många som antalet amerikanska soldater som dog under krigen i Vietnam, Irak och Afghanistan.

Antalet självmord närmast exploderade efter år 2006 då VA-administrationen tillsammans med psykiatrin implementerade screening, diagnostisering och behandling med antidepressiva. Don Davis på bilden visar kurvan av antalet självmord, som sticker vertikalt upp därefter, år efter år ökade antalet exponentiellt. Inga åtgärder trots massiva protester. Visst, även soldater utan behandling begick självmord. Men av de med behandling med psykiatrins droger, nu med hela arsenalen med antidepressiva, antipsykotiska, ångestdämpande och lugnande,

begick mer än dubbelt, närmare tre gånger så många självmord som de utan behandling, vilkas antal självmord i själva verket minskade. Och dessa droger var avsedda att förhindra just självmord – år efter år ökade de i stället. Inga åtgärder, år efter år.

Man tror inte det är sant men American Foundation för Suicide Prevention vände kurvan upp och ned, slog alarm och menade att soldaterna inte fick tillräckligt med antidepressiva för att förhindra självmord. Tidigare försök från påverkansgrupper att implementera säkrare förskrivningspraxis vid VA har blockerats av American Psychiatric Association (APA), fram tills nu när flera kongressmedlemmar äntligen engagerat sig.

30 olika mediciner

Under demonstrationen berättades om flera exempel på detta. Soldaten Eric som mådde mentalt dåligt fick 30 olika mediciner. Dewrek Blumbke som anordnade demonstrationen överlevde tack vare sin hund ”Hope” som avstyrde Dewreks självmordsförsök med sin pistol. Hundratusentalet andra gjorde inte det.

”Trots att nästan 200 miljarder dollar har investerats fungerar inte det vår nation har gjort”, sa Blumke. ”Och det är därför vi är här idag ... Budskapet är att om vi förskriver läkemedel som har sådana risker, bör vi vara smartare och säkrare i det sätt vi gör det på.”

Soldater som är i krig utrustas med alla tänkbara skyddsåtgärder. När de kommer hem, sänkta av krigets fasor, så anfaller psykiatrin med sina droger, och pang… inget skydd.

Flera veteranorganisationer menar nu att självmordsvågen sammanfaller med en dramatisk ökning av förskrivningen av antidepressiva läkemedel och andra psykiatriska droger inom den amerikanska veteranvården.

Det som gör protesterna så explosiva är inte bara siffrorna, utan anklagelsen bakom dem: att systemet som skulle rädda veteranerna i själva verket har gjort många sjukare.

Combat-Cocktail

Efter 11 september-krigen byggdes ett enormt maskineri för psykisk vård upp inom Veterans Health Administration (VA). Soldater som kom hem med sömnproblem, ångest, aggressioner, trauma eller depression möttes ofta av samma lösning – psykiatriska droger. Antidepressiva, lugnande medel, sömnmediciner, antipsykotika och opioider kombinerades i långa läkemedelslistor. Inom veteranvården fick detta ett eget namn: “Combat Cocktail”. Nästan 70 procent av veteranerna under VA-vård ordineras psykiatriska droger, mer än tre och en halv gånger andelen i civilbefolkningen.

Wall Street Journal beskrev 2025 hur hundratusentals veteraner med PTSD behandlades med flera starka psykiatriska läkemedel samtidigt, trots att myndighetens egna riktlinjer slog fast att det saknades vetenskapligt stöd för många av kombinationerna. Tidningen rapporterade också om hur patienter blev avtrubbade, känslomässigt avstängda och suicidala.

• Över 520 000 veteraner med PTSD uppskattades vara behandlade med flera psykiatriska läkemedel samtidigt.

• Cirka 60 procent av veteraner med PTSD stod på två eller fler psykiatriska preparat samtidigt. Användningen av sådana kombinationer hade ökat med omkring 62 procent under det senaste decenniet, trots FDA-varningar om att vissa kombinationer kan orsaka allvarliga biverkningar, psykos och dödsfall

• Endast omkring 15 procent av veteranerna erbjöds evidensbaserad terapi som alternativ till läkemedelsbehandling.

• Flera veteraner beskrev att de blev “zombieliknande”, impulsiva eller självmordsbenägna under medicineringen.

En av berättelserna som lyftes under protesterna handlade om Woody Witczak. Han hade inga tidigare psykiska problem men fick antidepressiva läkemedel mot sömnsvårigheter. Kort därefter utvecklade han svår akatisi och tog sitt liv genom att hänga sig i familjens garage. Hans änka Kim Witczak har sedan dess blivit en av USA:s mest profilerade kritiker av läkemedelsindustrins inflytande över psykiatrin.

Liknande historier återkommer gång på gång bland veteranfamiljer. Soldater som klarade kriget men inte månaderna eller åren efteråt. Män som började med antidepressiva för oro eller sömnbesvär och därefter snabbt försämrades psykiskt. Föräldrar och anhöriga beskriver hur deras familjemedlemmar blev personlighetsförändrade, impulsiva och emotionellt avtrubbade innan självmordet kom plötsligt och chockartat.

Samtidigt fortsatte psykiatrin att tala om antidepressiva läkemedel som en central del av suicidpreventionen. Kritiker menar att detta blivit möjligt genom ett nära samarbete mellan läkemedelsindustrin, psykiatriska organisationer och delar av forskarsamhället. Flera organisationer som drivit kampanjer för ökad screening och medicinering har också tagit emot stora summor från läkemedelsbolag.

Kostnader

Den amerikanska regeringen spenderade 32 miljarder kronor för behandling av soldaters psykiska hälsa mellan 2007–2012.

Enbart år 2025 uppgick siffran till 17 miljarder dollar (175 miljarder kr) som gick till VA för behandling av mental hälsa samt flera hundra miljoner dollar för suicidprevention. Den största delen gick till psykiatriska droger – även kallade läkemedel. Veteranorganisationen är läkemedelsbolagens största kund.

Problemet är att forskningen kring antidepressiva och självmord är långt ifrån entydig. Ett flertal studier och om analyser av läkemedelsdata har pekat på en kraftigt ökad risk för självmordstankar, aggressivitet och våld, särskilt i början av behandlingen eller vid utsättande och dosändringar. Kritikerna menar att dessa risker tonats ned i decennier.

Veteranerna själva beskriver ofta ett vårdsystem som blivit överbelastat och standardiserat. Terapitider är få, väntetiderna långa och personalomsättningen hög. Tabletter går snabbare. Wall Street Journal rapporterade att många läkare inom veteranvården känt sig pressade att skriva ut fler preparat eftersom det saknats resurser för långsiktig traumabehandling och terapi.

Självmorden flerdubblade efter medicinsk behandling

Det finns också en djup frustration över hur självmordsstatistiken används. Veteranorganisationerna bakom protesterna menar att myndigheterna talar om “mental sjukdom” i allmänna ordalag men undviker att undersöka sambandet mellan ökande medicinering och stigande självmordstal. När självmorden fördubblats i vissa grupper ses det fortfarande som ett argument för mer medicinering, inte mindre.

Kritikerna säger att hela logiken blivit bakvänd. Om behandlingen fungerade borde självmorden minska. I stället har USA sett fler döda veteraner genom självmord än genom de krig som skapade trauman från början.

Redan år 2013 meddelade amerikanska försvarsdepartementet att antalet militära självmord under 2012 hade överskridit dödade i strid med i genomsnitt ett självmord om dagen. Från 2009 till 2012 dog fler amerikanska soldater genom självmord än i trafikolyckor, hjärtsjukdomar, cancer och mord – tillsammans.

En månad senare rapporterade amerikanska Department of Veterans Affairs (VA) att det begicks 22 självmord om dagen bland veteraner.

Genom att räkna med överdoser, bilolyckor och andra “oavsiktliga” dödsfall relaterade till psykofarmaka, uppskattas att upp till 44 veteraner om dagen kan ha tagit sitt liv – mer än två i timmen.

För varje aktiv soldat i tjänst som dött i krig så dog 25 veteraner genom självmord.

Självmordsfrekvensen är inte mindre fruktansvärd i andra länder. Under 2012 begick fler brittiska soldater och veteraner fler självmord än vad som dödades i strid.

Nyligen rapporterade Reuter att hundratals israeliska soldater försökt begå självmord. Inga rapporter om hur många som lyckats. Uppgifter finns om kraftig behandling med antidepressiva medel.

Veteraner och aktiva soldater är inte ensamma om detta. Även i samhället i stort har självmorden ökat med 35 procent i USA i takt med den ökande förskrivningen av antidepressiva och andra psykdroger.

Polyfarmaci

En annan fråga som väcker ilska är polyfarmaci – kombinationen av flera psykiatriska läkemedel samtidigt. Veteraner med PTSD kan samtidigt få antidepressiva, sömnmedel, antipsykotika, ångestdämpande och

smärtstillande opioider. Många beskriver hur de till slut knappt kunnat tänka klart, arbeta eller känna igen sig själva. Forskare och tidigare läkare inom veteransystemet har varnat för att läkemedelskombinationerna kan skapa oförutsägbara neurologiska och psykologiska effekter.

Detta är inte på något sätt ett försvar för krig. För bakom protesterna finns en större fråga: hur ett samhälle behandlar människor som skickats i krig. Många veteraner upplever att de först användes som soldater, många tvångsrekryterades, och därefter reducerades till patienter som skulle hållas funktionella genom kemiska lösningar. När problemen blev för komplexa möttes de av fler recept i stället för mänskligt stöd.

Flera av demonstranterna i Washington argumenterade därför för ett helt annat synsätt på trauma och psykisk ohälsa. De efterfrågade fler terapeuter, mindre läkemedelsberoende vård, bättre socialt stöd och större öppenhet kring läkemedelsrisker. En del veteraner arbetar idag aktivt med att hjälpa andra att trappa ner psykiatriska mediciner efter år av beroende och biverkningar och har startat stödorganisationer.

Det som gör frågan så politiskt känslig är att den slår direkt mot några av de mest mäktiga institutionerna i USA: läkemedelsindustrin, psykiatrin och veteranmyndigheterna. Att hävda att behandlingar som ska förebygga självmord i vissa fall kan öka risken är nästan ett tabu. Därför fick protesterna också begränsad mediebevakning trots att hundratals människor deltog och flera familjer berättade om sina förlorade anhöriga. Media är besvärande tyst. Kan det bero på annonsintäkterna? Många mediekanaler i USA lever på läkemedelsannonser – ”Talk to your doctor!”.

Men veteranernas ilska går inte längre att ignorera. Allt fler tidigare soldater vittnar om samma mönster. Kriget tog inte död på deras kamrater. Det gjorde tiden efteråt.

Och den frågan ekar nu genom Washington: hur många fler måste dö innan någon vågar undersöka om själva behandlingen blivit en del av katastrofen?

Sanslöst våld

Men det finns ytterligare en aspekt på detta som det inte alls talas om. Flera veteraner vittnade om hur medicinerna förändrade deras personligheter. Män som överlevt strider i Fallujah eller Kandahar beskrev hur de efter månader på antidepressiva och lugnande preparat förlorade impulskontrollen, blev aggressiva, isolerade sig eller utvecklade ett tillstånd av intensiv inre rastlöshet – akatisi. Det är en neurologisk biverkning som länge varit känd inom psykiatrin men som sällan diskuteras offentligt. Personer som drabbas beskriver det som att “vilja fly från sin egen kropp”. Många upplever panik, desperation och självmordstankar. Akatasi är definitivt våldsframkallande.

Det har även noterats i krigszoner. Medan tanken på att skicka medicinerade soldater i strid var otänkbart bara för ett par decennier sedan, så är det idag status quo. Vilket har orsakat en mängd bisarra våldshandlingar, Och det har pågått under flera år. Här är några exempel:

• En 35-årig veteran från Irakkriget mördade sex medlemmar av sin närmaste familj år 2012. Det är det tredje massmordet som begåtts av militärer på lite mer än ett år.

• En annan militär sköt ihjäl tre och skadade 16 på Ft. Hood i USA.

• I slutet av 2013 sköt en annan militär ihjäl tolv personer och skadade åtta på Washington Navy Yard.

Alla tre hade fått psykiatriska droger i form av antidepressiva och antipsykotika innan morden, en hade fått en experimentdrog mycket snarlik ecstacy.

• Tolv soldater arresterades för att ha format ett ”mördarteam” som slumpmässigt sköt och bombarderade civila i Irak. De använde en ”cocktail” av psykiatriska droger.

• En sergeant hade plötsligt öppnat eld mot civila bönder utan anledning december. 16 dog. Han fick psykiatrisk ”behandling” innan.

• Jose Barco hyllades som hjälte efter att ha räddat sina kamrater under en självmordsbombning. Idag sitter han fängslad nästkommande 52 åren för mordförsök. Han fick sammanlagt nio olika psykdroger.

• Bara från Fort Carson, Colorado, så har 18 soldater blivit åtalade för mord, massaker eller mordförsök sedan kriget startade, och 36 har begått självmord.

Navy Times rapporterar att psykiatriska droger har ökat skyhögt bland militärpersonal och att våldsamt beteende ökar lika mycket. Det våldsframkallande medlet Xanar ökade med 72 procent på bara ett par år.

– Jag är ingen läkare, men något inom mig säger att ju mindre vi skriver ut av dessa saker, desto bättre kommer det att bli, sade general Peter W Chiarelli, vice personalchef för armén, till New York Times.

”Föreställ er att framkalla detta bland män och kvinnor som är kraftigt beväpnade och under stress”, sade psykiatriker Peter Breggins som anlitats av armén som expert. Han har vittnat i flera rättegångar och är starkt kritisk mot den massiva nerdrogningen inom armén.

Navy Times rapporterade även att psykiatriska droger har ökat skyhögt bland militärpersonal och att våldsamt beteende ökat lika mycket.

Se videon: The Enemy Within (svensk text): https://www.kmr.nu/den-dolda-fienden-film