Pillerkaskaden – när en ADHD-diagnos blir startskottet på en medicinsk spiral

En satirisk sammanfattning och analys av en starkt kritisk artikel i USA;s största tidning, Wall Street Journal (WSJ) med 4,5 miljoner prenumeranter (Millions of Kids Are on ADHD Pills. For Many, It’s the Start of a Drug Cascade).

Artikeln handlar om hur barn drogas ner med allt fler psykiatriska droger efter sin ADHD-diagnos. Något som mycket väl kan bli verklighet I Sverige, om det inte redan är det.

Välkommen till ännu ett kapitel i den moderna psykiatrins äventyrssaga – där barnens hjärnor är scenen och läkemedelsindustrin och psykiatrin står för manus, regi och biljettintäkter. Historien börjar alltid oskyldigt: ett barn kan inte sitta still. Och slutar alltid likadant: ett barn sitter still – därför att det nu går på tre, fyra eller fem psykofarmaka samtidigt. Vissa kan knappt röra sig. Det som börjar med en diagnos eskalerar ofta till en kaskad av psykiatriska läkemedel: antidepressiva, antipsykotika, sömnmedel, ångestdämpande och humörstabiliserande preparat.Kapitel 1: ADHD-diagnosen – den magiska nyckeln som låser upp ett medicinskt livstidsabonnemang

7,1 miljoner amerikanska barn har ADHD. Hälften medicineras. Enligt WSJ-analysen var barn som började med ADHD-medicin fem gånger mer benägna att stå på fler psykofarmaka fyra år senare. Det är vad man kallar “kundlojalitet” Stanford University rapporterar att 42 % av barn 3–5 år får ADHD-medicin inom 30 dagar från diagnos, i strid med alla riktlinjer. 270 196 barn mellan 0-5 år får psykiatriska droger i alla former.

Kapitel 2: Danielle – försöksråtta i 14 akter

Danielle var 7 år när hennes resa började. Först stimulantia, som gjorde henne arg och kaotisk. Då fick hon Prozac, som gjorde henne trött. Sedan mer piller, sedan nya piller för att lindra biverkningarna av de föregående pillren. När hon protesterade ökade läkarna dosen istället för att minska den.

Resultat:

känslomässig avstängdhet

hjärndimma

abstinens när hon försökte sluta

sjukhusbesök p.g.a. biverkningar

När hon var i sena 20-årsåldern hade hon provat 14 olika psykofarmaka.

Hon beskriver det så här: “Jag levde i en kropp kapad av medicinerna.”

Det hade lika gärna kunnat stå på bipacksedeln.

Kapitel 3: Easton – tre år gammal, sex psykofarmaka Easton var tre år när han blev diagnostiserad med Trotssyndrom. Guanfacin (ej godkänd för barn) gjorde honom “som en zombie”. När familjen protesterade höjdes dosen – vilket inom psykiatrin kallas “terapeutisk optimering” men på ren svenska betyder “vi provar att göra samma sak lite värre”. När han var 6 år hade han fått sex olika psykofarmaka. Några år senare hade han roterat genom stimulantia, antipsykotika och fler ADHD-preparat än de flesta vuxna kan namnge. När man tog bort medicinerna blev han helt normal. Men skolan krävde ändå mediciner.

Kapitel 4: Tyrell – när mediciner maskerar problemen

Tyrell var elva när han stod på stimulantia, blodtrycksmedicin och mer därtill. Han blev dränerad på energi och apatisk, vilket psykiatrin ofta kallar “symtomförbättring”. När han äntligen fick terapi istället för piller visade det sig att han inte led av amfetaminbrist utan av trauma. Vem kunde ana?

Kapitel 5: Pillerkaskaden – industrins favoritdynamik

Det mest fantastiska med denna process är dess eleganta mekanik:

1. Första medicinen ger biverkningar.

2. Biverkningarna misstolkas som nya diagnoser.

3. Nya diagnoser kräver nya mediciner.

4. Nya mediciner ger nya biverkningar.

5. Till slut är barnet på fyra psykofarmaka och läkaren säger:  

“Kliniskt komplext fall.”

Det är inte ett komplext fall. Det är ett komplext misslyckande.

Ett fåtal biverkningar från ADHD-mediciner som dokumenteras i WSJ artikeln:

• agitation

• ångest

• depression

• aggressivitet

•sömnlöshet

• humörsvängningar

• aptitförlust

• avtrubbning

De påminner om de symptom som barnen medicineras för från första början.

Kapitel 6: Svenska paralleller

Sverige ligger som vanligt strax efter USA, men skyndar sig att hinna ikapp. Vi skall väl inte vara sämre vi. Socialstyrelsen har redan rapporterat ökad polyfarmaci hos barn med NPF-diagnoser. Barn får melatonin för att kunna sova på sina stimulantia, sedan ångestdämpande för ångest, SSRI för depression och sedan antipsykotika för utbrott, och sedan…

Det finns inte många individuella berättelser om barn på polyfarmaci då dessa är skyddade, men en rapport från 2025 visar att förskrivningen av antipsykotika till barn 5-17 år har ökat med 360 % sedan 2004. Recepten för antipsykotika från 7518 till 38 172 recept per år. Antipsykotika är särskilt problematiska hos uppväxande barn: de påverkar kropp och hjärna och kan ge kraftig viktökning, metabola störningar, trötthet, känslomässig avtrubbning.

Placerade barn med långvarig användning av flera psykofarmaka ökade kraftigt: exempelvis bland flickor 15–16 år — från ca 1 % till över 9 % under ett decennium.

Förskrivning av antipsykotika är upp till 14 gånger vanligare bland placerade barn än hos andra, enligt Socialstyrelsen.

Enligt en artikel I Aftonbladet 2025 har andelen barn i Sverige som tar någon form av psykofarmaka nått omkring 20 %, och förskrivningar fortsätter att öka.

En granskning från 2014 påpekade att barn på HVB-hem “får onödigt höga doser psykofarmaka — antipsykotika upp till 30 gånger vanligare än bland jämnåriga”.

Eldar på brasan

Socialministern bidrar med 5,6 miljarder till psykiatrin – det är som att släcka eld med bensin. Läkemedelsbolagen jublar. Pillerkaskaden verkar ha blivit del av det svenska folkhemmet.

Om den internationellt kände forskaren och läkaren Peter Gøtzsche hade skrivit slutsatsen skulle den låta ungefär så här:

"Det är märkligt hur psykiatrin kallar detta behandling. Om en forskare hade skapat ett experiment där man utsätter barns hjärnor för flera psykofarmaka samtidigt, hade en etisk kommitté stängt ner det. När psykiatrin gör det i stor skala, får de istället större budget."

Avslutning

ADHD-medicinering är inte slutet – det är början. En startpunkt i en kaskad där varje nytt piller motiverar nästa. Och mitt i allt detta står barnet och undrar varför ingen försöker förstå dem innan man försöker justera dem kemiskt.

Det är, som Gøtzsche hade sagt, inte en medicinsk modell.

Det är en marknadsstrategi.

Referenser

Ramachandran, S., McKay, B., & McGinty, T. (2025). Millions of Kids Are on ADHD Pills. For Many, It’s the Start of a Drug Cascade. The Wall Street Journal.

 https://www.wsj.com/health/wellness/kids-adhd-drugs-medication-06dfa0b7

Ramachandran, S. (2025). Living in a Body Hijacked by the Medication. The Wall Street Journal (intervjuberättelse).

Socialstyrelsen (2025). Placerade barn har sämre psykisk hälsa och får mer psykofarmaka – nu behövs flera insatser. Nationell kartläggning av psykofarmakaanvändning bland barn och unga i samhällsvård.

Aftonbladet (2025). Unga placerade får omotiverat mycket psykofarmaka. Nyhetsartikel baserad på Socialstyrelsens rapport.

Dagens Arena (2014/2023). Placerade barn får psykofarmaka i onödan. Granskning av medicinering vid HVB-hem.

Vårdfokus (2023). Omhändertagna barn får antipsykotiska läkemedel utan diagnos. Intervjubaserad artikel med vårdpersonal.

Läkemedelsvärlden (2023). Neuroleptika till barn ökar kraftigt – 360 % ökning sedan 2004. Statistikrapport om trenden i Sverige.

Rutherford, A. et al. (2017). Mental Health of Youth in Out-of-Home Care. Internationell studie om risk för övermedicinering bland placerade barn.

American Academy of Pediatrics (AAP) (2019–2023). ADHD Clinical Practice Guidelines. Rekommendationer om beteendeterapi som förstahandsval för barn 3–5 år.

Stanford University (2025). Studie om att 42 % av barn 3–5 år får ADHD-medicin inom 30 dagar från diagnos, i strid med riktlinjer.

---

 För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten