Norge trycker på ADHD-bromsen
I en serie artiklar har barnpsykiatriker och lärare i Norge ifrågasatt den enorma ökningen av ADHD-diagnoser. Enligt Folkhälsoinstitutet i Norge hade över hälften av alla ADHD-diagnoser visat sig vara felaktiga.
”Här på Barn- och ungdomspsykiatriska polikliniken Syd i Oslo har antalet inlagda barn på BUP med misstänkt ADHD fördubblats från 2019 till 2022.”
Så skriver två ledande norska barnpsykiatrer i NRK (1) som noterat att remisser relaterade till ADHD ökat stadigt under de senaste 20 åren, men speciellt de senaste åren.
”Vi anser att det nu finns goda skäl att trampa på bromsen. Ökningen av remisser leder sannolikt till att fler får diagnosen.”
Samtidigt skriver en lärare:
Allt fler barn får diagnosen, inte bara ADHD, utan även autism, skolvägran, ångest, självskadebeteende och ätstörningar. I takt med det ökar efterfrågan på specialarrangemang för dessa barn, som inte fungerar i den allmänna skolmiljön.
Skolorna är överväldigade av önskemål, individuella åtgärder och krav på arrangemang.
Det är mycket utmanande för skolor med klasser där upp till hälften av barnen har någon form av anpassningsproblem.
Jag har sett lärare hantera mediciner som de fått i en lös påse, gå med urinprover och möta potentiellt farliga komplikationer hos barn som har en allvarlig sjukdom, med lite eller inget stöd.
Naturliga faser i ett barns liv och utveckling blir till problem och ses som sjukdom. Sjukdomen kommer inte bara från omgivningen, utan också från barnet själv, som har ställt sin egen tik-tok-diagnos.
Barn idag har inte hemlängtan, de har separationsångest. De fruktar inte längre tester. De har panikattacker. De är inte längre blyga. De befinner sig inom autismspektrumet.
Det finns fog för att hejda den galopperande utvecklingen. Först och främst:
Hälften hade fel diagnos
I Norge granskade Folkhälsoinstitutet nyligen 549 journaler för barn under tolv år med ADHD-diagnos. Man fann att över hälften (51 procent) inte hade ADHD. Man hade bara observerat att barnen var överaktiva och okoncentrerade, och inte undersökt andra möjliga förklaringar.
Men psykiatrikerna i Norge är även oroade över attityden till ADHD i den allmänna befolkningen som matas med artiklar i media om hur ADHD-diagnos hjälpt dem.
”Media har ofta fokuserat på information om ADHD av typen ’dessa är de dolda tecknen’, ’mitt liv föll på plats med mediciner’ och ’jag grät av glädje när jag fick diagnosen’.”
I Sverige har kvällstidningar dagligen artiklar om ”hur du upptäcker, om du, din sambo, dina barn har ADHD” och tar fram någon lyrisk kändis som är tacksam för gratis och legalt amfetamin.
Sedan har vi det faktum att åtskilliga misstolkar omognad som ADHD. De som föds för tidigt och de barn som är födda sent på året. Nu börjar sexåringar skolan, ”och under samma tidsperiod har antalet barn som diagnostiserats med ADHD ökat.”
Barnpsykiatrikerna i Norge är verkligen oroade över utvecklingen:
”ADHD-utredningar för barn bygger till stor del på subjektiva rapporter från föräldrar och lärare. Det betyder att om någon i ett barns omgivning vill ha diagnosen ADHD kan de påverka processen i betydande utsträckning. Vi är oroliga.”
Med andra ord, utvecklingen har gått överstyr.
En annan sak är att barns hjärnor mognar i väldigt olika takt, menar psykiatrikerna, vissa blir fotbollsspelare vid 7-årsålder, andra först vid 12-årsåldern, vilket medför att olika barns utveckling kan variera mycket. Och det får inte misstolkas som ADHD.
Brist på resurser i skolorna kan också leda till att allt fler hänvisas till BUP. Inlärningsproblem och därmed också okoncentration leder ofta till skolläkaren och vidare till BUP.
Man pekar även på att ADHD-utredningar till stor del bygger på subjektiva rapporter från omgivningen. Vilka är det egentligen som har problem och kräver utredning?
Och till sist kanske en förklaring:
”Läkemedel faller under vad sjukvården kallar kostnadseffektiv behandling.”
Till skillnad från vår tidigare BO som ville att fler flickor skulle få diagnos för att uppnå kvotan (osäkert om det gällde diagnos eller läkemedel), anser norske f.d.
Barnombudsmannen Reidar Hjermann som förra året yttrade att det är för många barn som får ADHD-diagnos i Norge idag, ”Om några år kommer vi att se tillbaka på den här tiden som en tid då vi medicinerade en stor del av barnbefolkningen och gav dem en diagnos som ledde till större problem än den avhjälpte. Det är jag övertygad om.”
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
