Illusion att ADHD-droger förbättrar studieresultaten
När en yoghurttillverkare i Sverige hävdade att deras yoghurtkultur var nyttig för tarmfloran, blev det ett ramaskri i media när det inte kunde bevisas. Något som knappast behöver bevisas, men de fick omedelbart sluta med detta påstående.
Men att påstå att ADHD-amfetamin skulle höja skolprestationer har gått bra i 60 år – utan ett enda bevis. Det har aldrig kunnat bevisas att barnen skulle klara sig bättre i skolan eller socialt. Det finns redan ett flertal undersökningar som visar att detta är lika falskt som teorin om den kemiska obalansen i hjärnan som orsak till depression.
I decennier har de flesta läkare, föräldrar, lärare och patientföreningar trott och propagerat för att centralstimulerande medel hjälper barn med ADHD-diagnos i skolan med studier och inlärning. Man har trott att om amfetaminet kan hjälpa elever att koncentrera sig bättre så skulle de prestera bättre i sina studier. Men i ett flertal nya studier visar det sig att ADHD-amfetamin inte har någon positiv inverkan på hur mycket barn med ADHD lär sig i klassrummet. Det är naturligtvis inget överraskande, narkotika har inte hjälpt någon, men nu är det fastställt. Det enda som händer är att barnen sitter tystare och still längre. Alltså beteendemedicinering.
Stort missbruk av ADHD-droger vid studier
SVT i Sverige gjorde en enkät för flera år sedan och då uppgav 33 procent att de använt ADHD-droger för att prestera bättre. Användningen av ADHD-droger vid studier är vanligt världen över. I en läsarenkät i Finland uppgav femtio procent att de var positiva till ”studiedroger”. I Tyskland visade en undersökning att två miljoner tyskar använt ADHD-droger, medan 800 000 dopade sig regelbundet. På Flashback kan man se en flitig användning. Ett inlägg från en läkarstuderande(!) bland tusentals:
”Min bästa kombo, som tog mig igenom de tråkigaste delarna av läkarprogrammet, var lågdos Elvanse (10-20 mg), efter 1 timma, kaffe för att förstärka effekten och 50-100 mg tramadol för att få serotonin/noradrenalin (depot). Det gjorde att halveringstiden förlängdes på samtliga substanser, plus att jag fick både energi och eufori (kreativitet). Bästa kombon. Kombinera med lågdos betablockerare vid behov, om man blir för disträ/speedad.”
Man får väl hoppas att han hoppade av sina studier för vem skulle vilja bli opererad av en sådan ”läkare”.
Förbättrar inte koncentrationen
Det grundläggande misstaget är att man tror och propagerar för att amfetaminet ökar koncentrationen, men det är inte vad amfetamin gör. Vad som händer när man tar amfetamin/ADHD-droger är det som missbrukare kallar att ”punda”. Man kan ”snöa in” på samma sak i timmar.
De kan sitta still i timmar och skruva isär apparater – utan att någonsin få ihop dem. Men det är inte koncentration eller sund fokusering, det är närmast hypnotisk, drogframkallad fixering. Visst, man kan sitta uppe och studera hela natten, men det stannar inte kvar länge. Som en missbrukare av ADHD-droger, som senare blev gravt kriminell sade i radio: ”Hela min skoltid är ett svart hål idag!”
Påverkar hjärnans utveckling
En studie som fick stor uppmärksamhet var när forskare upptäckte att ADHD-drogerna påverkade en del av hjärnan som har att göra med inlärning och kognitiva funktioner. Vilket naturligtvis förklarar varför ADHD-droger inte förbättrar studieresultaten, utan tvärtom försämrar dem, enligt ett flertal oberoende undersökningar som vi skall gå igenom.
Danamark – studieresultaten försämrades
En stor undersökning från respekterade Cochrane institutet i Köpenhamn visar att det ”inte finns några klara bevis för att ADHD-drogerna har någon livsförbättrande effekt.”
Det är slutsatsen i en mycket stor dansk analys av 185 studier omfattande 12 000 barn i Amerika, Kanada och Europa. Huvudförfattaren, psykologen Ole J. Stroebø menar att det är bakslag för de som trott på de positiva studier som redan publicerats.
”Uppfattningen har varit att det funnits ganska bra bevis och effekt av dessa läkemedel, därför var det mycket överraskande att finna att bevisen är så osäkra på grund av den dåliga kvalitén på de ingående studierna, att man inte säga något om det verkar.” (1)
Och slutsatsen: ”Resultatet visar att löften om akademiska fördelar är illusoriska.”
USA – ”Can´t pass without it”
I USA har det uppstått en situation där 10% av alla gymnasiestuderande och ända upp till 35% av alla högskoleelever, utan diagnos eller ADHD-problem, använder vad som kallas, “smart drugs, smart pills, brain steroids, kiddie-cocain” för att klara sina prov. Resultatet i flera studier visar dock att dessa droger försämrade resultaten. Främsta ADHD-drogen är Adderall, som består av två olika amfetaminer, några jämför det med metamfetamin. I Sverige används främst Elvanse, Ritalina, Concerta och Attentin. Adderall är inte tillåten i Sverige, som tur är, så ”man tager vad man haver”.
Studier från flera universitet och institut i USA visar att studiepoängen (GPA) inte förbättrades utan försämrades och ”att förbättra skolresultat med droger är illusoriskt”. (2) Men inte bara det:
”Förutom experimentella studier som har tvivlat på fördelarna med NPS (icke medicinsk användning av mediciner), så har flera studier observerat att högskolestudenter som bedriver NPS har lägre medelvärden (GPA), hoppar av fler klasser och har högre nivåer av annan droganvändning samt överdrivet drickande än icke-användare.”
I en studie från 2018 tog 13 studenter utan ADHD en dos på 30 milligram Adderall eller placebo och tog sedan en serie tester för att mäta förändringar i hjärnans funktion, reaktionstid och känslor. Adderall-gruppen fick en stor humörhöjning och en viss förbättring av uppmärksamhet och fokus. Men det hjälpte inte färdigheter som var viktiga för att studera och skriva uppsatser som läsförståelse, flytande läsning och arbetsminne. "Tvärtemot vad man tror hade Adderall liten inverkan på prestation hos friska högskolestudenter", avslutade forskarna.
"Läkare och lärare har haft tron att medicinering hjälper barn med ADHD att lära sig eftersom de slutför mer sittarbete och spenderar mer tid på uppgifter när de medicineras … Det finns ingen påvisbar effekt av medicinering för att lära sig det material som lärs ut under undervisningen," säger William E. Pelham, seniorförfattare till en studie om studieresultaten och chef för The Center or Children and Families i Florida.
Forskarna skriver:
"Medicinering hade ingen märkbar inverkan på hur mycket barn lärde sig från akademiska enheter inom vetenskap, samhällskunskap och ordförråd."
Australien – blev lågpresterande
En australisk studie, Rainer studien (3), en av de största, av långsiktiga effekter av ADHD-droger vad gäller skolprestation, framhäver särskilt:
1.) Försämring i skolan: ADHD-diagnostiserade och medicinerade barn har 10,5 gånger förhöjd risk att hamna under genomsnittet i sin klass.
2.) Långsiktiga skador på det kardiovaskulära systemet: Den mest anmärkningsvärda observationen i studien var sambandet mellan medicinering med centralstimulantia och blodtrycket som ökade med 10 enheter.
3.) Långvarig användning av centralstimulerande preparat är inte något botemedel för ADHD-symptom. Det är helt enkelt omöjligt att upprätthålla den första "positiva" effekten av ADHD-drogen i sig genom att öka dosen. Man kan inte permanent medicinera barn till bättre skolprestationer, det kan ödelägga deras hälsa och disponera dem till att bli verkliga.
kan ödelägga deras hälsa och disponera dem till att bli verkliga missbrukare. ADHD-droger maskerar symtomen vilket får de underliggande orsakerna att förvärras, i tillägg till de kraftiga biverkningarna barnen utsätts för.
(4) Det fanns ingen vinst i något funktionshänseende alls.
Spanien – nedslående resultat
En spansk studie 2014 gjorde en omfattande granskning av vetenskaplig litteratur i ämnet och kom till följande slutsats:
”Resultatet är nedslående och borde leda till en modifiering av rekommendationerna för klinisk tillämpning så att medicinering betraktas som en sista utväg och praktiseras endast i ett litet antal fall begränsat till korta tidsperioder.” (4)
Quebec – blev dummare
Ett forskningsteam vid universiteten i Princeton, Cornell och University of Toronto, granskade resultatet för mer än 15 000 barn i Quebec, under en period av 14 år. Studien visade att den ökade användningen av metylfenidat som en behandling för ADHD ledde till sämre studieresultat. Effekten var starkare hos pojkar än hos flickor. Faktum är att ADHD-symtomen förvärrades när ADHD-drogen togs under längre tid. Resultaten av studien visade klart att:
• Det fanns en ökning av emotionella problem bland flickor och försämring i utbildningsresultat bland pojkar.
• När forskarna jämförde studie- och testresultat kunde de inte se någon förbättring. I själva verket gick det sämre för pojkarna som fick ADHD-droger än för motsvarande grupp som inte fick sådana droger: matematikpoängen var lägre, de fick gå om klasser oftare och var mer benägna att hoppa av skolan.
• Flickorna diagnostiserades oftare med psykologiska störningar.
(5)
USA – största långtidsstudien
Den första och enda riktiga långtidsstudien utfördes inom National Institute of Mental Health (NIMH), den så kallade MTA-studien (Multi Modal Treatment study). (6)
Efter 14 månader 1999 presenterades det första resultatet, som var positivt till ”försiktig användning av stimulantia” och att det skulle vara ”överlägset” beteendeterapi. Man ansåg redan nu att detta skulle vara gynnsamt vid långtidsanvändning.
Det skedde då en explosiv ökning av ADHD-droger till barn i USA, representanter för läkemedelsbolagen skickades ut till skolor och läkare som övertygades om att deras droger var det bästa för barnen. Artiklar exploderade i media, skrivna av läkare finansierade av industrin. Denna första presentation av MTA-studien ligger till grund för dagens explosion av ADHD-diagnoser – även i Sverige. För diagnosen är naturligtvis endast till för att sälja droger.
Nästa uppföljning efter tre år var behandlingen ”en signifikant markör på försämring”. Men inte ett ord i media denna gång. Ökningen av ADHD-barn med tillhörande droger accelererade kraftigt trots detta.
Efter sex år var slutsatsen: Användning av läkemedel var ”förenat med värre symtom på hyperaktivitet-impulsivitet och trotssyndrom” samt med större ”allmän funktionsnedsättning” samt ”barnens normala tillväxt stoppades” och förenat med ”aggressivt och asocialt beteende”. Barnen som fick behandling fick fortfarande sämre poäng än jämförelsegruppen på 91% av de mätningar de testades på.
Det är ju naturligtvis så droger fungerar, först en rejäl kick, och sedan akut nedgång.
Men det var det ingen som brydde sig om, trots att det var den första och enda långtidsstudien som gjorts med ADHD-droger.
”Vad denna studie visar är att medicinen inte har någon effekt på hur mycket barn lär dig i klassrumsmiljön … Under de senaste 30 till 40 åren har det varit tydligt att ADHD-barn har haft problem med att lära sig ... och detta trots att andelen ADHD-barn som medicineras har skjutit i höjden."
Användningen av ADHD-droger var även förenat med ”ökad risk för ångest och depression”. En av forskarna, William Pelham, tidigare förespråkare för ADHD-droger, uttryckte resultaten på följande sätt:
”Vi trodde att barn som medicinerade under en längre tid skulle få bättre resultat. Så visade sig inte vara fallet. Det fanns inga gynnsamma effekter [av medicinering], inga alls. På kort sikt hjälper [medicinering] barnet att uppföra sig bättre, men inte på lång sikt. Och den upplysningen borde mycket tydligt framföras till föräldrarna.”
Nu gjordes aldrig det. Media var helt tyst om detta, Psykiatrikerna även så. Det tystades ner helt enkelt. Artiklar i psykiatriska tidskrifter hänvisar fortfarande till den första presentationen. Och barnen fortsätter att bli nerdrogade i illusoriska försök att förbättra studieresultaten. Men ”Vad denna studie visar är att medicinen inte har någon effekt på hur mycket barn lär sig i klassrumsmiljön."
De allmänna skolresultaten "Under de senaste 30 till 40 åren har det varit tydligt att ADHD-barn har haft problem med att lära sig ... och detta trots att andelen ADHD-barn som medicineras har skjutit i höjden," sa Wilhelm Pelham.
USA kom på plats 20 i PISA – internationella skoltestet. Man har använt ADHD-droger sedan 1980. Många miljoner skolbarn har använt ADHD-droger. Uppenbart har det inte hjälpt skolresultaten. Dessutom har det sanslösa våldet ökat i skolorna. Skolskjutningar har gått som en följetong under åren. Så gott som alla gärningsmän hade använt någon form av psykdrog, nästan alltid ADHD-amfetamin tillsammans med antidepressiva.
Alternativen
Det finns en mängd alternativ till amfetamin som vi skall återkomma till i kommande nyhetsbrev, men vi vill nämna två som genomgått vetenskapliga undersökningar.
Ändringar i livsstil
Livsstil kan vara nyckel till att förbättra beteende menar en studie. Forskarna följde 184 barn med ADHD-diagnos och 104 utan. Man fann att de med diagnos inte var så benägna att följa de rekommendationer som getts av American Academy of Pediatrics, The Sleep Foundation och Department of Agriculture.
Rekommendationerna var, inte mer än en till två timmar skärmtid om dagen (TV, mobil, dator, videospel). En timma fysisk aktivitet per dag, begränsat intag av söta drickor, nio till elva timmars sömn per natt samt dricka 10 glas vatten per dag (minskar behovet av söta drickor), beroende på ålder. Barnen i studien var 7 till 11 år.
Fysisk aktivitet gör att barnen blir mer törstiga och dricker mer vatten, blir mer hungriga, får mindre tid till skärmtid vilket gör att de sover bättre.
Stöd i skolan
En ny studie har funnit att beteendeinterventioner och stöd i skolan - när den används först - är billigare och mer effektiv för att behandla barn med ADHD än medicinering.
Denna studie publicerades i Journal of Consulting and Clinical Psychology och finansierades av USA:s största forskningsinstitut för mentalhälsa, National Institute on Mental Health (NIMH). (8)
"Vår forskning har gång på gång funnit att beteendeintervention är bäst för barn med ADHD eftersom de, deras lärare och deras föräldrar lär sig färdigheter och strategier som hjälper dem att lyckas i skolan, hemma och i relationer på lång sikt," skrev forskarna, samt slutklämmen:
”Att medicinera våra barn löser inte problemet - det tar bara bort symptomen tillfälligt. Istället bör familjer fokusera på beteendeinsatser först och lägga till medicin endast om det behövs."
Sammanfattningsvis skriver forskarna, att föräldrar och barnläkare tror att centralstimulantia kommer att leda till akademisk förbättring och att akademiska prestationer är ett primärt mål för ADHD-behandling. Forskarna föreslår att om detta är målet, så bör centralstimulantia inte förskrivas. Istället bör den akademiska undervisningen och stödet förbättras:
"Ansträngningar för att förbättra inlärningen hos barn med ADHD bör fokusera på att få effektiv akademisk undervisning och stöd (t.ex. individualiserade utbildningsplaner) snarare än att använda centralstimulerande droger."
Och ett tredje alternativ
ADHD-drogerna kostar 1,2 miljarder per år i Sverige. För de pengarna skulle man kunna anställa flera tusen extralärare.
USA spenderar över 20 miljarder dollar om året på att medicinera ADHD-barn med ADHD-droger. För det skulle man kunna betala löner för ytterligare 365 000 lärare, eller 827 000 lärarassistenter
Referenser:
http://www.nber.org/papers/w19105
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
