ADHD-droger ändrade hjärnan på barn redan efter fyra månader. ”Värre än kokain”.


KMR har varnat för detta i flera år. Nu bekräftar forskare varningarna. En ny studie visar att centralstimulerande ADHD-droger, främst Ritalina, uppvisade signifikanta förändringar i den vita hjärnsubstansen, som ligger precis innanför hjärnbarken, och som är vital för kommunikationen mellan delar av hjärnan. Tidigare forskning visar även att Ritalina påverkar hjärnan värre än kokain vilket chockade forskarna. En studie på KI bekräftar detta. En annan att hjärnan krymper.

Skanning av barnens hjärnor visade stor skillnad på de som fick Ritalina och de som fick placebo. Det visar att barns hjärnor är synnerligen känsliga för förändringar under utvecklingen.

Forskarna varnade för att de långsiktiga verkningarna av Ritalina på hjärnan i stort sett är okända.

– Detta är den första studien där vi undersöker obehandlade patienter, vilket naturligtvis är helt avgörande för att ta reda på hur medicineringen påverkar en hjärna under utveckling, sade en av författarna bakom den aktuella studien, Liesbeth Reneman vid Universiteit van Amsterdam (UVA), till tidskriften Radiology där studien publiceras.

Nu har det visserligen gjorts en sådan undersökning som vi redovisar nedan, men denna nya studie är synnerligen intressant och har fått uppmärksamhet världen över. Man undersökte 50 pojkar och 49 unga vuxna som hade diagnosen ADHD men som inte fått Ritalina. Därefter fick de Ritalina eller placebo i 16 veckor. Därefter undersöktes deras hjärnor med magnetkamera. Efter bara fyra månader upptäcktes markanta förändringar i den vita hjärnsubstansen.

– Denna medicin bör endast förskrivas till barn som verkligen har ADHD, säger Liesbeth Reneman vid Amsterdams universitet, till tidningen Radiology där studien publicerades.

Reneman sade också till Medscape Medical News : "Vi vet ännu inte om dessa effekter är reversibla eller inte och om de är relaterade till funktionella eller beteendeförändringar under en längre tid.”

Tidigare undersökningar har visat att ADHD-droger krymper hjärnan med upp till 10 procent. (1998 National Institutes of Health (NIH) Consensus Conference on ADHD). Ordet shrinks har fått en verklig betydelse.

Man har alltså gett amfetamin till barn med utvecklande hjärnor i flera decennier utan att veta hur det påverkar hjärnan på dem. Hon var också oroad över att en allt större grupp ungdomar som inte hade ADHD-diagnos använde stimulantia för att förbättra sina skolresultat, eller som rekreationsdrog.

Värre än kokain – forskare blev ”chockad utav helvete!”

En av de främsta internationella ADHD-experterna har tidigare bevisat vad kritiker sagt i alla år: ADHD-droger skapar skadliga förändringar i hjärnan. Forskningen visar att personer med en ADHD-diagnos hade normal hjärnaktivitet till att börja med, men fick tydliga skadliga hjärnförändringar efter ett års behandling med metylfenidat (typ Ritalin, Concerta).

Det är en av ADHD-diagnosens ”fäder”, professor James Swanson, tillsammans med en av de främsta experterna på skanning av hjärnan, Nora Volkow från New York, som presenterat de avslöjande rönen.

Forskningsresultaten publicerades i artikeln “Long-Term Stimulant Treatment Affects Brain Dopamine Transporter Level in Patients with Attention Deficit Hyperactive Disorder”, i PLOS ONE samt även JAMA. (1)

Nora Volkov, vid Brookhaven National Laboratory, som räknas som ledande inom avbildning av hjärnskador efter droger, blev ”chockad utav helvete” (Sic) när hon såg resultaten, berättade hon för Washington Post, och ”forskningen visar helt klart att påståendet att Ritalina är ett svagt stimulantia är fullständigt felaktigt.” PET-scanning av hjärnan visar även att Ritalina är starkare än kokain och ännu mer beroendeframkallande.

  • Forskarna undersökte med PET-scanning de kroniska effekterna (ett år) av metylfenidat på 18 tidigare omedicinerade vuxna personer med en ADHD-diagnos;

  • Man jämförde resultaten med en kontrollgrupp på 11 vuxna, utan ADHD-diagnos, som alltså inte fick metylfenidat;

  • Det fanns inga skillnader i ”dopaminförsörjningen” mellan den omedicinerade ADHD-gruppen och kontrollgruppen, till att börja med. Som forskarna säger i artikeln: “The comparison of DAT [Dopamin Transporter] availability between groups (ADHD vs. Controls) for the baseline scan did not differ”).

  • Däremot fanns det mycket tydliga skillnader hos ADHD-gruppen efter att denna fått metylfenidat i ett år; men inga skillnader hos kontrollgruppen efter motsvarande tid. Som forskarna skrev: “Twelve months of methylphenidate treatment increased striatal dopamine transporter availability in ADHD (caudate, putamen and ventral striatum: +24%, p, 0.01); whereas there were no changes in control subjects retested at 12-month interval.”

Det unika med denna forskning är att den gjordes på personer med ADHD-diagnos, som inte tidigare fått ADHD-droger (Concerta, Ritalin, Strattera). Så gott som alla tidigare studier, från vilka spekulationer och färgglada bilder på ”ADHD-hjärnor” presenterats, har gjorts på personer som får eller fått psykostimulantia. Man har med andra ord i dessa studier mätt effekterna av drogerna på hjärnan och presenterat det som bilden av en ”ADHD-hjärna”.

Man kan säga att drogerna skapade det tillstånd i hjärnan som psykiatriker sade sig bota med drogerna.

Vi har här tydliga bevis för att kroppens reaktion på det toxiska ämnet (metylfenidat) är att försöka motverka det skadliga angreppet. Ritalin/Concerta ökar mängden dopamin genom att blockera återupptaget (”by blocking the dopamine transporter (DAT)”); kroppens reaktion blir, som forskarna uttrycker det ”upregulation of dopamine transporter availability”, som när medicineringen avbryts leder till en sänkning i ”dopaminförsörjningen”. Som forskarna skriver: “We hypothesize that the increased DAT availability is a compensation for the pharmacologic occupancy of DAT (estimated to be greater than 50%) and the increased elevations in synaptic DA.”