Search Results

Socialstyrelsen och socialdepartementet fick tidigt information om skandalen: 1043 barn (0-19) hade rapporterats förgiftade av narkotikaklassade ”ADHD-preparat” under de tre åren 2011-2013. Men ingen brydde sig. Och gör man inget, upprepas historien. KMR kan nu avslöja att vi till listan kan lägga 389 nya barn – högsta antalet någonsin – som under 2014 rapporterats förgiftade av narkotikan. Vi kunde redan i mars 2014 berätta att runt 90 barn 0-4 (!) rapporterats förgiftade av ADHD-droger under 2013. Vi skrev då: ”KMR är förvånade över att inte politiker och media har reagerat på det här, men antar att den viktiga nyheten bara inte nått ut.” http://www.mynewsdesk.com/se/kommitten_for_manskliga_rattigheter/pressreleases/93-barn-svenska-barn-0-4-aar-foergiftade-av-adhd-droger-under-2013-978359 Vi kunde i oktober berätta att Socialstyrelsen i sitt regeringsuppdrag om ”ADHD-behandling”, i vilket man skulle ”ge en så komplett bild av risker och biverkningar [med dessa preparat] som möjligt”, bestämt att strunta i alla rapporterade förgiftningsskador. De här barnen passade helt enkelt inte in i utredningens vinklade upplägg. De gömdes undan, de fanns inte. Mörkläggning. http://www.mynewsdesk.com/se/kommitten_for_manskliga_rattigheter/pressreleases/adhd-vart-tog-de-1043-foergiftade-barnen-vaegen-i-socialstyrelsens-adhd-utredning-1075412 Ingen enda åtgärd vidtogs under året för att få ner förgiftningsfallen. Ingen politiker ställde frågor. Socialstyrelsens extrema drogförespråkande experter kunde mörklägga fallen, utan att socialdepartementet kom med några invändningar. Och resultatet av denna totala likgiltighet för barnens bästa ser vi idag: 389 nya fall där barn förgiftats av narkotikaklassade ”ADHD-preparat” (Ritalin, Concerta, Vyvanse) har under 2014 inkommit till Giftinformationscentralen – det högsta antalet någonsin. Men vem bryr sig? Varken Socialstyrelsen eller media - trots att detta är en av de största medicinska skandalerna i Sverige. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Psykiatriker Peter Breggin menar att psykiatriska droger orsakar värre skador än vi någonsin anat. Den omhuldade teorin om att de hjälper psykiskt sjuka genom att justera kemiska obalanser i hjärnan är en myt, skapad av läkemedelsbolagen och aldrig någonsin bevisad. All psykofarmaka, starka kemikalier, orsakar istället kemiska obalanser hos hjärnor som från början inte hade någon kemisk obalans. Psykiatrikerna Peter Breggin tillsammans med Thomas Szasz* har varit samtidens största kritiker av psykiatrin – inom psykiatrin. Ingen av dem har dock velat kalla sig anti-psykiatriker. Dagens psykiatriker är egentligen till största delen bara fångvårdare och receptskrivare och inte värda namnet psykiatriker, som ordagrant betyder botandet av själen. I den här videon kritiserar Peter Breggin psykiatrins droger – och han gör det med besked. Han menar att de är livsfarliga och så gott som omöjliga att sluta med – vilket naturligtvis är den ursprungliga meningen. Och han vet vad han talar om. Han har anlitats som medicinsk expert i över 85 rättegångar. – Jag tror innerst inne att om de flesta människor visste hur farliga de psykiatriska drogerna var, så skulle de flesta aldrig börja med dem. Jag tror också att om de flesta som skrev ut dem visste hur farliga de var så skulle de sluta skriva ut dem. Men hur kan det vara så att så många människor är okunniga om psykiatriska droger, undrar Breggin. – Sanningen är den att alla får informationen från läkemedelsbolagen … och de går till alla möjliga ytterligheter för att undvika att du och din doktor får veta hur farliga drogerna är. Breggin varnar dock för att sluta tvärt med psykiatriska droger. Det är farligare att sluta att ta dem än att ta dem. Ett stort antal sanslösa våldsdåd inklusive en stor mängd skolskjutningar har resulterat från detta. Abstinensbesvären framkallar aggressioner, mani och mordlystnad. Avtändningssymtomen från vanliga lugnande medel är fruktansvärda. I en klinisk undersökning på en känd bensodiazepin så kunde deltagarna inte sluta med drogen efter bara sex veckor, de hade blivit helt tillvanda. Trots det får bolaget fortsätta sälja preparatet. – Bra för läkemedelsbolagen och de som skriver ut dem; fruktansvärt för dig. I en välgjord studie av centralstimulanta för ADHD så visade det sig att risken för kokainmissbruk ökade drastiskt om man blev satt på stimulantia i unga år. – Naturligtvis eftersom Ritalina, Adderall, Concerta och Dexedrin är så lika kokain. Peter Breggin berättar att olika kliniska undersökningar visar att flera psykiatriska droger, bland annat ADHD-droger och bensodiazepiner, orsakar att hjärnan krymper. Att sluta med dem kan bli en absolut skräckhistoria. Det kan vara svårare att sluta med dessa droger än att sluta med opium. Det orsakar oerhörd insomnia, ångest, värk och smärtor i kroppen, smärtor i fötterna så starka att man inte kan stå upp. Peter Breggin förklarar hur svårt det är att beskriva alla dessa hemska avtändningssymtom, hur svårt det är att prata om dem, men att vi måste börja konfrontera detta. – ALLA psykiatriska droger är mycket skadliga för hjärnan, de sliter bokstavligen isär den grundläggande delen av hjärnan, kallad basal ganglia, och de orsakar ett hemskt tillstånd som kallas Tardiv dyskenisi (ofrivilliga rörelser). De nya antipsykotika förkortar livet med 20 år. De är även värre än de gamla (neuroleptika) då de orsakar metaboliskt syndrom, folk blir feta, de får diabetes, högt kolesterol, högt blodtryck, och rubbningar i hjärtrytmen. Detta är några av anledningarna till livet förkortas med i genomsnitt 20 år. – Inga av dessa psykiatriska droger är bra för din hjärna. Alla dessa droger är dåliga för din hjärna. Och bli inte förvånad, dessa droger orsakar multipla biokemiska obalanser hos hjärnor som från början inte har någon kemisk obalans. – Men snälla du, sluta inte med dem tvärt. Det kan bli katastrofartat. Folk kan begå självmord, bli våldsamma eller begå mord, vissa droger framkallar anfall andra blodtrycksfall. Jo kortare tid du är på psykiatriska droger desto bättre livskvalitet får du med säkerhet uppleva. *Thomas Szasz är känd som en av världens främsta psykiatrikritiker. Hans bok Psykisk sjukdom en myt startade reformeringen av psykiatrin i slutet på 1960-talet vilket gjorde att de flesta stora psykiatriska sjukhusen fick stänga världen över. Han var med och startade KMR (CCHR) 1969 i New York där han var verksam psykiatriker. Thomas Szasz avled 2012. http://www.szasz.com/index.html Sök i en av världens största biverknings-site för psykofarmaka: http://www.cchrint.org/psychdrugdangers/ http://www.huffingtonpost.com/dr-peter-breggin/psychiatric-drug-withdrawal_b_1962680.html http://www.breggin.com Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

av Kelly Patricia O'Meara November 13, 2014 Som om det inte är illa nog att det inte finns någon som helst vetenskap som stödjer de rapporterade missbildningarna av hjärnan (av vad som kallas ADHD) så har ytterligare bevis nyligen offentliggjorts som avslöjar den falska forskning som används för att sälja farliga och även livshotande ADHD-droger. (1) En färsk studie ledd av forskare från Boston Barnsjukhus, Institutionen för pediatrik vid Harvard Medical School och flera andra institutioner, drar slutsatsen att de kliniska prövningar för läkemedel som godkänts som "behandling" av ADHD inte var utformade för att utvärdera biverkningar eller långsiktig säkerhet och effekt. Bokstavligen miljontals barn har ordinerats ”dogbehandlingar" för ADHD med praktiskt taget ingen förståelse vad gäller den långsiktiga säkerheten och effekten av drogerna. Enligt den information som ges i studien, så är två tredjedelar av de 6,4 miljoner amerikanska barn (inklusive 10 000 småbarn), som diagnostiserats med påstådd ADHD, inget annat än ett bedrägligt, livshotande drogexperiment. Dessa ”ADHD-behandlingar" med metylfenidat (Ritalin) och Amfetamin / dextroamfetamin (Adderall) har länge varit kända som "Kiddie cocain". Enligt Drug Enforcement Administration (DEA) så "producerar ADHD-droger urskiljbara stimulanseffekter som liknar kokain ...; och kronisk hög dosering av vardera drog hos djur producerar psykomotorisk stimulant-toxicitet inklusive viktminskning, stereotypa rörelser och död, och i kliniska studier producerar de beteende-, psykologiska-, subjektiva- och förstärkande effekter liknande kokain." (2) Andra kända allvarliga, även livshotande effekter av dessa ADHD "behandlingar" inkluderar: onormal hjärtfrekvens / rytm, depression, hallucinationer, tankar på mord, sömnlöshet, irritabilitet, fientlighet, mani / psykos, kramper, hämmad tillväxt, stroke och plötslig död för att nämna några. (Skall man verkligen ge små barn detta?) Denna information har varit känd i flera år. Det finns 44 varningar från läkemedelsverk utfärdade i åtta länder som varnar för att ADHD-droger / stimulantia orsaka skadliga biverkningar. Food and Drug Administrations (FDA) rapportsystem för biverkningar (MedWatch) avslöjar mer än 17 000 biverkningar kopplade till ADHD-droger mellan 2004 -2012. Kunskap av denna information gör det ännu mer diskutabelt att det först nu har genomförts en studie vad det gäller säkerhet och långsiktiga effekter av ADHD "behandlingar" – särskilt i ljuset av studiens slutsatser. Forskare identifierade 32 kliniska prövningar som används för att få godkännande av ADHD-droger och hittade följande: Elva [ADHD] droger (55%) godkändes med mindre än 100 deltagare. Genomsnittliga tiden som läkemedlet testades innan det godkändes var bara fyra veckor. 38% av läkemedlen godkändes faktiskt med deltagare som följdes mindre än fyra veckor. Genomsnittligt antal deltagare som följdes per drog var 75. Studien av data från kliniska prövningar för alla godkända ADHD-droger är viktig av två enkla skäl. För det första är det ett erkännande att det inte finns något medicinskt eller vetenskapligt bevis för att ADHD-droger är effektiva eller säkra. För det andra finns det rikligt med bevis för att bevisa att dessa läkemedel är farliga, med 44 internationella varningar från läkemedelsverk som citerar allvarliga och till och med livshotande biverkningar. Och slutligen, men viktigast, det finns inte nu, och inte heller har det någonsin funnits, någon medicinsk eller vetenskapligt test för att visa att något barn som diagnostiserats med "ADHD" lider av ett medicinskt tillstånd som kräver droger för att "behandla" det. Kelly Patricia O'Meara är en prisbelönt, tidigare undersökande journalist för Washington Times specialtidning Insight Magazine. Innan arbetet som undersökande journalist, spenderade O'Meara sexton år på Capitol Hill som kongresspersonal till fyra ledamöter i kongressen. Hon har en Bachelor of Science i statsvetenskap vid University of Maryland. 1) http://www.cchrint.org/2014/11/13/adhd-drugs-have-never-been-proven-safe-or-effective/ 2) http://www.cchrint.org/psychiatric-drugs/stimulantsideeffects/ Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Fler vårdas och fler dör av drogmissbruk än någonsin. Med slogan ”missbruk är en sjukdom” tog psykiatrin över missbruksvården. Ansvarsfriheten köptes av så gott som alla. Missbruk skulle medicineras bort. Meningen var dock inte att man skulle bota någon; meningen var att hålla liv i ett livslångt ”ersättningsmissbruk” – att skapa mjölkkossor åt Psycho Pharma. Men det går att hantera – om man vill! Det började i slutet av 1990-talet. Psykiatrin hade fått hybris och fått för sig att de var en vetenskap. Nu skulle det skapas ”evidensbaserad” medicinsk vård och SLUT på flummet bland rehabiliteringshemmen – som kördes ner totalt. Trots att de faktiskt hade långt bättre resultat än vad psykiatrin någonsin kunnat visa upp. Men det är klart, hävdar man att någon är drogfri med statliga, ännu starkare opiater i kroppen än heroin, så kan man bevisa vad som helst. Hemmen fick inga bidrag från staten längre och ett tusental platser lades ner. (1) Och då kan man ju naturligtvis påstå att missbruksvården inte fungerar. Den psykiatriska neurokemisten Markus Heilig fick fritt spelutrymme. Heilig var den som först förespråkade att missbruk är en sjukdom för att ”avlägsna stigmat hos missbruk och att motverka idén att missbruk är en karaktärsdefekt”, (2). Det var liksom okej att vara missbrukare – det är inte deras fel. Och nu skulle den evidensbaserade psykiatriska modellen ta över. ”Ner med behandlingshemmen!” En ny missbruksindustri startade. Heilig har bland annat sagt: Om heroinisten behandlas med mediciner som metadon och Subutex återgår dödligheten till normala siffror. Heroinberoende är medicinskt klassat som en sjukdom. Det är också så man ska se på missbrukarna. – Beroende är en sjukdom och den är kronisk. Återfallen är en del av beroendet som behandlas. Inte slutar man att skriva ut insulin till diabetespatienter som har stoppat i sig en massa kakor? – All forskning visar att det bara är medicinsk behandling som fungerar på heroinmissbruk – all annan behandling är verkningslös. (SvD 2006-02-04) Vi skall se hur dessa uttalanden stämmer med verkligheten. Jämförelsen med kakor är ju intressant! Missbruk blev alltså till en sjukdom – som naturligtvis skulle botas med mediciner. Inget kunde vara mer fel, men mer om det sedan. Metadon hade använts sedan 1970-talet utan några uppseendeväckande resultat. Subutex som introducerades 1999, främst genom Heilig, skulle nu bli den heliga ”medicinen”. När missbrukare trotsade alla fagra löften och ändå missbrukade och dog med Metadon och Subutex i kroppen, övergick man ett tag till Subuxone, tidsfördröjd Subotex. Det hjälpte inte. Bägge drogerna kom från samma internationella läkemedelsbolag, etablerade i ett flertal stora länder, såsom USA, Tyskland, England och Frankrike, som nu behövde hjälp för att komma in i Sverige. Som tack för sin insats blev Markus Heilig senare klinisk chef för National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) i USA. (2) År 2013 köptes han tillbaka till Sverige för 130 miljoner av Vetenskapsrådet som professor vid Linköpings universitet i beroendeforskning. (3) Resten är historia – en sorglig sådan. Rekordartat antal dödsfall Missbruket av Metadon och Subutex är idag gigantiskt, både i Sverige och internationellt. Och dödsfallen överstiger med råge dödsfallen från heroin. Hade man bara tittat på Skottland, Danmark, USA, Frankrike. Finland och Tyskland så hade man kanske dragit öronen åt sig. I Skottland hade man i princip inget missbruk alls innan metadonbehandlingen sattes in – preventivt. Därefter tog det fart. Redan på 90-talet dog det fler av metadon än heroin i Danmark. Från och med 2006 då regeringen i Sverige gav klartecken för sjukvårdens substitutionsprogram över hela landet ökade deltagandet från 1200 deltagare till närmare 5000 idag. Men samtidigt ökade antal döda med ersättningsdroger i kroppen drastiskt. År 2006 var dödsfallen 37 mot 201 döda förra året. Det är 78 procent ökning från 2006 då dödstalen började peka uppåt igen efter en stabil nedgång. Förra året avled totalt 589 personer med narkotika i kroppen, vilket också är rekord. (4) Ökningen började år 2006, alltså exakt samtidigt med att substitutionsprogrammet spreds till alla delar av landet. Det skedde alltså en konstant minskning av dödsfallen i fem år innan från år 2000, men tog fart igen 2006. Och det var en ordentlig ökning, från 300 till nästan 500 på två år. Sådan kraftig ökning har vi aldrig haft tidigare. Att hävda att Subutex och Metadon förhindrar dödsfall hos opiatmissbrukare är närmast ett hån mot de döda och deras anhöriga, när det faktiskt är tvärtom, då fler dör med Subutex och Metadon i kroppen än av heroin. Så vi är inne i ännu ett rundlopp, där den ena kemikalien avlöser den andra – och är värre än den förra. Och allt ser hopplöst ut. Rekordartat antal missbrukare Men vad som också är rekordartat är det antal svenskar som idag vårdas för missbruk jämfört med 2004. Idag står 13 000 svenskar under slutenvård för narkotikamissbruk, jämför med 8500 under 2004. Och samtidigt har antalet missbrukare som vårdats för första gången ökat med 70 procent under samma tidsperiod. Från 4700 till 6800 personer. (5) Man kan inte säga att psykiatrin har misslyckats med sina insatser – man måste istället säga att de bidragit till, om inte direkt orsakat, det ökande missbruket och de ökande dödsfallen. Psykiatrin har odlat fram ett kemiskt klimat där det är okej att hantera sina psykiska problem med kemikalier – och att inte sluta med droger. För man är ju sjuk. Introducerat illegala droger Faktum är att psykiatrin och psykologin har introducerat så gott som alla illegala droger i samhället under historien, med Freud som den första kokainisten. Freud som var lyrisk över kokainet (som han själv använde i tio år), hävdade att kokain skulle bota det dåvarande omfattande morfinmissbruket, vilket orsakade ett enormt kokainmissbruk i Europa i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet med ”kokainhålor” i större städer. Heroinet skulle i sin tur bota kokainmissbruket – och morfinmissbruket. Närmare en halv miljon amerikanska hemmafruar blev senare slav under heroinet genom olika slags tinkturer. Sedan kom amfetaminet (piggade upp trötta hemmafruar på 50-talet och gjorde dem ”smala”). Man hade ett enormt överskott på amfetamin efter andra världskriget då man gett flera hundra miljoner tabletter till krigströtta soldater. Läkemedelsindustrin kom på att man kunde sälja överskottet till hemmatrötta hemmafruar så att de kunde piggas upp och städa lättare (annons) men framförallt bli smala (hungerdämpande). Därefter introducerade psykiatrikerna sin favoritdrog LSD och sedan kom Ecstacy som enligt psykfolket ”skulle rädda världsfreden och strandade äktenskap. Idag har drogsituationen spårat ut totalt, och ”legala droger” ses snart som enda lösningen. Politiker har ingen backspegel och ser inte hur psykiatrin introducerar mer och mer droger i samhället. Istället får de fagra löften – som aldrig har hållits. En räknenisse (Björn Johnsson) som utropat sig själv som expert på drogmissbruk har trimmat räknesnurran och utlovat närmast miljarder i förtjänst på substitutionsprogrammet. Klart politikerna nappar. Han ursäktar dödsfallen närmast som ”olycksfall i arbetet” och skyller på ”langande missbrukare” (som om det skulle vara något nytt). Nu skall man ”täta läckorna”. Myten om missbruk som en sjukdom Att påstå att missbruk skulle vara en sjukdom är naturligtvis en slogan psykiatrin hittat på i allians med Psycho Pharma. Det finns inga bevis eller tester för att missbruk skulle vara en sjukdom i ordets egentliga betydelse, möjligen som analog. Det är samma sak med ADHD – annars skulle de aldrig få amfetamin. Men alla som är sjuka skall naturligtvis ha sin medicin – i detta fall ersättningsdroger. Det öppnar upp för en enorm marknad. Man har målat upp en opiatmissbrukares abstinens som närmast oöverstiglig. Men en heroinabstinens är egentligen inte mycket värre än en kraftig influensa, lägg till kramper. Efter tre-fyra dagar är man relativt återställd och efter en vecka ganska okej. Det är absolut inget roligt, men inte så illa som det målats upp. Abstinensen är inte dödlig och skapar inget delirium. Och den går definitivt att mildra med kraftiga näringspreparat, kramperna med kalcium och magnesium, samt en del andra metoder. Många heroinister har lärt sig att tända av själva. Däremot är avtändningen från Metadon och Subutex djävulsk – den klarar man knappast själv och kan ta upp till sex månader. Och den kan vara riktigt farlig. Men detta har gjort att man inte trott det vara möjligt att rehabilitera missbrukare. Därför måste nya metoder träda in – den medicinska modellen. Heroinisten är sjuk och inte ansvarig för sin situation. Läkaren måste träda in och försöka bota. Medicin måste alla sjuka ha – ingen får därför protestera mot ersättningsdrogerna som nu klassificerats som mediciner – för att berättiga utskrivning. Ansvarsfriheten är total. Heroinisten är sjuk och utan ansvar. Om han håller fast vid detta får han mer medicin – och det gör han. Hela vårdsekvensen håller liv i missbruket. Samhället också. Vet missbrukarna om att de får snabb hjälp mot abstinensen så fortsätter de. Det är ett spel från bägge håll. De har till och med startat en fackförening. Man blir inte heroinist efter första sprutan, det tar relativt lång tid, med regelbundna injektioner, säkert ett år. Kriminaliteten har med största säkerhet påbörjats redan innan missbruket. Så det att bli heroinist är något man får jobba hårt för. Alla skyller på allt annat, men i grunden handlar det om beslut och motivation om missbrukaren skall lägga av – inte om hjärnkemi. Annars förblir man slav under statligt knark livet ut – en mjölkkossa. Myten om att heroinisten inte kan lägga av kan avfärdas – den har odlats fram. Ge en missbrukare tillräckligt med syfte i livet så lägger han av tvärt. De som blir kristna får ett sådant tillräckligt kraftigt syfte. Därav tidiga AA-rörelsens framgångar (innan psykfolket tog över). I övrigt har inte samhället mycket att erbjuda i form av mål i livet för en missbrukare mer än materiella mål. Att bli knegare lockar inte. Missbrukaren väljer att stanna kvar i den kemiska befrielsen (sedermera slaveriet) eftersom de inte har något starkare motiv att sluta. Har de inget mål i livet som drar starkare än knarket så slutar de inte. När Narconon gick ut på gatorna på 1970- och 80-talet och motiverade missbrukarna att lägga av, vilket var helt nytt, så fick Psyk- och socialfolket fullständigt spel och gjorde allt för att förhindra att Narconon tog med sig missbrukarna in på behandling direkt från gatan. Det skulle utredas först, inne på socialkontoren – helst ett halvår – varav många hann dö av överdos under tiden. Narconon har rehabiliterat hundratals tunga missbrukare under åren. De frivilliga behandlingshemmen hade faktiskt mycket goda resultat– problemet var när de kom tillbaka i samhället igen – som inte kunde erbjuda mål i livet. Men många heroinister förblev faktiskt drogfria. Idag blir inga drogfria – de är slavar under statligt knark. Mao Zedong botade omkring 30 miljoner kineser från opiatmissbruk under revolutionen utan mediciner på bara ett fåtal år – det relativa fåtal som vägrade i slutet sattes i arbetsläger. Kineserna gick samman och rapporterade alla missbrukare. De skapade ett samhällsklimat som gjorde det näst intill omöjligt att missbruka i. Japanerna stoppade ett gigantiskt amfetaminmissbruk efter andra världskriget utan medicinska åtgärder. Främst genom lagstiftning och utbildning av missbrukarna. De som inte ville sluta slängdes i fängelse utan droger tills de var avtända – och gud nåde om de fortsatte! Men det upphörde. Så vi skall inte tro att missbruket inte går att hantera – om man vill. Men det finns starka (och ekonomiska) krafter som vill ha kvar drogmissbruket. (1) När vi ringde Socialstyrelsen 1999 fick vi reda på att närmare ett tusental platser inom drogrehabiliteringen hade försvunnit. (2) Pressrelease NIH News 14 juli 2004 (3) http://www.vr.se/5.7e727b6e141e9ed702b3f01.html (4) http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19490/2014-8-5.pdf (5) Metro 2014-10-28 som hämtat statistik från Socialstyrelsen. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Om man skulle tro nyhetsrubrikerna om obduktionsresultatet av skådespelaren och komikern Robin Williams, som så tragiskt begick självmord för två månader sedan, så hittades inga droger i hans blod vid tidpunkten för hans död. Det framgår av rubriker från så gott som alla stora tidningar världen över som tillkännagav "ingen alkohol eller droger hittades”. Rubrikerna kunde inte vara mer fel. Av den undersökande journalisten Kelly Patricia O'Meara Rättsläkarens rapport visar nu att ett antidepressivt läkemedel fanns i Williams blod vid tidpunkten för hans död. Det antidepressiva Mirtazapin, (även känt som Remeron) har 10 varningar för att orsaka självmordstankar från läkemedelsmyndigheter i olika länder. Enligt obduktionsresultatet så var Williams inte bara under påverkan av antidepressiva läkemedel, utan även den kraftfulla antipsykotikan Seroquel hittades på platsen och verkade nyligen ha tagits av Williams. Medan toxikologitester tydligen var negativa för antipsykotikan Seroquel, kvarstår faktum att en burk Seroquel skrevs ut till Williams den 4 augusti, bara sju dagar före Williams självmord, och det saknades 8 piller. Föreskrifterna för Seroquel är att ta ett piller per dag vid behov. Biverkningar som förknippas med Seroquel inkluderar psykos, paranoida reaktioner, vanföreställningar, personlighetsförändring och självmordsförsök. Frågan som måste ställas är varför pressen fortsätter att föra ut idén om att inga droger hittades i Williams blod? Vid vilken tidpunkt slutade personlighetsförändrande psykiatriska droger, som har biverkningar i klass med heroin eller crack-kokain, att kallas droger? Och för dem i pressen som "nämner" det faktum att Williams visade sig ha antidepressiva i sitt system, verkar bekräftelsen snarast framhäva det faktum att "terapeutiska koncentrationer" av receptbelagda psykiatriska droger "förbättrade hans tillstånd och höll honom aktiv fram till hans död." Det här är en mycket missvisande beskrivning av de händelser som ledde till Williams tragiska självmord. I synnerhet i ljuset av det faktum att Williams inte bara var under "mentalhälsobehandling", han var under överinseende av en psykiater, missbrukade inte illegala droger och hade inte "återfallit". Fakta om antidepressiva läkemedel är följande: FDA:s biverkningsrapportsystem (MedWatch ) omfattar 470 000 allvarliga biverkningar för psykiatriska droger mellan 2004-2012. FDA medger att endast 1 % av biverkningar någonsin rapporterats till dem, så det faktiska antalet rapporterade biverkningar är förvisso mycket högre. Mirtazapin (även känd som Remeron) bär FDA:s allvarligaste varning "Black box varning” för suicidalitet. (Se exempel på Black Box warning i bifogade filer nedan) Det finns tio varningar om självmord i samband med Remeron enbart, och självmord är bland de två högsta biverkningar som rapporterats till FDA angående denna enskilda antidepressiva. FDA: s MedWatch biverkningsrapportsystemet inkluderar 411 självmordsförsök och fullbordade självmord i samband med det antidepressiva Mirtazapin enbart (och FDA beräknar endast 1 % av biverkningar någonsin rapporterats till dem) 90 000 akutbesök orsakas av psykiatriska droger varje år i USA 23 755 självmord tillskrivs psykiatriska droger varje år enbart i USA. Förutom självmordstankar, så är de dokumenterade biverkningarna av antidepressiva medel, enligt läkemedelsmyndigheter internationellt: hallucinationer, vanföreställningar, förvärrad depression, personlighetsförändring, mani, psykos, självskador. När man ser ovanstående data kan man bara undra varför Williams användning av psykiatriska droger så uppenbart har blivit negligerade av media. En noggrann genomgång av Williams psykiatriska "icke-drog"-användning målar ju upp en helt annan tragisk historia. Det som hittades i Williams system var receptbelagda psykiatriska läkemedel med biverkningar som inte bara konkurrerar med illegala droger, utan också bär FDA:s "Black Box" varningar – FDA:s allvarligaste varningar – om ökade självmordstankar. Faktum är att för två av de läkemedel Williams hade ordinerats beskrivs självmordstankar som möjliga biverkningar – den Seroquel han ordinerades (och verkar ha tagit under veckan före sitt självmord), och det antidepressiva som fortfarande fanns i hans blod vid tidpunkten för hans självmord. Dessutom, med tanke på att FDA: s MedWatch biverkningsrapportsystem har registrerat 411 självmordsförsök och fullbordade självmord för det antidepressiva Mirtazapin enbart (och FDA beräknar att endast 1 % av biverkningar någonsin rapporteras till dem), blir det ännu mer bisarrt att världspressen ignorerar ens möjligheten att dessa läkemedel kunde vara inblandade i Williams självmord. Den mycket omtyckta komikerns död är en stor förlust, men tragedin förstärks ytterligare av den etablerade pressens överslätande av det allvarliga och välkända sambandet mellan självmord och de psykiatriska droger som Williams tog. Tänk om bara tankarna från en av Williams finaste roller i filmen Uppvaknanden (Awakenings) hade tagits bokstavligt i hans personliga liv: "Den mänskliga själen är mer kraftfull än någon drog, och det är vad som behöver främjas: med arbete, lek, vänskap, familj. Det är vad som är viktigt." Kelly Patricia O'Meara är en prisbelönt tidigare undersökande reporter för Washington Times Insight Magazine. Innan arbetet som undersökande journalist, spenderade O'Meara sexton år på Capitol Hill som en kongresspersonal till fyra ledamöter i kongressen. Hon har en Bachelor of Science i statsvetenskap vid University of Maryland. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Socialstyrelsen har nu avslutat sitt regeringsuppdrag om ”ADHD-behandling”. Man skulle ”ge en så komplett bild av risker och biverkningar som möjligt”. Så blev det inte. De 1043 barn som de sista tre åren förgiftats av narkotikaklassade ”ADHD-preparat” passade inte in i utredningens vinklade upplägg. De gömdes undan. Hur kunde GD Lars-Erik Holm gå med på det? Han visste ju om detta. Enligt uppgifter utlämnade med stöd av offentlighetsprincipen har vi 1043 enskilda fall de sista tre åren (2011-2013) där svenska barn rapporterats ha blivit förgiftade av centralstimulerande narkotika (amfetamin/metylfenidat) [1]. Antalet barn förgiftade av centralstimulerande narkotika nådde förra året den högsta nivån någonsin – 373 enskilda fall. Den allvarligaste delen av denna skandal är antagligen förgiftningsfallen bland småbarn, där nästan 90 barn i åldrarna 0-4 rapporterades som förgiftade av psykostimulantia [2] (amfetamin, metylfenidat som Ritalin och Concerta, och Strattera) under 2013. Vi tar det igen om det inte gick fram: Det är nästan 90 småbarn i åldrarna 0-4 (!) om vilka det till Giftinformationscentralen (GIC) inkommit samtal om att de blivit förgiftade av metylfenidat (64 barn), amfetamin (11 barn) och Strattera (18 barn). Och här är det inte fråga om att barnen (i annat än några ytterst få fall) fått preparaten utskrivna till sig som ”medicin”. Nej, det är fråga om barn 0-4 som blivit narkotikaförgiftade (75 barn metylfenidat/amfetamin). Och som om det här inte var nog: Endast ETT enda av dessa 90 fall av förgiftning har rapporterats till Läkemedelsverkets biverkningsregister, trots gemensamma EU-krav på att förgiftningar skarapporteras dit. Vilket i sin tur betyder att dessa fall inte på något sätt blir utredda av Läkemedelsverket. Men de bryr sig inte heller, trots att de visste om det. Vi har också för 2013 alla de samtal som inkommit till Giftinformationscentralen om hur många barn i åldrarna 10-19 år som med dessa preparat gjort ”suicidförsök eller överdosering i annat självdestruktivt syfte”: Det kom till GIC in 158 rapporter om barn och ungdomar (10-19) som blivit förgiftade på det sättet. [Antalet fall även här ”något lägre”.] Här är det till och med än värre med utredningen och uppföljningen av vad som hänt: INGEN ENDA biverkningsrapport har inkommit till Läkemedelsverket om dessa förgiftningsfall, INGEN ENDA. Ingen utredning eller uppföljning har skett i något av fallen. Och vi kommer till Socialstyrelsens hantering av saken. När myndigheten i april fick frågan om utredningsinsatser om förgiftningsfallen som skett 2013, svarade projektledaren: ”Vi har tyvärr inga handlingar om förgiftningsfall.” Myndighetens insatser sträckte sig då till att slå en signal till GIC för att sedan på ett smidigt sätt vifta bort skandalen. Socialstyrelsens projektledare skriver (11 april 2014) dessa fantastiska ord: ”Jag har talat med Giftinformationscentralen, som menar att statistiken över antalet frågor inte går att jämställa med antalet fall. Ett förgiftningsfall kan exempelvis generera många frågor till Giftinformationscentralen.” Så kan det gå när man inget vill veta, när data inte passar in i den förutbestämda agendan, och när man snabbt och effektivt vill försöka gömma en uppblossande skandal. Det behövdes bara en enkel begäran med stöd av offentlighetsprincipen för att få ut antalet enskilda förgiftningsfall bland barn för åren 2011-2013. GIC kunde, som ovan, berätta att 1043 enskilda förgiftningsfall inträffat bland barn under de sista tre åren. En ny förfrågan om vad Socialstyrelsen gjort för de förgiftade barnen i sin utredning, fick av projektledaren den 7 oktober svaret att man inte tar upp dessa fall överhuvudtaget. Allt det här är känt för GD Lars-Erik Holm, som mycket lätt kunde ha sett till att ställa samman alla fakta om dessa förgiftade barn, följt av effektiva åtgärder så att vi inte vid årets slut behöver finna att 400 nya barn förgiftats av narkotikan. Men ingenting gjordes och när Socialstyrelsen nu ger ut rekommendationer om utskrivning av drogerna har alla förgiftade barn trollats bort. Det skulle vara omöjligt för Socialstyrelsens experter – alla starka propagandister för just dessa droger – att föra ut sina ”rekommendationer” om man samtidigt berättade om den skandalösa situationen att 1043 barn blivit förgiftade av narkotikan. Därför blev barnen osynliggjorda – de försvann. Och de mediarepresentanter som faktiskt känner till saken brydde sig inte och ställde inga kritiska frågor. Om möjligt en än större skandal. [1] Delar av den här informationen kan hittas i Läkemedelsverket, ”Uppföljning av ADHD-läkemedel, Årsrapport från Läkemedelsverket 2013”, mars 2014, http://www.lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2014/Arsrapport_2013_uppfoljning_ADHD.pdf [2] Antalet anmälda samtal om barnen är 93; det verkliga antalet barn är enligt Läkemedelsverket ”något lägre”. Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Att behandla ADHD som ett tillstånd i stället för en samling olika symtom skadar barn, menar dr Richard Saul, beteendeneurolog i Chicago: "Efter att ha arbetat som läkare i 50 år och sett tusentals patienter med ADHD-symptom har jag kommit till slutsatsen att en sådan sak som ADHD inte existerar". Dr Saul menar också att vi måste förkasta det senaste decenniets alla ADHD-diagnoser. Detta är huvudbudskapet i en intervju (1) i samband med publiceringen av den mycket uppmärksammade boken "ADHD Does Not Exist" (2) under våren 2014. Här är ett översatt utdrag ur intervjun. Dr Saul menar att ADHD inte är en sjukdom eller enskilt tillstånd. Istället finns det 20 olika fysiska symtom som vart och ett, eller i kombination, kan frambringa de fenomen man idag kallar ADHD. Vissa är enkla, såsom syn- och hörselproblem och andra mer komplicerade, vilket han beskriver utförligt i boken. Men alla är botbara utan narkotikapreparat. Mycket är hämtat från amerikanska förhållanden där det är väldigt lätt att få en diagnos med tillhörande amfetamin. Men man får se detta som en varning i vilken riktning det kan gå när 11 procent av alla barn och ungdomar i USA idag har en ADHD-diagnos. Vi vet ju att Sverige följer de amerikanska förhållandena närmast slaviskt – i Gävleborgs län och på Gotland är siffrorna snart uppe på samma nivå som i USA. ”En 13-årig pojke som sitter på en stol i mitt mottagningsrum uppvisar alla de klassiska symptomen på ADHD - rastlös, febril, förlägen och ihopkrupen, alltihop. Hans desperata mamma hoppades att jag kunde göra något för hennes son, som hade varit slö och ofokuserad i skolan, verkade likgiltig för att hans skolprestationer dalade, och sa att han kände sig ”för trött” för idrott - något han tidigare deltog i med stor glädje. Han hade fått en ADHD-diagnos och tagit medicin i ett år, men till lärarnas och mammas förtvivlan hade hans beteende inte förbättrats alls. Jag var inte förvånad. Detta så kallade tillstånd - ADHD - har spridit sig som en löpeld över hela världen under de senaste åren. Mer än 4 % av de vuxna och 11 % av alla barn i USA har en ADHD diagnos – ett hopp på mer än 40 % under det sista årtiondet. I Storbritannien är det den mest förekommande diagnosen inom mentalhälsovården. Recepten fördubblades där för barn och fyrdubblades för vuxna under perioden 2003 till 2008. ADHD-droger kallas stimulantia för att de stimulerar delar av hjärnan, som inte är tänkt att fungera korrekt. Men ofta är de inte bra och ger i stället en hel del biverkningar, varav några är farliga. De kan också göra [ADHD]-symptomen värre. Att behandla ADHD som ett tillstånd i stället för en samling symptom är att göra barn och vuxna med diagnosen en fruktansvärd och farlig otjänst. Det råder ingen tvekan om att sympto men - oförmåga att upprätthålla uppmärksamhet på detaljer, frenetisk, störande beteende, svårt att sitta stilla och stark impulsivitet - existerar. Men att bunta ihop dem och använda dem för en diagnos av ADHD samt behandling av detta så kallade tillstånd med stimulantia, är som att behandla symtomen på hjärtinfarkt – såsom svår bröstsmärta – med smärtstillande medel i stället för att angripa den verkliga orsaken och operera det dåliga hjärtat. För 40 år sedan trodde jag på något sådant som ADHD. Det tycktes förklara uppmärksamhetsstörning som drabbade många barn. Men under åren har jag insett att symtomen faktiskt har en hel rad bakomliggande orsaker som ignorerades på grund av automat-diagnosen ADHD. Vi har fastnat i en ond cirkel av feldiagnostisering av ADHD och medicinering med stimulantia som Ritalin. Endast genom att undersöka patienter korrekt, identifiera och behandla de verkliga bakomliggande orsakerna, kan vi hjälpa dem. I fallet med den 13-årige pojken fick jag ett blodprov och andra prov gjort som visade att han led av järnbrist. Efter skolan, medan hans mor fortfarande var på jobbet, fyllde han sig med "skräpmat" med mycket socker och väldigt lite järn. Järnbrist (anemi) orsakar fysisk trötthet, dålig uppmärksamhet, dålig koncentration och minnesproblem. [Järn finns i de syretransporterande röda blodkropparna, så att syre-bärförmågan reduceras med järnbrist.] Efter att den 13-årige pojken började konsumera mer järn, som järntabletter och mer fisk, frukt, grönsaker och nötter förbättrades pojkens prestation och beteende avsevärt. ADHD-diagnos och medicinering hade fördunklat det verkliga problemet, som så ofta är fallet. En studie i Frankrike 2004 visade att 84% av barn med diagnosen ADHD led av järnbrist, jämfört med endast 18% bland barn utan diagnos. Ändå förbiser läkare om och om igen de verkliga problemen - några allvarliga och några enkla att lösa - med automatisk påklistring av ADHD-etikett på patienten. I min bok har jag identifierat mer än 20 orsaker till symptom som kallas ADHD. Ibland finns det absolut inget fel, men på grund av den stora uppmärksamheten runt ADHD, så är föräldrar, lärare och även patienterna själva ivriga att få "tillståndet" behandlat, och läkarna är mer än redo med en snabb och omfattande ADHD-diagnos . Jag har avvisat otaliga studerande som har kommit till mig och hävdat att de har ADHD, och bett om stimulantia för att bättre koncentrera sig i hopp om att förbättra sina resultat. Tyvärr skriver andra läkare villigt ut ADHD-medicinering i sådana fall. Kriterierna för ADHD-diagnos har blivit ännu bredare under de senaste åren. Checklistan av symptom för diagnosen innehåller nu: "inte tillräcklig uppmärksamhet på detaljer", "lyssnar inte", "förlägger ofta saker", "för dåligt organiserad", "glömsk", "febril med händer eller fötter", "står upp när man borde sitta ", "pratar för mycket ", ”kastar fram svar" och "stör eller är störande för andra". Kriterierna är så subjektiva - hur mycket prat är "för mycket"? Hur dåligt organiserad är "alltför dåligt organiserad"? Det är inte konstigt att fler och fler barn och vuxna diagnostiseras i västvärlden. Biverkningar av ADHD-mediciner inkluderar minskad aptit (farligt för barn som behöver bra näring), sömnstörningar (trötthet förvärrar uppmärksamhetsproblem), ångest, irritabilitet, missmod, försenad pubertet och sexuella störningar hos vuxna (såsom erektil dysfunktion). Långvarig användning av stimulantia leder till behov av större och större doser [toleranshöjande, vår anm.]. ADHD-medicinering kan skada minnet och koncentrationen, samt leda till förkortad livslängd och självmord. Trots detta skrivs ADHD-medicinering ut allt oftare, vilket skapar en tidsinställd hälsobomb och negligerar de verkliga orsakerna till problemen. En 7-årig flicka kom till mig på grund av störande beteende i skolan, hon var frenetisk och talade högt. Hon hade fått diagnosen ADHD och ordinerades Adderall (amfetamin), men det gav henne sömnproblem, vilket gjorde henne ännu mer störande i klassen. Jag fick hennes syn kontrollerad och hon visade sig vara väldigt närsynt. Hennes störande beteende i klassrummet utlöstes av tristess, eftersom hon inte kunde se vad som skrivs på tavlan. Efter att hon fick glasögon förbättrades hennes beteende omedelbart. Hon hade inte längre "ADHD" - eller snarare, hon hade aldrig haft det. Även många "störda" barn som stirrar ut genom fönstret, lider av ansträngda ögon och behöver glasögon, inte centralstimulantia. En annan vanlig orsak till "ADHD" är helt enkelt en brist på sömn. Vuxna behöver minst 7 timmar och skolbarn 10-11 timmar per natt. Om de inte får det, kan de uppvisa många ADHD-symptom, såsom dålig uppmärksamhet, dåligt minne och hyperaktivitet under dagen. Yngre vuxna som kommer till mig för ADHD-medicinering, visar sig ofta chatta och spela på datorn till sent på natten. Det ljus som avges från datorer och liknande enheter stör den biologiska sömnrytmen. Studier har visat en hög förekomst av sömnproblem hos barn och ungdomar med ADHD-diagnos, men i ställer för att se kopplingen – att sömnstörningar orsakar ouppmärksamhet och hyperaktivitet - så påstås det att sömnstörningar samexisterar med ADHD. Detsamma gäller för hörselproblem. De är ofta inte diagnostiserade hos barn, även om de är mycket vanliga i vår moderna värld där det finns mycket bakgrundsljud att brottas med, från mobiltelefoner till trafik och mycket mer. Även barn med minimal hörselnedsättning riskerar att etiketteras med beteendeproblem, även om de i själva verket är tankspridda, då de inte kan höra ordentligt i ett stökigt klassrum. En 9-årig pojke kom till mig med sin oroliga mamma eftersom han var upprörd, ouppmärksam och tillbakadragen i skolan. Han hade fått diagnosen ADHD och gavs medicin, men den hade orsakat honom sömnproblem. Jag fick hans hörsel testad och det visade sig att han bara hade 50 % hörsel på båda öronen. Efter det att han fick hörapparater förbättrade han sitt beteende drastiskt och han blev mer social. Även inlärningssvårigheter kan förbises på grund av brådskan att diagnostisera ADHD. Så många som 30 % av ADHD-diagnostiserade barn kan ha inlärningssvårigheter, men då fokus ligger på ADHD, så försenas eller förbises inlärningssvårigheter. Möjligheter för tidiga insatser för ungdomars drogmissbruk missas för ofta [på grund av fokuseringen på ADHD]. Tonåringar som verkar irriterade, störda, trötta eller har dåligt minne och inlärningssvårigheter ordineras ADHD-medicinering, även om den verkliga orsaken till deras problem är marijuana eller alkohol. Även barn som är mycket begåvade kan bli distraherade och störande i skolan, om de inte får tillräckligt med utmaningar. Om man bara ser symtomen, inte orsakerna, leder det till att deras frustration ökar och deras symtom förvärras. Så vad ska vi göra för att förändra denna epidemi av feldiagnoser och dess oroande tendens till överförskrivning av stimulantia, vilket lämnar de verkliga orsakerna obehandlade? Först måste vi lära oss att inte överreagera. I många fall är medicinering onödig. Barn mognar i olika takt - bara för att en 6-åring ännu inte har lärt sig att sitta still i klassen, betyder inte att han har ADHD. Att ge dessa barn stimulantia är fel och skadligt. Många människor som är övertygade om att de har ADHD eller ett annat tillstånd, kämpar helt enkelt med en normal spänningsnivå i en hektisk värld. Justeras din livsstil - bättre kost, mer motion och mer sömn - kan lindra många symptom såsom irritabilitet eller stört, impulsivt beteende. För det andra måste vi tänka om vad som verkligen orsakar dessa symptom. Vi borde förkasta de sista decennierna av ADHD-diagnoser som läkare, läkemedelsföretag, media och till och med patienter klamrar sig fast vid. Den hjärtesorg, de hälsorisker och de dödsfall som dessa falska diagnoser har orsakat världen måste upphöra. Först då kan människor behandlas effektivt för de verkliga tillstånd som de lider av, i stället för att misshandlas och försummas av den farliga myten om ADHD. ” (Dr Saul agerar precis som KMR hävdat i alla tider, att alla som är på väg att slussas till psykiatrin först skall ha en noggrann medicinsk undersökning – av en kompetent läkare. Inte av psykiatriker, för de är oftast misslyckade medicinska läkare. Det var därför de valde att bli psykiatriker – allt enligt officiella undersökningar.) 1) http://www.dailymail.co.uk/health/article-2577814/The-eminent-doctor-convinced-ad-hd-doesnt-exist-In-fact-says-Dr-RICHARD-SAUL-symptoms-routine-causes-drugs-harm-good.html 2) Dr Richard Saul MD: ADHD existerar inte, utgiven av Harper Collins 2014. Kan köpas på: http://www.bokus.com/bok/9780062266736/adhd-does-not-exist/ Ref: http://www.ddcdrsaul.com Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten