Tullen beslagtog 780 kilo amfetamin 2024 – Apoteken sålde 3000 kilo
- Pressmeddelande KMR

- Sep 18
- 6 min read

I detta och kommande nyhetsbrev skall vi redovisa mängder och kostnader för ADHD-droger Vi börjar med mängderna, globalt och för Sverige. I mitten på 90-talet så varnade vi för att läkarna kommer att bli de nya droglangarna. Och nu ser det ut att ha blivit verklighet. Big Pharma har sett till det. Man kallar drogerna för medicin, trots att det inte finns något att läka. Produktionen av ADHD-droger har exploderat under de senaste 30 åren – från några få ton i början på 1990-talet till över 160 ton 2024.
FN:s narkotikaorgan INCB rapporterade att det 2009 producerades 51 ton metylfenidat (Ritalina, Concerta, Medikinet, Equasym). Det motsvarade 1,5 miljarder dygnsdoser (DDD), och tillsammans med rent amfetamin (metylfenidat har ungefär samma effekt) uppgick det till närmare 2,8 miljarder DDD. Produktionen ökade lavinartat under de följande åren.
År 2013 producerades 72 ton metylfenidat och dessutom 47 ton rent amfetamin. Totalt uppgick den globala mängden ADHD-droger detta år till omkring 120 ton (120 000 kilo). Det räckte till 5,5 miljarder dygnsdoser motsvarande 350 pallar fyllda med narkotikaklassade preparat.
Sverige låg redan då på tredje plats i världen per capita i konsumtion, efter Island och Belgien, med USA först på fjärde plats. USA konsumerar dock mest ADHD-droger i världen, ca 70% av all produktion. De har 340 miljoner invånare.
Den globala ökningen av centralstimulerande metylfenidat (Ritalina) har varit explosionsartad: • 1992 producerades 4,2 ton.
• 2000 14,9 ton.
• 2009 51 ton.
• 2013 72 ton.• 2016 74 ton.
• 2019 gick den ner till 57,3 ton. • 2020 ökade den igen till 62,9 ton, men samtidigt tillverkades 54,6 ton amfetamin (inklusive den värsta, metamfetamin). Den sammanlagda produktionen 2020 var 118 ton, motsvarande omkring 6 miljarder dygnsdoser (DDD).
• År 2024 producerades 160 ton (160 000 kg) ADHD-centralstimulerande droger globalt, i narkotikaklass ll, samma klass som kokain. Motsvarande ca 8 miljarder doser.
För att förstå hur mycket detta är så kan vi jämföra med ett höglager. Om en pall full med amfetamin väger ca 400 kilo så motsvarar 160 ton ett höglager med 400 pallar – högkvalitet och outspätt, oerhört eftertraktat på gatan. På gatan skulle det vara utspätt till minst 50 procent. Och då skulle det plötsligt bli 600 pallar. Om man dessutom betänker att dosen i genomsnitt är 20 mg, en knivsudd, så räcker 160 ton till 8 miljarder doser. Se på bilden ovan – en knivsudd per dos. Då förstår man den enorma mängd som distribueras.
Sverige – en av världens största konsumenter
• År 2011 såldes cirka 1 ton ADHD-droger via apoteken. • Tio år senare hade mängden fördubblats till uppskattningsvis 2,0–2,5 ton, vilket motsvarade över 74 miljoner dygnsdoser. Kostnaden uppgick 2021 till 1,26 miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsen hade 66 400 nya patienter tillkommit på bara två år, vilket då förväntades driva upp kostnaderna för ADHD-preparat till omkring 1,4 miljarder kronor år 2024.
Den verkliga försäljningssiffran för 2024 enligt apotekens siffror blev dock 1,57 miljarder kronor.
2024 sålde apoteken ca 3 ton centralstimulerande ADHD-droger – 3000 kilo.
Diagnoserna styr försäljningen
• År 2015 hade 2,9 procent av flickorna respektive 7,1 procent av pojkarna en ADHD-diagnos.• År 2020 var motsvarande siffror 4,5 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna i åldern 10–17 år som hade en ADHD-diagnos. • År 2024 hade 6 procent av flickorna och 10,5 procent av pojkarna en diagnos.
• Socialstyrelsens prognos är en ökning till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan det planar ut.
Anledningen till att det är sådan push på diagnoser är naturligtvis för att öka försäljningen. Pushen kommer från psykiatriker som har finansiella band till läkemedelsbolagen, professor Gillberg till exempel som introducerade ADHD-droger i Sverige hade starka kopplingar till Ciba-Geigy som sålde Ritalina i Sverige. När Läkemedelsverket ansåg att ADHD-barn istället skulle få rent amfetamin i låga doser (10 mg) blev Gillberg mäkta upprörd.
Utvecklingen är dramatisk och pekar på en kraftig medicinering av en hel generation barn och ungdomar.
Ritalina skadligare än kokainEn av världens mest framstående hjärnforskare, Nora Volkov, chef för USA:s National Institute on Drug Abuse, upptäckte att Ritalina (metylfenidat) hade större effekt på hjärnan än kokain.”Det skrämde skiten ur mig”, sa hon till New York Times när hon insåg att miljontals barn med växande hjärna får det utskrivet.

Svensk undersökning från KI
En svensk undersökning bekräftar den amerikanska rapporten. Undersökningen som till och med presenterades i Dagens Medicin visar att även låga doser av amfetamin kan ge skador och förändringar i hjärnan. Bland annat påverkas minne, inlärning och uppmärksamhet – ironiskt nog de funktioner drogen påstås hjälpa. Neurobiologen och medicine doktor Rochellys Diaz-Heijts vid Karolinska Institutet som stod bakom forskningen sade: ”
– Vi hade inte väntat oss detta. Studien visar att påståendet att Ritalina skulle vara en svag stimulantia är helt fel. Centralstimulerande medel kan ge långvariga förändringar i hjärnan hos barn.”
Forskning visar att barn på ADHD-droger stannar i växten med omkring 10 procent – det borde väl även gälla hjärnans utveckling. I verkligheten ligger både metylfenidat och amfetamin i samma narkotikaklass som kokain.
Trots detta fortsätter utskrivningen. Psykiatrin har till och med jämfört Ritalina med kaffe, ett PR-trick som sedan länge genomskådats. När det inte fungerade jämförde man det med insulin för diabetes. Det föll på sin egen orimlighet, då ADHD inte är en fysisk sjukdom – faktiskt ingen sjukdom alls och behöver således ingen ”medicin”. Man kan inte scanna en hjärna och säga att den eller den personen har ADHD. Därför hittade man på det flummiga namnet funktionsstörning. Var sitter det?
ADHD-drogernas konsekvenser
Det är FN:s narkotikaorgan INCB som publicerar dessa siffror (1), så trovärdigheten är det inga diskussioner om. De har varnat för ”ADHD-epidemin” och den explosionsartade utförskrivningen av centralstimulantia till barn i så gott som varje år.
Man kan inte säga att det blivit bättre av denna narkotikadistribution. Tvärtom har våldet i skolorna ökat, analfabetismen eskalerat och skolresultaten åkt ner i botten. Trots psykiatrikernas alla löften om förbättrad skolgång.
Främst i USA där den absolut största mängden Ritalina, Adderall, Concerta och amfetamin skrivs ut. Skolan i USA har kollapsat ner till 20:e plats på internationella skollistan efter att miljontals skolelever knaprar amfetamin – så det finns all anledning att se upp. Ett flertal undersökningar visar att skolgången inte förbättras av ADHD-droger – tvärtom.
Apoteken distributionscentral
I Sverige har det rapporterats om ett ”rekordbeslag” av totalt 485 kilo amfetamin första halvåret 2025 – en obetydlig mängd jämfört med de 3000 kilo som distribueras av apoteken per år. Det här handlar inte längre om medicinering utan om en global distribution av narkotika i förklädnad av medicin. Läkemedelsbolagen tjänar miljarder på den här droghanteringen (amfetamin är ingen medicin, och läker inget), som vi skall se i kommande nyhetsbrev.Fortsättning – paralleller till historienRen amfetamin har länge använts i form av Adderall och Dexedrine i USA, medan även metamfetamin (Desoxyn) skrivs ut. Under andra världskriget gavs metamfetamin till tyska soldater för att hålla dem vakna och stridsdugliga. 250 000 soldater fick sammanlagt 200 miljoner tabletter. Resultatet blev inte bättre krigsinsatser, utan massivt drogberoende, kollaps och i förlängningen en militär försvagning. Hitler tog själv både amfetamin och kokain.
Kan vi dra paralleller till dagens skoltrötta elever som får samma droger för att ”piggas upp” och följa med i undervisningen?
Amfetamin har använts för olika syften. Men dess egenskaper gör soldater orädda och samvetslösa. I Mellanöstern har det blivit en enorm marknad och krigsdrog. Hundratals miljoner tabletter av ADHD-amfetaminet Captagon cirkulerar över hela Mellanöstern. Captagon är en gammal ADHD-drog. Den har nu blivit världens främsta marknad för syntetiska droger, med produktion i Syrien. Främst i krigsdrabbade områden. IS-krigare använder Captagon för att orka mer och våga mer. En Syrisk krigare berättar i BBC TV att han utan vidare kunde tillfångata och döda tio män på en gång. Så gott som alla syriska krigare och IS-krigare använder Captagon, vilket förklarar deras grymheter.
Någon skolpolitiker som läser detta? Våldet i skolorna behöver ingen närmare presentation och det är förmodligen ingen längre som tror att det beror på TV-tittande eller vad de åt till frukost. De flesta skolskjutare gick på ADHD-droger och/eller i kombination med antidepressiva.
Amfetamin är den mest våldsframkallande drogen enligt en unik undersökning i Lund samt även tidningen Time.
Är det rimligt att tala om behandling – eller är det i själva verket en historisk upprepning av samma missbruk, men i medicinsk förklädnad?
Slutsats
Produktionen av ADHD-droger har exploderat under de senaste 30 åren – från några få ton på 1990-talet till över 160 ton 2024. Sverige hör till de största konsumenterna i världen per capita, och utvecklingen går mot allt högre utskrivning och allt större samhällskostnader som vi skall se i kommande nyhetsbrev. Med tanke på de allvarliga riskerna för hjärnan, beroendeproblematik och de bristande resultaten i skolorna är det hög tid för politiker och beslutsfattare att ifrågasätta denna utveckling.
INTE satsa mer resurser på något som inte fungerar, som vår socialminister tycks göra.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten










Comments