Psykiatriska droger förvandlade välfungerande familjefar till monster
- Pressmeddelande KMR
- Oct 30
- 5 min read
Trots att miljarder satsas på psykiatrisk behandling fortsätter fruktansvärda, sanslösa våldsdåd att öka. Internationella KMR har gett ut en 69-sidig rapport om kopplingen mellan psykiatriska droger och sanslöst våld samt självmord och redovisar över 60 fall med skolskjutningar som begåtts under inflytande av psykiatriska droger. Dessutom 30 internationella studier som kopplar ADHD-droger, antidepressiva, antipsykotika och andra psykiatriska droger till biverkningar som inkluderar fientlighet, mani, aggression, självskadebeteende, självmord och mordtankar. (1)
När det gäller 38-åringen i Skultuna som knivhögg sin flickvän till döds och även försökte mörda sin exfru med 35 knivhugg i maj i år, så hade han innan använt det antidepressiva medlet sertalin (Zoloft) samt sömnmedel i form av bensodiazepiner. Han påstår att han inget minns av mordet mer än att han hallucinerade och trodde att flickvännen var en tiger som skulle attackera honom.
Mannen var tidigare en välfungerande familjefar, snäll och omtänksam, vilket även exfrun intygade. Han fanns inte i brottsregistret. Men det var innan han kom i kontakt med psykiatrin och fick sinnesförändrande droger. Efter dådet gick han hem och försökte förstå vad han gjort och började skada sig själv. Han kände ingen smärta och trodde han drömde. Sertralin är det mest använda medlet av alla antidepressiva vid självmordsförsök.
När en våldsam tragedi inträffar hävdar rubriker ofta att gärningsmannen var ”schizofren” eller ”slutade ta sin medicin” – som om det skulle förklara handlingen. Detta narrativ är vilseledande och farligt och har inte löst någonting. Psykiatriker medger själva att de inte kan förutsäga våldsamt beteende, att de inte känner till den biologiska orsaken till någon så kallad ”psykisk störning” och att de inte har några botemedel. Psykiatrisk sjukhusvård, tvångsbehandling och medicinering innebär inte våldsprevention – tvärtom visar forskning och fallhistorier att det kan framkalla våld.
Internationella KMR:s (CCHR) analys av 132 sanslösa våldsdåd mellan 1980-talet och 2022 visade att 43 gärningsmän hade varit intagna på sjukhus – ofta mot sin vilja – och att minst 106 hade ordinerats psykiatriska droger någon gång före eller vid tidpunkten för händelsen. Den verkliga siffran är sannolikt högre, eftersom behandlingsjournaler och toxikologiska tester – även när de utförs – sällan offentliggörs. (2)
Ett problem vi även stöter på i Sverige. Efter skolskjutningen i Örebro försökte vi få ut namnen på de droger som han använt, men polisen vägrade lämna ut dem, trots flera överklagande. Till slut fick vi dock fram vilka generiska ämnen han använt, och vi kunde även få fram namnet på en av de psykiatriska drogerna, Xanor, och även amfetamin, vilka bägge bevisligen är våldsframkallande och som mest troligt skrivits ut av psykiatrin.
Den här händelsen är en av de mest utredda någonsin, man letar efter orsaker överallt, men har inte utrett den roll de psykiatriska drogerna spelat. Trots att man vet att i majoriteten av alla skolskjutningar och andra vansinnesbrott så var psykiatriska droger inblandade. Och trots att det står varningar på burkar och bipacksedlar att de kan vara våldsframkallande. Vad mer behövs? Är myndigheter blinda - eller blundar dom? Och varför undanhåller de dessa viktiga fakta? Har läkemedelsbolagen verkligen så stor makt?
Långt ifrån att förebygga våld, kan den psykiatriska behandlingen ha sammanfallit med det. En förövare som under lång tid hade fått psykiatrisk ”behandling” (psykiatriska droger), innan han sköt och skadade 29 personer berättade följande:
“They made me worse. They made me more dangerous than anybody could f—ing imagine.”
En granskning av vetenskaplig litteratur publicerad i Ethical Human Psychology and Psychiatry angående den "häpnadsväckande graden" av psykisk ohälsa under de senaste 50 åren visade att det inte är "psykisk sjukdom" som orsakar problemet, utan snarare de psykiatriska läkemedel som ordinerats för att behandla det. Att ange en psykisk störning är därför inte en indikator på aggressivt beteende; däremot är det dokumenterat att de läkemedel som ordinerats för att behandla den orsakar sådant beteende.
CCHR International (Citizens Commission on Human Rights) har delat ut tusentals exemplar av sin 69-sidiga rapport med titeln Psychiatric Drugs: Create Violence and Suicide – School Shootings & Other Acts of Senseless Violence till beslutsfattare och brottsbekämpande myndigheter.
I broschyren kan man läsa:
• Mellan 1999 och 2019 var psykotropa (sinnesförändrande) mediciner inblandade i 51 446 dödsfall och nästan 650 000 överdoser, medan den årliga dödligheten från dessa läkemedel mer än tredubblades. [3]
• Psykiatriska läkemedel ökar självmordsrisken nästan sex gånger, medan psykiatrisk sjukhusvistelse ökar risken för självförvållad död med alarmerande 44 gånger. [4]
Ett 60-tal skolskjutningar och/eller skolrelaterade våldshandlingar har begåtts av de som tar eller slutar med psykofarmaka, vilket har resulterat i 200 skadade och 100 dödade. Och detta före 2018 (vid efterföljande många skolskjutningar offentliggjordes aldrig information om deras droganvändning – varken bekräftade eller motbevisade om de var påverkade av receptbelagda läkemedel). Men högst troligen var en majoritet av skolskjutare därefter på psykiatriska droger, för ofta kan man läsa att de hade psykiska problem.
Batman-mördaren
I juli 2017 utforskade en BBC UK Panorama-dokumentär, "A Prescription for Murder?", rollen av antidepressiva medel i skjutningen som James Holmes, 24, begick på biografen i Aurora, Colorado, den 20 juli 2012. Holmes, utan tidigare våldshistoria, tog ett antidepressivt läkemedel, Sertralin, generikan till Zoloft, när han kallt avrättade 12 oskyldiga människor och skadade dussintals fler vid en midnattsvisning av Batman-filmen The Dark Knight Rises. Professor David Healy, som intervjuade Holmes före rättegången, berättade för BBC: ”Jag tror att om han inte hade tagit [det antidepressiva] sertralinet, skulle han inte ha mördat någon.”
Panorama samt professor Healy beskrev i detalj hur psykiatern som behandlade Holmes hade tredubblat hans antidepressiva dos från 50 mg till 150 mg per dag under flera möten. James beteende försämrades kraftigt efter att han påbörjat antidepressiva behandlingar. Journaler visar att försämringen inträffade mindre än fyra veckor efter att han påbörjat pillerbehandlingen.
Holmes uppvisade ”psykotiskt tänkande. Försiktiga, paranoida, fientliga tankar som han inte ville utveckla mer om.” Holmes själv skrev i en anteckningsbok, som han skickade till psykiatern strax före skjutningarna om de effekter antidepressiva behandlingarna hade på honom.
”Ångest och rädsla försvinner. Ingen mer rädsla, ingen mer rädsla för misslyckande”, skrev han. ”Ingen rädsla för konsekvenser.”
Droganvändning och effekter ursäktar inte brottet – Holmes fick 12 livstidsstraff plus ytterligare 3 318 år i fängelse – men det kan förklara den drogframkallande sinnesstämning som kan driva ett antal användare att begå sådana avskyvärda handlingar.
CCHR Internationals personal kontaktar omedelbart polisen och utredarna varje gång en masskjutning eller annat meningslöst våldsdåd rapporteras nationellt. De förser dem ofta med information om biverkningar av psykiatriska läkemedel, andra våldsamma förövare som stått under påverkan av dessa läkemedel, samt vägledning om vad de bör uppmärksamma i sin utredning av gärningsmannen. Vissa delstater, såsom Tennesse och snart Florida har stiftat lagar om att dessa uppgifter skall lämnas ut. Tyvärr sker detta inte i Sverige, läkemedelsbolagen har för stor makt.
CCHR sprider även förslag till lagstiftning som kräver att viktiga toxikologiska tester genomförs i alla fall av de som utför masskjutningar och meningslöst våld och vi informerar beslutsfattare om detta problem.
Vi måste fortsätta att utbilda utredare, beslutsfattare, brottsbekämpande myndigheter och allmänheten om det väldokumenterade sambandet mellan psykiatriska läkemedel och meningslösa våldsdåd.
Regeringar måste sluta behandla finansieringen av psykiatrin som ett obestridligt gott resultat. Innan man satsar fler miljarder på statliga sjukhus, privata kedjor eller obligatoriska behandlingsprogram måste det göras en noggrann granskning av kostnader kontra resultat. Att göra något annat är att fylla på en läckande hink – det garanterar slöseri och vidmakthåller skada. I värsta fall är det som att hälla bensin på elden.
Referenser:
[3] https://www.cchrint.org/2024/11/22/280b-invested-mental-health-worsens-cchr-demands-audit-and-accountability/ ; Mike Vuolo, ”Trender inom dödlighet relaterad till psykotropa läkemedel: Psykotropaläkemedel som en bidragande men icke-underliggande dödsorsak”, Drug Alcohol Depend , 24 juni 2021,https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8355085/
[4] https://www.cchrint.org/2024/11/22/280b-invested-mental-health-worsens-cchr-demands-audit-and-accountability/ , med hänvisning till Matthew M. Large, Christopher J. Ryan, ”Oroväckande resultat omsjälvmordsrisken och psykiatriska sjukhus”, Soc. Psychiatry Psychiatr Epidemiology (2014), 49: 1353-1355,https://link.springer.com/article/10.1007/s00127-014-0912-2
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
Comments