När ”medvetenhet om ADHD” blir marknadsföring och manipulation och medicinering exploderar
- Pressmeddelande KMR
- 14 minutes ago
- 5 min read
Marknadsföring och Manipulation
Under det senaste decenniet har begreppet ”ADHD-medvetenhet” blivit allestädes närvarande. Skolor pratar om det, sociala medier sprutar hashtags, favorittema hos media, patientorganisationer lanserar kampanjer, och läkemedelsföretag – som bensindrivna PR-maskiner – anammar retoriken som skyltfönster för vad som i praktiken är medicinsk marknadsföring för deras produkter. Diagnosen är naturligtvis till för att sälja mediciner.
(Källförteckning i slutet)
Det är dags att ställa en rak fråga: handlar dessa kampanjer verkligen om att sprida kunskap och minska stigma — eller om att driva upp användningen av psykostimulerande amfetaminpreparat under humanitärt klingande flagg? För när blev amfetamin medicin? Någon som funderat över det? Det finns ju inget att medicinera, ADHD är ju bara ett begrepp, amfetamin är ren narkotika.
Den senaste mycket stora studien publicerad i den ansedda tidskriften CELL på 36 sidor med 200 bilder på hjärnan, visar att ADHD inte är något annat än underliggande utmattning, sömnbrist, (fråga föräldrarna som skall väcka sina barn till skolan) och naturligtvis vaknar man till av amfetamin – alla gör det – i början. (1) Och detta är inte något nytt faktiskt, man visste om detta redan i slutet på 80-talet, fråga Christopher Gillberg, men man valde att hålla tyst om det. Det begreppet sålde inga ”mediciner” – som skulle användas livet ut.
Marknadsföring som pedagogik — var går gränsen?
Läkemedelsföretag som Takeda, med det bästsäljande ADHD-amfetaminet Elvanse, gör inga hemligheter av sina ambitioner att “öka kunskap och förståelse för ADHD”. På sin webbplats presenteras detta som ett ”patientcentrerat arbete för bättre diagnostik och behandling”. Men när ett globalt läkemedelsbolag aktivt profilerar sin vision i allmänna kanaler, blir tystnadsplikten mellan utbildning och marknadsföring tunn — och vid vissa tillfällen obefintlig.
Medias roll
Medierna spelar en avgörande men sällan granskad roll i denna utveckling. Ofta vidarebefordras läkemedelsbolagens pressmeddelanden ordagrant, förpackade som nyheter om ”framsteg” och ”effektiva behandlingar”. Journalister vänder sig gärna till patientorganisationer för att få fram positiva vittnesmål från personer som nyligen börjat medicinera, men sällan följer upp hur det gått efter månader eller år. Den kritiska distansen saknas, långtidseffekter uteblir ur berättelsen och industrins perspektiv blir norm snarare än föremål för granskning.
Vägrar rapportera biverkningar
KMR har till exempel i flera år informerat om hur långt över tusen barn och ungdomar under sista fem åren fått forslats till sjukhus, ofta med ambulans, efter överdosering av ADHD-preparat. Många i syfte av självskador och självmordsförsök. Media och myndigheter har fått den informationen, men inte med ett ord har det nämnts. Läkemedelsverket vägrar till och med att uppge detta som ”biverkningar” i sina officiella internationella rapporter. Man får nog fråga sig vilka de tjänar. Läkemedelsbolagen, kan vara ett tips då de betalar deras löner och utgifter.
Disease Awareness-kampanjer
I USA har kritiska granskningar visat hur så kallade “disease awareness”-kampanjer och professionella riktlinjer i själva verket fungerade som förklädd marknadsföring. De suddar ut gränsen mellan neutral information och produktpromotion, och pressade både vårdgivare och föräldrar i riktning mot läkemedelsbehandling.
Därtill pekar flera internationella artiklar och analyser på att ökningen i ADHD-diagnoser globalt har mer att göra med marknadsföring än medicin, där läkemedelsföretag tjänar på att expandera diagnoskriterier och uppmuntra allmänheten till ett identifikationssökande – ”Jag har också ADHD!”
I Sverige: Elvanse – amfetamin i massiv tillväxt
I Sverige har denna “medvetenhet” fått en konkret – och dyr – form: preparatet Elvanse (lisdexamfetamin), ett centralstimulerande läkemedel i klass med amfetamin. Elvanse är godkänt för ADHD när första linjens behandling med metylfenidat (typ Ritalina) inte räcker. Men – Takeda var väl medvetna om att psykiatrikerna skrev ut Elvanse som första val och Takeda tjänade närmare en miljard på det, skattebetalarna fick betala. Helt emot alla regleringar, närmast kriminellt. I USA hade de fått betala tillbaka vartenda öre.
Och användningen har exploderat:
En färsk rapport från E-hälsomyndigheten visar att förskrivningen av Elvanse har fördubblats mellan 2020 och 2024, i både antal förpackningar och förskrivningsvärde.
År 2024 omsatte Elvanse i Sverige över 1 042 miljoner kronor, vilket är näst högst av alla subventionerade läkemedel i högkostnadsskyddet — bara slaget av det blodförtunnande Eliquis.
Sverige har dessutom blivit Europas största marknad för Elvanse, trots att riktlinjerna säger att det ska vara ett andrahandsval.
Detta är inte en liten trend – det är en medicinsk och ekonomisk megatrend.
Diagnoser och medicinering i praktiken – ökning med 500%
Samtidigt fortsätter ADHD-diagnoser och medicinering att öka:
Under 2024 hämtade ungefär 96 000 barn och unga upp till 17 år ut ADHD-medicin i Sverige, vilket var
10 000 fler än året innan.
Sammantaget tar 190 000 personer mellan 5 och 64 år ut ADHD-mediciner år 2025.
· Socialstyrelsen rapporterar att ADHD-diagnoserna bland barn ökade med uppemot 50 % mellan 2019 och 2022, samtidigt som medicineringstrenden accelererar.
· På global nivå har användningen av ADHD-mediciner i de nordiska länderna ökat kraftigt över tiden — från 8,9 per 1000 barn 2008 till 14,4 per 1000 år 2012 — och trenden fortsätter.
· I Sverige ökade ADHD-medicineringen nästan 500 % mellan 2006 och 2020, vilket placerar landet bland de högsta i världen mätt i förskrivningsnivåer.
· Andelen unga kvinnor i Sverige som hämtar ut ADHD-medicin nästan fördubblades mellan 2020 och 2024.
Kampanjer och sociala medier — katalysatorer för konsumtion
Det är ingen slump att detta sammanträffar med en explosion av ADHD-innehåll i sociala medier: TikTok-influencers, bloggar och i synnerhet main media har gjort ADHD-diagnoser till ett samtalsämne, samtidigt som de ofta lyfter fram medicinering som lösningen.
Forskare i England har konstaterat att denna typ av ”digital awareness” bidragit till att fler söker utredning och läkemedel. ADHD-recept har ökat med i genomsnitt 18 % per år sista fem åren och att ökningen är särskilt kraftig för Elvanse.
Detta är förståeligt — ingen vill lida i tystnad. Och barn kan absolut ha problem, men när informationen är utformad för att generera diagnoser och marknadsandelar, riskerar vi att undergräva kritisk medicinsk diskussion och individanpassad vård.
Biverkningar och risker som förtjänar att höras
Det finns också växande vetenskaplig oro runt långvarig användning av centralstimulerande medicin och dess effekter. Studier från bland annat Karolinska Institutet och internationella psykiatriforskare visar att personer som använder ADHD-mediciner i högre doser och längre perioder kan ha ökad risk för hjärt-kärlproblem, psykos samt andra allvarliga biverkningar.
Och även i USA har psykiatrisk forskning kopplat höga doser av amfetaminliknande mediciner till ökad risk för psykos hos unga vuxna.
Detta är inte bara farmakologiska bieffekter — det är samhällseffekter.
Vad bör göras — ett krav på ansvar
Vi behöver ställa krav på:
1. Transparens i informationen — tydlig källkritik så att kampanjer som finansieras eller influeras av läkemedelsindustrin märks som sådan.
2. Strikt efterlevnad av behandlingsriktlinjer — inte undantag för marknadsdrivna influenser.
3. Mer fokus på icke-farmakologiska alternativ i utbildning och psykosociala insatser, särskilt för barn.
4. Oberoende utvärdering av hur “ADHD-medvetenhetskampanjer” påverkar diagnosfrekvens och medicinering.
5. Media som måste ta sitt ansvar och sluta fungera som en megafon för kapitalintressen.
Kampen om ADHD handlar inte bara om diagnostik och behandling — den handlar om hur vi definierar normal variation i beteenden och vem som tjänar på dessa definitioner.
När humanitär retorik används som maskopi för att driva läkemedelsförsäljning, är det hög tid att fråga sig vem som tjänar på den ökade medvetenheten — och vem som betalar priset.
Källförteckning
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
Comments