Search Results

USA har översvämmats av sanslöst våld begångna av ”mentalsjuka”. Man kräver nu att institutioner öppnas upp igen för att ta hand om alla ”mentalsjuka” och hemlösa. En ny lag gör det möjligt att hemlösa mot sin vilja hämtas upp från gatan och spärras in på psyk. I New York är det redan en verklighet. Över 3500 hemlösa finns på New Yorks gator. Men det finns även finansiella motiv. I San Fransisco flyr folk staden. För lite över ett år sedan beordrade borgmästare Eric Adams i New York poliser och sjukvårdspersonal att ”inhysa” personer som de ansåg vara tillräckligt mentalt sjuka för att inte kunna ta hand om sig själva, även om de inte var ett hot mot andra. Han kallade det ”ofrivillig assistans”. Det utlöstes av en händelse där en schizofren person knuffade en 40-årig kvinna framför ett tunnelbanetåg. Men då hade det redan hänt en mängd oprovocerat våld av hemlösa. En 70-årig sjuksköterska mördades och en ung kvinna som var expedit i en möbelaffär knivhöggs till döds, bland andra. Folk flyr från vissa städer, som San Fransisco och Detroit, där drogproblemet och våldet blivit en plåga. Områden och fastigheter där drogmissbrukare och hemlösa ”bosätter” sig töms på betalande hyresgäster så att fastighetsbolag och affärer nu hotas med konkurs. Det gäller flera städer. Kommersiella aktörer supportar lagstiftning för att få bort drogmissbrukare och hemlösa vilka ofta betraktas som allvarligt mentalsjuka. Hemlösa mentalpatienter Över 600 000 hemlösa finns idag i USA, man räknar med att 20 procent är påtagligt mentalsjuka. 1950 fanns det jättelika ”asylums” som hyste upp till 600 000 patienter, hälften av alla inneliggande patienter i USA på den tiden. Idag finns det 45 000 patienter. 1955 fanns det 185 000 fängelseinterner. Idag är siffran omkring 1,9 miljoner. En mycket stor del, en fjärdedel, av dessa har diagnos på mentalsjukdom. Mentalsjuka brottslingar spärras in på fängelse. Så gott som alla behandlas med antipsykotika inne på fängelserna. En mycket lönande affär för både psykiatrin och läkemedelsbolagen. Ursprungligen ville man separera de ”mentalsjuka” från de kriminella och befria familjer från de mest besvärliga familjemedlemmarna. Det kunde vara allt från alkoholister till epileptiker och prostituerade, eller bara melankoliska. De behandlades dock lika, ofta med tortyrliknande metoder, lobotomier, elchocker, insulinchocker, iskalla vattenbad, sterilisering med mer Reformvåg Den traditionella psykiatrin möttes av massiva motattacker från i första hand Thomas Szasz, som ansågs som världens främsta anti-psykiater och som 1963 skrev den klassiska boken Psykisk sjukdom en myt vilket startade den reformvåg som spred sig till övriga västländer. Thomas Szasz var även med och startade KMR 1969. Szasz deklarerade: ”Om du pratar med Gud så ber du. Om Gud pratar med dig så är du schizofren.” Den första psykmedicinen Samtidigt inträffade en ”revolution” inom psykiatrin. Mentalsjukhusen blev helt tysta. Thorazine hade anlänt, den första psykmedicinen, en neuroleptika (bokstavligen: gripa tag i nerven).  Haldol på svenska. Nu hade man äntligen hittat bot på mentalsjukdom, utlovades det. Det vara bara det att Thorazine/Haldol inte botade något alls, det bara tystade symtomen, och patienten. Problemen frodades dock under drogdimman och kunde utlösa de mest märkliga fenomen, bland annat våldstendenser. Man skyllde då på ”den underliggande sjukdomen”. Allt fler hamnade nu på gatan och problemen rätt in i samhället. Bagladies blev ett begrepp. Psykdroger bakom sanslöst våld Problemet är dock att ”mentalsjuka” ytterst sällan bli våldsamma – om de inte behandlas inom psykiatrin först. Så gott som allt sanslöst våld har föregåtts av psykiatrisk behandling med droger, den enda behandling som psykiatrin ger, förutom elchocker. Detta missas totalt och möjligen medvetet. Tidningen TIMES listade de tio droger som mest framkallade aggressioner och våld. Nio av dem var psykmediciner. Prozac är en av dem som orsakat tiotusentals fall med sanslöst våld, våld utan motiv. Över 40 miljoner amerikaner använder Prozac och liknande antidepressiva. En viss procent blir aggressiva. Samhället som patient När psykiatrin i USA misslyckades med att sätta upp ett jättelikt ”amerikanskt Gulag” i Alaska för mentalsjuka under 1960-talet (KMR var med och stoppade det) arbetade de fram ett annat förslag – ett lagförslag för ”samhällspsykiatri” eller ”kvarterspsykiatri” som det kom att kallas i Sverige, när mentalsjukhusen lades ner här - allt efter amerikansk modell. Nu skulle psykiatrin närma sig, och även behandla, mannen på gatan. Förslaget i USA skulle utnyttja en lag från 1946 som garanterade finansiella medel för byggandet av sinnessjukhus; för mentalhälsoprogram i universitet samt experiment och forskning inom den allmänna vården. Till det yttre verkade det som dessa mentalhälsocentra skulle styras lokalt i varje delstat. I själva verket måste alla lokala satsningar bestämmas av de federala myndigheterna - som nu alltmer påverkades av psykiatrin som skulle komma att styra behandlingarna. En omfattande fem år lång mentalhälsoundersökning påbörjades för vilken man fick 1,25 miljoner dollar av regeringen. Redan den 28 juli 1955 hade president Dwight D. Eisenhower skrivit under the Mental Health Study Act. Det var en mentalhälsokommission som skulle utföra en undersökning av nationens hantering av de mentalt sjuka och studera psykiatrins roll inom samhället, skolan och religionen. Det var naturligtvis en mängd kända psykiatriska organisationer som ställde sig bakom en sådan undersökning. Många inflytelserika psykiatriker hade vittnat om vikten av en sådan undersökning, däribland William Menninger och Robert Felix, de mest inflytelserika psykiatrikerna i USA på den tiden. Men vittnesmålen var inte opartiska. Psykiatriker E. Fuller Torrey skriver i sin bok Nowhere to Go: ”Dessa yrkesmässiga organisationer har sällan representerat några andra intressen än sina egna, trots deras fallenhet för periodiska handskakningar och uttryck av vånda över de mentalsjukas belägenhet. Organisationerna är inget annat än yrkesföreningar och har i första hand agerat i syfte att tillgodose sina medlemmars ekonomiska intressen.” American Psychiatric Association, APA, världens största, har i sina stadgar att de skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Man sammankallade en kommission för att utföra undersökningen, The Joint Commission on Mental Illness and Health. Chef för kommissionen var ordföranden för National Institute on Mental Health (NIMH), Robert Felix. Han valde ut sin personlige vän, Jack Ewalt, att leda kommissionens arbete. Tidigare hade denne varit kassör i American Psychiatric Association (APA) samt även ordförande för GAP, Group for Advancement of Psychiatry, där William Menninger var en av grundarna. Lobbyisten Gorman antydde senare att rekommendationerna hade varit förutbestämda: ”Jag är mycket glad över att ha varit medlem i kommissionen och gav, trots att det var en femårsstudie, i själva verket bara ett enda bidrag. Jag hade den smala lyckan att redan 1956 skriva mina föreslagna rekommendationer. Gammalt kinesiskt ordspråk: ’Om man tillsätter en kommission så skall man se till att ha alla rekommendationer färdiga innan man tillsätter kommissionen’.” När kommissionens rekommendationer presenterades inför kongressen anklagade en kongressledamot rekommendationen för att vara en ”kommunistkonspiration”. Men man var redan medveten om att sådana anklagelser skulle komma och hade därför redan allierat sig med American Legion (krigsveteranorganisationen), och svarade att American Legion hade betalt för publicerandet av rapporten. Anklagelsen föll därmed platt. Kommissionen hävdade i sin rekommendation att federala, statliga och lokala myndigheter skulle fördubbla sina anslag till psykiatrin de närmaste fem åren och tredubbla dem inom tio år. Man hävdade att ”programmet skulle förbättra samhället på så sätt att det skulle förbättra den mentala hälsan, minska stressen till en uthärdlig nivå, förhindra mental sjukdom när så är möjligt samt behandla och rehabilitera de som blev sjuka eller störda. Programmet skulle tjäna de utsatta, de störda, de saktfärdiga, de sjuka och de friska inom alla åldersgrupper. Så som de alltid lovat, men aldrig infriat. Med facit i hand kan man säga att resultatet blev det omvända. I över ett sekel, varav det sista halvseklet allt aggressivare, har psykiatrin trängt in i samhällets alla vrår till den grad att vi tänker och pratar psykiatri och psykologi utan att reflektera över det, och därmed blivit mindre uppmärksamma. Det har skett en transferering - en psykoanalytisk term för det förhållande då man tar på sig terapeutens identitet. Allt skulle nu psykiatriseras, analyseras, diagnostiseras och behandlas– en fullständig introvertering i problemen utan lösning. Preventiv psykiatri Men man siktade också in sig alltmer på preventiv psykiatri. Psykiatriker Francis Braceland menade: ”Uppgiften för morgondagens psykiatri är ... storskalig prevention. På samma sätt som medicinen har bemästrat sådana sjukdomar som smittkoppor genom profylax, så kan psykiatrin göra likadant.” Eller som William Menninger sade: ”Som psykiatriker förväntas vi att ställa upp med ledarskap och vägledning till familjen, samhället, staten, socialarbetare, lärare, industrimän, religiösa ledare och övriga.” Robert Felix i sin tur uppmanade sina kolleger att involvera sig i ”skolan, socialarbetet, industrin, kyrkorna, fritiden, domstolarna, så att mentalhälsovården till fullo kan integreras i, såväl som bli en regelbunden och kontinuerlig del av, den totala sociala omgivningen”. Även de politiska ledarna skulle undersökas. Psykiatrin skulle övervaka kungars, prinsars, politikers, ja, hela nationers mentala hälsa. Planerna var stora, för att inte säga globala. Och de vann kraft och gehör. Psykiatriker Heinz Lehman från USA intervjuades i ett TV-program i USA på 1960-talet: ”Psykiatri borde faktiskt finnas i regeringar; politikerna borde lyssna på psykiatriker. Psykiatriker borde finnas i varje parlament och styra och bevaka politiska angelägenheter.” Deras kollega i England, internationellt kända psykiatriker John Rawling Rees, håller tal inför instiftandet av World Federation of Mental health (WFMH). ”Vi har gjort ett framgångsrikt angrepp på ett antal yrkeskårer. De som är lättast att angripa är naturligtvis lärarkåren och kyrkan, de svåraste är juridiken och medicinen ... Om vi ska infiltrera andra människors yrkesmässiga och sociala aktiviteter, tror jag att vi måste imitera de totalitära staterna och organisera någon slags femtekolonnverksamhet.” Idéerna om världsherravälde tog definitivt inte slut där. I slutet på 1980-talet skrev den svenske, nu framlidne, psykiatern, David Ingvar, en debattartikel i Svenska Dagbladet där han krävde en ”rikspsykiater” som skulle stå över alla politiska befattningar med rätt att tvångsvårda, alltså tvångsmedicinera och elchocka, regeringspolitiker. ”Du sköna nya psykiatriska värld” var på väg. När John F. Kennedy tillträdde presidentposten läste han kommissionens rapport och tillsatte en ny kommitté för att se över den. Återigen trädde NIMH in - för att se över sin egen rapport. Det var ytterst viktigt att man fick igenom sina målsättningar. Man ville ha ett psykiatriskt center för var 100 000:e människa – cirka 2000 center vid denna tidpunkt. Granskningskommittén godkände (naturligtvis) rapporten och vidarebefordrade den till Kennedy. I januari 1963 blev William Menninger den förste psykiatrikern som skulle möta president Kennedy. Det är inte känt om det var hans handslag, stilla leende, avslappnande sätt, historier eller hans frimärkssamling som gjorde det. Men Menninger hade återigen ett långt möte med maktens män. Troligen var det denna intervju som gjorde Kennedy välvilligt inställd till psykiatrin. Knappt en månad senare, den 5 februari 1963 tog Kennedy upp saken med Kongressen. Han sa: ”Jag är övertygad att om vi till fullo tillämpar våra medicinska kunskaper och sociala insikter så skulle alla förutom ett fåtal mentalsjuka till slut uppnå en hälsosam och konstruktiv anpassning. Det har visat sig att två av tre schizofrena - den största kategorin mentalsjuka - kan behandlas och friskskrivas inom loppet av sex månader.” Hur kunde en slipad politiker som Kennedy lova något inför Kongressen som varken han eller psykiatrikerna någonsin infriat eller skulle kunna hoppas på att infria? Svaret ligger i Kennedys tre första ord: ”Jag är övertygad...” Han blev tillsagd av manipulationernas mästare att det var möjligt, och Kennedy trodde honom. Men man kan fortfarande fråga sig hur detta var möjligt. Psykiatrikerna hade nämligen under historiens gång aldrig någonsin kunnat infria sina löften. Det var då bara 20-25 år sedan psykiatrin utrotade alla mentalsjuka i Tyskland, en kvarts miljon människor svalt eller gasades ihjäl och bokstavligen försvann genom skorstenarna på mentalsjukhusen. Vilket ledde till judeutrotelsen med psykiatriker som konsulter, experter på massutrotning som de redan var. Det är ironiskt att Kennedy inte var mer på sin vakt. Hans syster Rosemary hade nämligen tidigare fått den ”bästa” av psykiatrins behandlingar, prefrontal lobotomi, och var instängd på ett institut tills dess att hon dog. Den 31 oktober 1963, bara 22 dagar innan han mördades, skrev president John F. Kennedy under en lag vilken godkände 150 miljoner dollar för byggandet av mentalhälsocenter. Två år senare fick man 735 miljoner dollar. Totalt skulle Kongressen investera tre miljarder dollar i att bygga upp dessa Community Mental Health Center (CMHC), samhällsbaserad psykiatri. De gigantiska mentalsjukhusen utrymdes. Nu skulle gatorna i USA översvämmas av ”bagladies” som de kallades. På så sätt påbörjade psykiatrins ”infiltration” av samhället i USA, såväl som andra västländer, under sken av ”hjälp åt de mentalt sjuka”. Mentalsjukdom smittsam Under 1980-talet började Sveriges mentalsjukhus att läggas ner efter denna modell och även Sverige fick sina bagladies. Mentala störningar är faktiskt ”smittsamma” (fråga vem som helst som vistats på ett mentalsjukhus). Nu kom ”smittan” ut i samhället istället som sakta började bli ”mentalsjukt”, läs psykisk ohälsa. De psykiatriska drogerna gjorde även många aggressiva och det sanslösa våldet tog fart. Och starka krav på mentalsjukhus har återigen börjat höras, även i Sverige. Det grundläggande problemet är att psykiatrin inte fungerar – alls. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Captagan Amfetamin har använts för olika syften. Dess egenskaper gör soldater orädda och samvetslösa. I Mellanöstern har det blivit en enorm marknad och krigsdrog. Hundratals miljoner tabletter av ADHD-amfetaminet Captagon cirkulerar idag över hela Mellanöstern. Captagon är en gammal ADHD-drog. Den har nu blivit världens främsta marknad för syntetiska droger, med största produktionen i Syrien, statsunderstödd. Missbruket har spridit sig till övriga länder i Mellanöstern. Främst i Saudiarabien, även om man försöker tysta ner det, men även Libanon, Jordanien och Egypten, i så gott som alla länder i Mellanösterna hittar man Captagon. Men främst i krigsdrabbade områden. IS-krigare använder Captagon för att orka mer och våga mer. En Syrisk krigare berättar i BBC TV att han utan vidare kunde tillfångata och döda tio män på en gång. Så gott som alla syriska krigare och IS-krigare använder Captagon, vilket förklarar deras grymheter. Captagon var en gång det varumärkesskyddade namnet på en receptbelagd stimulantia tillverkad av det tyska företaget Degussa Pharma Gruppe. På 1960-talet ordinerades Captagon till personer med narkolepsi och till barn för vad som då kallades MBD (Minimal Brain Dysfunction) (idag ADHD). I små till måttliga doser orsakar Captagon ökningar av hjärtfrekvens, kroppstemperatur, energi, uthållighet, humör, andning och blodtryck. Högre doser ger effekter som eufori och en känsla av oövervinnlighet. Det är det som gör dem så populära i krigstider. Företaget slutade tillverka Captagon i slutet av 1980-talet men 2011 började det dyka upp på den illegala marknaden igen. Kostnaden är från 10 kr per tablett upp till 200 kr för bra kvalitet. Captagon har främst använts under krig. Men nu börjar missbruket sprida sig till andra grupper. I Mellanöstern är det ofta unga människor som står inför hög stress i skolor och jobb, arbetslöshet och begränsat med underhållning eller andra aktiviteter. Frågan är om det kommer att sprida sig till andra länder i världen. I december 2023 beslagtog tyska tullen 250 kilo Captagontabletter värda 650 miljoner kronor. Man vet inte om det var avsett för Tyskland eller en transitsändning. Man tror att Captagon-tillverkare skickar sina varor till europeiska länder först och sedan till Mellanöstern. Denna metod minskar tulltjänstemännens misstänksamhet. Beslagen har ökat katastrofalt. 2015: Ett rekordbeslag gjordes i juni på det lilla öriket Bahrain utanför Saudiarabien. Man fann 24 miljoner Captagon-piller värda 530 miljoner dollar (ca fem miljarder kronor). 2019: Grekiska myndigheter beslagtog 4,8 miljoner Captagon-tabletter från en försändelse. 2020: 84 miljoner Captagon-piller beslagtogs i Italien, som tros vara en stor omlastningsplats, värderad till mer över en miljard euro. 2021: april 2021 beslagtog saudiska tulltjänstemän i hamnstaden Jeddah mer än 5 miljoner piller gömda i granatäpplen. 2021: Tyska tjänstemän beslagtog 234 kilo Captagon-tabletter från Österrike och sedan 170 kilo piller i en relaterad brottsbekämpande åtgärd. 2022: Bara från januari till april 2022 beslagtog den jordanska armén 17 miljoner Captagon-piller. 2022: Saudiarabiens myndigheter beslagtog 46 miljoner Captagon-piller gömda i mjöl. 2023: Åttiosex miljoner piller (13 ton) beslagtogs i Dubai. Historisk användning av amfetamin i krigstider Japan: Under andra världskriget fick japanska kamikazepiloter i Stilla havet metamfetamin för att eliminera rädsla när de utförde sina attacker. Efter kriget upplevde civilbefolkningen i Japan svåra svårigheter med brist på mat och bostäder. Metamfetamin som ursprungligen tillverkades för militären fanns kvar på apotek för civilbefolkningen. Ett utbrett missbruk följde som till slut avskaffades med obligatoriska lagar om sjukhusvistelse för dem som befanns vara beroende, om de vägrade slängdes de in i fängelse. Det tog inte lång tid innan det nationella missbruket var över. Amerika: Miljontals doser av amfetaminet Benzedrine delades ut till amerikanska soldater under andra världskriget för att hjälpa dem att hålla sig vakna under långvariga strider eller bombuppdrag. Efter kriget marknadsfördes läkemedlet som en behandling mot depression inom psykiatrin och blev snart en omfattande missbruksdrog som förbjöds 1970. Barn fick det för nästäppa. Kändisar som Jack Kerouac och Marilyn Monroe rapporterades använda denna drog. Tyskland: Metamfetamin anses vara en av de värsta våldsframkallande och droger av alla. Den gavs under andra världskriget till tyska soldater under namnet Pervitin. 250 000 krigströtta soldater fick sammanlagt 200 miljoner tabletter. Man trodde att de skulle kriga bättre och längre. Blitzkrigen kunde ske tack vare Pervitin, då soldater kunde marschera dag och natt. Men faktum är att de blev kraftigt drogberoende och många kollapsade. Det finns teorier om att det var en av anledningarna till att Tyskland senare förlorade kriget. Pervitin fanns även på svenska apotek fram till 1953 då det avregistrerades. Hitler gick själv på Pervitin och kokain och det kan säkerligen förklara mycket av hans drogpersonlighet. Hans osammanhängande tal, hallucinationer och uppeldande tal var ett resultat av hans enorma drogkonsumtion. Han gick på sammanlagt minst 72 men sannolikt 92 droger och mediciner, vilket skulle ta livet av vilken annan människa som helst. Han använde opiater, belladonna skopolamin, strykning, bolmört m.m. Det var hans psykiatriorienterade livläkare dr Morell som gav honom dessa. • Andra användningsområden är rehabiliteringscenter i Thailand för elefanter under 90-talet. De blev aggressiva då de fick amfetamin för att kunna arbeta längre. • På 1960-talet fanns det annonser som förespråkade amfetamin för ”skoltrötta elever med skolneuroser”. • Under samma årtionde var amfetamin flitigt använt bland yrkeschaufförer och nattarbetare. • Det mest våldsframkallande och beroendeframkallande metamfetaminet har nu börjat användas för ADHD-barn i USA under varumärket Desoxyn. Kan man dra paralleller med dagens skoltrötta elever och kollapsande skola. Om inte annat förklarar dessa krigsdroger mängden vansinnesbrott och skolskjutningar där merparten använt ADHD-droger innan de iskallt skjutit ihjäl sina skolkamrater. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Vad hade hänt om Einstein fått Ritalina? Jeffrey Zaslow, reporter för The Wall Street Journal frågade sig om Ritalina-revolutionen kommer att beröva morgondagens samhälle på några av dess potentiella ledare och genier. Vad blir konsekvenserna då för samhället i helhet? Har vi sett några nya förnuftiga ledare på senaste tiden? Psykiatrin jämnar ut samhället till en jämn smet utan ledare eller genier – en modern rashygien. Några av världens största genier genom tiderna, inklusive vetenskapsmän, konstnärer, innovatörer och humanister hade i dagens skola blivit diagnostiserade med ADHD och med största säkerhet fått ADHD-droger. Vi har Albert Einstein, Thomas Alva Edison, Isaac Newton, Benjamin Franklin, Florence Nightingale, tredje presidenten Thomas Jeffersson, Paul McCartney, Picasso, van Gogh, såväl som George Lucas (Star War, Indiana Jones) och Henry Ford att tacka för en mängd uppfinningar, vetenskapliga genombrott, underhållning och estetiska upplevelser. Hundratals kända personer skulle drabbats; Churchill, Picasso, Jim Carrey, Robin Williams, med flera. De som förr kallades excentriska personer får idag en stämpel som psykiskt funktionsstörd och recept på amfetamin. Nikola Tesla skulle utan tvekan ha fått en diagnos och droger; så även Elon Musk, tillverkaren av bilen Tesla. Nikola Tesla var vild som barn. Han var nära att drunkna ett flertal gånger, han blev nästan kokad levande i het mjölk, näst intill kremerad och instängd i en kista över natten. Han flydde från en flock vilda hundar och även en flock uppretade kråkor!! Förutom att han höll på att bli uppäten av grisar. Ernest Hemingway kom inrusande som ung en gång och berättade andfått att han stoppat en skenande häst med en hand. Hans morfar sa roat till sin dotter: ”Märk mina ord, kära Chumpy, den här grabben kommer att låta sig höras av. Om han använder sin fantasi med goda syften, kommer han bli berömd, men om han börjar på fel väg, med all den energin, kommer han att hamna i fängelse”. ”Kreativa individer är så kända för sitt impulsiva uppförande att karaktären närmast blivit stereotyp. De har svårt att anpassa sig till konventionella beteendemönster, vilket anses vara relaterad till sociala förmågor”. (Dr Bonnie Cramond, 1995) Vi hade inte haft några Apple-datorer eller smartphones och inte Kalle Anka på Julafton, inga telefoner och inga glödlampor; inga bandspelare och ingen Mozart, ingen Beethovens femma och kanske inga flygplan. T-Forden hade inte sett dagens ljus och inte heller dagens elbil Tesla. Detta kunde vara en konsekvens om dagens nerdrogande och icke-tolerans av ”avvikande” barn hade börjat långt tidigare. Men vilka kommande genier, konstnärer, uppfinnare och ledare drogar vi ner idag och går miste om, och vilka nya upptäckter har vi gått miste om? Alla som får en ADHD-diagnos är naturligtvis inte genier och potentiella Nobelpristagare, definitivt inte, men vi vet aldrig vilka. Att ha ADHD-diagnos är inte samma sak som att vara ett geni, men många kreativa människor uppvisar ett annorlunda beteende om de inte få utlopp för sin kreativitet. Skall vi droga ner detta? Om Albert Einstein hade fötts de senaste 10 åren skulle han direkt motsvara den profil som hör samman med autism och ADD och troligen få Ritalina eller någon annan psykdrog. Han sade inte ord förrän han var fyra år och kunde inte läsa förrän han var sju, hans lärare beskrev honom som ”mentalt trög, socialt inkompetent och som upptagen av barnsliga drömmar”. I möte efter möte klagade lärarna inför föräldrarna över att han ”inte kunde koncentrera sig på sina uppgifter”. Han blev till sist relegerad från universitetet i Zürich. Vi kan vara helt övertygade om att man idag skulle ha gjort stora ansträngningar för att få honom att ta droger. Och han skulle verkligen inte vara den ende. Thomas Edison dagdrömde mycket som skolpojke och han satt sällan stilla i skolbänken. Utanför skolan var han kreativ. Han undersökte humlors näste på en äng och fick fly från en svärm ilskna humlor. Han högg av sig en bit av fingret. Då han fick för sig att fåglar kunde flyga eftersom de åt maskar, mixade han mosade maskar med vatten och övertygade en grannflicka att dricka. Hon blev sjuk och han fick stryk. Hans lärare sade att han var för oregerlig och dum för att lära sig något överhuvudtaget. Han fick gå i skolan hemma med sin mor som lärare. Det är idag svårt att föreställa sig att de syftade på den man vars forskning senare resulterade i hundratals uppfinningar, bl.a. glödlampan och bandspelaren. Man får berömma Thomas Edisons mor som, när Thomas kom hem gråtande efter att läraren sagt till honom att han var värdelös och inte skulle få gå kvar i skolan längre, gick tillbaka till skolan med Thomas och sa indignerat till läraren: ”Du vet inte vad du talar om, han har mer hjärna än du har!” Sedan tog hon ut honom ur skolan. Walt Disney hade flera särdrag som skulle ge honom diagnosen ADHD. Hans kreativitet var unik. Likaså Alexander Graham Bell, Leonardo da Vinci, Mozart, Henry Ford, Benjamin Franklin, Abraham Lincoln, bröderna Wright, m.fl. För att inte tala om Isac Newton och Winston Churchill. Virginia Woolf var känd för att prata extremt mycket och Beethovens lärare anklagade honom för att vara klumpig i hanteringen av sin violin och komponerande av musik. Vad de uppnått talar för sig självt. Varenda en av dessa stora själar och tusentals andra hade emellertid diagnostiserats som psykiskt störda, dysfunktionella, fått diagnos och ordinerats Ritalina eller annan psykdrog om de gått i dagens skola. Som tur var för dem och för oss fick de inte droger men vad händer med våra barn idag? Ska vi hämma deras initiativförmåga och kreativitet genom att droga ner dem med amfetamin – i samma narkotikaklass som kokain? Och enligt världens mest kända forskare på hjärnscanning, större påverkan på hjärnan än kokain. Och enligt en ny stor svensk studie så ökar ADHD-droger risken för hjärt- och kärlsjukdomar ganska rejält. Skall vi ge våra uppväxande barn detta? Kreativa, intelligenta och fritänkande individer sitter sällan still i en skolbänk 6-8 timmar om dagen under tvång. De kräver stimulans och utsläpp för sin energi – det gör alla barn. Men inte på droger. Det är ungefär som att sätta skygglappar på hästar – de ser och går rakt fram men tar inga egna initiativ, har ingen inspiration. Stäng in 20-30 vuxna i en skolsal med tvång dag efter dag, år efter år, utan att de får gå ut som de vill – och vi skall få se på beteende! Myten om ökad koncentration Psykiatrikerna påstår att amfetamin ökar koncentrationen och fokuseringen. Men det vet alla amfetaminmissbrukare som ”pundat” att det är en myt. Koncentration är ett dynamiskt tillstånd, medan amfetamin orsakar ett ”fixerat, statiskt, närmast hypnotiskt tillstånd” – förväxlingsbar med ökad koncentration. Missbrukare kan sitta och pilla isär en apparat i timmar – men får aldrig ihop den igen. Där blir det inga nya vetenskapliga upptäckter. Många som fått amfetamin under sin skoltid upplever den tiden som ett svart hål. Inget har riktigt registrerats. ADHD-symptom och kreativitet har många beröringspunkter. Så mycket så, att det är nu är vanligt för en komiker, skådespelare, musiker eller artist att tro att de har ADHD. Den totala förvirringen är förståelig, eftersom den typiska listan över ADHD-symptom och kreativa personlighetsdrag är så gott som identiska. Den har utformats så av psykiatriker för att dämpa kreativiteten. Dessutom får de närmast gratis legitimt amfetamin utan påföljder. Kreativiteten slocknar Psykiatrikerna hävdar att kreativiteten inte påverkas av ADHD-droger – naturligtvis. Frågar man en person på droger så säger han samma sak. Chick Corea, en av världens främsta jazzpianister, prövade droger i sin ungdom. Han berättade att han tyckte att han spelade fantastiskt, dagarna efter när han nyktrat till lyssnade han på inspelningen och tyckte att det var bland det värsta han gjort. En konstnär målade under inverkan på ADHD-amfetamin. ”Jag blev enormt produktiv, men när jag tittade på målningarna ett tag efteråt så var de helt platta, inget djup.” Docent Walter Pollack vid Harvard Medical School forskar i unga elevers skoltid.  Han har en mängd anekdotiska bevis för att barn på Ritalina är mindre intresserade av att söka och följa kreativa möjligheter.  En pojke han studerade hade varit medlem i skolans vetenskapsklubb. Efter att han blev satt på Ritalina kände han att gnistan han känt inom sig var släckt. Han tappade intresset för vetenskapsklubben och hoppade av. När han senare sluta ta Ritalina återvände han till klubben och utvecklade ett alarmsystem som vann en större vetenskapstävling. Pollack berättar om en man i 40-årsåldern som var ett mattesnille som hade varit hyperaktiv som barn. Som vuxen tjänade han hundratals miljoner dollar genom att utveckla datorteknologi. ”Hans idéer kom till honom som en blixt”, berättar dr Pollack. ”Men han kände att om han fått Ritalina som barn skulle han slutat som lärarassistent i någon vetenskapskurs.” På så sätt har psykiatrin lagt beslag på ett område, kreativ förmåga, som exploderar när de stängs in i en sal med 20-30 andra barn som undervisas med undermålig pedagogik och numera total brist på disciplin och etik. Psykiatrins lösning är då att mer eller mindre sjukförklara och dämpa den kreativa förmågan med amfetamin istället för att kanalisera den på något konstruktivt. Man jämnar ut samhället till en jämn smet utan ledare eller genier, en social ingenjörskonst. Jämlikhet? Skall vi driva upp barn likt växthusodlade tomater, totalt identiska i sin plastförpackning men utan smak och näring – innehållslösa, initiativlösa. Är vi tillbaka till rashygienens fåra där ”inga utskott tillåts på vår raka nordiska stam” som det sades i riksdagen i början på 1900-talet. Har vi fått en ny modern rashygien? Vi har något som kallas jämlikhet, en företeelse som ursprungligen menade att alla är lika inför lagen, men konverterades till att alla har lika värde och som sakta övergått till att alla är lika (Equalitarianism). Men de flesta kan hålla med om att en kriminell person inte har lika värde som en läkare eller lärare, om än lika värde inför lagen. Det som är värre är att jämlikheten suddar ut individualiteten. Alla skall vara lika. Än värre är att ”likheten” går neråt. Kampanjen Psykisk ohälsa som idag har närmare tio miljoner träffar på webben (tre miljoner för fem år sedan) är ett slående exempel på detta. Fler och fler säger sig må psykiskt dåligt. Samhället anpassar sig till de med psykiska störningar, inte tvärtom. Psykisk ohälsa är helt enkelt smygande smittsamt. Men det är enormt lönsamt för de som startade kampanjen: läkemedelsbolagen tillsammans med Psykiatri: Psyko Pharma. Anhörigföreningarna stod villigt till tjänst efter sponsring med några miljoner. Och på så sätt är psykiatrin en verklig fara för samhället. Som psykiatriprofessor Thomas Szasz, en av K;R:s grundare, sade: ”Psykiatrin är den enskilt sett mest destruktiva kraft som har påverkat samhället under de senaste 50 åren.” Vi ser det bara inte. http://www.wsj.com/articles/SB110738397416844127 För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Ordet vetenskap låter tillförlitligt och säkert. Men vi har också sett hur det missbrukats. Det är inom medicinen, men främst psykiatrin man främst refererar till ”vetenskap” när inget fungerar. Vi skall se på några studier och ”vetenskapsmän” som lurat både politiker, myndigheter och allmänheten. Den tsunami av antidepressiva som sköljer över västvärlden har sin grund i fejkade studier. Vi presenterar den värsta där forskarna och psykiatrikerna sammanlagt hade 151 kopplingar till Big Pharma. Författaren och medicinska journalisten Robert Whitaker menar att påståendet i denna studie (STAR*D) från 2006 att antidepressiva fungerar för 7 av 10 är vetenskapligt bedrägeri. I januari i år skrev han: ”Om större media plockar upp detta kommer de att få en chans att rapportera vad som är den värsta – och mest skadliga – skandalen i medicinsk historia.” De flesta kommer nog ihåg vilket halleluja som omgärdade lanseringen av Prozac, det första ”lyckopillret” som det kom att kallas innan man insåg att det inte alls framkallade lyckliga människor. Men media skrev spaltkilometer om hur det skulle förändra välden. Allt baserad på en lögn, att depression berodde på en ”kemisk obalans i hjärna” som lyckopillret skulle korrigera. När denna lögn avslöjades, för gott, sommaren 2023 blev det några korta notiser i ett fåtal tidningar. (KMR har hävdat från 1988 till nutid att det var en lögn.) Antidepressiva har omgärdats med mycket kontroverser, allt sedan Prozac lanserades i slutet av 1980-talet. Bortsett från den våldsframkallande aspekten så var debatten stor runt SSRI-medlens effektivitet. När man till sist var tvungen att sätta den allvarligaste varningstexten på så gott som alla preparat, som varnade för självmordstankar, ”Black Label”, så började många tvivla på dem. Det blev inte bättre när Wesbecker, som strax innan började med Prozac, gick in i sin forna arbetsplats september 1989 med ett automatgevär och sköt ihjäl 8 personer och skadade 12 – det första stora vansinnesdådet, som skulle åtföljas av tusentals andra. KMR i USA kallade det ”mördarpiller” varmed aktierna störtdök och en häxjakt startade för att rädda det sjunkande skeppet. KMR fortsatte dock att avslöja allt fler vansinnesdåd och andra hemskheter kopplat till Prozac och efterföljande ”lyckopiller”. Man var tvungen att gör något för att återupprätta dess skamfilade rykte. En mycket stor undersökning, faktiskt den största och längsta, benämnd STAR*D (Sequenced Treatment Alternatives to Reliev Depression) bekostades då av NIMH, (National Institute of Mental Health) världens största psykiatriska forskningsinstitut, med 35 miljoner dollar, (ca 300 miljoner kronor) och som tog sex år att genomföra. Den skulle en gång för alla göra slut på alla rykten och tvivel. Den framhölls som den ”största effektivitetsstudien som någonsin utförts”. Naturligtvis var antidepressiva medel verksamma menade man. Och det skulle bevisas. Det var utgångspunkten för studien. För det var vad man kom fram till – efter att man filade lite på siffrorna, eller snarare, eller snarare hyvlade. Denna studie låg till grund för en tsunami av utförskrivningar av antidepressiva världen över. 7 av 10 blev bra hävdade man, och nu kunde ingen längre tvivla på dess resultat. Fast var de så bra? Låter 70% lindring av depressiva symtom bra? Men om det faktiska resultatet bara var 3%? Alla kände till att läkemedelssponsrade studier minst sagt var tvivelaktiga. Men när nu STAR*D sponsrades med skattepengar, och NIMH skulle övervaka studien, så hoppades man naturligtvis att resultaten skulle bli ärliga och korrekta. STAR*D byggdes upp i fyra nivåer. De som inte blev bättre efter tre månader med en SSRI fick gå in i nivå två där de fick en annan SSRI eller en annan medicin som skulle hjälpa det antidepressiva medlet. Om inte det hjälpte fick de gå till nivå tre eller fyra där man fick mer och mer mediciner. Man var övertygad om att om en deprimerad patient fick ett annat preparat eller två till och med tre så skulle de till slut hitta något som fungerade. 1 november 2006 kom första rapporten. NIMH presenterade stolt: ”Under loppet av alla fyra nivåerna, så blev ca 70 procent av de som inte drog sig tillbaka från studien symptomfria.” I en senare artikel i American Journal of Psychiatry fortsatte forskarna med sina vetenskapliga synder: ”Den totala kumulativa remissionen (temporär återgång/lindring av symtom) var 67%”. Men de skrev längre ner i texten att detta var en ”teoretisk remission” då ”det antogs att de som hoppat av studien hade samma remission som de som stannade kvar i protokollet”. Detta antagande upprepades av NIMH i sitt publicerande av slutresultaten år 2007 i rapporten A Comprehensive Review of Finding: ”Inkluderande alla nivåer så erfor nästan 70% av alla som kvarstod i studien remission. Patienter och kliniker uppmuntras att inte ge upp.” De faktiska resultaten. Det hade varit ett enormt handplockande av siffror, statistiker och resultat som det är närmast omöjligt för en lekman att förstå, vilket också torde vara meningen. Men när experter på forskningsdata tittade på studien ett par år efteråt, framkom det att av 3110 patienter som påbörjade studien så kvarstod bara 1192 som hade uppnått någon form av remission. Man hade alltså bara plockat bort en mycket stor andel som inte gav respons. Med andra ord hade 62% hoppat av studien vid den här tiden. Det innebär att istället för 67% som remitterat (bättre efter ett år) så skulle det stått 38% som remitterat och att de återstående 62 procenten hoppat av eller inte fått någon remission (trots att de fick 25 dollar varje gång de fick sina symtom bedömda, i hopp om att de skulle stanna kvar så länge som möjligt). Men media hoppade naturligtvis på tåget och rapporterade över hela världen att antidepressiva verkligen botade med orden ”effektiviteten var långt bättre än placebo”. Och ihop med den sponsrade kampanjen ”Psykisk Ohälsa” blev miljontals och åter miljontals fast på ”lyckopillren”. Trots att de flesta kliniska studierna kommit fram till att de inte var bättre än placebo, eller marginellt bättre. Vidare undersökning av denna förtrollande undersökning visade dock att det faktiskt var totalt 3671 patienter i studien, varav 737 hade upplevt remission och att de under studiens gång, efter ett år, rapporterat att de fortfarande kände sig bra. Men de återstående 80% av patienterna hade antingen varken remitterat, återfallit under uppföljningen, eller helt enkelt hoppat av vid någon punkt. Det var inga uppmuntrande siffror, men det skulle bli värre. Två forskare gick igenom STAR*D ordentligt och lyckades nu äntligen tyda alla de närmast obegripliga statistikerna och siffrorna, och fann ut att bara 108 patienter, av totalt 3671, hade gått igenom studien med sustained remission, alltså fullt botade. (1) Med andra ord så hade bara 3% av de som stannade kvar i studien blivit bra i den årslånga uppföljningen, medan man rapporterade omkring 70%. Ett klart vetenskapligt bedrägeri. Det fanns ytterligare synder i studien. Man hade sorterat patienterna i olika grupper, olika grader av depression. Vissa med mild depression skulle förmodligen inte ens ingå i den lägsta graden och alltså inte ingå i studien överhuvudtaget. De hade blivit bra (remitterat) om man så bara hade pratat med dem eller helt enkelt bara för att var med i en studie. Andra blandades ihop i grupper de inte tillhörde. Vid en senare tidpunkt frågade en journalist på Medscape Medical News (2) en av forskarna i STAR*D, en framstående psykiater, om dessa uppgifter från de granskande forskarna var korrekta. Han svarade ”Jag tycker att deras analys är rimlig och inte inkompatibel med vad vi har rapporterat.” Detta är alltså den studie som lade grund till en urskillningslös nerdrogning av i första hand den amerikanska befolkningen (45 miljoner), men även den övriga västerländska befolkningen, (en miljon i Sverige) med otroligt dyra, personlighetsförändrande, våldsframkallande och dessutom beroendeframkallande antidepressiva (därav benämningen droger). Det sanslösa våldet tog fart, började faktiskt, efter att SSRI-medlen introducerades i samhället. Robert Whitaker och många andra kräver nu att denna studie dras tillbaka. Amerikanska psykiatriföreningen, APA, har känt till detta vetenskapliga bedrägeri i 17 år, men trots uppmaningar vägrar de att ens uttala sig, vilket betyder att de godkänner vetenskapligt bedrägeri. Ungefär som psykiatrin i stort. ”Eftersom STAR*D var designad för att vägleda klinisk behandling så är det av största vikt för allmänhetens hälsa att STAR*D blir tillbakadragen:” Follow the money Hur kunde de bli så? Åtta av forskarna i STAR*D hade kopplingar till tillverkaren av Citalopram, det antidepressiva som gavs deltagarna i det första stadiet. Sammanlagt hade de 12 forskarna 151 kopplingar till olika läkemedelsbolag. Hittills har vi inte sett några artiklar i massmedia om dessa avslöjanden, dock en otroligt mängd artiklar om hur bra antidepressiva är. Trots att bara 3 procent blev bra efter ett år! Och trots att KMR gjort det känt för media. Denna artikel är en uppdatering från 2022. KMR har regelbundet skrivet om bedrägerierna runt antidepressiva sedan 1988. (1) https://www.ingentaconnect.com/content/springer/ehpp/2009/00000011/00000003/art00006 (2) https://www.medscape.com/viewarticle/727323?src övriga referenser: https://lackofresultswamh.com/military-market-for-psychs/results-misrepresenated/ http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp? http://www.medscape.com/viewarticle/727323?src http://www.nimh.nih.gov/sciencenews/ https://www.nimh.nih.gov/funding/clinical-research/practical/stard/index.shtml https://www.nimh.nih.gov/funding/clinical-research/practical/stard/allmedicationlevels.shtml https://ajp.psychiatryonline.org/cgi/reprint/163/11/190%205%20( http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18221624 För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

27 januari är FörinteIsens minnesdag. I samband med minnesdagen förra året anordnade FN en skenrättegång (Mock Trial) mot den tyska psykiatrikern Ernst Rüdin (infälld bild), arkitekten bakom Förintelsen och morden på 300 000 mentalpatienter och förståndshandikappade. Det var kulmen på ett årslångt program organiserat av The Social Excellence Forum (SEF)*. En grupp på 20-30 unga framtida ledare från SEF, i åldrarna 15-22 år, från flera länder möttes i FN-huset i New York. (1) Ungdomar som agerade åklagare förde fram ansvar och anklagelser mot psykiater Ernst Rudin, fader till nazisternas rashygien och utrotandet av så gott som alla mentalpatienter i Tyskland, före, under och till och med efter andra världskriget. En mängd bevis, uttalande och fotografier uppvisades under rättegången som spelades in och kan ses via länk nedan. En annan grupp ungdomar fick agera försvarare. En skådespelare agerade som Ernst Rüdin och fick hålla ett försvarstal, närmast ett brandtal, vilket i sig bara bidrog till domen mot honom. Hundratals deltagare över hela världen deltog som jury och röstade fram domen – skyldig. Tre internationella domare från Israel, Tyskland och Nederländerna var presiderande och kungjorde själva domslutet. Inget straff utdömdes av förklarliga skäl. Rüdin dog 1952 – utan rättegång eller ansvar för de 300 000 morden. Mer eller mindre glorifierad 1990 i USA som upphovsman till den psykiatriska genetiken. Enst Rüdin – arkitekten bakom Förintelsen Rüdin ville ”rensa Folkkroppen (Das Volk) från underlägsna varelser i samhället genom segregering, sterilisering och till slut död för att skapa en bättre ras.” Därav namnet ras-hygien. Psykiatrin hade tagit över eugeniken eller rashygienen från biologerna. Mentalsjukdomar var ärftliga. Så gott som alla psykiatriker som lade ut planerna eller deltog i mördandet undslapp rättegång efter krigets slut. Flera av dem återvände till sin gamla praktik eller universitet, oberörda. Det hände faktiskt att patienter som undsluppit gaskamrarna efter kriget åter träffade de psykiatriker, för hjälp mot deras trauma, som skulle avgjort deras öde, men av någon anledning slapp undan. Mentalsjukhusen tömdes annars helt på patienter. De försvann genom skorstenen. Redan 1911 hade Rüdin lagt ut riktlinjerna: ”Alla nationer måste släpa med sig ett extraordinärt stort antal mindervärdiga, individer, veklingar, sjuka och krymplingar...” Rüdin gjorde detta tre årtionden innan nazisterna tagit makten och ett årtionde innan Hitler ens yttrat några tankar om detta överhuvudtaget. Rüdin kopplade samman psykiatrin med rashygienen och blev fader till den psykiatriska genetiken. Psykiater Hans Forsman i Göteborg, som lade grunden till den biologiska psykiatrin i Sverige, vad god vän med Rüdin och besökte faktiskt honom efter krigets slut. Ernst Rüdin var den främsta initiativtagaren till tvångssterilisering, och författade tvångssteriliseringslagen från 1933 som sedan låg till grund för tvångssteriliserandet av närmare 400 000 tyskar. 1939 fick han Goethe-medaljen av Hitler för sitt arbete inom rashygienen. Dessförinnan hade han hyllat Hitler för att göra hans egen ”mer än trettio år långa dröm en verklighet”. 1944 fick han Örnmedaljen av Hitler som ”stigfinnare inom den ärftliga hygienen.” Detta fråntar på intet sätt Hitler från ansvar, men utan psykiatrin skulle förmodligen Förintelsen inte ägt rum, anser flera experter. Psykiater Peter Breggin, som forskat i och skrivit om denna episod är övertygad om detta när han säger: ”Psykiatrin spelade en huvudroll i de händelser som utvecklade sig i Nazityskland och som ledde till massmord på judar och andra grupper som ansågs främmande för den tyska staten. Enligt många observatörer vid Nürnbergrättegångarna var psykiatrin ’insprängningskilen’ till Förintelsen och det är möjligt att tragedin aldrig hade inträffat utan denna yrkesgrupps aktiva deltagande.” Det var inte nazisterna som startade detta. Det var tack vare nazisterna som psykiatrikernas drömmar kunde förverkligas. Den tyske historikern, journalisten och författaren Ernst Klee som forskat mycket om läkarnas roll under andra världskriget har sagt: ”Det var inte nazisterna som behövde läkarna, det var snarare läkarna som behövde nazisterna.” ”Det var inte nazisterna som behövde läkarna, det var snarare läkarna som behövde nazisterna.” I Hitler fick de äntligen den politiske ledare som med handfasta metoder skulle uppfylla de mål de så länge drömt om. Psykiatrikerna övertalade Hitler om nödvändigheten av att utrota mindervärdiga människor och ett systematiskt mördande av mentalpatienter och förståndshandikappade barn på sjukhusen inleddes. Allt skedde i största hemlighet. Psykiatrikerna, med Rüdin i spetsen insåg snart att steriliseringar inte skulle rädda den ariska rasen och började utarbeta helt andra planer. T4-programmet Ernst Rüdin, tillsammans med ett dussintal andra psykiatriker, startade 1939 det ytterst hemliga T4-programmet, som systematiskt skulle döda 300 000 psykiatriska patienter som ansågs "olämpliga att leva", även kallade ”värdelösa brödätare”. Programmet T4, som anspelade på adressen Tiergartenstrasse 4 i Berlin, låg bakom de första massmorden som begicks under nazismen, flera år före judeutrotelsen. Idag ligger det en minnesplatta utanför det nu nedrivna huset. T4-psykiatrikerna med Rüdin i toppen insåg snart att logistiken bakom mördandet av hundratatusentals mentalpatienter var gigantiskt. I början svälte psykiatrikerna ihjäl de ”svagsinta” barnen på de många sjukhusen. De fick bara potatisskal och kål, utan något fett och de dog inom ett par veckor. Ett fåtal överlevde (bild). Andra injicerades och några sköts ihjäl. Hemska scener kunde utspelas på salarna när de kom för att hämta barnen. Vårdare berättar om hur barnen gömde sig under sängarna. De fattade på något sätt vad som skedde, då de bortforslade barnen aldrig kom tillbaka. Nu skulle även vuxna mentalpatienter elimineras. Man uppfann då gaskamrarna som ett verktyg för massmord. Duschrummen på sjukhusen kamouflerades och armerades som gaskamrar, så att de skulle gå in frivilligt (se bild). Man hade krematorier på sjukhusen och eldkvastar kunde nå flera meter ovanför skorstenarna med hårtussar som ramlade ner på gatorna. Vilket upprörde befolkningen som nu förstod vad som pågick. Det nådde Hitler som faktiskt förbjöd projektet ett tag. Men det stoppade inte psykiatrikerna som faktiskt eldade på ännu mer. Hitler skrev senare den så kallade Hitlerorden. Men det var ingen order utan gav bara tillåtelse åt två namngivna läkare att avgöra om patienten skulle erbjudas dödshjälp. Men så gott som alla psykiatriker tog det som en order och massmorden eskalerade. Ordern bakdaterades så att psykiatrikerna inte skulle anklagas för de tidigare morden. En läkare gjorde faktiskt det, men han ”förtidspensionerades”. Det var personalen i T4-programmet som 1,5 år senare hjälpte till att bygga och leda dödslägren i Polen som experter där miljontals judar och andra dödades fram till krigets slut och till och med efter dess slut. Rüdin är en komplicerad, mångfacetterad figur – till exempel arbetade han tillsammans med judiska forskare om rashygien fram till 1935 – och han var nära vän till Emil Kraepelin, grundare av det psykiatriska diagnossystemet. Rüdin kan väl fungera som exempel för att visa farorna med diskriminering och rasism av alla slag, med deras förmåga att gömma sig under till synes objektiv, neutral auktoritet och dess vilseledande eufemismer, under namnet ”vetenskap”. Man såg det inte då och man kan lika väl inte se det idag. FN:s skenrättegång skulle hjälpa dessa framtida ledare att se vilken väg vetenskapen tar. Vi har till exempel återigen eutanasi idag där deprimerade patienter tas av daga då de inte ser något ljus efter att ha behandlats av psykiatrin. Rüdin var huvudkraften bakom processen med indoktrinering och uppvigling av det tyska läkarsamfundet, vilket ledde till deras delaktighet i sterilisering och mord på sina egna patienter. Redan 1929, fyra år före Hitlers maktövertagande, bildades en nazistisk läkarförening, Nationalsozialischer Deutscher Ärtzebund. Fler läkare än andra yrkesmän anslöt sig till nazistpartiet (NASDP) - i början av 40-talet hade siffran stigit till 45 procent av läkarkåren. Många var psykiatriker då psykiatrin delade nazisterna syn på mindervärdiga raser – eller om det var tvärtom. Det är ett skrämmande faktum, men när psykiatrikerna lämnas att bestämma sina egna regler och operera fritt inom sina egna utsatta gränser, då flyter gränserna ihop för vad som är normalt och onormalt, de blir föremål för politiska värderingar och behandlingen inte sällan dödlig. Pastor Neumullers dikt från andra världskriget kanske kan få oss att förstå nödvändigheten i att agera, när minoriteter, vilka de än är, utsätts för förföljelser. I Tyskland kom nazisterna efter kommunisterna, och jag sade inte ifrån, därför att jag var inte kommunist. Sedan kom de efter judarna, och jag sade inte ifrån, därför att jag var inte jude. Därefter kom de efter fackföreningsfolket, och jag sade inte ifrån, därför att jag var inte med i fackföreningen. Sedan kom de efter katolikerna, och jag var protestant, så därför sade jag inte ifrån. Därefter kom de efter mig... Vid den tidpunkten fanns det ingen kvar som kunde säga ifrån. * SEF är ett ideellt globalt initiativ för utbildning av ledare i olika områden med betoning på etik och mänskliga rättigheter. (1) https://media.un.org/en/asset/k1k/k1kzqlew5rhttps://socialexcellence.co.il/moot-court-on-human-rights/mock-trial-2021-2022/synopsis/ Uttalande av Ernst Rüdin visade under skenrättegången För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

En grupp på 31 läkare, forskare, patientrepresentanter och politiker har i ett brev uppmanat den brittiska regeringen att stoppa och vända ökningen av förskrivning av antidepressiva medel som eskalerat det senaste decenniet. I brevet publicerat i Brittish Medical Journal, BMJ, den 5 december 2023 (1) hävdar författarna, som inkluderar före detta hälsominister Norman Lamb, och ett flertal psykiatriprofessorer, att bevis tyder på att antidepressiva medel endast gynnar personer med den allra svåraste depressionen, och ändå är förskrivningsfrekvensen högst bland de med mild och måttlig depression. Dessutom är de inte effektivare än placebo. "Ökande förskrivning av antidepressiva läkemedel är inte förknippat med en förbättring av psykisk hälsa,” skriver de. • Under det senaste decenniet har recepten på antidepressiva läkemedel nästan fördubblats i England och stigit från 47,3 miljoner 2011 till 85,6 miljoner 2022-2023. • 2,1 miljarder doser antidepressiva skrevs ut till en total population på 52 miljoner (England), vilket motsvarar 1 tablett varje dag. • Över 8,6 miljoner vuxna i England ordineras nu dem årligen (nästan 20 % av vuxna), (2) med recept som kommer att öka under det kommande decenniet. • Dessutom har den genomsnittliga tidsperioden som en person tar ett antidepressivt läkemedel fördubblats mellan mitten av 2000-talet och 2017. • Hälften av patienterna klassade nu som långtidsanvändare. (3) • Skottland, Wales och Nordirland har liknande förskrivning av antidepressiva läkemedel. Man räknar i brevet upp några av de biverkningar som användarna upplever: ”Ökande långtidsanvändning är förknippad med många negativa effekter, inklusive viktökning, sexuell dysfunktion, blödningar, fall och sämre långsiktiga resultat för vissa. Abstinenseffekter upplevs av ungefär hälften av patienterna, varav upp till hälften av dem beskriver sina symtom som allvarliga, och en betydande andel upplever abstinens under många veckor, månader eller längre.” (4) Om antidepressiva hade fungerat kunde de ha ursäktat de enorma kostnaderna, men som författarna skriver: ”En stigande förskrivning av antidepressiva läkemedel är inte förknippad med en förbättring av mentala hälsoresultat på befolkningsnivån, som enligt vissa mått har förvärrats i takt med att förskrivningen av antidepressiva läkemedel.” och ”Flera metaanalyser har visat att antidepressiva läkemedel inte har någon kliniskt meningsfull fördel jämfört med placebo för alla patienter förutom de med den svåraste depressionen.” (5) Kostnader Man kan inte mäta mänskligt lidande i pengar men de ekonomiska kostnaderna är gigantiska. Psychiatrist.com räknade ut att kostnaderna för antidepressiva uppgår till närmare 205,5 miljoner pund (2,7 miljarder kr). (6) Pengar som skulle göra bättre nytta om de användes för icke medicinsk behandling av depression, menar författarna i brevet. En psykiater som jobbat som NHS-psykiater i 25 år skriver in till BMJ som respons på ovanstående brev: ” Brittisk psykiatri är starkt influerad av opinionsbildare som ofta är betalda av industrin. Dessa opinionsbildare har positioner där de väsentligt kan påverka förskrivningen av psykiatriska droger. Dessutom formar denna grupp den övergripande beskrivningen med argumentet att de är fria från "ideologi". Ändå är den exakta grunden för deras "samarbete" i allmänhet ej transparent. Detta kan spegla en önskan att behålla en medicinsk auktoritetsposition som kommer från vetenskap som uppfattas som oberoende av utomstående intressen.” (7) Ytterligare ett gensvar kom på detta från en grupp till synes anonyma psykiatriker som förespråkade antidepressiva, men som avlämnade en halvmeter lång redogörelse för kopplingar till industrin. I brevet till regeringen rekommenderar man att man skall följa folkhälsorekommendationerna. Det innebär bland annat att man slutar att skriva ut antidepressiva medel för milda tillstånd för nya patienter, korrekt informerat samtycke och regelbunden uppföljning av medicineringen. Ordna en 24 timmars hjälplinje och en webbplats för drogabstinens. Då andra länder upplever samma situation, och i synnerhet Sverige, avslutar de med: ”Slutligen hoppas vi att andra länder med höga nivåer av förskrivning av antidepressiva också kommer att åta sig en vändning av förskrivningsfrekvensen.” (1) https://www.bmj.com/content/383/bmj.p2730.full?ijkey=am6GyzvYHztyrqh&keytype=ref (2) NHS Business Services Authority. Medicines used in mental health—England—2015-16 to 2022-23. 6 Jul 2023.https://www.nhsbsa.nhs.uk/statistical-collections/medicines-used-mental-health-england/medicines-used-mental-health-england-201516-202223 (3) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30292574/ (4) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3020050/ (5) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18303940/ (6) https://www.psychiatrist.com/pcc/antidepressant-prescribing-in-england/ (7) https://holeousia.com/2024/01/04/the-infl uence-of-paid-opinion-leaders-on-the-prescribing-of-antidepressants-in-the-uk/ För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Media trummar ut budskapet att den psykiska ohälsan ökar och att vi måste få mer psykiatri – dvs. mer mediciner.  Men nu är det så att folk i allmänhet inte är psykiskt sjuka eller störda – och absolut inte behöver starka, vanebildande, personlighetsförändrande psykiatriska droger – majoriteten reagerar nämligen ganska normalt på den farliga omgivning som massmedia målar upp. Det finns naturligtvis situationer och problem som bör tas upp, men ett konstant bombardemang, dag och natt med ett koncentrat av dåliga nyheter utan lösningar, år efter år resulterar i ett slags ”krigstillstånd” vilket gör att folk till slut förlorar hopp, inte ser någon framtid, inga lösningar och blir deprimerade. Krisinformation.se gick för ett par år sedan ut med ett budskap om att dra ner på nyhetskonsumtionen. Ett mycket förnuftigt uttalande, men naturligtvis gick media igång, ledande skribenter och redaktörer krävde att Krisinformation.se skulle ändra på sitt budskap. Bara en sådan sak. Förstärk budskapet istället, så minskar den psykiska ohälsan – garanterat. Krisinformation.se gjorde absolut rätt. Den snabbaste terapin som finns är att sluta läsa dagstidningar, sade filosofen och poeten Charles Baudelaire. Han skulle nog inbegripit både radio och TV i det uttalandet idag. Pröva terapin i två-tre veckor. Abstinens i början, sedan mår man klart mycket bättre. Sluta titta på nyheterna, det är en mycket begränsad verklighet. Och varför frossar media ständigt i olyckor med skadlig eller dödlig utgång? Det är tragiskt nog för de inblandade lokalt, men måste hela befolkningen sörja en tragisk bilolycka i Skåne eller Norrland? Är detta och liknande media verkligen riksangelägenheter? För när blev nyheter lika med dåliga nyheter?  Och var är de goda nyheterna? Det finns massor! Julvärden David Batra gjorde en mycket bra sak när han på julafton lät nyhetsuppläsarna under en kort minut bara läsa upp goda nyheter. Det blev en helt annan stämning. Det är inget fel med tidningar och media i sig, men om man personifierar dagens media med sin koncentration på våld, konflikter, krig, sex, kändisar, lögner etc. får man en psykopat.  Och de mår man garanterat inte bra av att umgås med. Och ju mer man koncentrerar sig på dessa saker, desto mer får man. Koncentrerar man sig på positiva saker får man positiva saker – närmast magiskt. "Psykisk ohälsa” är en kampanj som startades av läkemedelsbolagen, psykiatrin och anhörigföreningar i allians, alla med kapitalintresse i psykisk ohälsa. Och ju mer psykisk ohälsa får vi. För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Det råder stor uppmärksamhet runt kampanjen med psykisk ohälsa. Kampanjens största syfte tycks dock vara att slussa ungdomar till psykiatrin för utskrivning av psykdroger. Det kan därför finnas anledning att se på några reella anledningar till verklig psykisk ohälsa och inte bara obesvarad kärlek eller andra tonårsproblem såsom inga likes på FB eller IG. Vi har tidigare skrivit om P-piller som en mycket stor anledning till depressioner och självmord. En annan är hasch och marijuanarökning. Närmare tio procent av ungdomarna idag röker eller har rökt hasch och marijuana – mycket starkt sådant. Kraftig ökad risk för schizofreni En ny dansk studie har visat att konsumtion av cannabis är förenat med en generell fördubbling av risken att utveckla schizofreni. Man hade granskat närmare 7 miljoner individer med 45 327 fall av schizofreni. Hos män är risken något större än hos kvinnor. Störst risk att få schizofreni fanns hos unga män i åldersgruppen 16 – 20 år. Denna grupp hade närmare 4 gånger högre risk att utveckla schizofreni när de konsumerade cannabis, kvinnor 3,2 gånger högre. (1) Stor risk för psykos Risken för akut psykos är starkt förhöjd hos cannabisbrukare. I en studie som omfattade 900 psykospatienter från bland annat Europa visades starka samband mellan dagligt bruk, eller bruk av cannabis med hög THC-halt, och psykosinsjuknade, skriver Läkartidningen. (2) I London och Amsterdam förklaras upp till hälften av samtliga nyinsjuknanden i psykos med att personen har använt högpotent cannabis. Det finns stöd för att cannabis-associerade psykoser övergår i en kronisk schizofreni hos närmare hälften av de individer hos vilka den uppträder. 4-5 gånger starkare cannabis Genom åren har det odlats fram nya varianter av cannabis som har långt högre innehåll av THC än de naturligt förekommande sorterna, vilket gör att hasch kan vara betydligt mer skadlig idag än tidigare. En amerikansk studie visade att under perioden 1993 till 2008 ökade det genomsnittliga innehållet av THC i beslagtagen cannabis från 3,4% till 8,8%. (3) Men det finns senare studier som visar, att medan det under hippietiden under 60-talet så kunde halten vara som mest 5% (hippie weeds), medan det idag kan vara runt 15 till 20% med det starkaste innehållet uppmätt till 30%. Alltså 4-6 gånger starkare. (4) Blir beroende Det har gjort att många blir beroende av cannabis. Tidigare räknande man med att 8% blev beroende, idag med starkare cannabis så är det 15%. Det har gjort att man för första gången tagit fram en drog som skall användas för att behandla cannabisberoende. (5) 210 miljoner människor använde cannabis och är den mest använda drogen, 14 miljoner i USA och en halv miljon i Frankrike, omkring 300 000 i Sverige (3,3% av 16-64 år), enligt Folkhälsomyndigheten. Blir dummare av cannabis Forskning har också visat att cannabis försämrar intelligensen, speciellt om man börjar konsumera cannabis före 18 års ålder. Personer som rökte cannabis regelbundet hade 10 enheter IQ lägre än de som inte använde cannabis. En ganska avsevärd skillnad. Ett problem med det visade, att även om man slutade röka så ökade inte IQ nämnvärt. THC är fettlösligt och lagras i kroppens fettvävnader och kan återfinnas åratal efteråt. Ihållande cannabisanvändare, från ungdom till mitten av livet, 18-38 år, visade dessutom neuropsykologisk/kognitiv nedgång. Man stannar helt enkelt upp i tiden. Det är tydligt att cannabis försämrar förmåga till förståelse, inlärning och anpassning. De som börjar använda cannabis i tonåren – en tidsperiod då hjärnan fortfarande utvecklas – får strukturella och funktionella hjärnförändringar. (6) Problemet med missbrukare är, att i och med att IQ går ner så är de inte i stånd att uppfatta att de verkligen blir mer ointelligenta, tvärtom tror de att de blir smartare. Omgivningen märker det dock. Om kampanjen med psykisk ohälsa som initierats av Psyko Pharma inriktade sig på verkliga problem istället för tonårsproblem så skulle det kanske bli några resultat, istället för klirr i kassan. Referenser: (1) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37140715/ (2) https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2021/01/fordelar-och-nackdelar-med-en-legalisering-av-cannabis-i-sverige/ (3) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20487147/ (4) https://csceducation.com/blog/cannabis-flower-power-its-influence-in-the-sixties (5) https://www.medscape.com/viewarticle/993613?ecd=mkm_ret_230708_mscpmrk-OUS_IntStories_etid5610976&uac=256725EK&impID=5610976 (6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3479587/ För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Kändispsykiatern Lotta Borg Skoglund är en av de främsta förespråkarna för att fler barn skall få ADHD-diagnos och amfetamin. Hon har synts överallt i media. Men nu har hon blivit utesluten ur Läkemedelsverkets vetenskapliga råd. Senaste prognosen från Socialstyrelsen visar att hela 15 procent av alla pojkar i Sverige kommer att få en ADHD-diagnos och 11 procent av alla flickor. Sista tre åren har det skett en ökning med hela 50 procent. Hos de yngsta barnen 5–9 år är ökningen 45 procent. I dag är det 190 000 personer som har en ADHD-diagnos och får amfetamin. Diagnosen är främst till för att sälja amfetamin. Kostnaderna för samhället är gigantiska. Internationellt sett är ADHD en mångmiljardindustri. 2022 sålde apoteken bara i Sverige ADHD-droger (95% amfetamin) enligt följande: Försäljning kr:      1 265 992 504 kr (1,26 miljarder kr) Förpackningar:     2 266 629 Dygnsdoser:          74 079 586 Främsta förespråkaren Det är ett fåtal psykiatriker som anlitats som ”experter” hos Socialstyrelsen och Läkemedelsverket som drar upp siffrorna. Den främsta är kändispsykiatrikern Lotta Borg Skoglund. Hon har synts överallt i media där hon hävdar att det är för få barn, i synnerhet flickor, som får ADHD-diagnos – med tillhörande amfetamin. Flickor uppvisar inget ADHD-beteende, därför kallar man det asymtomatisk ADHD. Trots att enda sättet att sätta en diagnos är beteendet. Nå, det finns förklaring till det också. Studien om underdiagnostiserade flickor som Borg Skoglund utförde var finansierad av läkemedelsbolaget Takeda som tillverkar Elvanse, den mest säljande ADHD-amfetaminen, fast det framgick inte. Pensionärer är nästa grupp som får för lite amfetamin. Sett en ADHD-pensionär nyligen? Incitamentet är dock stort. Hon har haft uppdrag för TIO läkemedelsföretag och är delaktig i en mängd olika vinstdrivande ”ADHD-företag”, inklusive det främsta, SMART Psykiatri Sverige AB. ADHD lönsamt Smart är nog rätt beteckning för verksamheten har visat sig så lönsam att Borg Skoglund haft en årslön 2022, på en nivå som ett statsråd i regeringen – 1 750 000 kronor, eller 146 000 i månaden. Hon slussar med andra ord in barn och övriga i sin egen verksamhet genom att påstå att allt fler barn har ADHD och behöver amfetamin. Men barn har inte ”amfetaminbrist”. I samhället skulle vanligt folk som ger barn amfetamin hamna i fängelse. Det är inga små doser det handlar om, det är 100% rent amfetamin till små kroppar. Det kallas speed, för att tala klarspråk. Man blir inte koncentrerad av amfetamin, man blir fixerad. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom Borg Skoglund har pushat ADHD-amfetamin i flera år, trots de allvarliga riskerna – som hon öppet negligerat. I en svensk stor studie från KI som publicerats i JAMA, en av världens största läkartidningar, visar forskarna på klara risker med så gott som alla ADHD-droger, även icke-centralstimulantia. Forsarna skrev: ”Resultaten av denna studie tyder på att långvarig exponering för ADHD-läkemedel var associerad med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.” (1) ”Experterna” menar att ADHD-droger bör tas livet ut – det blir inte så långt för många. Det finns ett flertal dödsfall även bland barn sedan början av 90-talet som vi skrivit om. (1) En ny studie visade även att ADHD-droger förändrande hjärnan. Det tyckte Borg Skoglund var positivt! Över 2000 till akuten I tidigare nyhetsbrev rapporterade vi att över 2000 barn och ungdomar överdoserat med ADHD-droger i självdestruktivt syfte mellan 2011 och 2021. Och det eskalerar – 446 unga överdoserade och hamnade på akuten bara under 2022 (GIC). Så gott som inga biverkningsrapporter har skrivits. Det är inte bara amfetamin som är skadligt. Det finns 115 dödsfall totalt i samband med Stratterabehandling rapporterade till FDA, 2004-september 2008. Därefter slutade man rapportera. En svensk 14-årig pojke dog av hjärtstillestånd. Utesluten ut Vetenskapliga rådet Men nu har psykiatriker Borg Skoglund blivit utesluten ur Läkemedelsverkets vetenskapliga råd (Dnr:2.4.2-2023- 071287) med beslutet: ”Läkemedelsverket finner att Charlotte Borg Skoglund inte längre kan anlitas som expert i rådet.” Myndigheten finner att ”rådets saklighet och opartiskhet kan komma att ifrågasättas” av hennes medverkan. Och då skall man veta att det är mycket ovanligt att någon blir utesluten. Nu skall bara media fatta detta också. Lotta Borg Skoglund var den "opartiska" psykiatriker som drev på förslaget med utökad förskrivningsrätt av ADHD-amfetamin hos Läkemedelsverket samtidigt som hon var finansiellt knuten till ett flertal läkemedelsbolag som tillverkar dessa ADHD-preparat. Det är svårt att tänka sig att en, som det sägs, opartisk expert i Läkemedelsverkets vetenskapliga råd drivit en kampanj för att få utskrivningen av amfetamin (”ADHD-medicin”) att kraftigt skjuta i höjden. Ändå är det vad som skett. Men kanske är det inte så konstigt när man nu ser expertens intima band till läkemedelsbolagen. De bolag som skulle få kraftigt ökade profiter om expertens kampanj gav resultat. Vi kunde läsa en del om Borg Skoglunds agerande i en DN-artikel i början av 2021 (2). Vi fick då veta att den fråga som hon drev hårdast var just den om utökad förskrivningsrätt. Vi fick också veta att Borg Skoglund ”suttit i rådgivande kommittéer för läkemedelsbolag som Shire, Nordic Drugs, Takeda, Evolan, DNE Pharma och Novartis”. Hösten 2019 drev Skoglund frågan i ett möte med Läkemedelsverkets vetenskapliga råd, men fick inte den överenskommelse hon ville ha: ”Jag stötte ju på oväntat men massivt motstånd av mina allmänläkarkollegor i Rådet” skriver hon i ett familjärt mail till Läkemedelsverkets Bror Jonzon och Rickard Ljung. ”Experter” med intressekonflikter Men Borg Skoglund drev trots det saken vidare. Under våren 2020 fortsatte hon sin kampanj och berättade för Läkemedelsverket (Jonzon/Ljung) att hon har med sig psykiatriker Kerstin Malmberg och ”rådfrågat” psykiatriker Ylva Ginsberg – den senare anställd på Socialstyrelsen. Malmberg och Ginsberg hör också till den lilla inflytelserika skara experter i Sverige som har en lång, lång lista av allvarliga intressekonflikter, kopplingar till de läkemedelsbolag som tillverkar ADHD-droger. Under sommaren 2020 skrev Borg Skoglund ett officiellt förslag till Läkemedelsverket och den 13 november förstärkte hon kampanjen med en artikel i Läkartidningen (3) där hon hänvisade till detta förslag: "Vi har hos Läkemedelsverket föreslagit en utvidgning av förskrivningsrätten för läkemedel vid ADHD.” Vid artikelns slut framgår med all önskvärd tydlighet hennes intima band med de läkemedelsbolag som stod att profitera på förslaget. Men kanske blev det lite väl uppenbart att det här var en kampanj som drevs av personer med allvarliga intressekonflikter, för den 17 februari 2021 fattade Läkemedelsverket beslutet: Det blir ingen utökad förskrivningsrätt! Och nu har Läkemedelsverkets vetenskapliga råd uteslutit henne ur rådet, vilket är väldigt ovanligt.  Men ”experter” som står så nära läkemedelsindustrin skall överhuvudtaget inte ge myndigheter råd, och dessutom sig själva. Säljer ADHD-diagnoser En viss kritik har numera även märkts bland hennes kolleger. Under rubriken ”Diagnoserna slår ut psykiatriska vården” i SvD skriver två överläkare i psykiatri:"Psykiatrins pågående diagnosproduktion är ohållbar och oetisk. Inte minst är det problematiskt att vi skapat en kassako för vinstdrivande psykiatriska vårdbolag. De säljer ”neuropsykiatriska utredningar” till privatpersoner och till regionernas psykiatriska mottagningar för dyra pengar." (4) Resultaten Till slut kan man nämna något om resultaten. Från början utlovades magiska resultat med amfetaminbehandling. Skolresultaten skulle förbättras. Nå, det var en sanning med mycket modifikation, närmast en lögn. I den senaste Pisa undersökningen av skolresultaten som presenterades i november kom Sverige i mitten, på artonde plats, efter Lettland i matematik och i läsförståelse efter Tjeckien. Amfetamin förbättrar inte skolresultaten. Hade man tittat på den största långtidsundersökning som gjorts, MTA-studien, så kunde man efter 16 år utläsa följande slutsats: ”Vi hade trott att barn som medicinerade under en längre tid skulle ha bättre resultat. Det visade sig inte vara fallet. Det fanns inga gynnsamma effekter [av medicinering], inga alls. … Och den upplysningen borde mycket tydligt framföras till föräldrarna.” (1) https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2811812?utm_campaign=articlePDF&utm_medium=articlePDFlink&utm_source=articlePDF&utm_content=jamapsychiatry.2023.4294 (2) ”Adhd-diagnoser ska inte ställas av vinstintressen”, DN-debatt 18 januari 2021, ”Adhd-diagnoser ska inte ställas av vinstintressen” - DN.SE (3) Skog LB, Giacobini MB, Sandberg, Replik: Svårt att få ihop logiken i resonemang om ADHD. Läkartidningen 13 november 2020. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/11/replik-svart-att-fa-ihop-logiken-i-resonemang-om-adhd/ (4) https://www.svd.se/a/veRzoV/diagnoserna-slar-ut-psykiatriska-varden-skriver-psykiatrer För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Det blev en intressekonflikt för mycket. Inte ens i Läkemedelsverkets vetenskapliga råd kan man ha för många finansiella kopplingar till läkemedelsbolag och vinstdrivande ADHD-företag. Psykiatriker Lotta Borg Skoglund har alltså nu blivit utesluten ur Läkemedelsverkets vetenskapliga råd (Dnr:2.4.2-2023- 071287). Myndigheten finner att ”rådets saklighet och opartiskhet kan komma att ifrågasättas” av hennes medverkan. Något som verkligen inte är ett understatement, med tanke på att Borg Skoglund de sista åren haft uppdrag för TIO olika läkemedelsföretag och är delaktig i en mängd olika vinstdrivande ”ADHD-företag”, inklusive det främsta, SMART Psykiatri Sverige AB. När media behövt ett uttalande om ADHD, så är det kändispsykiatriker Lotta Borg Skoglund, som funnits överst på telefonlistan. Sveriges Radios Ekot har nyligen hyllat hennes studie om flickor som inte får ADHD-diagnos och amfetamin tidigt nog. Och i TV4-soffan har man gjort detsamma, med budskapet: ”Flickorna får inte den vård [läs: det amfetamin] de hade behövt”. Borg Skoglund har villigt ställt upp, då hennes medverkan gynnat såväl läkemedelsbolag som hennes egna företag. Vad som helt missats av Ekot och TV4 är att den aktuella studien betalts av tillverkaren till amfetaminet Elvanse, läkemedelsbolaget Takeda, och att studien kan ses som ett rent marknadsföringsbudskap. Det hade varit på sin plats med lite kritiska frågor om alla dessa finansiella kopplingar. Speciellt när verksamheten visat sig så lönsam att Borg Skoglund haft en lön 2022, på en nivå som ett statsråd i regeringen – 1 750 000 kronor, eller 146 000 i månaden. Det får antas att dessa intressekonflikter hamnar mer i fokus i framtida medierapportering. En viss kritik kan numera märkas bland hennes kolleger. Under rubriken ”Diagnoserna slår ut psykiatriska vården” i SvD skriver två överläkare i psykiatri: "Psykiatrins pågående diagnosproduktion är ohållbar och oetisk. Inte minst är det problematiskt att vi skapat en kassako för vinstdrivande psykiatriska vårdbolag. De säljer \”neuropsykiatriska utredningar\” till privatpersoner och till regionernas psykiatriska mottagningar för dyra pengar." (1) (1) https://www.svd.se/a/veRzoV/diagnoserna-slar-ut-psykiatriska-varden-skriver-psykiatrer För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

• 70 procent av ”NPF-eleverna” fick amfetaminpreparat. • 80 procent av de ”NPF-elever” som begått självdestruktiva handlingar fick amfetaminpreparat. En viktig undersökning om situationen för elever med en så kallad neuropsykiatrisk diagnos (NPF) spreds nyligen via Ekot och TT till många tidningar. Tyvärr var uppgifter om självmordshandlingar oriktiga, och helt avgörande data utelämnades om den psykofarmakabehandling – med amfetaminpreparat – som barnen fått. I TT-artikeln, med rubriken En av tre unga med NPF-diagnos saknar betyg (1) uttalar sig psykiatriker Lotta Borg Skoglund, och meddelar ”att det är på tiden att någonting görs för de här eleverna”. Vad Borg Skoglund inte berättade är att någonting verkligen gjorts för dessa elever. En vidare undersökning av uppgifterna från föräldranätverket ”Rätten till utbildning”, som driver skolkampanjen ihop med föreningen Attention, uppvisar nämligen en skrämmande bild av den ”hjälp” som barnen fått. En granskning visar att av de i undersökningen ingående 14 000 eleverna med en neuropsykiatrisk diagnos hade 10 000 – eller 70 procent – fått psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat (som Ritalin, Concerta, Elvanse). I marknadsföringen av dessa psykiatriska droger för barn, sägs att de ges för att barnen ska klara skolan. Föräldranätverkets undersökning betonar genomgående att barnen, med dessa diagnoser (ADHD, autism), inte fått hjälp i skolan och därför i många fall går ut utan godkända betyg. Fakta är alltså att barnen i över 70 procent av fallen fått den ”hjälp” som de psykiatriker i föreningen Attentions kunskapsråd är varma propagandister för. När Lotta Borg Skoglund alltså säger att inte någonting gjorts för dessa barn så undanhåller hon data om denna skrämmande situation. Den fråga som måste ställas är förstås hur denna extrema förskrivning av amfetaminpreparat har bidragit till att barnen går ut skolan utan betyg. Frågan blir än mer berättigad när föräldranätverket i sin undersökning, under rubriken ”Vad får det bristande stödet i skolan för konsekvenser?” skrev ”Elever med npf försöker ta sitt liv 6,5 ggr oftare än elever utan npf. Faktum är att hela 45% av alla självmordsförsök hos eleverna i årskurs 9 utfördes av npf-elever”. Så här såg det ut när kopplingen mellan det bristande stödet och självmordsförsöken först presenterades i undersökningen (s. 7): Borde skolminister Lotta Edholm och SR:s Ekoredaktion bli bättre på att ifrågasätta och kolla fakta? De ovanstående uppgifterna fick den opartiska Eko-redaktionen att sätta mikrofonen under näsan på den oförberedda skolministern Lotta Edholm (2): Vi ser alltså att Eko-redaktionen i rubriken för ut budskapet att elever med en neuropsykiatrisk diagnos har en ”högre risk för självmord” jämfört med andra elever; allt på grund av bristande stöd i skolan. Och att ministern – även utan någon kunskap om situationen, får bli en auktoritativ förmedlare av nyheten. Om Eko-redaktionen drivit en mindre vinklad linje och om skolministern också varit bättre på källkritik, så skulle det ha framkommit: • Att den framtagna statistiken inte handlade om självmord eller självmordsförsök. utan om självskada, självdestruktiva handlingar. Vilket naturligtvis är riktigt illa i sig, men differentieringen är viktig. • Att uppgifterna var oriktiga fick föräldranätverket uppenbarligen klart för sig; den ovanstående sidan från rapporten försvann snabbt; inga data, inga diagram om självmordsförsök finns längre kvar. Vilket kan verifieras här (3). • Att man i rapporteringen helt utelämnat den skrämmande uppgiften att 80 procent av eleverna med neuropsykiatrisk diagnos, som begått självdestruktiva handlingar (341 av 430 elever), hade behandlats med psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat. • Att de psykiatriker som sitter i föreningen Attentions kunskapsråd är landets främsta förespråkare för just förskrivning av amfetaminpreparat till barn. Vi kan undra vad skolminister Lotta Edholm skulle säga om hon i stället fått klart för de riktiga uppgifterna: 80 procent av de elever med neuropsykiatrisk diagnos i undersökningen som begått självdestruktiva handlingar (341 av 430 elever) hade behandlats med psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat Psykiatriseringen av skolan Det borde vara en självklarhet att alla barn får den hjälp de behöver för att klara skolan. Rätten till utbildning är inskriven i många centrala konventionstexter om mänskliga rättigheter. Lika självklart borde det vara att skolan ser till att alla barn lär sig läsa och skriva; att lärare får en rimlig möjlighet att klara sin huvuduppgift – att ge kunskap, med begränsade klasstorlekar, lugna klassrum, och extra resurser i form av speciallärare som kan ge enskilt stöd till de elever som behöver mer tid och övning. Men så ser det inte ut i svensk skola. Istället för att skapa de förutsättningar som behövs för att alla ska klara skolan, förklaras misslyckandena bort som brister hos elever och lärare. Elever som inte kan koncentrera sig i stora, stökiga klasser, utan tillgång till enskild hjälp, skickas för ”utredning”; utredningar som mer eller mindre är förutbestämda att landa i en ADHD-diagnos, med åtföljande förskrivning av psykiatriska droger. Och med det minskas förväntningarna på eleverna, kraven sänks, och i den låtsade välvillighetens namn förklaras att eleverna inte behöver kunna läsa och skriva (och kommer då självklart inte heller att kunna ta till sig kunskap). Man skapar en skola fylld av ”anpassningar”, som egentligen är en omskrivning av att inte ge elever chansen till nödvändig tid och övning. Kort sagt: man säger att eleven inte har förmågan att lära sig, man ger upp om eleven. Skolvärlden fylls av ”fortbildningar” om olika ”anpassningar”, ”alternativa examinationsformer” och ”inkluderande lärmiljöer”, från konsulter och myndighetsbyråkrater utan verklighetsförankring. Skulden för skolmisslyckanden läggs på lärarna, som sägs sakna kunskap i dessa områden. ”Hjälpen” i form av amfetaminpreparat När man ser den statistik (bild ovan) om avsiktliga självdestruktiva handlingar begångna av de barn som fått psykiatriska droger i form av psykostimulantia – kallat ADHD-”medicin”, så är det riktigt skrämmande med den undersökning som trummades ut över landet. Här handlade det om de elever i årskurs 9 som gick ut grundskolan 2022. Men skolministern och mediaredaktioner kan inte ha undgått att få vetskap om den mer övergripande statistiken, om tonåringar som tagit överdoser av amfetaminpreparat i självdestruktivt syfte. Vi ser en ökning år från år, med en skyhög nivå under 2022. Vilka vinstintressen är det som inte ifrågasätts? Det rör sig om tonåringar som i de flesta fall hamnat på akuten körda dit i ambulans (data från Giftinformationscentralen). Har vi hört något om det här från Eko-redaktionen eller TT, från skolminister Lotta Edholm eller från socialminister Jakob Forssmed? Varför inte? Janne Larsson skribent/researcher 7 december 2023 Läs hela artikeln i PDF https://jannel.se/SkolundersokningNPF-amfetamin.pdf Referenser: 1. En av tre unga med NPF-diagnos saknar betyg, TT, 16 november 2023, https://www.gp.se/nyheter/sverige/en-av-tre-unga-med-npf-diagnos-saknar-betyg.06ef2830-88da-5fb7-a510-0e848ec8c8dc 2. Ministern om NPF-elevers högre risk för självmord: Fruktansvärt, Ekot 17 november 2023, https://sverigesradio.se/artikel/ministern-om-npf-elevers-hogre-risk-for-sjalvmord-fruktansvart 3. En statistikstudie från föräldranätverket Rätten till Utbildning, https://www.rattentillutbildning.se/wp-content/uploads/2023/11/Skolstatistik-npf-resultat.pdf?media=1648666531 För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

Matthew och Sheina dog av hjärtfel pga. ADHD-droger Användningen av ADHD-droger har ökat exponentiellt de senaste årtionden. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar har diskuterats men aldrig fastställts. I en helt ny svensk stor studie från KI som publicerats i JAMA, en av världens största läkartidningar, visar forskarna på klara risker med så gott som alla ADHD-droger, även icke-centralstimulantia. (1) Som vi tidigare skrivit om så rapporterar psykiatrikerna inte om biverkningar, därför har det fått fortgå. Trots att många unga barn dött av hjärtfel. Kontrollstudien har gjorts på 278 027 svenskar i åldern 6 till 64 år som fått ADHD-diagnos mellan 2007 och 2014. Risken ökade vid långvarigt bruk, över 3 år. Längre användning ökade riskerna med 4% för varje år. Personerna följdes upp i 14 år och är alltså en riktig långtidsundersökning. Högst troligen den första som utförts gällande risker för hjärtsjukdomar med ADHD-droger. Forskarna från KI skrev: ”I denna fallkontrollstudie av 278 027 individer i Sverige i åldern 6 till 64 år som hade en ADHD-diagnos eller ADHD-läkemedelsdispensering, var längre kumulativ varaktighet av ADHD-medicinanvändning associerad med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hypertoni och artärsjukdom, jämfört med icke-användning … Resultaten av denna studie tyder på att långvarig exponering för ADHD-läkemedel var associerad med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.” Tydligare kan det knappast uttryckas. Varningar har utfärdats i USA av American Heart Association tidigare, men inte följts upp. Mindre studier har gjorts som endast varat i fyra månader, som visat på risker, men negligerats. Man kan tycka det är underligt att större studier inte gjorts när det gäller risker för så allvarliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vill återigen poängtera att denna undersökning gjorts på 278 027 svenska barn och äldre. Så här skrev en av de svenska forskarna i studien, Zheng Chang, som är senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, i början av studien som han även var projektledare för: – Vi har förståelse för att detta kan oroa både vuxna som medicinerar och föräldrar till barn som gör det. Ett av huvudbekymren för dem som tar de här medicinerna i många år är att de påverkar det kardiovaskulära systemet, bland annat genom att höja blodtrycket och öka hjärtslagens tempo. Då blir det möjligt att misstänka att medicinerna på sikt skulle kunna öka risken för sådant som hjärtfel, arytmi eller andra kardiovaskulära sjukdomar. Men det tog bara några år innan riskerna uppenbarar sig. Det ruskiga är att samma mönster visar sig för barn och ungdomar under 25 år som för äldre. KMR i USA, där flera miljoner barn får amfetamin, har redovisat ett flertal dödsfall bland barn. Och det är inget nytt. Forskarna avslutade studien med: SLUTSATSER OCH RELEVANS Denna fall-kontrollstudie fann att långvarig exponering för ADHD-mediciner var förknippade med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, särskilt högt blodtryck och artärsjukdom. Dessa fynd understryker vikten av att noggrant väga potential fördelar och risker när man fattar behandlingsbeslut om långvarig användning av ADHD-medicin. Läkare bör regelbundet och konsekvent övervaka kardiovaskulära tecken och symtom under hela behandlingsförloppet. Dog av hjärtfel 14-årige Matthew dog den 21 mars 2000. Orsaken fastslogs vara långvarigt bruk (från 7 års ålder till 14 år) av Ritalina. I dödsattesten står det: dödsfallet orsakades av långvarig användning av Ritalina. Enligt rättsläkaren uppvisade Matthews hjärta tydliga tecken på skada på de mindre blodkärlen. De som utförde den medicinska undersökningen sa att en fullvuxen mans hjärta väger ca 350 gram och att Matthews hjärta vägde ca 402 gram. Matthew hade ingen tidigare hjärtsjukdom. De som utförde den medicinska undersökningen berättade även att denna typ av skada på hjärtat inte är lätt att upptäcka med de standardtester som behövs för att förlänga recept. När amfetamin används drar alla vener och artärer ihop sig och blir mycket trånga, vilket gör det mycket svårt för hjärtat att pumpa ut blod i kroppen. Den extra kraft som krävs för att få blodet att cirkulera orsakar skador på hjärtat, som förutom högt blodtryck även kan orsaka förstorat hjärta då hjärtat är en muskel som likt andra muskler förstoras vid hårt arbete. Matthews pappa startade en rörelse i USA tillsammans med Internationella KMR för att uppmärksamma allmänheten på faran med amfetamin. Men Matthew är verkligen inte ensam om att ha dött av amfetaminbehandlingen. • Sheina dog under kraftiga konvulsioner i sin mors armar - hos läkaren som skrev ut amfetaminet. • När en elev föll ihop på skolgården, svarade läkaren på föräldrarnas oroliga frågor ”Oroa er inte, det är bara amfetaminet!”. Ett kort tag senare dog pojken av hjärtfel. • En man var på två ADHD-droger. Han fick en dödlig hjärtattack vid 41 års ålder. • En 33-årig man på ADHD-amfetamin Elvanse lades in på sjukhus efter att ha drabbats av panikattack, ökad hjärtfrekvens, bröstsmärtor och yrsel. Mellan åren 1990 och 2000 hade 189 barn dött i USA på grund av amfetaminbehandlingen, Detta rapporterades till FDA MedWatch Program (Biverkningsregistret i USA). Därefter upphörde rapporteringen mer eller mindre. Fem år senare godkändes Ritalina för försäljning i Sverige Man vet också att endast 1 till 10 procent av alla fall rapporteras dit, precis som i Sverige. DEA, amerikanska narkotikapolisen, satte upp ett rapportsystem redan 1972, men upphörde med det 2011. År 2004 stod enbart två ADHD-droger (Ritalina och Adderall) för 10 800 besök till akuten. Det hoppade till 42 000 fall år 2011, en fyrfaldig ökning på sex år. Hur många det är senaste åren finns inga rapporter om. I Florida spårade man dödsfallen mellan 2008 och 2014. Av 1318 dödsfall så var 277 dödsfall från ADHD-amfetamin. 2008 var det 14 dödsfall och år 2014 var det 67 dödsfall. Det motsvarar mer än 1000 dödsfall per år över hela USA. (2) Därefter upphörde man att rapportera. I ett tidigare nyhetsbrev visade vi att bara under 2022 saknades det över 22 000 biverkningsrapporter efter användning av ADHD-droger – i Sverige. (3) Här är ett litet utdrag av det fåtal biverkningsrapporter som faktiskt inkommit till Läkemedelsverket i Sverige gällande hjärt- och kärlbesvär bland barn och ungdomar: • ”Strattera … högt blodtryck” • ”Concerta … högt blodtryck” • ”Concerta … gav som biverkan hjärtklappning” • ”Ritalina … fick förhöjd pulsfrekvens” • ”Strattera … resulterade i oacceptabel hjärtklappning” (1) https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2811812?utm_campaign=articlePDF&utm_medium=articlePDFlink&utm_source=articlePDF&utm_content=jamapsychiatry.2023.4294 (2 )https://eu.jsonline.com/story/news/investigations/2016/09/10/abuse-adhd-drugs-following-path-opioids/89939590/ (3) https://www.kmr.nu/single-post/22-604-saknade-biverkningsrapporter-om-skador-fr%C3%A5n-adhd-preparat-bara-f%C3%B6r-%C3%A5r-2022-1 För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten