Även Danmark trycker på ADHD-bromsen. Diagnoser orsakar segregering.
”Helt vilde tal for skolebørn med psykiatriska diagnoser.”
I Danmark har man sett hur den psykiatriska diagnostiseringen skenat iväg och segregerar skolan och på sikt samhället. Nu vill man satsa på en annan väg, istället för att sätta etiketter som varar livet ut på barn.
”Vi har fruktansvärt många psykiatriker som är riktigt bra på att diagnostisera de små och berätta för föräldrarna att deras barn behöver gå i specialundervisning.”
– Claus Hjortdal, Skolledarförbundets ordförande
I ett tidigare nyhetsbrev berättade vi om hur man i Norge insett hur ADHD-diagnostiseringen skenat iväg och därför trampat på bromsen. Dessutom med över 50 procents feldiagnostiseringar. Nu har man även i Danmark insett hur den psykiatriska diagnostiseringen av barn skenat iväg med ”helt vilde tal for skolebørn med psykiatriska diagnoser” och segregerar barnen och på sikt samhället. Diagnoserna är allt från ADHD och autism till depression och ångest. Vardagsproblem diagnostiseras som psykiska sjukdomar och störningar.
Antalet 15-åriga pojkar med psykiatrisk diagnos uppgick till 6 procent 2010, medan det år 2017 hade ökat till 10,3 procent.
Det är Kommunernas Landsforening (KL) som gjort en undersökning med deras tidskrift Momentum som gjort en analys och Danmarks största tidning Politiken som i en artikel gjort det känt och uppmärksammat.
”Vi har fruktansvärt många psykiatriker som är riktigt bra på att diagnostisera de små och berätta för föräldrarna att deras barn behöver gå i specialundervisning”, säger Claus Hjortdal, Skolledarförbundets ordförande, till tidningen Momentum.
Andelen barn som får diagnoser och hamnar på specialundervisning har stigit till nya höjder, skriver Politiken. Systemet får dessutom föräldrarna att pressa på för att få sina barn diagnostiserade. Därefter kommer kommunernas starkt ökade kostnader för barn med särskilda behov.
Enligt KL:s siffror så har andelen barn 5-15 år med psykiatrisk diagnos ökat med 42 procent från 2011 till 2022. Förra året var det 6,1 procent av alla barn i åldersgruppen som hade en psykiatrisk diagnos.
En etikett för livet
"Det här är några helt vilda siffror", säger seniorforskaren Nina Thorup Dalgaard Vive, Nationellt forsknings- och analyscentrum för Välfærd, till tidningen Politiken. ”Barnen kommer att bära denna etikett livet ut.”
Kommunernas Landsforening har gjort en utredning med siffror och statistiker, som pekar rakt upp.
”Rekordmånga grundskoleelever går i specialundervisning och ett stigande antal börjar skolgången direkt i specialundervisning, och få återvänder till det offentliga skolväsendet. Det får konsekvenser för både barnen, grundskolan och samhället.”
Tidningen Momentum har analyserat siffrorna och räknat ut konsekvenserna.
”Helt nya tal visar att under detta skolår (2022) är det omkring 34 000 skolbarn som går i specialundervisning, medan det under skolåret 2015/2016 var omkring 27 300 barn. En ökning på 25 procent. Andelen skolbarn som gick i specialundervisning 2022 uppgår till 6,5 procent, medan siffrorna låg på 4,8 procent 2015/2016.
Segregering
Risken för segregering är stor menar ordföranden för KL:s Børne- og Utbildningsnämnd och kommunchef Thomas Gyldal Peterson.
”När vi går ut till skolorna kan vi se att folk gör som de alltid har gjort: Segregerar barn som skiljer sig från majoriteten och inte än lyckats skapa inkluderande läromiljöer, där det finns utrymme för olikheter och där eleverna vistas tillgodosedda i de behov de har. Den utvecklingen skall och måste vändas.”
Segregeringen är tjugo gånger högre bland sjukhusdiagnostiserade elever som hamnar i specialklasser.
Kommunernas Landsforening går rakt på grundorsaken.
”Syftet med denna analys är att visa aktuella trender i tilldelning av diagnoser för barn och unga inom sjukhuspsykiatrin och för att koppla samman trenderna till utvecklingen i vilka skolformer som de diagnostiserade unga går i.”
En allt större andel barn och ungdomar får en psykiatrisk diagnos inom sjukhuspsykiatrin. Under 2016 fick 0,79 procent av alla barn förstagångsdiagnos mot 0,49 procent 2009. Dubbelt så många av 15-åringarna hade 2017 en psykiatrisk sjukhusdiagnos, 8,9 procent mot 4,4 procent 2010.
Men då får man räkna med, skriver KL, att ”antalet diagnoser baserar sig på de som getts inom sjukhuspsykiatrin, Men det ges även diagnoser av privatpraktiserande specialläkare, och där finns ingen central registrering av diagnoser. Det finns indikationer på, att mörkertalet gällande ADHD kan vara ända uppe på 80 procent, vilket skulle betyda att om det är tio diagnostiserade inom sjukhuspsykiatrin, så är det åtta andra som diagnostiserade på annat ställe.”
Föräldrarna kräver diagnoser
Ett stort problem är det ökade missnöjet, skolvägran och frånvaron bland grundskoleeleverna (Folkskolan). 82 procent av 7-åringarna gillade verkligen skolan 2009, men år 2021 drogs siffran ner till 63 procent, och det är säkert värre högre upp i klasserna. Föräldrarna löser det genom att försöka få en diagnos på sina barn så de kan få en lugnare specialundervisning. De privata aktörerna inom psykiatrin ställer villigt upp med diagnos.
Men utvecklingen oroar KL eftersom specialutbildningen suger pengarna ur den offentliga skolan. De budgeterade utgifterna för specialutbildningen från 2018 ökade med drygt 900 miljoner DKK till totalt 6,5 miljarder DKK under 2023. KL menar också att en del barn verkligen behöver specialundervisning, men att det skenar iväg åt fel håll.
En tredje väg
Man påpekar att barnen idag växer upp under andra förhållanden än barnen för 20-30 år sedan, vilket kräver en annan inställning till utbildning. Kanske är det skolan som driver fram en del av diagnoserna genom förlegade metoder. Det påstår faktiskt vår egen psykiatriprofessor Christopher Gillberg som introducerat ADHD i Sverige med påföljande amfetaminbehandling.
Danmarks Lärarförbund tillsammans med andra forskare menar att det finns, vad de kallar, en tredje väg framåt i form av så kallad co-teaching, som har vunnit utbredning i USA. Här jobbar en vanlig lärare tillsammans med en kollega med specialpedagogisk kompetens i en klass. Därmed kan det skapas mer ro och utrymme för lärande för alla elever, oavsett om de har diagnos från psykiatrin eller inte.
”Det är verkligen inte gratis att införa, men det är billigare än en hel särskola och kan visa sig vara en riktigt bra investering – även för samhällsekonomin,” avslutar Nina Thorup Dalgaard.
Och när skall Sverige trycka på bromsen?
Referenser:
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
