Psykiatriska diagnoser meningslösa
En studie, publicerad i Psychiatry Research, har kommit fram till att psykiatriska diagnoser är vetenskapligt meningslösa som verktyg att identifiera mentala störningar och sjukdomar. Men det hindrar inte psykiatrin som fortsätter diagnostisera en allt större del av befolkningen som mentalt störd – ivrigt uppbackade av Big Pharma. Till enorma kostnader för samhället.
Studien med forskare från University of Liverpool, granskade psykiatrins diagnosbibel, DSM-5, Diagnostic and Statistical Manual (DSM). De analyserade de viktigaste kapitlen som innefattar schizofreni, depression, bipolärt, ångest, etc. (1)
DSM med sina över 300 olika diagnoser, används över hela värden och har blivit en norm för att klassificera mentala störningar. I princip räknar den bara upp en mängd symtom och beteenden som skall avgöra vilken diagnos patienten skall få – och naturligtvis, först och främst, vilken medicin de skall få. Att diagnoserna är meningslösa, läs värdelösa, beror inte bara på att de genom åren sedan 1950 röstats fram genom handuppräckning inom amerikanska psykiatriförbundet, men det bidrar säkert.
Man kom bland annat fram till:
• Olika sorters beslutsregler gäller för de psykiatriska diagnoserna.
• Det finns ett enormt överlapp i symtom mellan diagnoser.
• Nästan alla diagnoser maskerar rollen av trauma och negativa livserfarenheter.
• Diagnoser berättar lite om den enskilda patienten och vilken behandling de behöver.
Författarna drar slutsatsen att diagnostisk etikettering representerar "ett falskt kategoriindelat system".
Det finns dessutom ingen etiologi, alltså orsakssammanhang, och psykiatrin erkänner själva att de inte vet vad som orsakar mentala störningar. De vet i princip bara vilka piller de skall skriva ut.
Den ledande forskaren dr Kate Allsopp från University of Liverpool, sade:
”Även om diagnostiska etiketter skapar en illusion av förklaring är de vetenskapligt meningslösa och kan skapa stigma och fördomar. Jag hoppas att dessa resultat kommer att uppmuntra mentalvårdspersonal att tänka utöver diagnoser och överväga andra förklaringar om mental nöd, till exempel trauma och andra negativa livserfarenheter. ”
Professor Peter Kinderman, University of Liverpool, sade: ”Den här studien ger ännu mer bevis på att den biomedicinska diagnostiska strategin inom psykiatri inte är ändamålsenlig. Diagnoser som ofta och okritiskt rapporteras som ”verkliga sjukdomar” görs faktiskt på grundval av internt inkonsekventa, förvirrade och motsägelsefulla mönster med i stort sett godtyckliga kriterier. Diagnossystemet antar felaktigt att all nöd beror på störningar och förlitar sig starkt på subjektiva bedömningar om vad som är normalt. ”
Professor John Read, University of East i London, sade: "Det är kanske dags att vi slutar låtsas som att medicinskt klingande etiketter bidrar till vad vi förstår om de komplexa orsakerna till mänsklig nöd eller om vilken typ av hjälp vi behöver när vi är nödställda."
Sjukförklarar samhället
Psykiatrins diagnoshysteri sjukförklarar snart hela samhället. Den sväljer och sjukförklarar allt större grupper, kriterierna utökas bland redan befintliga diagnoser, såsom ADHD och depression. När det inte fanns några mediciner mot depression så var 1 av 1000 deprimerade. När antidepressiva kom, sköt siffrorna i höjden något otroligt.
Låt oss ta ett exempel: I psykiatrins diagnosbibel, DSM-III tilläts man sörja i ett år efter att en anhörig gått bort – innan man sjukförklarades. I DSM-IV kortades detta ner till två månader och i den senaste upplagan DSM-5 har man uppnått rekordtiden två veckor innan man sjukförklaras och är tillgänglig för medicinering, pga. att ens fru, man, föräldrar eller bästa vän gått bort.
• Trotsar man sina föräldrar, lärare, polis eller psykiatriker, lider man av ”Trotssjukan” (Obedience Defience Disorder – OBD).
• Vill man äta hälsosamt, ta kosttillskott och örter och vägrar sluta med detta på uppmaning, lider man av ”orthorexia nervosa”.
• Gillar man att samla på saker har man fått en släng av ”Samlarsjukdomen” (Hoarding Disorder – HO).
• Till jul drabbas alla människor av ”Shoppingsjukan”.
• De som inte vann på Lotto kunde sjunka ner i ”Lottosyndromet”.
• Vill man inte prata med någon, sin psykiatriker till exempel, lider man av ”Selektiv stumhet”.
• Det finns även ”utseendefixering” (Dysmorfobi), kaffeabstinens och till slut trumfkortet, ”ej på annat sätt specificerad psykisk störning” om man inte lyckas pricka rätt med de övriga diagnoserna.
DSM är med andra ord helgarderad.
När det gäller ADHD, har listan på symtom á la: ”avbryter tal, rör på sig, kan inte koncentrera sig, lyssnar inte…” kortats ner avsevärt. Antalet barn med ADHD-diagnos sväller naturligtvis ut alldeles ofantligt. Inte på grund av att det är något direkt fel på dem, men på grund av att de uppvisar icke önskvärda beteenden enligt en färdiggjord lista som kan bockas av. Botemedlet är centralstimulerande droger i samma narkotikaklass som kokain.
I USA, psykiatrins förlovade land, finns det därför idag över en miljon barn mellan 0 till fem år som får personlighetsförändrande droger, allt från amfetamin till antipsykotika. En kvarts miljon har inte ens börjat gå. Och detta sprider sig likt en pandemi till andra länder, däribland Sverige.
Feldiagnostisering är snarare regel än undantag som följande exempel visar:
Erik var barnet som ingen ville vara i närheten av och hade sparkats ut från ett flertal förskolor på tre år för att ha gjort allting från att ha skrikit obsceniteter och slagit andra barn till att peta en lärare i ögat med en penna. Han sattes på centralstimulantia.
Men någonting oväntat inträffade efter att han åkt till sjukhuset för att få ett hinder i tjocktarmen avlägsnat. Barnet, som ingen ville vara i närheten av, terroriserade plötsligt inte längre sina lärare och klasskamrater. Istället kunde Austin, som nu är åtta år, sitta stilla och han var en fröjd att umgås med. Han slutade med amfetaminet.
I praktiken varenda emotion som en människa kan uppvisa – sorg, ledsamhet, ångest, frustrering, apati, otålighet, upprymdhet – klassificeras idag som en ”mental störning” vilket kräver kemisk bekämpning med personlighetsförändrande droger.
40 procent av alla sjukskrivningar i Sverige idag har psykiska orsaker och majoriteten av förtidspensioneringar bland unga är psykrelaterade. Få av dem kommer tillbaka till arbetslivet. Sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser är dessutom 70 procent längre än för alla andra sjukskrivningar, enligt en rapport från Försäkringskassan.
I en undersökning som presenterades i Läkartidningen med rubriken, ”ST-läkare i psykiatri ser mörkt på den egna specialiteten”, framkommer det att hela 60 % av de blivande psykiatrikerna inom barn- och ungdomspsykiatrin anser att den egna verksamheten helt eller i huvudsak saknar vetenskapligt underlag.
Vi hoppas nu att dessa blivande psykiatriker också får insikten om att de bör söka sig till en annan, på vetenskap grundad, medicinsk verksamhet som kan hjälpa människor istället för att droga ner dem, vilket belastar samhället ännu mer.
(1) University of Liverpool (https://www.liverpool.ac.uk/)
(klistra in länken i webläsaren om den ej öppnar)
_________________________________________________________________________________________________
Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten
