Evidensbaserad nerdrogning med garanterade överdoser
I korthet
Med rapportens egna ord (ur dess sammanfattning).
EVIDENSBASERAD NERDROGNING EVIDENSBASERAD NERDROGNING MED GARANTERADE ÖVERDOSER Det står nu alltmer klart vad psykiatrins evidensbaserade drogrehabilitering står för. I Norrland har det dött ett femtontal ungdomar på bara några år efter att de har använt ”ersättningsdroger”. I Finland dör knappast …
EVIDENSBASERAD NERDROGNING
EVIDENSBASERAD NERDROGNING MED GARANTERADE ÖVERDOSER

Det står nu alltmer klart vad psykiatrins evidensbaserade drogrehabilitering står för. I Norrland har det dött ett femtontal ungdomar på bara några år efter att de har använt ”ersättningsdroger”. I Finland dör knappast någon av heroin men hundratals av metadon och subutex. I USA kommer de in till rehabilitering med missbruk av en eller två droger och ut med recept på sju psykiatriska droger.
HISTORIK
Kanske är det Keith Richard som bäst beskriver hur det legitimerade missbruket uppkom i den självbiografiska boken Livet (Norstedt). Han och hans fru Anita snortade speedballs, kokain uppblandat med heroin. Om man var ”registrerad narkoman” på den tiden i England så fick man gratis heroin i piller tillsammans med en flaska destillerat vatten. Ofta fick de dubbla dosen om de bad om det – och dessutom, utan att be om det, dubbla dosen kokain. Detta av läkare, sanktionerat av myndigheterna. Kokainet skulle ”neutralisera” heroinet. Men missbrukarna ville ner av heroinet, och inte upp av kokainet. Naturligtvis sålde de då kokainet vidare och använde bara heroinet. Så här skriver Keith Richard: ”Det var bara när de slutade med programmet som Storbritannien började få problem med droger … Det var den gyllene eran. Det var helt lagligt fram till 1973, - 74. Sedan tog de bort det och ersatte det med metadon som är värre, eller definitivt inte bättre. Syntetiskt. En dag vaknade pundarna upp och fick halva receptet i rent heroin och halva i metadon. Och då blev det business av det hela, eran med nattöppna apoteket i Picadilly. Jag brukade parkera runt hörnet. Det var alltid en kö med folk utanför som väntade på att deras pundare skulle komma ut så att de kunde dela. Systemet kunde inte mätta den glupska efterfrågan. Vi höll på att skapa en nation av pundare.”
Under början och mitten av 1990-talet skrev en psykiatriker i Liverpool ut (olagligt) gratis recept på heroin insprutat i cigarretter som missbrukaren sedan kunde hämta på apoteket. (Han var orolig för att missbrukarna skulle skadas av röken och använde därför light cigarretter.)
Men redan 1959 misslyckades psykiatriker Lady Frankau i England med att behandla ett antal heroinmissbrukare som varje dag fick komma och hämta sin dos. 1961 uppmärksammade polisen att dessa heroinister lärde upp nya missbrukare och att missbruket spred sig till andra grupper. Man ville stoppa missbruk och kriminalitet med gratis narkotika. Inget av detta inträffade, tvärtom. Och man lärde sig ingenting heller.
Sverige 1965 lades den definitiva grunden till dagens drogkriminalitet i Sverige. Ett fåtal psykiatriker delade ut sammanlagt 3,4 miljoner doser amfetamin och cirka 600 000 doser opiater. Medicinalstyrelsen sanktionerade, inofficiellt, experimentet som avsåg att stävja kriminaliteten. Det gigantiska knarkexperimentet slutade 1967 med ett antal dödsfall, kraftigt ökad kriminalitet, samt en rejäl hausse på missbrukarmarknaden. Under två-tre år hade då ett fåtal psykiatriker, och i slutet endast en psykiatriker, Sven-Erik Åström, försett ca 160 missbrukare med narkotika tillräckligt för att förse en stor del av Stockholms alla missbrukare med droger och befästa missbruket med en så gott som jordbävningssäker grund ända fram till dags dato. Till slut när katastrofen var ett faktum beslöt man att förbjuda amfetamin, och lägga ner Åströms verksamhet.
Och nu är det dags igen.
NUTID
Det KMR har varnat för i över tio år, händer just nu. Pillermissbruket. En ny drogera har börjat – denna gången för att stanna. Evidensbaserat missbruk kan man kalla det. Nyligen dog fyra unga män i Luleå av överdoser med receptbelagda psykiatriska preparat. Minst tio ungdomar har dött i Luleå sista tre åren. I Bollnäs fyra. ”Tablettmissbruket ökar lavinartat. Fler och fler tar medicin,” rapporterar SVT. Och det är hur lätt som helst att få tag i. Missbrukare med ”dubbeldiagnoser” får både metadon/subutex och piller. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4490110
De ”evidensbaserade” psykiatriska programmen fungerar inte. Socialstyrelsen riktar skarp kritik mot socialtjänstens hantering av subutexprogrammet i Sundsvall, och skriver att det är "uppenbart att samverkan, trots tydliga överenskommelser och rutiner, inte fungerar". I endast fyra fall av tio var en utredning genomförd innan beslutet togs. Och så är det på de flesta ställen där subutex och metadon pytsas ut. Det är oerhört svårt att lägga av med metadon och subutex. Långt, långt svårare än heroin. Det handlar i grunden om försäljning av legala droger och att göra missbrukare till livslånga mjölkkossor. Skattebetalarna får betala för missbruket. Psykiatrin och läkemedelsbolagen cashar in.
Dödsfall från ersättningsdrogerna ökar kraftig. Omkring 90 personer dog med metadon i kroppen och 50 med Subutex under 2009, enligt RMV. Från 2006 och fram till 2008 tredubblade dödsfallen där metadon återfanns i kroppen. 80 procent av
de döda var inte inskrivna på något metadonprogram. ”Allt fler dör av metadon”, skriver Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14301 2010 fann Rättsmedicinalverket opiater hos 117 personer som dött genom överdoser. En fjärdedel var yngre än 30 år.
Så här skrev Gunnar Ohrlander i Aftonbladet om dödsfallen i Finland: I kombination med andra droger ledde [(subutexmissbruket] till att antalet dödsfall bland knarkare steg från sju fall till sjuttio. I många länder är förskrivningarna av metadon generösa och där läcker drogen ut på gatorna och orsakar förgiftningar. I Hamburg var metadon den dominerande dödsorsaken när det gällde narkotikarelaterad död i slutet av 1990-talet. I England konstaterades samma effekter i mitten på nittiotalet och i Danmark visade en undersökning att 20–30 procent av dödsfallen orsakades av metadon.
Han förklarar också på ett föredömligt sett hur läkare och läkemedelsbolag tagit över efter opiumodlare efter att den drogfri vårdmodellen, bl.a. Hassela och 12- stegsprogrammet, kördes ner av psykiatrikerna. http://mobil.aftonbladet.se/kultur/huvudartikel/article11149165.ab?partner=www
Smugglingen av subutex är stor. I maj i år beslagtogs 420 subutextabletter på tåget från Köpenhamn till Malmö. De säljs för 500-800 kronor tabletten på gatan. En liga på 30 personer sprängdes sedan man vid samma tid gripit en svensk och en finsk som forslade 700 subutextabletter med tåg från Stockholm till Luleå. Och då kan man bara sia om vad som inte beslagtagits.
Fast de behöver inte smuggla. Läkare skriver ut frikostigt. En läkare i Luleå skrev nyligen ut tusentals tabletter med opiatmedel till ett antal missbrukare. Ett flertal ungdomar dog. Han är inte ensam. Hundratals andra läkare skriver ut mot betalning. Många fler ungdomar dör.
Missbruket av tung narkotika i form av läkemedel har fått fäste bland svenska ungdomar. Förra året beslagtog Tullverket 300 000 fler narkotikaklassade tabletter, skriver Svd.
- Narkotikaklassade tabletter är ett av de största missbruken vi har. Det ökar hela tiden … Det skrivs ut alldeles för lättvindigt. Ibland hittar vi läkare som skrivit ut tusentals tabletter, säger Cecilia Fant på Rikskriminalen till Svd (20/5-11). Den aktiva substansen i Subutex är buprenofinhydroklorid. Kemiskt sett är det ett derivat av thebain som är den giftigaste alkaloiden i opium.
Det används under starka föreskrifter som ett kraftigt smärtstillande medel inom medicinen. Temgesic som ges efter operation eller vid starka smärtor, innehåller buprenofinhydroklorid. En normal dos hos en person på ett subutexprogram (3 x 8 tabletter = 24 mg) motsvarar 60 tabletter av de starkaste Temgesic. Det står på Temgesic-asken att man inte får ta mer än sex tabletter!
Evidensbaserad rehabilitering
Det var i mitten på 1990-talet som psykiatriker och Socialstyrelse började satsa på den ”evidensbaserade” psykiatrins rehabiliteringsprogram, dvs ersättningsdroger.
Drogfria behandlingsprogram fick allt mindre pengar. I slutet på 1990-talet hade över 1000 platser lagts ner. Psykiatriker Marcus Heilig dök plötsligt upp som gubben i lådan och började prata om ”evidensbaserad” rehabilitering. Själv hade han ingen evidens naturligtvis, men om han bara fick lite resurser så skulle han visa. Och det fick han – och så här visade han det: I en extremt liten urvalsgrupp heroinister (40 missbrukare) fick hälften subutex och de resterande sockerpiller. Av dessa 20 så fastnade 15 personer på subutex i ett år, fem hoppade av – den andra halvan på sockerpiller återgick omedelbart till heroin.
Denna undersökning ligger till grund för den katastrof som nu sker och som redan inträffat i många länder.
Hur kan man för ett enda ögonblick tro att en heroinist skulle avhålla sig från heroin mer än en enda dag efter att ha fått sockerpiller? Det är som att ge ena hälften av en grupp alkoholister ett glas vatten och tro att de skall sluta och den andra hälften 96- procentig apotekssprit. Hade man gjort en jämförelse med drogfri behandling på behandlingshem så hade det åtminstone varit rättvisare. Nu är den bara idiotisk. Men så gott som hela socialsverige har köpt denna undersökning med lockropet: ”Subutexbehandling är billigt!”. Politikerna fångar argumentet som lyror. Trots att det inte är billigt. De springer nästan omkull varandra. Tankeförmågan tar slut. Nästan alla tunga missbrukare blir idag därför erbjudna subutex. Ibland även som ”antabus” för de som inte använt droger på ett tag. Rehabilitering utan droger är snart ett minne blott om detta får fortsätta.
Det grundläggande argumentet bakom den ”evidensbaserade” rehabiliteringen är att missbruk är en sjukdom. En sjukdom botas med mediciner – i det här fallet droger. ”Ont skall med ont fördrivas…” Det är allt det bygger på. Ett luftslott. Missbruk är självklart ingen sjukdom. Det finns inga labtester, blodprov, röntgen, scanning – ingenting som visar att missbruk är en sjukdom – mer än analogt sett.
Heilig hävdade därefter i ett anfall av klar sinnesförvirring att avtändningen från metadon tar 14 dagar (den tar ett halvår, oftast längre); att den drogfria vården var värdelös; att den är skadlig enligt undersökningar som han ej ger någon referens till. Och som en slutkläm: ”Den skall inte ha en spänn!” Han ville nämligen ha alla pengarna själv. När restriktionerna för subutexbehandling släpptes åkte han hem och skålade i champagne. Kul kille!
Låt oss mer visa hur den evidensbaserade psykiatrin lyckats fram till idag. Så här skriver KRIS ordförande i Örebro år 2011: ”I Örebro t.ex. har opiatprogrammet varit igång sedan 2003, alltså ca: 8 år. Jag vet inte hur många som genomgått programmet, i dag är det ca: 80 inskrivna, men det bör ju rimligtvis vara ett antal hundra personer genom åren. Och hur många har man då lyckats hjälpa, hur många är ”urtrappade” och lever drogfritt idag? 4 st!!? På 8 år har man lyckats hjälpa 4 st patienter till ett drogfritt liv!!? Och det tycker man är en framgångsrik metod!! Och regeringens utredare Gerhard Larsson tycker att man ytterligare skall utöka tillgängligheten till subutex genom att öka antalet platser i programmen och förlägga förskrivningsrätten till vårdcentraler!? Vem är det
egentligen man försöker lura?” http://uppropmotlegaliseringshysterien.blogspot.com/

DANMARK – Så här är det över hela världen. Danmark är ett lysande exempel på misslyckandet. År 2007 bestämde sig Danmark för att behandla heroinister med heroin. Detta på grund av metadonprogrammets misslyckande. År 2003 dog 47 personer i Köpenhamnsområdet av metadon, 37 av heroin enligt Nordisk rättsmedicin. Redan 1992 slog polis och läkare i Danmark larm om en explosiv ökning av dödsfallen bland narkomaner som använde metadon. Av totalt 46 dödsfall bara i Köpenhamn så svarade metadonet för 40 av dessa dödsfall – dubbelt så många som under 1990. År 1991 ökade antalet narkomaner som dog med 84 procent, jämfört med 1990 då ”enbart” 25 narkomaner dog av överdoser och förgiftning. ”Den generella ökningen skylls uteslutande på att narkomanerna dör av metadonförgiftning”, skrev tidningen Politiken redan i juli 1992. Detta föranledde kriminalkommissarie Mogens Bruhn från Rikspolisens narkotikaavdelning i Köpenhamn att säga: ”Det är ju i sig ohyggligt att så många unga narkomaner dör, men självfallet är det ännu mer ohyggligt när samhället tillhandahåller medlen.”

I Skottland dör det fler missbrukare av metadon än av heroin. Deras harm reduction har fullständigt misslyckats, berättade professor Neil McKeganeys vid Glasgow University, rådgivare åt WHO och den brittiska regeringen, vid World Forum Against Drugs i Stockholm i september 2008. Man hade satsat hårt på harm reduction de senaste 20 åren. Varför är svårt att förstå då Skottland från början knappt hade några drogproblem alls. Man började bomba missbrukarna med metadon och har idag 22 000 metadonanvändare. ”Droger gör konstiga saker både med beslutsfattare och missbrukare,” sammanfattar Neil McKeganeys läget. (Accent)
Även i flera andra länder dör fler av psykiatrins ersättningsdroger än av ”legal” narkotika.
Minst 80 000 missbrukare i Frankrike fick subutex runt 2005. En av Frankrikes största tidningar, Charlie Hebdo, var först att rapportera om subutexskandalen. Under rubriken ”SUBUTEX MASSAKERNA” avslöjades att 49 missbrukare dött av subutex, i samband med injektioner av subutex eller i samband med intag av bensodiazepiner. Det var resultatet av en studie utförd av ett lag forskare från Strasbourgs medicinska institut, gjort på ett enda akutsjukhus. Man vågade antagligen inte undersöka fler sjukhus.
I början på 2000-talet kallades metadon ”dödsdrogen nr 2” i USA. Den dödade då fler än kokainet. Över 200 000 narkomaner fick metadon i USA, förutom alla som fick det i smärtstillande syfte. ”Varje år ser vi hundratals dödsfall från metadon, och siffran fortsätter att stiga”, säger Bruce Goldberger, director of toxicology vid University of Florida, som noggrant följt metadonrelaterade dödsfall i USA. ”Det är absolut det snabbast växande drogproblemet.”
Drug Abuse Warning Network rapporterar att år 2001, då man verkligen började satsa på metadonbehandling, så fick 10 725 personer uppsöka akutvården för missbruk av metadon. Det var dubbelt så många som för 1999. I Florida fördubblades dödsfallen från metadon på bara två år. "Metadon är nu den snabbast ökande dödsdrogen”, sade James McDonough, chef för Florida Office of Drug Control. En federal regeringsstudie fann att metadonrelaterade dödsfall steg från 780 under 1999 till mer än 3800 år 2004. Endast kokainet dödade fler.
I USA går man idag in på rehab med en eller två droger och kommer ut med recept på exakt samma droger, ofta ännu fler. En beroendepsykiatriker med förståndet i behåll varnar för den enorma nerdrogning som nu sker på – de psykiatriska rehabcentren. Dr Stefan P. Kruszewski berättar i ABC News (maj 2011) om en person som kom in för rehab för beroende av två droger, metadon och bensodiazepiner. Han kom ut igen med recept på metadon och bensodiazepiner, alltså samma droger. Det kostade honom 40 000 dollar. En 53-årig kvinna med alkoholproblem kom ut efter 27 dagar med sju olika recept på psykiatriska droger. http://abcnews.go.com/Health/MindMoodNews/addiction-treatment-medicalizationwrong-approach/story?id=13642451
Över hela världen pågår det en gigantisk nerdrogning med psykiatriska, narkotiska preparat som läkemedelsbolagen producerar. Och det är inte bara missbrukare som missbrukar.
Den genomsnittlige amerikanen, ålder 19 till 64, hämtar nu i genomsnitt ut 11 receptbelagda mediciner och droger per år. Pensionärerna hämtar ut 31 recept per år och barn och ungdomar, 0-19, hämtar i genomsnitt ut fyra recept per år. (2)
15 procent av alla amerikaner har använt receptbelagda droger för icke medicinskt bruk (2009)
Antalet överdoser från receptbelagda opiater enbart har tredubblats på tio år, från 1999 till 2009 till närmare 15 000 dödsfall. Tidigare stod det illegala missbruket för de flesta dödsfallen, men receptbelagda droger står idag för fler överdoser än kokain och heroin tillsammans.
TILLBAKA TILL SVERIGE Vi intervjuade ett par i Sverige som fått subutex. Kent hade varit drogfri i två år när han gick till läkaren med sin flickvän som hade värk. Hon fick omedelbart subutex men även Kent blev erbjuden subutex! Som ”antabus”! När han skulle tända av på subutex fick han djävulska avtändningssymtom.
- Efter två veckor började de epileptiska anfallen. Under tiden jag höll på att trappa ner var jag så himla sjuk att jag höll på att dö. Dom fick köra mig i ilfart till akutsjukhus där jag hamnade på intensiven.
Psykiatriker Heilig påstår alltså att subutex tar bort drogsuget och att det inte har några biverkningar, och som en slutkläm, att det är lätt att sluta med. Vi träffar Eva som gått på subutex. Hennes åsikter om subutex är glasklara:
- Jag har aldrig varit så jävla sjuk i hela mitt liv, förutom när jag fick hjärnblödning.” Eva hade då varit på behandlingshem och hade precis börjat må bra. Men för att få flytta till Stockholm så ställde socialen som krav att hon måste börja äta subutex. Behandlingshemmet protesterade men det hjälpte inte.
- Jag blev jättesjuk, spydde som bara den och mådde verkligen dåligt. Subutex- teamet sa att det kan ta ett par dagar att ställa in sig på ”medicinen” men varenda knarkare vet att det är en simpel överdosering. Detta visar på den så kallade kompetensen inom subutex-verksamheten.
Eva kom strax in i rutinerna och medföljande kontroller.
- Men jag började mygla med urinproverna som de flesta andra. Subutex blev en inkomstkälla, man sålde för att köpa andra droger, rohypnol, heroin, hasch etc. De märkte på teamet hur nergången och strulig jag var när jag lämnade urinprov. Och de kollade när jag kissade, men lade inte märke till hur jag myglade trots att det var uppenbart. Men de verkade inte bry sig.
Efter ett tag fick Eva delirium.
- De fick köra mig till rikspsykiatriska kliniken, så de kunde ha uppsikt över mig 24 timmar om dygnet. Jag bara svamlade om allt möjligt och mådde verkligen fruktansvärt.
Den drogfria rehabiliteringen fungerade riktigt bra. Hassela hade fina resultat. 12- stegsprogrammet likaså om än ojämnt, beroende på vilka som körde det. Det var ju ursprungligen ett kristet program sedan gjorde man om det till ett psykologiskt, och då gick det som det gick. Italienska San Patrignano ligger på siffran 70 procent rehabiliterade. Kollektivet som rehabiliterat över 2000 heroinister – utan droger.
Men få eller inga drogfria alternativ hade resurser till att göra ”dubbelblindstudier” och ”evidensbaserade” undersökningar. Därför kunde de köras ner utan motstånd.

Torbjörn Fjellström hade jobbat inom narkomanvården sedan 1965 när han startade ett förbund för främjandet av drogfri behandling. Han har varit chefspsykolog inom Kriminalvården och även lektor på pedagogiska högskolan. Han har under många år jobbat med 12-stegsprogrammet och är milt sagt urförbannad på psykiatrin och dess ersättningsdroger. Det är idag bara ett fåtal kvar som jobbar med drogrehabilitering utan droger. Psykiatrin har tagit över hela marknaden.
- Jag har i mer än 40 år arbetat inom behandlingsvärlden, med narkomaner och andra slags missbrukare. Idag har psykiatrin 96% av alla statliga bidrag till den behandlingen. Men vi jobbar givetvis kemiskt drogfritt och med hjälp av 12- stegsprogrammet har vi sen mitten av 80-talet sett tusentals heroinister och andra narkomaner bli drogfria och fått ett nytt liv. Torbjörn berättar att en uträkning visat att cirka 25 000 tunga narkomaner blivit drogfria med hjälp av helt drogfria program.
- Hur många blir helt drogfria med hjälp av psykiatrin? Inga! De skall gå med tunga droger i kroppen livet ut, är meningen. De är mjölkkossor för psykiatrin och läkemedelsindustrin.
KOSTNADERNA
Kostnaderna är horribla, både direkt och indirekt. En missbrukare på subutex kostar omkring 8-10 000 kronor i månaden. KMR gjorde en uträkning när metadonprogrammet fyllde 25 år. En undersökning i Sverige som följt upp de sammanlagt 600 personer som behandlats från första början visade att ett försvinnande antal blir drogfria. Nå, detta är ju faktiskt inbyggt i programmet – på så sätt kan man säga att det lyckats. En enkel uträkning, genom att slå ut den totala kostnaden för programmet under alla dessa år mot antalet drogfria personer, visar att det kostat 24 miljoner kronor att få fram en enda helt drogfri person på metadonprogrammet. Totalt har man fått 25 helt drogfria personer av sammanlagt 600 personer under de 25 år programmet har existerat. Det innebär ett resultat på 4
procent. 24 miljoner kronor för att få fram en enda drogfri person – och då pratar vi om metadonfri. Flera av de 25 ”drogfria” personerna gick på alkohol, valium eller andra psykofarmaka – vilket i sammanhanget inte räknas som droger. 10 personer skulle alltså kosta 240 miljoner kronor, 100 personer 2,4 miljarder, 1000 personer 24 miljarder!
Droger är droger. Subutex och metadon är opiater. Ritalina är amfetaminliknande. Om man använder dessa när man kör bil blir man åtalad, därför att man är en fara i trafiken. Om man får dem på recept får man köra bil och är plötsligt inte en fara. Vart tog logiken vägen?
Femtekolonnaren Björn Fries ledde in Sverige på vägen mot harm reduction och fria sprutor. Björn Fries som från början av sin tjänst som nationell narkotikasamordnare annonserade att han skulle jobba för ett narkotikafritt samhälle, blev snabbt omringad av femtekolonnare, och blev det till slut själv. Han tog initiativ till fria sprutor, fast ingen frågat efter det. Det kan då vara intressant att notera att Björns Fries är gift med Yvonne Sandberg-Fries, som vid den tidpunkten jobbade med drogpolitik i Bryssel, inom EU-parlamentets sociala utskott. Yvonne Sandberg- Fries berättade för tidningen Världen Idag att hon var positiv till fria sprutor och ville permanenta försöksverksamheten. Något helt annat än den svenska narkotikapolitiken vid denna tid; vilket var den mest framgångsrika inom hela EU. Den sänktes på rekordtid tack vare paret Fries. Vi har även Alec Carlberg, en av de främsta lobbyisterna för harm reduction, alltså fria sprutor, sprutrum, substititionsdroger och naturligtvis i förlängningen fria droger. Han var tidigare ordförande för RFHL som förespråkade harm reduction. Bland annat vill han inte ha ett narkotikafritt samhälle. Han tyckte heller inte cannabisrökning är ett missbruk. Trots att cannabis är en av våra farligaste droger. Han hade även mycket god kontakt med Brukarföreningen, fackföreningen för knarkare som vill släppa loss allt som finns. Han var förmodligen med och startade den. Brukarföreningen är bara en förlängning av RFHL. Alec Carlberg var även med och startade paraplyorganisationen Rainbow i Sverige när han var ordförande för Basta i Södertälje. Det var San Patrignano i Italien som ägde Rainbow. Kollektivet som rehabiliterat över 2000 heroinister – utan droger. De sade upp samarbetet med Carlberg då de inte ville förknippas med hans drogliberala aktiviteter. Alec Carlberg sågs byta filofax-information (ja, det var på den tiden, föregångaren till Smartphone) med Björn Fries runt år 2004 inne i själva riksdagshuset, så det samarbetet är klarlagt. I sammanhanget är det då intressant att notera vem som var Alec Carlbergs sambo. Hon hette Annika Mansnérus (v) tidigare landstingsledamot och var ansvarig på socialdepartementet för förslaget att tillhandahålla fria sprutor. Hon var också den som valde ut remissinstanserna för förslaget. Urvalet har kritiserats starkt för att medvetet ha valts ut för positiva svar. Det var så här den svenska drogmodellen sänktes och psykiatrins droger fick ersätta en internationell känd och hyllad drogfri vård.
Nu kommer regeringens narkotikautredare Gerhard Larsson att befästa denna väg med fria sprutor och i längden gratis narkotika. Även han måste ha blivit omringad av lobbyister för harm reduction – och omvänd. Han ledde den tidigare Narkotikakommissionen på 1980-talet. Den lade grunden till vår internationellt
uppmärksammade restriktiva drogpolitik. Så här löd Gerhard Larssons slutformulering då: Narkotikakommissionen har i sitt vägval funnit att den restriktiva svenska narkotikapolitiken måste upprätthållas och förstärkas. Det finns enligt kommissionens mening inte några argument eller fakta som talar för att det i något avseende skulle vara bättre, för vare sig enskilda missbrukare eller samhället i stort, med en politik som sänker garden mot narkotikamissbruk och narkotikahandel. En annan sak är att resultatet av den nu förda svenska narkotikapolitiken skulle kunna vara och måste bli bättre. Narkotikakommissionen lägger i detta betänkande därför fram förslag vars syfte är skapa helhet och balans och att förstärka, förnya och utveckla den restriktiva narkotikapolitiken.
Nyligen föreslog FN:s förre generalsekreterare tillsammans med andra kända namn att narkotikan skall legaliseras i en gemensam aktion. Det är avdankade presidenter, nobelpristagaren i litteratur Mario Vargas Llosa och skivbolagsmiljonären Richard Branson med andra rika, bland annat Soros som står bakom detta förslag. De vill att alla drogförebyggande föredrag i skolor stoppas och att man istället lär ut de minst skadlig sätten att droga ner sig. http://www.dn.se/nyheter/varlden/kofi-annan-legalisera-droger
I USA är det bara ett penndrag kvar innan marijuanan legaliseras. Fortfarande finns det politiker som försöker stoppa detta. Men alla ansträngningar är inte så behjärtansvärda som man tror. Anledningen till detta kan vara så att inte vem som helst skall kunna få sälja marijuana i sin kvartersbod. De gör det för att Big Pharma skall får rättigheterna att sälja sina marijuanaprodukter. Novartis som säljer amfetaminliknande preparatet Ritalina lansera nu sin flytande cannabis Sativa – som medicin.
Den stora skillnaden är psykiatrins intrång i narkotikapolitiken. Och med den kommer Big Pharma och Big Money. De tänker ta över marknaden. Och har redan gjort det i många länder.
