WHO och FN fördömer skarpt psykiatriska tvångsmetoder


Världshälsoorganisationen (WHO) har släppt en fördömande rapport som slår hårt mot tvångsmässig psykiatrisk praxis, och som rapporten säger "är genomgripande och används allt mer i flera länder runt om i världen, trots bristen på bevis för att det erbjuder några fördelar, och de betydande bevisen för att de leder till fysisk och psykisk skada och till och med död.”[1] Rapporten pekar på FN: s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som i huvudsak kräver ett förbud mot” tvångsinläggning på sjukhus och tvångsmässig behandling. ”[2]


KMR/CCHR International (Citizens Commission on Human Rights*) välkomnar rapporten inte bara för att den erkänner psykiatriska övergrepp och tortyr som utbredda, utan också som en bekräftelse på KMR/CCHR:s ansträngningar sedan 1969 och andra grupper som har kämpat för erkännande av brott mot patienters mänskliga rättigheter vilket nu WHO erkänner. KMR/CCHRs Deklaration för mänskliga rättigheter, skriven 1969, innehåller många av de rättigheter som nu WHO-rapporten tar upp. [3]


Till exempel pekar WHO på en rad FN riktlinjer och resolutioner om mänskliga rättigheter som uppmanar länderna att ta itu med ”olaglig eller godtycklig institutionalisering, övermedicinering och behandlingsmetoder [sett inom området mental hälsa] som inte respekterar ... autonomi, vilja och preferenser.” [4] Människor som utsätts för tvångsmetoder rapporterar känslor av avhumanisering, vanmakt och att de inte respekteras, säger WHO vidare. [5]


FNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) säger att patienter inte får utsättas för ”tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning” och rekommenderar att man förbjuder ”tvångsmetoder såsom tvångsinläggning och tvångsbehandling, isolering och restriktioner, samt administrering av antipsykotisk medicinering, elektrokonvulsiv terapi (ECT) och psykokirurgi utan informerat samtycke.” [6]


Tvångsmetoder orsakar skada

Psykiatrin har inte tagit ansvar för det faktum att deras egna tvångsmetoder har orsakat stigmatiseringen som driver medicinstuderande och patienter bort från den, medan de försöker skylla detta på sina kritiker. WHO säger att stigmatisering existerar bland allmänheten, beslutsfattare och andra när de ser personer med psykiska funktionsnedsättningar som "riskerar att skada sig själva eller andra, eller att de behöver medicinsk behandling för att hålla dem säkra" - ett psykiatriskt mantra - vilket resulterar i en allmän acceptans av tvångsmetoder såsom ofrivillig intagning och behandling eller isolering och andra tvångsmetoder. [7]


Missbruk som CCHR har dokumenterat inkluderar:


• Barn – som är för unga för att samtycka till elektrochock – utsätts för det, redan vid fem års ålder. Psykiatriker ger det trots att WHO redan för sexton år sedan rapporterade: "Det finns inga indikationer för användning av ECT på minderåriga, och därför bör detta förbjudas genom lagstiftning." Ändå har psykiatriska förbund efterlyst större användning av denna hjärnskadande, barbariska praxis på minderåriga. [8]


• Många patienter tas in och drogas ner med tvång under lagar om ofrivilligt intagande, och med telepsykiatri (psykiatri på internet) som nu är tillgänglig, använder psykiatriska sjukhus detta för att tvångsinta människor mot sin vilja för att få ut deras försäkring.


• Nya rapporter från den bekymmersamma tonårsindustrin lyfter fram hur tvångsåtgärder såsom bältesläggning och fasthållning i psykiatriska och beteendekontrollerande faciliteter är vanligt, trots att det leder till ungdomars dödsfall utan ansvarsåtagande. Tonåringar som flämtar efter luft och ropar att de "inte kan andas" har dött under tvångsåtgärder ämnade att kontrollera deras beteende. [9]


• I Nya Zeeland påbörjade en kunglig kommissionsundersökning (Royal Commission) av barnmisshandel sin utredning den 14 juni om tortyr av barn med en elektrochocksapparat vid den nu stängda statspsykiatriska institutionen Lake Alice. Barn bedövades inte utan fick elchocker direkt mot olika kroppsdelar, inklusive könsorgan. [10]


• Trots ett förbud från amerikanska läkemedelsverket FDA (Food and Drug Administration) i mars 2020 mot en elchocksanordning som användes för beteendemodifiering i USA används den tortyrmetoden fortfarande. [11]


• Fram till nyligen har psykiatriker drogat ner patienter i en Du Sköna Nya Värld-anda i ”förebyggande syfte” så att detta skulle kunna förhindra dem från att bli psykotiska. Men de antipsykotika som föreskrivs för denna räknar upp psykos som en bieffekt. [12]


• Många länder tillåter att elchocker ges till patienter mot deras vilja, vilket utgör tortyr, vilket FN-organ klart har uttalat att så är fallet. WHO-rapporten lyfter specifikt fram problemet med att "tvångsmetoder används i de fall då de är föreskrivna i de nationella [eller statliga] lagarna i länder." [13]


Vidare är tvång "inbyggt i mentalhälsosystem, inklusive inom yrkesutbildning, och förstärks genom nationell mentalhälso- och annan lagstiftning." [14]


Dessa lagar måste ändras, på samma sätt som de som antagits i Australien där straffrättsliga påföljder är förankrade i flera lagar om psykisk hälsa om vissa psykiatriska behandlingar ges vilka bryter mot patienternas rättigheter.


Länder måste också se till att "informerat samtycke" finns inrättat och att "rätten att vägra intagning och behandling också respekteras." [