top of page

WHO och FN fördömer skarpt psykiatriska tvångsmetoder


Världshälsoorganisationen (WHO) har släppt en fördömande rapport som slår hårt mot tvångsmässig psykiatrisk praxis, och som rapporten säger "är genomgripande och används allt mer i flera länder runt om i världen, trots bristen på bevis för att det erbjuder några fördelar, och de betydande bevisen för att de leder till fysisk och psykisk skada och till och med död.”[1] Rapporten pekar på FN: s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som i huvudsak kräver ett förbud mot” tvångsinläggning på sjukhus och tvångsmässig behandling. ”[2]


KMR/CCHR International (Citizens Commission on Human Rights*) välkomnar rapporten inte bara för att den erkänner psykiatriska övergrepp och tortyr som utbredda, utan också som en bekräftelse på KMR/CCHR:s ansträngningar sedan 1969 och andra grupper som har kämpat för erkännande av brott mot patienters mänskliga rättigheter vilket nu WHO erkänner. KMR/CCHRs Deklaration för mänskliga rättigheter, skriven 1969, innehåller många av de rättigheter som nu WHO-rapporten tar upp. [3]


Till exempel pekar WHO på en rad FN riktlinjer och resolutioner om mänskliga rättigheter som uppmanar länderna att ta itu med ”olaglig eller godtycklig institutionalisering, övermedicinering och behandlingsmetoder [sett inom området mental hälsa] som inte respekterar ... autonomi, vilja och preferenser.” [4] Människor som utsätts för tvångsmetoder rapporterar känslor av avhumanisering, vanmakt och att de inte respekteras, säger WHO vidare. [5]


FNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) säger att patienter inte får utsättas för ”tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning” och rekommenderar att man förbjuder ”tvångsmetoder såsom tvångsinläggning och tvångsbehandling, isolering och restriktioner, samt administrering av antipsykotisk medicinering, elektrokonvulsiv terapi (ECT) och psykokirurgi utan informerat samtycke.” [6]


Tvångsmetoder orsakar skada

Psykiatrin har inte tagit ansvar för det faktum att deras egna tvångsmetoder har orsakat stigmatiseringen som driver medicinstuderande och patienter bort från den, medan de försöker skylla detta på sina kritiker. WHO säger att stigmatisering existerar bland allmänheten, beslutsfattare och andra när de ser personer med psykiska funktionsnedsättningar som "riskerar att skada sig själva eller andra, eller att de behöver medicinsk behandling för att hålla dem säkra" - ett psykiatriskt mantra - vilket resulterar i en allmän acceptans av tvångsmetoder såsom ofrivillig intagning och behandling eller isolering och andra tvångsmetoder. [7]


Missbruk som CCHR har dokumenterat inkluderar:


• Barn – som är för unga för att samtycka till elektrochock – utsätts för det, redan vid fem års ålder. Psykiatriker ger det trots att WHO redan för sexton år sedan rapporterade: "Det finns inga indikationer för användning av ECT på minderåriga, och därför bör detta förbjudas genom lagstiftning." Ändå har psykiatriska förbund efterlyst större användning av denna hjärnskadande, barbariska praxis på minderåriga. [8]


• Många patienter tas in och drogas ner med tvång under lagar om ofrivilligt intagande, och med telepsykiatri (psykiatri på internet) som nu är tillgänglig, använder psykiatriska sjukhus detta för att tvångsinta människor mot sin vilja för att få ut deras försäkring.


• Nya rapporter från den bekymmersamma tonårsindustrin lyfter fram hur tvångsåtgärder såsom bältesläggning och fasthållning i psykiatriska och beteendekontrollerande faciliteter är vanligt, trots att det leder till ungdomars dödsfall utan ansvarsåtagande. Tonåringar som flämtar efter luft och ropar att de "inte kan andas" har dött under tvångsåtgärder ämnade att kontrollera deras beteende. [9]


• I Nya Zeeland påbörjade en kunglig kommissionsundersökning (Royal Commission) av barnmisshandel sin utredning den 14 juni om tortyr av barn med en elektrochocksapparat vid den nu stängda statspsykiatriska institutionen Lake Alice. Barn bedövades inte utan fick elchocker direkt mot olika kroppsdelar, inklusive könsorgan. [10]


• Trots ett förbud från amerikanska läkemedelsverket FDA (Food and Drug Administration) i mars 2020 mot en elchocksanordning som användes för beteendemodifiering i USA används den tortyrmetoden fortfarande. [11]


• Fram till nyligen har psykiatriker drogat ner patienter i en Du Sköna Nya Värld-anda i ”förebyggande syfte” så att detta skulle kunna förhindra dem från att bli psykotiska. Men de antipsykotika som föreskrivs för denna räknar upp psykos som en bieffekt. [12]


• Många länder tillåter att elchocker ges till patienter mot deras vilja, vilket utgör tortyr, vilket FN-organ klart har uttalat att så är fallet. WHO-rapporten lyfter specifikt fram problemet med att "tvångsmetoder används i de fall då de är föreskrivna i de nationella [eller statliga] lagarna i länder." [13]


Vidare är tvång "inbyggt i mentalhälsosystem, inklusive inom yrkesutbildning, och förstärks genom nationell mentalhälso- och annan lagstiftning." [14]


Dessa lagar måste ändras, på samma sätt som de som antagits i Australien där straffrättsliga påföljder är förankrade i flera lagar om psykisk hälsa om vissa psykiatriska behandlingar ges vilka bryter mot patienternas rättigheter.


Länder måste också se till att "informerat samtycke" finns inrättat och att "rätten att vägra intagning och behandling också respekteras." [15] "Människor som vill avstå från psykotropa mediciner (sinnesförändrande) bör också få aktivt stöd för att göra det, och flera nya resurser har utvecklats för att stödja människor att uppnå detta,” säger WHO. [16]


Inget ansvar: Ingen finansiering

WHO ser samhällspsykiatri som ett alternativ till avskräckande sjukhusvistelse och det biomedicinska paradigmet – psykotropa droger, elchock och psykokirurgi – för att behandla människors emotionella och mentala problem. Detta skulle kräva en massiv tillförsel av resurser. Kontrollerna finns dock inte för att förhindra missbruk i samhället. Större ansvarsskyldighet, inklusive straffrättsliga påföljder, behövs.


Samma finansieringsbegränsningar gäller också för psykiatrisk forskning, som WHO framhäver har dominerats av en biomedicinsk modell - neurovetenskap, genetik och psykofarmakologi. WHO citerar det häpnadsväckande erkännandet från Thomas Insell, tidigare chef för National Institute for Mental Health (NIMH) (2002 till 2015), som sa:

”När jag ser tillbaka på det inser jag, att även om jag tror att jag lyckades få massor av riktigt coola papper publicerad av häftiga forskare till ganska stora kostnader – jag tror 20 miljarder US-dollar - så tror jag inte att vi lyckades minska självmord, minska sjukhusvistelser, förbättra återhämtningen för de tiotals miljoner människor som har psykisk sjukdom.” [17]


Vi kan inte fortsätta att flöda in mer pengar i ett misslyckande och skadligt mentalhälsosystem, när ansvarsskyldighet antingen inte existerar eller är så ineffektivt att förövare kan komma undan med mord.


Avskaffa tvångsmässig intagning

I USA, i kölvattnet av sanslöst våld, har psykiatriker efterlyst större rättigheter för att tvångsinta individer – i motsats till vad WHO förespråkar. I själva verket avslöjar det påståendet att ofrivillig intagning är nödvändig på så kallade grunder som "farlighet" eller "brist på insikt." "[18] Eller att personen" "riskerar att skada sig själv eller andra, eller att de behöver medicinsk behandling för att hålla dem säkra'', med WHO som säger att sådana metoder leder till en "överbetoning på biomedicinska behandlingsalternativ och en allmän acceptans av tvångsmetoder som tvångstagning och behandling eller isolering och tvång." [19]


"Även om det är utmanande är det viktigt för länder ... att eliminera metoder som begränsar rätten till legala möjligheter, såsom ofrivillig intagning och behandling", står det. [20]


Dr Thomas Szasz, professor i psykiatri, medlem i American Psychiatric Association och medgrundare av CCHR, betonade denna punkt för sextio år sedan. Faktum är att han mer rättframt sade:

”Tvångsmässig intagning på mentalsjukhus är som slaveri. Att förfina reglerna för intagning är som att försköna slavplantagerna. Problemet är inte hur man kan förbättra tvångsintagningarna, utan hur man avskaffar dem … Det viktigaste berövandet av mänskliga och konstitutionella rättigheter som tillfogas personer som sägs vara psykiskt sjuka är ofrivillig psykiatrisk sjukhusvistelse ...". [21]


KMR i Sverige och CCHR International kommer att fortsätta att övervaka och dokumentera psykiatriska övergrepp, och med denna WHO-riktlinje mot ofrivillig behandling, kunna hänvisa detta till advokater som kan rikta anklagelser om tortyr där tvångsbehandling ges. Fram till dess att lagar antar det nödvändiga skyddet, krävs mer påtryckning för att få övergrepp att ställas till svars i domstolarna.


Av Jan Eastgate

President, CCHR International



*Kommittén för mänskliga rättigheter (KMR) startade 1972 i Sverige. Den heter Citizens Commission on Human Rights (CCHR) International i USA och är huvudorganisationen. CCHR har ett hundratal organisationer över hela världen. KMR i Sverige är en av de äldsta.


Referenser:

Originalartikel från CCHR: https://www.cchrint.org/2021/06/11/world-health-organization-new-guidelines-are-vital-to-end-coercive-psychiatric-practices-abuse/

[1] “Guidance on Community Mental Health Services: Promoting Person-Centered and Rights-Based Approaches,” World Health Organization, 10 June 2021, p. 8, https://www.who.int/publications/i/item/9789240025707 (to download report)

[2] Ibid., p. 4

[4] Op. cit., World Health Organization, p. 5

[6] Ibid., p. 7

[7] Ibid., p. 3

[8] Letter to Robert M. Califf, M.D., Commissioner, U.S. Food and Drug Administration, from the American Psychiatric Association, March 10, 2016, https://psychiatry.org/File%20Library/Psychiatrists/Advocacy/Federal/APA-FDA-ECT-reclassification-comments-03102016.pdf

[11] https://www.cchrint.org/2021/03/09/cchr-us-should-mirror-nz-child-shock-treatment-inquiry-to-ban-therapy/

[13] Op. cit., World Health Organization, p. 8

[14] Ibid., p. 8

[16] Ibid., p. 201

[17] Ibid., p. 215

[18] Ibid., p. 7

[19] Ibid., p. 3

[20] Ibid., p. 6


 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten

Comments


imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page