top of page

Skolundersökning om självmord felvisande


70 procent av ”NPF-eleverna” fick amfetaminpreparat.

• 80 procent av de ”NPF-elever” som begått självdestruktiva handlingar fick amfetaminpreparat.

 

En viktig undersökning om situationen för elever med en så kallad neuropsykiatrisk diagnos (NPF) spreds nyligen via Ekot och TT till många tidningar. Tyvärr var uppgifter om självmordshandlingar oriktiga, och helt avgörande data utelämnades om den psykofarmakabehandling – med amfetaminpreparat – som barnen fått.

 

I TT-artikeln, med rubriken En av tre unga med NPF-diagnos saknar betyg (1) uttalar sig psykiatriker Lotta Borg Skoglund, och meddelar att det är på tiden att någonting görs för de här eleverna”.

Vad Borg Skoglund inte berättade är att någonting verkligen gjorts för dessa elever. En vidare undersökning av uppgifterna från föräldranätverket ”Rätten till utbildning”, som driver skolkampanjen ihop med föreningen Attention, uppvisar nämligen en skrämmande bild av den ”hjälp” som barnen fått.

 

En granskning visar att av de i undersökningen ingående 14 000 eleverna med en neuropsykiatrisk diagnos hade 10 000 – eller 70 procent – fått psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat (som Ritalin, Concerta, Elvanse).

 

I marknadsföringen av dessa psykiatriska droger för barn, sägs att de ges för att barnen ska klara skolan. Föräldranätverkets undersökning betonar genomgående att barnen, med dessa diagnoser (ADHD, autism), inte fått hjälp i skolan och därför i många fall går ut utan godkända betyg. 

 

Fakta är alltså att barnen i över 70 procent av fallen fått den ”hjälp” som de psykiatriker i föreningen Attentions kunskapsråd är varma propagandister för. När Lotta Borg Skoglund alltså säger att inte någonting gjorts för dessa barn så undanhåller hon data om denna skrämmande situation.

 

Den fråga som måste ställas är förstås hur denna extrema förskrivning av amfetaminpreparat har bidragit till att barnen går ut skolan utan betyg.

 

Frågan blir än mer berättigad när föräldranätverket i sin undersökning, under rubriken ”Vad får det bristande stödet i skolan för konsekvenser?” skrev ”Elever med npf försöker ta sitt liv 6,5 ggr oftare än elever utan npf. Faktum är att hela 45% av alla självmordsförsök hos eleverna i årskurs 9 utfördes av npf-elever”.

 

Så här såg det ut när kopplingen mellan det bristande stödet och självmordsförsöken först presenterades

i undersökningen (s. 7):



Borde skolminister Lotta Edholm och SR:s Ekoredaktion bli bättre på att ifrågasätta och kolla fakta?

 

De ovanstående uppgifterna fick den opartiska Eko-redaktionen att sätta mikrofonen under näsan på den oförberedda skolministern Lotta Edholm (2):


Vi ser alltså att Eko-redaktionen i rubriken för ut budskapet att elever med en neuropsykiatrisk diagnos har en ”högre risk för självmord” jämfört med andra elever; allt på grund av bristande stöd i skolan. Och att ministern – även utan någon kunskap om situationen, får bli en auktoritativ förmedlare av nyheten. 

 

Om Eko-redaktionen drivit en mindre vinklad linje och om skolministern också varit bättre på källkritik, så skulle det ha framkommit:

 

• Att den framtagna statistiken inte handlade om självmord eller självmordsförsök. utan om självskada, självdestruktiva handlingar. Vilket naturligtvis är riktigt illa i sig, men differentieringen är viktig.

• Att uppgifterna var oriktiga fick föräldranätverket uppenbarligen klart för sig; den ovanstående sidan från rapporten försvann snabbt; inga data, inga diagram om självmordsförsök finns längre kvar. Vilket kan verifieras här (3).

 

• Att man i rapporteringen helt utelämnat den skrämmande uppgiften att 80 procent av eleverna med neuropsykiatrisk diagnos, som begått självdestruktiva handlingar (341 av 430 elever), hade behandlats med psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat.

 

• Att de psykiatriker som sitter i föreningen Attentions kunskapsråd är landets främsta förespråkare för just förskrivning av amfetaminpreparat till barn.

 

Vi kan undra vad skolminister Lotta Edholm skulle säga om hon i stället fått klart för de riktiga uppgifterna: 

 

80 procent av de elever med neuropsykiatrisk diagnos i undersökningen som begått självdestruktiva handlingar (341 av 430 elever) hade behandlats med psykiatriska droger i form av amfetaminpreparat

 

Psykiatriseringen av skolan

Det borde vara en självklarhet att alla barn får den hjälp de behöver för att klara skolan. Rätten till utbildning är inskriven i många centrala konventionstexter om mänskliga rättigheter. 

 

Lika självklart borde det vara att skolan ser till att alla barn lär sig läsa och skriva; att lärare får en rimlig möjlighet att klara sin huvuduppgift – att ge kunskap, med begränsade klasstorlekar, lugna klassrum, och extra resurser i form av speciallärare som kan ge enskilt stöd till de elever som behöver mer tid och övning.

 

Men så ser det inte ut i svensk skola. Istället för att skapa de förutsättningar som behövs för att alla ska klara skolan, förklaras misslyckandena bort som brister hos elever och lärare. Elever som inte kan koncentrera sig i stora, stökiga klasser, utan tillgång till enskild hjälp, skickas för ”utredning”; utredningar som mer eller mindre är förutbestämda att landa i en ADHD-diagnos, med åtföljande förskrivning av psykiatriska droger.

 

Och med det minskas förväntningarna på eleverna, kraven sänks, och i den låtsade välvillighetens namn förklaras att eleverna inte behöver kunna läsa och skriva (och kommer då självklart inte heller att kunna ta till sig kunskap). Man skapar en skola fylld av ”anpassningar”, som egentligen är en omskrivning av att inte ge elever chansen till nödvändig tid och övning. Kort sagt: man säger att eleven inte har förmågan att lära sig, man ger upp om eleven.

 

Skolvärlden fylls av ”fortbildningar” om olika ”anpassningar”, ”alternativa examinationsformer” och ”inkluderande lärmiljöer”, från konsulter och myndighetsbyråkrater utan verklighetsförankring. Skulden för skolmisslyckanden läggs på lärarna, som sägs sakna kunskap i dessa områden. 

 

”Hjälpen” i form av amfetaminpreparat

När man ser den statistik (bild ovan) om avsiktliga självdestruktiva handlingar begångna av de barn som fått psykiatriska droger i form av psykostimulantia – kallat ADHD-”medicin”, så är det riktigt skrämmande med den undersökning som trummades ut över landet. 

 

Här handlade det om de elever i årskurs 9 som gick ut grundskolan 2022. Men skolministern och mediaredaktioner kan inte ha undgått att få vetskap om den mer övergripande statistiken, om tonåringar som tagit överdoser av amfetaminpreparat i självdestruktivt syfte. Vi ser en ökning år från år, med en skyhög nivå under 2022. 

 

Vilka vinstintressen är det som inte ifrågasätts? 

 

Det rör sig om tonåringar som i de flesta fall hamnat på akuten körda dit i ambulans (data från Giftinformationscentralen).

 

Har vi hört något om det här från Eko-redaktionen eller TT, från skolminister Lotta Edholm eller från socialminister Jakob Forssmed?

 

Varför inte?

 

Janne Larsson

skribent/researcher

7 december 2023

 

 

Referenser:

1. En av tre unga med NPF-diagnos saknar betyg, TT, 16 november 2023, 

2. Ministern om NPF-elevers högre risk för självmord: Fruktansvärt, Ekot 17 november 2023, 

3. En statistikstudie från föräldranätverket Rätten till Utbildning, 

 

 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten


imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page