Psykiatrins sökande efter den heliga graal* bland färgglada hallucinationer

Feb 6

Det verkar som om vi, som samhälle, äntligen har hittat lösningen på alla våra problem: psykedelika. Glöm terapi, yoga, grönkål eller ens en hyfsad natts sömn. Varför slösa tid på sådana trivialiteter när en snabb dos av magiska svampar kan ge dig livets alla svar, och dessutom i färgkoordinerade mönster?

Förr i tiden var psykedelika förknippade med flummiga hippies, Woodstock och den förargliga vanan att spela sitar i fyra timmar utan paus. Glöm det, nu är de trendiga. Tech-miljardärer "mikrodoserar" för att optimera sin produktivitet, som om LSD vore det nya kaffet. "En liten droppe under tungan, och plötsligt kan jag koda en app som förändrar världen!" Jo tjena.

Psykiatrin hänger naturligtvis på. Studier i mängd tycks visa att psykedelika kan lindra depression, ångest och inte minst existentiell förtvivlan över för lite likes, vilket är praktiskt eftersom dessa tillstånd verkar vara standard i vår moderna tillvaro. Vem behöver egentligen meningsfulla relationer när du kan prata med ditt eget undermedvetna i neonrosa visioner?

Och nu är det ju ingen som behöver leta efter sitt bortsprungna jag längre. Ta en dos ketamin så får du ett nytt jag, det gamla är bara en dröm, en mardröm, eller... Nåja, nu är det lördag och då byter vi jag igen. Psykiatrin är fantastisk. Vem hade kunnat tro på det.

Nästa gång du besöker en psykiater kanske det hoppar upp en groda på bordet och hjärnskrynklaren ber dig slicka på den. Den senaste behandlingsmetoden är nämligen hallucinogent gift från ökengrodan Bufo alvarius. Den här gången hittar du dock aldrig tillbaka. Det är som att hoppa ner i kaninhålet. Man blir aldrig sig själv efter detta, säger de som provat. Mike Tyson, boxaren, gjorde det. Han sa att han ”fick en fullständig knockout … det är ungefär som att dö och återfödas … men man är fortfarande oövervinnerlig.” Nåja, inte riktigt, han förlorade ju sin sista match.

Om en patient inte svarar på vanliga antidepressiva medel så blir denne anklagad för ”Behandlingsresistent depression” (TRD). Det är alltså patientens fel som vägrar att bli bra. Nästa steg kan då bli grodgift, eftersom detta föreslås mot TRD. Rejäla saker minsann.

På 1800-talet slängde man ner patienter som vägrade bli bra i en ormgrop, eller stoppade in dem i en säck med rödmyror. Idag ger man dem grodgift. Psykiatrin har i viss mån avancerat. Vilket håll är svårt att säga.

Det är fascinerande hur snabbt narrativet har förändrats. Från ”Risk för hjärnskador!” till ”Nyckeln till själslig frihet!” på bara några år. Det är nästan som om vi måste vara höga för att hänga med i svängarna.

Men kanske är det just det som är poängen. Kanske har vi insett att verkligheten, som den är, helt enkelt inte räcker till. Varför acceptera den grå vardagen när du kan få verkligheten att glimma i regnbågens alla färger, om så bara för en stund? Visserligen åtföljs den av gråtunga regnmoln, men då kan man ju ta en ny trip till never never land. Den ligger bakom horisonten.

Men vänta, vänta … nya studier visar att de tidigare hallucinogena halleluja-studierna kanske varit lite väl optimistiska. Det verkar som om forskarna antingen var förblindade av sina färgglada grafer eller möjligen testade substansen på egen hand — i vetenskapens namn, så klart. Så gott som alla studier hade författats i sann extas, med föga koppling till verkligheten. Möjligen gick de i högvarv på ecstacy.

Extasen blir total när man får reda på att marknaden för psykedelia är värd 100 miljarder kronor per år. Närmare en guldrush kommer man inte.

Pykedelika löser inte alla livets mysterier, möjligen att de fås det att kännas så för stunden, alltså den tid man är bortkopplad från verkligheten. Man kommer dock tillbaka till den, om möjligt nu ännu gråare. Kort sagt: det visar sig att det är svårare att bota en existentiell kris än att bara stirra på ett kalejdoskop i fyra timmar.

Dessutom borde man kanske passa på att påtala att det finns en hel del dödsfall bland de som provat psykiatrins nya heliga graal*.

Och för att då parafrasa Timothy Leary: ”Turn on, tune in, drop dead!”

*Heliga graal: något som en person eller en viss grupp människor väldigt gärna vill ha eller uppnå: ursprungligen är den heliga graal den bägare som Jesus troddes ha druckit ur under sin sista måltid med sina lärjungar.

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu