top of page

Läkemedelsindustrin pumpar ut enorma mängder läkemedel och antibiotika i vattendragen

Så gott som alla floder i världen är förorenade.

Medan Greta får oss alla att titta upp i himlen efter klimatförändringar så håller läkemedelsindustrin på att förgifta floder, sjöar och vårt dricksvatten genom att pumpa ut enorma mängder antibiotika och andra läkemedelsrester. Under ett enda dygn pumpas det ut 45 kilo antibiotika från ett enda reningsverk i Indien. Och här finns ingen Greta som åker runt och larmar allmänheten. Allt sker i det tysta. Det är dags att reformera Big Pharma, miljömässigt och finansiellt.


Ett flertal undersökningar visar på att oroväckande mängder vattendrag världen över är förorenade av läkemedel. I en undersökning som nyligen utförts av York University i Storbritannien hade man samlat in 1052 vattenprover från 258 floder i 104 olika länder. Den mest omfattande globala undersökningen någonsin. Så gott som alla floder var förorenade i någon grad. 43,4% (461) innehöll direkt skadliga doser av läkemedel. Man letade ”bara” efter 61 mediciner. (1) Det finns 1900 aktiva ämnen i de läkemedel som säljs globalt (1200 i Sverige). Så även dessa siffror är mycket begränsade. Hälften av allt avlopp från den globala farmaceutiska industrin beräknas vara orenat, så även i Sverige.


Läkemedel är designade för att ha en biologisk effekt även vid låga doser. Vissa påverkar hjärnan och nervsystemet direkt. Det har även observerats på organismer som utsätts passivt för föroreningar av läkemedel i vattendrag. Mängder av effekter har upptäckts, från könsbyte av fiskar, som även ändrar kroppsform och fiskar som kan bli både aggressiva och passiva till antibiotikaresistens vilket naturligtvis påverkar människan. Fiskar som får i sig ångestdämpande blir mer risktagande och mindre sociala. Fiskar som fick antidepressiva blev aggressivare, vissa blev rent mordiska, andra som zombies. Psykofarmaka kan även få människor att bli aggressiva. Hanfiskar ”feminiseras” och om den ökande mängden könsbyten bland människor beror på detta må vara osagt, dock är det ett nytt fenomen. Det kan också bero på mängden östrogen som hamnar i vattnet. Fiskar blir dessutom sterila av alla P-piller som läcker ut och vad allt detta har för konsekvenser för oss människor återstår att reda ut. Blir de inte sterila av detta så händer något annat av allt östrogen de får i sig. Vissa läkemedel är så giftiga att de uttryckligen inte får slängas av användarna såsom cellgifter och det potenta nevirapine i hiv-mediciner t.ex, men som går ut via urinen. Men det förklarar inte de höga halterna som uppmätts av nevirapine, utan det måste komma från tillverkningen, säger Joakim Larsson som forskar i utsläpp vid Göteborgs universitet.


I vattendragen simmar fiskar omkring med hjärtmedicin, antidepressiva, lugnande medel, sömnmedel och diabetesmedicin i en salig röra. Det värsta är nog den oerhört höga mängden antibiotika som hamnar i vattendragen. Det är mest av alla mediciner som släpps ut. Vi behöver bara nämna resistenta bakterier. FN:s Miljöprogram varnar för att resistenta bakterier från miljöförgiftning är bland de största kommande hoten mot mänskligheten. Men det är inte bara människor som använder antibiotika. 36% används av människor, 67% kommer att användas vid boskapsuppfödning år 2030, räknar FN med. Redan idag dör 700 000 människor per år av resistenta bakterier, 1,2 miljoner har nämnts. Är det mer än från klimatändringarna? (2) År 2050 kommer tio miljoner dödsfall att inträffa om inget görs. (3)


”Hela ekosystem kan förändras genom dålig rening av läkemedelsrester. Dålig rening kan leda till att arter försvinner, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid SLU i Umeå., en av de främsta experterna på de ekologiska effekterna av läkemedelsrester i våra vattendrag. ”För människan är antibiotikaresistens det absolut allvarligaste problemet. (Läkemedels Världen 2021-11-10)


Global situation

Undersökningen som York University har gjort visar att floder över hela världen var förorenade av läkemedel, som Themsen i London, Amazonas i Brasilien, Mississippi i USA och Mekong i Vietnam. Fyrisån i Uppsala hade fyra gånger högre värden än gällande gränsvärden. Föroreningar fanns på alla kontinenter. Man fann enbart två floder av totalt 258 utan föroreningar, en i Venezuela och en på Island. Forskarna menar att det beror på människornas livsstil runt dessa vattendrag, långt borta från modern livsföring.


Ser man på ”modern livsföring” så är USA ett bra exempel. Där fylls det mer än 250 miljoner recept på antidepressiva medel varje år. Vattendragen är fulla med Prozac. Fiskar vid Niagarafallen har höga koncentrationer av antidepressiva. 68% av alla amerikaner använder någon receptbelagd medicin. Den höga användningen av opioider såsom oxikodon har satt sina spår i så gott som alla vattendrag. Även om man inte hämtar ut en medicin så får 51 miljoner amerikaner vatten som är förorenat av en cocktail av giftiga medicinrester, litium, koppar, nitroglycerin m.m.

I USA har tillverkare helt legalt släppt ut över 600 miljoner kilo läkemedel i vattendrag som sedan används som dricksvatten. Man räknar med att det är klart i underkant dessutom. Och detta upptäcktes 2009.


Situationen i Sverige

60% av alla människor i Sverige använder minst en receptbelagd medicin. 1,6 miljoner svenskar använder psykofarmaka. En del av dessa, som inte metaboliseras i kroppen, går ut via urinen och hamnar i vattendragen. En hel del slängs bara. För att förstå omfattningen av detta, bara i Sverige, så läcker det ut över 600 kilo läkemedel i vattendragen, enbart i Skåne. Fast det gäller bara 21 läkemedelsrester som testats för. ”Men om man skulle mäta alla läkemedelssubstanser så rör det sig nog snarare om ett par ton,”, säger professor Erland Björklund, professor i analytisk kemi som fått i uppdrag att utreda detta.

Om skåningarna anses vara lite mer sävliga, så kan det bero på att det släpps ut motsvarande 600 000 tabletter per år av det lugnande medlet Oxazepam bara i en enda sjö, Hammarsjön utanför Kristianstad. Det motsvarar en tablett i minuten, dygnet runt, året runt. I en enda sjö! Ett enda läkemedel!

Fem av tio abborrar utanför reningsverket på Lidingö simmar omkring med lugnande medel i kroppen. Fiskar skall vara aktiva och rädda, annars tar gäddan dem.

I Mälaren simmar det runt laxar med lyckopiller i kroppen – men det resulterar inte i några glada laxar. Över en miljon svenskar använder antidepressiva, användningen av antidepressiva bland 5-9-åringar har femdubblats. Detta förutom övriga mediciner som påverkar allt levande i vatten, fiskar såväl som alger. På sikt kan det betyda att Mälarens vatten kan bli otjänligt som dricksvatten.

Sveriges lantbruksuniversitet SLU har analyserat ett sjuttiotal läkemedel kring och i Vänern, Vättern och Mälaren som förser tre miljoner med dricksvatten. Hormonläkemedel och smärtstillande låg över gränsvärden. Man vet att fortplantningen av fisk och musslor hämmas av hormonpreparat.

Reningsverken klarar idag inte av att rena läkemedel. Den dramatiskt ökade användningen av läkemedel gör att det läcker ut i den redan förorenade Östersjön.


Omkring 1000 ton läkemedel lämnas tillbaka till apoteken i Sverige. Vi är definitivt bra på det. Men det utgör ändå bara 70-80 procent av alla läkemedel. Resten slängs eller spolas ner i avloppen, alltså 200-300 ton. Bara i Sverige. Läkemedel tas ju ofta i milligram per tablett så det blir en oerhörd mängd tabletter. Vissa läkemedel har en enormt lång halveringstid och stannar kvar i vattnet.


Läkemedelscocktail

Det finns ett par andra aspekt på dessa läkemedelsrester i vattnet. Man hör från försvararna, att det är så små mängder – av vissa. Men forskarna undersökte ”enbart” 61 av 1900 substanser. Forskarna tog dock inte upp den synergistiska effekten av dessa 61 läkemedel när de finns närvarande i kombination. Forskning har redan bekräftat faran med kemiska cocktails i livsmedel. (2) Det visade sig att även små mängder av t.ex. pesticider och PCB ihop kan förstärka varandras negativa effekter flerfaldigt. Ett forskarteam upptäckte, att inte ens en dator kunde räkna ut alla biverkningar på fem läkemedel som togs tillsammans. Det finns 1900 aktiva ämnen. Dessutom är de designade för att verka biologiskt i ytterst små mängder. Fiskar är ju dessutom så små att även små mängder har en avsevärd effekt på deras beteende, vilket kan vara förödande för det ekologiska systemet.


Avloppsbrunn från farmaceutiskt företag i Indien (Swedwatch)


Miljömässigt och finansiellt ohållbar industri

Det är dags att konfrontera läkemedelsindustrin. Big Pharma både liknar och överträffar Big Tobacco i sina metoder. Vi behöver absolut mediciner, men kanske inte 1900 olika. Flera läkare och forskare menar att upp till 90 procent av alla mediciner är onödiga och inte uppfyller något ändamål. Det lämnar 190 kvar, mer än nog. Den farmaceutiska industrin är varken vetenskaplig eller hållbar. Den är enbart vinsthungrig numera och förväntas uppnå 1,8 biljoner dollar år 2026. I och med att detta betalas av skattebetalarna, via försäkringsbolag och sjukkassor, så märker inte gemene man de oerhörda kostnader som de faktiskt får betala, fast via skatten. Big Pharma vet hur en slipsten skall dras.


En artikel i Journal of the American Medical Association (JAMA) nyligen uppskattade att närmare hälften av alla nya receptbelagda mediciner som marknadsfördes 2020 och 2021 hade en prislapp på minst 150 000 dollar per år.

Detta handlar om ”affärer i sjukdom” och inte ”affärer i hälsa”. Vi behöver ersätta Big Pharma med naturligt förebyggande, näringsbaserade system som prioriterar hälsa och miljö. Medicinen behöver reformeras. Alternativen svartmålas via media.


Antibiotika den stora faran

Den största faran är den höga mängden antibiotika som släpps ut i vattnet, främst av läkemedelsbolag i Indien och Kina. Tre globala organisationer samverkar mot antibiotikaresistens. Det handlar om den så kallade tripartiten, bestående

av the World Health organisation (WHO), the Food and Agricultural Organisation of the United nations (FAO) och the World organisation for animal Health (OIE). Men det räcker inte på långa vägar.


Sverige har för närvarande bara ett reningsverk som renar läkemedelsrester, det finns i Linköping och är nyinsatt. Det är dock ett testcenter. Beroende på resultaten kommer det ta många år innan alla reningsverk kan rena läkemedel. Kostnaderna är också ett stort hinder. Att bygga ut alla reningsverk i Sverige skulle kosta närmare tio miljarder kronor. Regeringen gav 2018 Naturvårdsverket 200 miljoner kronor som spreds ut till 57 olika projekt. Men hittills har vi inte sett några konkreta resultat. Och globalt sett spelar det ingen större roll om vi renar allt vatten i Sverige, i så fall som ett gott exempel för andra länder som bara pumpar ut läkemedelsrester, via industrier, men också via befolkningen. 68% av befolkningen i USA använder receptbelagda mediciner; 60% i Sverige. (4)


Läkemedelsindustrin hindrar

Dessutom sätter läkemedelsindustrin käppar i hjulen. Nyligen föreslogs det i Sverige att läkemedelsindustrin borde betala reningen, vilket utlöste stora protester – naturligtvis. Ordförande för Läkemedelsindustriföreningens miljökommitté håller inte med om larmrapporterna – naturligtvis.


Läkemedelsbolagen i Indien de stora förorenarna

Många läkemedelsföretag har lagt sin tillverkning I Indien för att utnyttja billig arbetskraft. Det finns 3000 läkemedelsföretag och 10 000 läkemedelstillverkare i Indien som tillverkar 20 procent av all generisk medicin i världen. Exporten var 15 miljarder dollar 2018 och uppskattas uppgå till 80-90 miljarder dollar 2030 (Det var 725 miljoner år 1995).

Incitamentet är enormt, miljöförstöringen katastrofal. Det smärtstillande medlet diklofenak orsakade en miljökatastrof och utrotade så gott som hela gampopulationen i Indien. Vilket naturligtvis ledde till ytterligare komplikationer. På flera ställen i Indien styckar man liken från avlidna och bär upp delarna i bergen, för att gamarna skall ta dem och föra upp dem i himlen(!) Problemet var att liken var fulla av mediciner. Och då kunde man inte fortsätta med denna ritual vilket orsakade stora problem i sig. (Nu finner man rester av i diklofenak Östersjön.)

Att dricka vatten från vissa byar är direkt farligt. Utsläppet från ett reningsverk(!) som renar utsläpp från 90(!) läkemedelsföretag i Patancheru, nära Hyderabad i Indien, innehöll mer läkemedelsrester än något annat utsläpp överhuvudtaget. Utsläpp av den mest förekommande antibiotikan översteg giftigheten för vissa bakterier tusenfaldigt. Här pumpades det ut 45 kilo antibiotika – på ett dygn – när man testade. Från ett enda utsläpp! Det räcker för att behandla 90 000 personer – per dag, dag efter dag. Folk och boskap dricker vatten från närbelägna källor.

Man gjorde en undersökning med 93 bakteriestammar från ett utsläpp med antibiotika. De utsattes för 39 antibiotika från 12 klasser.

• Alla strängarna var resistent mot minst 5 antibiotika.

• 86% var resistenta mot 20 eller antibiotika.

• 53% var resistenta mot 29 antibiotika.

• 62% var resistenta mot ett bredspektrumantibotika. (5)


Befolkningen i vissa byar är förgiftade och lider av alla möjliga förgiftningssymtom. Vissa byar är obeboeliga. Här kommer tankbilar från 90 olika läkemedelsföretag till det enda reningsverket i Patancheru som blandar allt restvatten från dessa 90 läkemedelsindustrier och försöker rena så gott det går, vilket det inte gör. De använder biologisk rening i samma tank som det finns stora mängder antibiotika, vilket naturligtvis inte fungerar, antibiotikan dödar ju allt biologiskt levande (Journal of Hazardous Materials).

Här pumpas det ut läkemedelsrester för en miljon kronor per dag, vilket får en att undra över prissättningen på läkemedel som påstås vara så dyrt att producera att de sätter fantasipriser på mediciner.


Dessutom vägrar alla antibiotikaproducerande företag att avslöja sina aktiva substanser eller hur stora utsläpp de har, vilket omöjliggör spårning.

På toppen av detta planerar regeringen en 100 miljarderdollarindustri i Hyderabad under det kommande årtiondet. Spännande då det inte finns något annat utsläpp av avloppsvatten än i floden Musi. Hyderabad släpper ut omkring 600 miljoner liter orenat vatten i Musifloden – varje dag, vilket gör det till en ren avlopsskanal.

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0304389407009909


Floden Musai


Att vi i Sverige är relativt bra på miljön spelar ingen större roll globalt sett med sådana utsläpp, från ett enda ställe. ”Och det drabbar inte bara människor i Indien. Om industrin pumpar ut sådana mängder rakt ut i vattnet är allt arbete för att minska antibiotikaanvändningen inom sjukvård och djurhållning inte värt någonting”, säger infektionsläkare Björn Olsen till Läkemedels Världen. En rapport från Greenpeace pekar redan på allvarlig påverkan på miljön.


Lösning

Hundratals miljoner människor får antibiotika mot diarré varje dag. Det kan lösas med bättre hygien. Boskapsuppfödning använder mest antibiotika. Det måste lösas med mindre enheter, sammanpackade djur sprider smitta. Reningsverk måste byggas ut snabbare.

Vad det gäller läkemedel så får vi se över hela läkarvetenskapen. Den har urartat till en kemikalieindustri. Medicin behöver vi till viss del, men inte denna galenskap. Det är helt och hållet en finansiell fråga. Det handlar inte längre om att hjälpa människan med sina sjukdomar. Medicinkostnader upptar en mycket stor del av nationalbudgeten. Många tar upp till tio piller om dagen. Och blir vi verkligen friskare av alla dessa mediciner? Nej, verkligen inte. Medicinerna är inte designade för att bota längre. De skall dölja symtomen men inte bota, för då säljs inga mediciner. Det finns bra undantag naturligtvis. Men en total reformation krävs. Nog så svårt, eftersom så gott som alla har aktier i läkemedelsindustrin, såväl som använder deras mediciner. Kapitalintressena är enorma. Dessutom körs alla alternativ ner som ”ovetenskapliga”. Men det måste göras.

Greta, var är du?


Referenser:

(1) https://www.dr-rath-foundation.org/2015/04/research-from-denmark-confirms-dangers-of-chemical-cocktails-in-foods/

https://www.pnas.org/doi/pdf/10.1073/pnas.2113947119

(2) https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/antimicrobial-resistance-environmental-pollution-among-biggest

https://setac.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/etc.5355

(3) https://www.theweek.in/news/biz-tech/2020/09/20/apathy-of-pharma-industry-and-its-effects-on-surface-water-ecology.html

(4) https://www.lakemedelsvarlden.se/effektiv-avloppsrening-kraver-miljardinvesteringar/?link_id=Ss4vcyZabd

(5) https://www.reactgroup.org/news-and-views/news-and-opinions/year-2017/environmental-effects-of-antibiotics-in-sewage/



Läs mer:

https://www.washingtontimes.com/news/2009/jan/26/worlds-highest-drug-levels-entering-india-stream/

https://journals.biologists.com/jeb/article/222/20/jeb211888/224473/Effects-of-monoamine-manipulations-on-the

https://www.globalpharms.org/effects-of-pharmaceuticals

https://www.science.org/content/article/prozac-turns-guppies-zombies

https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-9255127/Prozac-finding-way-waterways-turning-fish-ZOMBIES-study-reveals.html

https://www.expressen.se/kvallsposten/har-ar-ostersjons-varst-fororenat-unik-karta-/

https://phys.org/news/2009-04-tons-drugs-taint.html

https://www.usgs.gov/news/technical-announcement/understanding-how-pharmaceuticals-environment-affect-fish

 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten






Highlights