Kennedy utmanar antidepressivaepidemin – och den studie som hjälpte till att skapa den
- Pressmeddelande KMR
- Jun 11
- 6 min read
Under flera decennier har antidepressiva läkemedel framställts som en av psykiatrins största framgångssagor. Miljontals människor har fått höra att depression beror på kemiska obalanser i hjärnan och att läkemedel är den självklara lösningen. Men 4 maj 2026 skedde något som få trodde var möjligt. USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och det amerikanska hälsodepartementet HHS presenterade en nationell handlingsplan för att minska överförskrivningen av psykiatriska läkemedel och hjälpa patienter som vill trappa ned eller avsluta sin medicinering.
"Idag vidtar vi tydliga och beslutsamma åtgärder för att möta vår nations psykiska hälsokris genom att ta itu med överanvändningen av psykiatriska läkemedel – särskilt bland barn", sade hälsominister Kennedy. "Vi kommer att stödja patienternas självbestämmande, kräva informerat samtycke och gemensamt beslutsfattande, samt flytta vårdstandarden mot förebyggande arbete, öppenhet och ett mer holistiskt synsätt på psykisk hälsa."
Det är ett historiskt skifte. För första gången på nationell nivå erkänner amerikanska myndigheter att alltför många människor satts på psykiatriska läkemedel utan ordentlig information om riskerna, utan regelbundna omprövningar och ofta utan att alternativa behandlingsformer fått en chans. HHS betonar nu informerat samtycke, patientens rätt att fatta egna beslut, nedtrappning när läkemedel inte längre hjälper samt ökad användning av psykoterapi, familjestöd, fysisk aktivitet och näringsinsatser.
Kennedy betonade att antidepressiva skapade beroende, våldstendenser och att den psykiska ohälsan bara ökade, och dessutom i takt med utförskrivningen av psykiatriska mediciner, i synnerhet antidepressiva. Samtidigt har självmorden ökat med 35 procent under denna tid i USA, vilket antidepressiva skulle avhjälpa.
• Samtidigt har vi fått reda på att teorin om den ”kemiska obalansen i hjärnan” som skulle korrigeras med antidepressiva var falsk. Men den sålde!
• Nyligen har det erkänts att antidepressiva är kraftigt beroendeframkallande, vilket förnekats i alla år. Men det var också meningen.
• Att antidepressiva gör män impotenta och kvinnor frigida har effektivt undanhållits. För då skulle de inte sålt!
• Att antidepressiva orsakade sanslöst våld var känt redan innan Prozac ens registrerats. Den skulle dragits in innan den ens kom ut.
• Antidepressiva är dessutom inte bättre än placebo och då finns det ingen anledning att ha dem kvar. Det enda den gör är att kväva alla emotioner och livslust, vilket är förklaringen till alla självmord i dess spår.
Över 40 miljoner amerikaner använder antidepressiva läkemedel, ofta under många år, utan någon strukturerad plan för att avsluta behandlingen. Kennedy lyfter fram att många patienter blivit beroende av läkemedlen, inte därför att de söker ett rus, utan därför att utsättningssymtomen kan vara så kraftiga att de misstolkas som att den ursprungliga depressionen återvänt. Yrsel, ångest, sömnsvårigheter, elektriska stötliknande känslor i huvudet och emotionell instabilitet kan göra det mycket svårt att sluta även när patienten vill.
Kennedys initiativ handlar därför inte bara om att minska nyförskrivningen. Det handlar också om att hjälpa människor som fastnat i långtidsanvändning att få professionellt stöd att trappa ned på ett säkert sätt. HHS har redan aviserat utbildningsinsatser för läkare, nya riktlinjer för nedtrappning och ett ökat fokus på icke-farmakologiska behandlingsalternativ.
Men varför sker detta just nu?
En viktig del av svaret finns i den växande kritiken mot den forskning som under många år användes för att övertyga läkare, myndigheter och allmänhet om antidepressivas höga effektivitet. Ingen studie symboliserar detta tydligare än den berömda, eller rättare sagt, nu ökända, STAR*D-studien.
STAR*D – en av de törsta skandalerna i medicinsk historia*
STAR*D presenterades som den största och mest betydelsefulla effektivitetsstudien av antidepressiva läkemedel som någonsin genomförts. Studien finansierades av amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH) och kostade omkring 35 miljoner dollar (300 miljoner kr). Resultaten publicerades 2006 och fick enormt genomslag världen över.
Budskapet var enkelt och kraftfullt: om patienter inte blir bättre av ett antidepressivt läkemedel kan man öka dosen, byta preparat eller lägga till ytterligare läkemedel, och till slut kommer ungefär 70 procent att bli symptomfria. Detta budskap spreds över hela världen och användes för att legitimera en kraftig ökning av förskrivningen av antidepressiva.
Enligt den kritik som senare framförts av forskare, journalister och även KMR vilade denna framgångssaga på mycket skakig grund.
Robert Whitaker, en av de mest välkända medicinjournalisterna inom området, har beskrivit STAR*D som en av de mest skadliga vetenskapliga skandalerna i modern medicinsk historia. Han menar att studiens framgångssiffror byggde på metodologiska förändringar, selektiv rapportering och statistiska manipulationer som gav en betydligt mer positiv bild än vad de faktiska resultaten motiverade.
En central invändning gäller hur forskarna räknade sina resultat. I den offentliga rapporteringen betonades att cirka 67–70 procent av patienterna uppnådde remission, det vill säga att deras depressiva symtom försvann eller minskade kraftigt. Men när senare granskare analyserade samma data fann de att mycket stora grupper patienter hade hoppat av studien eller inte svarat på behandlingen. Dessa personer hanterades på ett sätt som gjorde att de slutliga siffrorna framstod som betydligt bättre än de egentligen var.
Kritikerna pekade också på att studien under resans gång ändrade sina egna utvärderingsmetoder. En mer rigorös klinisk bedömning ersattes delvis av enklare självskattningsformulär som gav mer gynnsamma resultat. Man hade även tagit med dem med ”mild depression” trots att de inte skulle ingå. När data senare analyserades enligt de ursprungliga kriterierna sjönk remissionstalen dramatiskt. Vissa granskningar kom fram till att den verkliga andelen patienter som både förbättrades och förblev bra under den långsiktiga uppföljningen var mycket låg.
70% blev plötsligt 3%
De verkliga siffrorna är som följer. Man sa att 4000 personer deltog i studien och att 70% blev bra. Men de egentliga siffrorna var 3671 personer och 67% - nåja, det kan man stå ut med även om man börja undra, men det skulle bli värre. För egentligen var det bara 3110 som påbörjade studien och 1192 som hade uppnått någon form av förbättring. Man hade alltså plockat bort en mycket stor andel som inte gav respons. Med andra ord skulle det ha stått 38% som förbättrats och 52% som hoppat av eller inte upplevt någon förbättring.
Det var inga uppmuntrande siffror, men det skulle bli värre. Två forskare gick igenom STAR*D ordentligt och lyckades nu äntligen tyda alla de närmast obegripliga statistikerna och siffrorna, och fann ut att bara 108 patienter, av totalt 3671, hade gått igenom studien med sustained remission, alltså fullt botade. (1)
Med andra ord så hade bara 3% av de som stannade kvar i studien blivit bra i den årslånga uppföljningen, medan man rapporterade omkring 70%. Ett klart vetenskapligt bedrägeri.
Vid en senare tidpunkt frågade en journalist på Medscape Medical News (2) en av forskarna i STAR*D, en framstående psykiater, om dessa uppgifter från de granskande forskarna var korrekta. Han svarade ”Jag tycker att deras analys är rimlig och inte inkompatibel med vad vi har rapporterat.”
Om denna kritik är korrekt får det långtgående konsekvenser. Då var det absolut inte en studie som visade att sju av tio patienter blev friska. Det var en studie som skapade intrycket av att antidepressiva var långt effektivare än vad de faktiskt var. Samtidigt användes resultaten för att påverka behandlingsriktlinjer, utbilda läkare och övertyga allmänheten via en entusiastisk media om att ökade doser, fler läkemedel eller upprepade läkemedelsbyten var vägen till återhämtning.
Finansiella kopplingar
KMR tog dessutom fram data som visade att flera av forskarna bakom STAR*D hade omfattande ekonomiska kopplingar till läkemedelsindustrin. De tolv huvudforskarna hade sammanlagt 151 kopplingar till olika läkemedelsföretag. Detta har ytterligare förstärkt misstankarna, om än inte bevisen, att studien inte utfördes eller ens granskades med den oberoende vetenskapliga noggrannhet som allmänheten hade rätt att förvänta sig.
Resultatet blev att miljontals människor världen över sattes på antidepressiva läkemedel. I USA handlar det om idag om över 40 miljoner användare. I Sverige 1,2 miljoner. Miljoner i övriga världen. Många blev och blir kvar på läkemedlen i åratal. En del upplevde förbättringar, men många rapporterade att de hade svårt att avsluta behandlingen på grund av beroendesymtom. Det skapades en situation där patienter ofta fick höra att de behövde läkemedlen livet ut, samtidigt som den vetenskapliga grunden för långtidsanvändningen blev alltmer omstridd.
Man räknar med att 20 procent blir bra oavsett vad man gör eller inte gör med dem. Då skulle 3 procent innebära att de blev värre av antidepressiva.
Det är mot denna bakgrund som Kennedys initiativ får sin betydelse. För första gången på mycket länge riktas strålkastarljuset inte mot hur fler människor ska få psykiatriska läkemedel, utan mot hur man kan minska onödig användning och hjälpa människor att återfå kontrollen över sin eventuella behandling. HHS talar om transparens, informerat samtycke och förebyggande insatser i stället för att ensidigt fokusera på läkemedel. Myndigheten betonar också att fysisk aktivitet, kost, familjestöd och terapi bör få en betydligt större roll i vården.
Efter årtionden av ökande förskrivning, växande beroendeproblematik och tilltagande kritik mot den forskning som låg bakom antidepressivas framgångssaga kan 2026 därför komma att bli året då pendeln började svänga. För många patienter som länge känt sig fastlåsta i en behandling de inte längre vill ha är budskapet från Washington tydligt: hjälp att trappa ned och återta kontrollen över sitt liv ska inte längre vara undantaget, utan en självklar del av vården.
När skall myndigheterna i Sverige vakna?
övriga referenser:
Redaktör
Peter Anstrin
Ansvarig utgivare
Eva Andersson
För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu
Den internationella övervakaren av psykiatrin
Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Box 6039 , 129 06 Hägersten
