Illusion att ADHD-droger förbättrar studieresultaten


ADHD-droger används som ”rekreationsdroger” men också i tron att de förbättrar studieresultaten. En ny studie bland flera visar dock att förbättringar i skolresultaten är en ”illusion”.


När en yoghurttillverkare i Sverige hävdade att deras yoghurtkultur var nyttig för tarmfloran, blev det ett ramaskri i media när det inte kunde bevisas. Något som knappast behöver bevisas, men de fick omedelbart sluta med detta påstående.


Men att påstå att ADHD-amfetamin skulle höja skolprestationer har gått bra i 50 år – utan ett enda bevis. Det har aldrig kunnat bevisas att barnen skulle klara sig bättre i skolan eller socialt. Tvärtom. Det är läkemedelstillverkarna och deras betalda ”expertkonsulter” som påstått detta – uppbackade av media.


Nu, först efter 50 års användning av narkotikaklassificerade preparat, i samma klass som kokain, på små barn så kommer bevisen fram. Ren katastrof! Men katastrofen blir än större när man inser att myndigheterna inte bryr sig utan fortsätter att droga ner barnen.


Stor användning av ADHD-droger vid studier

Användningen av ADHD-droger vid studier är vanligt världen över. I en läsarenkät i Finland uppgav femtio procent att de var positiva till ”studiedroger”. I Tyskland visade en undersökning att två miljoner tyskar använt ADHD-droger, medan 800 000 dopade sig regelbundet. SVT i Sverige gjorde en enkät får flera år sedan och då uppgav 33 procent att de använt ADHD-droger för att prestera bättre. Men i övrigt finns ingen undersökning om antalet användare i nutid. På Flashback kan man dock se en flitig användning. Ett inlägg bland många:

”Min bästa kombo, som tog mig igenom de tråkigaste delarna av läkarprogrammet, var lågdos Elvanse (10-20 mg), efter 1 timma, kaffe för att förstärka effekten och 50-100 mg tramadol för att få serotonin/noradrenalin (depot). Det gjorde att halveringstiden förlängdes på samtliga substanser, plus att jag fick både energi och eufori (kreativitet). Bästa kombon. Kombinera med lågdos betablockerare vid behov, om man blir för disträ/speedad.”


Vad som händer när man tar amfetamin/ADHD-droger är det som missbrukare kallar att ”punda”. Man kan ”snöa in” på samma sak i timmar. Det är inte sund fokusering, det är närmast hypnotiskt. Visst, man kan sitta och studera hela natten, men det stannar inte kvar länge. Som en missbrukare av ADHD-droger sade: ”Hela min skoltid är ett svart hål idag!”


Studieresultaten försämrades

Studien från flera universitet och institut i USA visar att studiepoängen (GPA) inte förbättrades utan försämrades. (1) Men inte bara det:

”Förutom experimentella studier som har tvivlat på fördelarna med NPS (icke medicinsk användning av mediciner), så har flera studier observerat att högskolestudenter som bedriver NPS har lägre medelvärden (GPA), hoppar av fler klasser och har högre nivåer av annan droganvändning samt överdrivet drickande än icke-användare.”


Forskarna skriver vidare:

”Forskning har visat att användning av marijuana och alkohol är relaterat till ökningar i avhopp från klasser och minskningar i GPA, samt att NPS verkar vara ett kompenserande "sista halmstrå-försök” i att förbättra betyg bland individer som upplever nedgångar i sina akademiska resultat.”


Och till slut: ”Resultatet visar att löften om akademiska fördelar är illusoriska.”


Man har gjort flera stora undersökningar i USA som visar att en studerande av fem använder, vad som kallas, “smart drugs,” “smart pills,” eller “brain steroids. Resultatet i studien visade att dessa droger försämrade resultaten. Främsta ADHD-drogen är Adderall, som består av två olika amfetaminer. I Sverige används främst Elvanse och Attentin, men ”man tager vad man haver”.


Dansk avgörande studie

En stor undersökning från respekterade Cochrane institutet i Köpenhamn visar att det ”inte finns några klara bevis för att ADHD-drogerna har någon livsförbättrande effekt.”


Det är slutsatsen i en mycket stor dansk analys av 185 studier omfattande 12 000 barn i Amerika, Kanada och Europa.


Huvudförfattaren, psykologen Ole J. Stroebø menar att det är bakslag för de som trott på de positiva studier som redan publicerats.

”Uppfattningen har varit att det funnits ganska bra bevis och effekt av dessa läkemedel, därför var det mycket överraskande att finna att bevisen är så osäkra på grund av den dåliga kvaliteten på de ingående studierna, att man inte säga något om det verkar.” (2)


Australisk studie

En australisk studie, Rainer studien, en av de största, av långsiktiga effekter av ADHD-droger, framhäver särskilt:


1.) Försämring i skolan: ADHD-diagnostiserade och medicinerade barn har 10,5 gånger förhöjd risk att hamna under genomsnittet i sin klass.


2.) Långsiktiga skador på det kardiovaskulära systemet: Den mest anmärkningsvärda observationen i studien var sambandet mellan medicinering med centralstimulantia och blodtrycket som ökade med 10 enheter.



3.) Långvarig användning av centralstimulerande preparat är inte något botemedel för ADHD-symptom. Det är helt enkelt omöjligt att upprätthålla den första "positiva" effekten av ADHD-drogen i sig genom att öka dosen. Man kan inte permanent medicinera barn till bättre skolprestationer, det kan ödelägga deras hälsa och disponera dem till att bli verkliga missbrukare. ADHD-droger maskerar symtomen vilket får de underliggande orsakerna att förvärras, i tillägg till de kraftiga biverkningarna barnen utsätts för.

(3)


Spanien

En spansk studie 2014 gjorde en omfattande granskning av vetenskaplig litteratur i ämnet och kom tillföljande slutsats:

”Resultatet är nedslående och borde leda till en modifiering av rekommendationerna för klinisk tillämpning så att medicinering betraktas som en sista utväg och praktiseras endast i ett litet antal fall begränsat till korta tidsperioder.” (4)

Kanada

Ett forskningsteam vid universiteten i Princeton, Cornell och University of Toronto, granskade resultatet för mer än 15 000 barn i Quebec, under en period av 14 år. Studien visade att den ökade användningen av metylfenidat som en behandling för ADHD ledde till sämre studieresultat. Effekten var starkare hos pojkar än hos flickor. Faktum är att ADHD-symtomen förvärrades när ADHD-drogen togs under längre tid. Resultaten av studien visade klart att:

• det fanns en ökning av emotionella problem bland flickor och försämring i utbildningsresultat bland pojkar.

• när forskarna jämförde studie- och testresultat kunde de inte se någon förbättring. I själva verket gick det sämre för pojkarna som fick ADHD-droger än för motsvarande grupp som inte fick sådana droger: matematikpoängen var lägre, de fick gå om klasser oftare och var mer benägna att hoppa av skolan.

• Flickorna diagnostiserades oftare med psykologiska störningar.

(5)


USA

Den första och största långtidsstudien utfördes av National Institute of Mental Health (NIMH), den så kallade MTA-studien (Multi Modal Treatment study).

Efter 14 månader 1999 presenterades det första resultatet, som var positivt till ”försiktig användning av stimulantia” och att det skulle vara ”överlägset” beteendeterapi. Man ansåg redan nu att detta skulle vara gynnsamt vid långtidsanvändning.


Det skedde en explosion av ADHD-droger till barnen, representanter för läkemedelsbolagen skickades ut till skolor och läkare som övertygades om att deras droger var det bästa för barnen. Artiklar exploderade i media, skrivna av läkare finansierade av industrin. Denna första presentation av MTA-studien ligger till grund för dagens explosion av ADHD-barn – även i Sverige. För diagnosen är naturligtvis endast till för att sälja droger.


Nästa uppföljning efter tre år var behandlingen ”en signifikant markör på försämring”. Inte ett ord i media. Ökningen av ADHD-barn med tillhörande droger accelererade kraftigt trots detta.

Efter sex år var slutsatsen: Användning av läkemedel var ”förenat med värre symtom på hyperaktivitet-impulsivitet och trotssyndrom” samt med större ”allmän funktionsnedsättning”. Användningen av ADHD-droger var även förenat med ”ökad risk för ångest och depression”. En av forskarna, William Pelham, en tidigare stor förespråkare för ADHD-droger, uttryckte resultaten på följande sätt:

”Vi trodde att barn som medicinerade under en längre tid skulle få bättre resultat. Så visade sig inte vara fallet. Det fanns inga gynnsamma effekter [av medicinering], inga alls. På kort sikt hjälper [medicinering] barnet att uppföra sig bättre, men inte på lång sikt. Och den upplysningen borde mycket tydligt framföras till föräldrarna.”


Nu gjordes det aldrig det. Media var helt tyst om detta, Psykiatrikerna även så. Det tystades ner helt enkelt. Artiklar i psykiatriska tidskrifter hänvisar fortfarande till den första presentationen. Och barnen fortsätter att bli nerdrogade i illusoriska försök att förbättra studieresultaten. (6)


(1) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5140739/

(2) http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD009885.pub2/abstract

(3) http://ww2.health.wa.gov.au/

http://speedupsitstill.com/dangerous-drugs/

(4) http://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S0211-57352014000100004&script=sci_abstract&tlng=en

http://speedupsitstill.com/dangerous-drugs/

(5) https://newrepublic.com/article/113505/did-ritalin-make-kids-quebec-dumber

http://www.nber.org/papers/w19105

https://www.advisory.com/Daily-Briefing/2013/06/18/Study-Ritalin-may-not-improve-academic-performance

(6) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19318991

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten

Highlights