Folk som tar mediciner är farligare än rattfulla


Tiger Woods omhändertagen 2017. Foto från polisens video.


I och med arresterandet av Tiger Woods efter en trafikolycka i juni 2017, och som nu återigen kört av vägen (infällda bilden), har debatten om faran med receptbelagda mediciner blossat upp i USA. Medicinerade personer som kör bil är nu en större fara än berusade förare. Omkring 40 000 personer dör i trafiken varje år i USA, 20-25 procent är påverkade av mediciner och droger.

I Sverige är över 1,6 miljoner personer påverkade av psykiatriska droger – bara en bråkdel kör omkring berusade av alkohol. Ingen säker statistik finns om detta. Trafiksäkerhetsverket måste agera efter dessa uppgifter om man vill upprätthålla sin nollvision. Det är ju trots allt inte farten som dödar, det är förare som inte är uppmärksamma – och psykmediciner är en stor orsak, enligt flera stora studier.


Först trodde man att Tiger Woods druckit alkohol på grund av hans sluddrande och ostadiga gång år 2017. Men hans uppförande berodde på en cocktail av mediciner. Enligt videon som poliserna släppt var han fullständigt förvirrad och kunde inte läsa upp alfabetet, en test som poliserna gör. Han var definitivt inte kapabel att framföra en bil.


Därefter körde han av vägen igen i början av förra året och skadade sig rejält. Han hade i 130 kilometer i timman kört rakt fram över i andra filen i en kurva utan bromsspår och kraschat på ett träd, så det är ingen som tvivlar på att han återigen var påverkad. Han hade säkerligen somnat. Polisen fick dock inte göra en blodtest, sade de. Som tur var skadades ingen annan.

En medicinerande bilist i Halland slapp åtal, trots att han uppträdde kraftigt förvirrat efter att ha kört på parkerade bilar och en lyktstolpe, rapporterar SR. När polisen kom till platsen var föraren så påverkad av mediciner att han inte visste vad som hänt. Medicinen hade skrivits ut av en läkare några dagar före körningen och han hade inte överdoserat.

Enligt åklagaren i målet tillämpar man inte en regel i lagen om så kallat kliniskt rattfylleri då någon ordinerats narkotiska mediciner.


En trafikpolis i Halland skrev därefter till regeringen och begärde att lagen om rattfylleri även skall gälla om personen använt narkotiska preparat utskrivna av läkare. Idag gäller att om man har recept gäller inte lagen. Ungefär som att man inte skulle bli lika påverkad av sömnmedel eller amfetamin med ett recept i fickan. Först skulle personer med ADHD-diagnos som använde amfetamin inte få köra bil, men sedan ändrades detta plötsligt, utan förklaring. Big Pharma har sina tentakler in i beslutande myndigheter.


I USA har det utvecklats till ett stort problem. Enligt Market Watch rapport så har antalet bilolyckor i USA där drogade och medicinerade förare varit involverade nästan fördubblats. Omkring 20-25 procent av 42 060 bilolyckor med dödlig utgång i USA under 2020 involverade en påverkad förare av mediciner/droger. I vissa stater är det mer vanligt med förare som är påverkade av receptbelagda mediciner än alkohol. (1) I vissa stater är det förbjudet att inta några som helst narkotiska mediciner eller droger, oavsett recept.


Psykmediciner farligast

Folk som tar sömnpiller, lugnande eller ångestdämpande mediciner är farligare på vägen än rattfulla, har forskare kommit fram till. Och i och med att 1 653 859 svenskar (2) använde psykiatriska droger (17% av den totala befolkningen, 25% av den vuxna) är det nog en fråga som bör tas upp till ordentlig debatt även här. Skall de överhuvudtaget få köra bil efter dessa nya rön? Idag är det bilförarna som själva får bedöma om de är lämpliga bilförare. Hur skall de kunna göra det om de är påverkade av narkotiska preparat? De som kör bil berusade på alkohol utgör ju bara en bråkdel av detta.


En undersökning i Taiwan som pågick under nio år, visade att bensodiazepiner, sömnmedel och lugnande, ökade risken för en bilolycka med 88 procent – bara efter att ha tagit ett enda piller en enda gång, och det höll i sig vecka efter vecka.


En studie som presenterats i samband med Australian Sleep Conference (3) fann att människor som tog bensodiazepiner, såsom Valium, Xanax och Sobril och ångestdämpande (SSRI-medel används ofta) var mer benägna att köra av vägen eller köra in i andra bilar än rattonyktra personer. Och här kan man verkligen prata om en rejäl bakfylla.

– De som tog mer än en reguljär dos var fortfarande påverkade följande eftermiddag, sade Mark Howard, från Institute for Breathing and Sleep vid Austin Health i Melbourne.

Man jämförde förare som tagit psykmediciner med de som druckit alkohol och de som bara fått fyra timmars sömn. Forskningsteamet kom fram till att de som tagit psykmediciner var värst. De reagerade mycket saktare med att bromsa, hade svårighet att stanna kvar i filen, kunde inte hålla fartgränserna och körde ofta in i andra bilar. De satt också längst tid med stängda ögon(!).


Som det är nu har man i Sverige till och med tagit bort varningstriangeln på medicinburkarna som varnar för att köra bil i samband med intag. Hur skall man kunna avgöra det om man är påverkad av narkotiska medel?


Trafiksäkerhetsverket kan passa på att se över de amfetaminliknande ADHD-medicinerna. Är man ”illegal” amfetaminist och kör bil åker man på straff, är man ”legal” amfetaminist så går det tydligen bra. Men det är ju säkerheten det handlar om i första hand, inte om det kallas ”medicin” eller ej.

Vi har nu omkring 50-60 000 vuxna ”legala” amfetaminister varav de flesta säkerligen kör bil påverkade, samt lika många barn och ungdomar på amfetamin på väg mot körkort.

Och låt oss en gång för alla avfärda påståenden om att det handlar om en ”liten dos”. Många vuxna kan få flera hundra milligram per dag av rent, ej utblandat läkemedelstillverkat amfetamin. Den dosen räcker för att sänka vilken människa som helst som tar det för första gången.

Den personen skulle överhuvudtaget inte kunna köra en bil.


Vad gör Trafiksäkerhetsverket med sin nollvision åt detta?


(1) http://www.marketwatch.com/story/tiger-woods-dui-arrest-prescription-drugs-are-a-growing-threat-to-us-road-safety-2017-05-30


(2) http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel



(3) http://www.smh.com.au/lifestyle/wellbeing/valium-users-worse-drivers-than-drunks-20101019-16sl7.html

 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu


Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten



Highlights
imagesCALOQXUG.jpg
Välkommen till KMR - Den internationella övervakaren av psykiatrin