top of page

Exceptionell ökning av ADHD-diagnoser och medicinering – systemfel i flera länder


Utvecklingen kring ADHD-diagnostik och förskrivning av centralstimulerande läkemedel visar en kraftig och accelererande ökning i flera västländer. Nya granskningar från Sverige, Norge, England och USA pekar på återkommande mönster: snabbt växande privata aktörer, digitala diagnosmodeller, kraftig överförskrivning och betydande ekonomiska incitament. Samtidigt växer oron för patientsäkerheten och de långsiktiga samhällskostnaderna.

 

SVERIGE

I Sverige har utvecklingen nått nivåer som beskrivs som exceptionella internationellt sett. Enligt uppskattningar kommer upp till 15 procent av alla pojkar och 11 procent av flickorna att ha en ADHD-diagnos inom några år, efter en ökning på 50 procent under de senaste tre åren. Redan idag behandlas 263 000 personer – varav 103 000 barn och ungdomar – med centralstimulerande droger.

 

Försäljningen av ADHD-droger uppgick 2022 till över 1,3 miljarder kronor, motsvarande drygt 74 miljoner dygnsdoser. Förra året steg kostnaderna till 1,8 miljarder. Samtidigt växer en privat marknad där en diagnos kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor.

 

I början av december 2024 anmälde Kommittén för Mänskliga Rättigheter (KMR) företaget Psykiatrispecialisterna till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för allvarliga brister i diagnostik och läkemedelsförskrivning. (1) Det tog ett tag innan media kopplade på. Bland annat pekade vi på att barn satts direkt på amfetaminpreparat utan att först ha prövat andra behandlingsformer, i strid med gällande riktlinjer. I flera fall ska hela utredningar ha genomförts digitalt utan fysisk kontakt med barnet. Att undersökningar gjordes digitalt ”inga har överhuvudtaget varit i samma rum med barnet”. Alltså ingen undersökning av kardiovaskulär status, en allvarlig biverkning av ADHD-droger.

 

Kritiken omfattar även att diagnoser ställts utan tillräcklig differentialdiagnostik, där andra möjliga orsaker till barnens problem inte utretts. Parallellt riktar diagnosföretag sin marknadsföring direkt till skolor, där läkemedelsbehandling framställs som ett sätt att minska behovet av extra resurser i undervisningen.

 

Man anförde bland annat på hemsidan att den av företaget förskrivna medicinen ska ses som en utgiftsbesparande åtgärd för skolor – till vilka man direkt marknadsför sina tjänster – och kan göra att ”behovet av lärarassistent minskar eller försvinner”. Till media sade ägaren Grönte att i ”femtio procent av fallen försvinner problemen som ett trolleri om barnet får medicin”. Och att detta trolleri innebär följande: ”Om skolan i stället köper en utredning och en medicininsättning, kan de vinna en miljon på att inte anställa en resurs”. (Psykologtidningen 24 oktober 2024) Psykiatrispecialisterna sattes i konkurs i mars i år.

 

De medicinska riskerna är inte obetydliga. Över 2500 fall av överdoser i självdestruktivt syfte bland barn och ungdomar rapporterades i Sverige mellan 2011 och 2021, och enskilda fall beskriver allvarliga biverkningar såsom hallucinationer, hjärtproblem och kramper.

 

NORGE

Även i Norge syns en kraftig ökning. Antalet kvinnor mellan 10 och 40 år som fått ADHD-diagnos har ökat med nästan 80 procent sedan 2018, och mellan 2011 och 2021 ökade behandlade kvinnor i åldern 18–40 år med över 180 procent. Samtidigt har användningen av ADHD-läkemedel fördubblats på fem år. I gruppen kvinnor 30–39 år är ökningen så hög som 135 procent. (2)

 

Nu ökar kritiken av privatägda kliniker. En tillsyn av den privata kliniken Fokusert Helse visade att över 330 patienter utreddes under ett år – och att 90 procent fick diagnosen ADHD. Utredningarna skedde ofta helt digitalt och kunde resultera i diagnos inom en vecka.

 

Myndigheterna konstaterade att verksamheten bröt mot kraven på medicinsk försvarlighet. Diagnoserna baserades på för tunt underlag, viktig bakgrundsinformation saknades och patienter bedömdes inte för lämplighet för digital utredning.

Ett konkret exempel är “Karoline”, som efter tre videomöten fick diagnosen ADHD – till en kostnad på över 20 000 kronor – utan att någon extern information om hennes bakgrund inhämtades.

 

ENGLAND

I England har ökningen av ADHD-diagnoser och efterfrågan på utredningar lett till ett hårt belastat offentligt system och en snabbt växande privat marknad. Inom den statliga sjukvården (NHS) rapporteras väntetider på flera år, upp till tio år, för en ADHD-utredning, vilket i sin tur har drivit toitusentals patienter till privata kliniker där diagnos kan erhållas betydligt snabbare – ofta inom veckor, med tillhörande amfetamin.

 

I England, med 56 miljoner i befolkning, får 325 000 ADHD-droger. Det är 0,6 % av befolkningen. I Sverige, med 11 miljoner, fick förra året 263 000 ADHD-droger. Det är 2,5 % av befolkningen. Vi har alltså i Sverige en förskrivning per person som är mer än 4 ggr högre än den i England.

 

Utvecklingen i England följer annars samma mönster som i övriga Europa och USA, med kraftigt ökande efterfrågan på ADHD-diagnoser – och naturligvis amfetamin, samt växande privata vårdaktörer. Även här rapporteras långa väntetider i offentlig vård, vilket driver patienter till privata alternativ där diagnoser kan ställas betydligt snabbare. Hälsovårdsministern säger att de inte kan hanterad en epidemi som snabbt blivit en kris. Kostnaderna främst relaterade till ADHD har tredubblats mellan 2021 och 2024, från 194 miljoner pund (2,5 miljarder kr) till 577 miljoner pund (7,2 miljarder kr). (3)

 

Över 20 000 personer i månaden refereras till denna snabbt expanderande verksamhet. Denna utveckling har kritiserats för att skapa ett parallellt vårdsystem där betalningsförmåga avgör hur snabbt en patient får hjälp.

 

Experter har varnat för att snabba utredningar riskerar att missa andra bakomliggande orsaker till symtom, vilket kan leda till felaktiga diagnoser och behandlingar.

Socialministern i England gör klart att man inte ekonomiskt klarar det här; det går ut över mycket annat. Medan diagnosföretagen, också precis som i Sverige och andra länder, parasiterar på sjukvårdssystemet och håvar in pengar på att ösa ut diagnoser och piller.

 

De privata aktörerna tjäna enorma pengar. En av dem är ADHD360 med dr Phil Anderton som ägare. Liknande vår Psykiatrispecialisterna i Sverige. Fast ADHD360 är störst i Europa. Anderton med fru sålde kliniken nyligen för 22,5 miljoner pund (280 miljoner kr). En annan aktör, Psicon såldes för 33,2 miljoner pund (418 miljoner kr).

 

Staten har betalt 128 miljoner pund (1,6 miljarder kr) av skattebetalarnas pengar till privata aktörer år 2005 – en ökning på 36 miljoner pund sedan 2003. I år räknar man med en budget på 314 miljoner pund.

 

USA

I USA har utvecklingen nått en helt annan skala och lett till rättsliga åtgärder. Telepsykiatriska bolag som Done Global och Cerebral har anklagats för systematisk överförskrivning av ADHD-läkemedel. (4)

 

Enligt åklagare har Done Global distribuerat över 40 miljoner tabletter och genererat mer än 100 miljoner dollar i intäkter. Företagets VD har avgått, står nu inför federala åtal och riskerar upp till 20 års fängelse.

 

Cerebral, som värderades till miljardbelopp, har ingått en förlikning på 3,65 miljoner dollar efter att ha uppmuntrat överförskrivning och delat patientdata från över tre miljoner användare.

 

Förskrivningen av centralstimulantia ökade med 10 procent på ett år till 41,4 miljoner recept. Samtidigt behandlar dessa bolag hundratusentals patienter, ofta genom korta videomöten eller digitala formulär.

 

Den mänskliga konsekvensen framträder i vittnesmål från vårdpersonal. En sjuksköterska beskrev hur patienter diagnostiserades under 30-minuterssamtal och att “hälften av alla” fick en ADHD-diagnos samt amfetamin, ”vilket de var ute efter och skrek efter”, sade hon.

 

Samtidigt visar data att 3,15 miljoner barn i USA behandlas med psykostimulerande läkemedel, varav ca 60 000 är under 5 år – och att antalet samtal till giftinformationscentraler relaterade till ADHD-läkemedel har ökat med omkring 300 procent mellan 2001 och 2021. Totalt 6 155 852 barn och ungdomar fick någon form av psykiatriska droger 2024.

 

SAMMANFATTNING

Genomgående i samtliga länder framträder ett mönster av snabbt växande diagnosfrekvenser, ökande läkemedelsförskrivning och starka ekonomiska drivkrafter. Digitalisering och privata aktörer har ökat tillgängligheten, genom ett parallellt sjukvårdssystem, men samtidigt skapat nya risker kopplade till bristande utredningar och övermedicinering.

 

De samlade uppgifterna pekar på en utveckling där både patientsäkerhet och samhällsekonomi påverkas, samtidigt som myndigheter i flera länder nu inleder granskningar och rättsliga processer.

 

Bakom statistiken finns individer – barn, ungdomar och vuxna – vars diagnoser och behandlingar i många fall ifrågasätts i efterhand. Frågan som nu ställs i flera länder är om systemet har vuxit snabbare än kontrollmekanismerna, och vilka konsekvenser det får på lång sikt.

 

 


Redaktör

Peter Anstrin


Ansvarig utgivare

Eva Andersson

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu



Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten 

 

 

 
 
Aktuella
Pressmeddelanden
imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page