---
title: "Du blir vad du tror på"
type: "Press"
date: "2026-11-19"
updated: "2026-11-19"
description: "En studie från Stanford visar att människors tro på sina gener kan påverka kroppen mer än generna själva. Deltagare som fick påhittad falsk information om genetiska risker började prestera sämre och uppleva verkliga…"
url: "https://www.kmr.nu/single-post/du-blir-vad-du-tror-pa"
canonical: "https://www.kmr.nu/single-post/du-blir-vad-du-tror-pa"
markdown_url: "https://www.kmr.nu/single-post/du-blir-vad-du-tror-pa.md"
site: "Kommittén för mänskliga rättigheter"
publisher: "Kommittén för mänskliga rättigheter"
contact: "borje.lindroth@telia.com"
language: "sv-SE"
breadcrumbs:
  - "Startsida: https://www.kmr.nu/"
  - "Blogg: https://www.kmr.nu/single-post"
  - "Du blir vad du tror på: https://www.kmr.nu/single-post/du-blir-vad-du-tror-pa"
---

# Du blir vad du tror på

*Press · 19 november 2026*

> En studie från Stanford visar att människors tro på sina gener kan påverka kroppen mer än generna själva. Deltagare som fick påhittad falsk information om genetiska risker började prestera sämre och uppleva verkliga…

## Bevakning

- **Medium:** —

**En studie från Stanford visar att människors tro på sina
gener kan påverka kroppen mer än generna själva. Deltagare som fick påhittad falsk
information om genetiska risker började prestera sämre och uppleva verkliga
kroppsliga förändringar, trots att deras DNA inte stödde påståendena. I vissa
mätningar var effekten av den upplevda genetiska risken större än effekten av
den faktiska genvarianten. Resultaten väcker frågan om hur mycket vår hälsa
påverkas av biologin – och hur mycket av de berättelser vi får höra om oss
själva.**

Under större delen av våra liv matas vi med berättelser om
vad som är fel på oss. Vi får höra att vi bär på gener för depression, gener
för ADHD, gener för övervikt, gener för hjärtsjukdomar och gener för snart sagt
varje mänsklig svaghet. Budskapet upprepas i nyhetsartiklar, reklam, sociala
medier, TikTok-klipp och tv-program tills det nästan känns lika självklart som
att solen går upp i öster. Men tänk om själva tron på dessa berättelser ibland
påverkar oss mer än de biologiska faktorerna de påstås beskriva?

Studien från Stanford visade att människor som fick påhittad,
falsk information om sina gener började uppvisa verkliga kroppsliga
förändringar. De som fick höra att de hade en genetisk nackdel presterade sämre
fysiskt, gick upp i vikt snabbare och kände sig tröttare, trots att deras
verkliga DNA inte visade något sådant. Andra som fick höra att de hade en
gynnsam genetisk profil upplevde större mättnad och fick biologiska
förändringar som stämde överens med det de trodde om sig själva.

Som forskarna skrev i sammanfattningen:

*”Det mest fascinerande var att effekten av den upplevda
genetiska risken i vissa fall var starkare än effekten av den faktiska
genetiska risken”.*

Detta säger något viktigt om vår tid. Vi lever i ett
samhälle där människor ständigt får veta vilka risker de bär på. Om de tillräckligt
många gånger får höra att de inte kan koncentrera sig, har en kropp som är
programmerad att bli sjuk eller ett arv som gör dem dömda till vissa problem,
börjar berättelsen gradvis kännas som en identitet. Det som först var en
möjlighet blir en förväntning. Och det som förväntas kan ibland bli verklighet.

Det är nästan som om vår kultur har byggt en gigantisk
högtalaranläggning som dygnet runt sänder budskapet: ”Var uppmärksam på allt
som kan vara fel på dig.” Resultatet blir att människor börjar övervaka sig
själva med samma intensitet som en säkerhetsvakt. Människor introverterar. Varje
bortlagd nyckel eller glasögon blir ett tecken på demens. Splittrad aktivitet och
uppmärksamhet blir ADHD. Varje period av nedstämdhet blir ett bevis på
depression. De blir ett kvitto på att de ”dåliga generna” har börjat vinna.

Och det är så psykisk ohälsa har spridit sig i samhället,
ivrigt uppbackad av gigantiska högtalare som vrålar ut budskapet att vi inte
har någon makt över vårt genetiska arv, att vi är sjuka och måste ta mediciner.

Men samtidigt vet vi att inga ”dåliga” gener har hittats vad
gäller psykiska störningar och sjukdomar. Men media älskar att frossa i detta.
Forskare som forskar för Nobelpriset publicerar ständigt tvivelaktiga studier
för att bli upptäckta. Karolinska Institutet är fullt av dem.

Det ironiska är att många av de tillstånd som diskuteras
mest i dag påverkas av en mängd olika faktorer. Gener spelar en viss roll, men
de är sällan hela förklaringen. Livsstil, sömn, relationer, kost, stress,
förväntningar och livserfarenheter påverkar också hur vi mår. Ändå får generna
ofta huvudrollen medan resten av berättelsen hamnar i kulisserna. Gener kan
liknas vid frön, de är högst beroende av vilken jord de sås i, vilken näring de
får och att de vattnas väl, att ogräset rensas bort och att de sköts om i
största allmänhet.

Samtidigt visar forskning om placebo- och noceboeffekter (när
negativa förväntningar gör att man mår sämre. Motsatsen till placebo) att
förväntningar kan påverka både kropp och psyke. Om människor förväntar sig
förbättring ökar ofta chansen att de mår bättre. Om de förväntar sig försämring
ökar risken att de faktiskt känner sig sämre. Våra tankar är inte omedelbara magiska
trollspön, men de är heller inte passiva åskådare. De påverkar hur vi tolkar
världen, hur vi beter oss och vilka signaler kroppen får. Tankar har makt över
kroppen, negativa eller positiva.

Det ger också ett mer hoppfullt perspektiv. Om negativa
berättelser kan påverka oss i en dålig riktning borde positiva berättelser
kunna påverka oss i en bättre. Om människor ständigt får höra att de är
trasiga, sköra och genetiskt dömda riskerar de att leva därefter. Men om de i
stället får höra att kroppen är anpassningsbar, att man kan förändras och att
framtiden inte är skriven i sten, öppnas andra möjligheter.

Om en läkare säger till patienten som har cancer: ”Nittio
procent med denna cancer dör inom fem år” eller ”En av tio med denna cancer
överlever”. Fakta är desamma, men vad vill man höra?

Kanske är den största lärdomen att vi bör vara försiktiga
med vilka berättelser vi sår i våra egna huvuden. Varje dag tävlar medier, reklam,
experter, influencers och algoritmer om vår uppmärksamhet. Rädsla säljer ofta
bättre än hopp, och katastrofer får fler klick än goda nyheter. Men om
uppmärksamhet fungerar som vatten för ett frö är det värt att fundera över vad
vi egentligen vattnar.

Vi är inte enbart produkter av vårt arv. Vi är också
produkter av de historier vi tror på. Och även om gener kan sätta vissa ramar
är det långt ifrån säkert att de skriver hela manuskriptet. Den kanske mest
befriande tanken av alla är att framtiden inte nödvändigtvis avgörs av vad som
står i våra gener, utan också av vad som får fäste i våra tankar.

När människor slutar se sig själva som fångar under
biologiska profetior och börjar se sig själva som aktiva deltagare i sina egna
liv förändras något. Kanske inte över en natt, men steg för steg. Och ibland
börjar den förändringen med något så enkelt som att byta ut en skrämmande
berättelse mot en mer hoppfull. Kanske sluta läsa dåliga nyheter i media. Båda
är trots allt bara berättelser – men den ena får oss att krympa, medan den
andra hjälper oss att växa.

Ref.

Turnwald BP, Goyer JP, Boles DZ, Silder A, Delp SL, Crum AJ.
Learning one's genetic risk changes physiology independent of actual genetic
risk. Nature Human Behaviour. 2019;3(1):48–56.

---

Redaktör: Peter Anstrin  
Ansvarig utgivare: Eva Andersson (utgivningsansvarig@kmr.nu)  
För mer information gå till KMR:s hemsida: [www.kmr.nu](https://www.kmr.nu/)  
Den internationella övervakaren av psykiatrin, Kommittén för Mänskliga Rättigheter, Box 6039, 129 06 Hägersten

## Fler korta texter

- [Alla större läkemedelsföretag inblandade i mutbrott, avslöjar sensationell rapport](https://www.kmr.nu/single-post/alla-storre-lakemedelsforetag-inblandade-i-mutbrott-avslojar-sensationell.md) — Artikel, 2026-11-12
- [Läkemedelsindustrins miljardböter – över 1290 miljarder kronor i 1366 sanktioner](https://www.kmr.nu/single-post/lakemedelsindustrins-miljardboter-over-1290-miljarder-kronor-i-1366-sanktioner.md) — Artikel, 2026-11-04

## Så citerar du

Kommittén för mänskliga rättigheter. “Du blir vad du tror på”. Kommittén för mänskliga rättigheter, 2026-11-19. https://www.kmr.nu/single-post/du-blir-vad-du-tror-pa (hämtad <datum>).

## Företag och kontakt

- **Företag:** Kommittén för mänskliga rättigheter (Org.nr 802009-6361)
- **Adress:** Box 6039, 12906 Hägersten, Sverige ([karta](https://maps.app.goo.gl/EsPvrCTnxtTd8SML6))
- **Allmänna frågor:** [borje.lindroth@telia.com](mailto:borje.lindroth@telia.com)
- **Samarbeten:** [admin@kmr.nu](mailto:admin@kmr.nu)
- **Telefon:** +46722312335

---
[Visa på webbplatsen](https://www.kmr.nu/single-post/du-blir-vad-du-tror-pa) · [Allt i Blogg](https://www.kmr.nu/single-post.md) · [Webbplatsens index för AI-agenter (llms.txt)](https://www.kmr.nu/llms.txt)
