ADHD HAR INGEN VETENSKAPLIG BAS

DIAGNOSEN ADHD

Medan den övergripande medicinska inriktningen behandlar sjukdomar som malaria, bronkit och hepatit med exakta, identifierbara fysiska orsaker, så hanterar psykiatrin ”mentala störningar”. Störningar är namn som ges till oönskade känslor och beteenden men för vilka inga exakta fysiska orsaker har isolerats. Dessa psykiska störningar, såsom ADHD, kallas ofta "sjukdomar" men det är inte samma sak som medicinska sjukdomar. Detta skiljer psykiatrin stort från den ordinarie medicinska utövningen. Så vad är det egentligen psykiatrin sysslar med? En klar frågeställning som inte lämnar några klara svar.

Vetenskap är den systematiskt ordnade kunskapen om den materiella världen som har

samlats i en process med fyra steg:

(A) Observation av fenomen

(B) Insamling av data

(D) Testning av hypotesen genom upprepad observation och kontrollerade experiment.

Och detta bör vara funktionsdugligt och oundvikligt stämma med den kunskapsmassa som det verkar i. Detta har inte gjorts med ADHD.

Även om barns problem kan vara mycket verkliga och störande, finns det inga vetenskapliga tester för att diagnostisera något barn eller vuxen med ADHD. Detta faktum är välkänt inom den psykiatriska industrin. Man kallar det ”sjukdomar” för att associera till den medicinska utövningen – och kanske framförallt, i symbios med läkemedelsindustrin, alla sjukdomar skall ju botas med medicin. Men nu finns det ju inga sjukdomar och de psykiatriska ”medicinerna” botar inget. Skulle det finnas verkliga sjukdomar i hjärnan så skulle det hamna inom neurologin. Där för kallar man sig nu neuropsykiatri inom detta fack för att låta vetenskapliga.

"Det finns inga laboratorietester, som blodprover eller skanningar, för att avgöra om du

har ADHD." (1)

– Royal Australian and New Zealand College of Psychiatrists

"Det finns inga objektiva tester inom psykiatrin - ingen röntgen, laboratorietest eller annan testning som definitivt avgör att någon har eller inte har en psykisk störning.” och där finns ingen definition av en psykisk störning. Jag menar, du kan bara inte definiera det." (2)

– Allen Frances psykiater och tidigare ordförande för DSM-IV Task Force

DSM, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders är den viktigaste

manual inom psykiatrin som används för att diagnostisera ADHD.

Bristen på vetenskap bakom ADHD uppenbaras i DSM. De två versionerna av DSM-manualerna (DSM-lV och DSM-5) som används anger följande för ADHD:

DSM IV-stycket för ADHD säger: "Det finns inga laboratorietester, neurologiska bedömningar eller uppmärksamhetsbedömningar som har fastställts som diagnostiska i den kliniska bedömningen av Attention Deficit/Hyperactivity Disorder.” I den senaste upplagan av DSM-5 som Australien också har antagits, står det: "Ingen biologisk markör är diagnostisk för ADHD." (3)

DSM IV säger: "Tecken på störningen kan vara minimal eller frånvarande när personen får

frekvent belöning för lämpligt beteende, är under noggrann övervakning, är i en ny miljö, är

engagerad i särskilt intressanta aktiviteter, eller i en one-to-one situation (t.ex. i läkarens

kontor)."

DSM 5 säger: praktiskt taget samma sak förutom tillägget. "…har konsekvent extern

stimuli på (t.ex. via elektroniska skärmar)” som ytterligare anledning till varför ”tecken på störningen kan vara minimal eller frånvarande.” (4)

I DSM står det faktiskt att det inte finns några tester eller biologiska markörer för att bevisa att ADHD existerar som ett medicinskt tillstånd och att tecken på "störningen", dvs. beteendet kan vara helt frånvarande när barnet träffar läkaren.

Symtom på ADHD inkluderar: är ofta på språng, blir distraherad, slingrar sig eller pirrar när

sitter, lyssnar inte när man talar till, pratar för mycket, kan inte spela tyst, avbryter

andra, tappar leksaker, pennor eller böcker. (5)

Biverkningar av ADHD-läkemedel: ADHD-läkemedel kan ha allvarliga biverkningar som till och med kan vara livshotande eller orsaka dödsfall (ett flertal dödsfall och självmordsfall finns dokumenterade). Biverkningar inkluderar hämmad tillväxt, viktminskning, hallucinationer, psykos, aggression, kramper, förhöjt blodtryck, livshotande kardiovaskulära problem och suicidalt beteende.

En rapport som lämnades in på begäran till Australiens regering av KMR där visade på följande:

År 2020 befanns 167 950 australiska barn vara på ett preparat mot ADHD, 5450 av dessa var under 6 år gamla. (6)

▪ Australiska läkemedelsverket (TGA) har tagit emot 56 biverkningsrapporter kopplade till Strattera (ej centralstimulerande) för suicididéer, självmordsförsök, självmordsbeteende och självmord.

▪ Av dessa var 19 barn under 11 år som upplevde suicidalt beteende.

▪ Dessa rapporter inkluderar även självmord av en 9-årig pojke på Strattera och två 7-åringar

flickor som försökte begå självmord medan de var på Strattera. (7)

När det gäller rena ADHD-droger hade man den 25 maj 2023 funnits:

▪ 408 biverkningsrapporter inlämnade till TGA kopplade till metylfenidat

(Ritalin, Concerta och andra märken) inklusive 5 dödsfall. 196 av dessa var för barn

under 17 år med 8 av dem för självmordstankar och 4 självmordsförsök. (8)

▪ Dexamfetamin har haft 142 biverkningsrapporter inklusive 4 dödsfall och en 4-

åring som blev psykotisk. (9)

▪ Lisdexamfetamin har haft 56 rapporter inklusive självmordsförsök av en 8-åring

flicka. (10)

Det verkliga antalet biverkningar och dödsfall kan bara vara mycket, mycket högre. "Förmodligen mindre än 5 % av biverkningarna rapporteras...” enligt en artikel från 2021 i Australian Prescriber som också avslöjade att frivillig rapportering av biverkningar av läkemedel minskar med mindre än 1000 rapporter gjorda av australiensiska läkare per år. Endast under juli-december 2019, så blev 4,6 % av de 11 662 rapporterna till TGA gjorda av läkare och endast 3,4 % gjorda av patienter. (11)

En ADHD-diagnos är helt subjektiv och diagnostiseras vanligtvis med hjälp av en subjektiv checklista baserat på DSM. Detta är inte medicin baserad på vetenskap. Cancer eller diabetes gör det inte, alltså "försvinner" i en slags miljö, medan de är uppenbara i andra.

Föräldrar och lärares rättigheter kränks när de inte får veta att det inte är möjligt att

vetenskapligt diagnostisera alla barn med ADHD. De bör informeras om att det subjektiva

frågeformulär de ombeds fylla i om barn i klassrummet eller för sitt barn, är inte

baserat på vetenskap och vanligtvis baserat på DSM. Denna information skulle innefatta det faktum att det finns inga uppmärksamhetsbedömningar som har fastställts som diagnostiska i en klinisk bedömning av ADHD.

Skolor är platser för lärande men de förvandlas nu till mentalvårdskliniker att lokalisera

barn som skall ha mediciner för ADHD.

Föräldrar är sina barns naturliga vårdnadshavare och har alltid rätt att söka sjukvård

för sitt barn. Utbildningspolicy måste utesluta alla förslag eller rekommendationer som

lärare och annan skolpersonal utbildas i för att identifiera ADHD och andra psykiatriska

störningar. En lärares roll är att undervisa och de ska inte ha någon roll i en ADHD-diagnos. Det är en förälders beslut om vilken vård deras barn kan behöva och de ska aldrig utsättas för press att ge ADHD-droger till sitt barn.

Rekommendationer (sammanfattning):

1) DSM bör tas bort från användning i alla statliga myndigheter inklusive försäkringskassor.

2) Föräldrar, lärare och de som tar hand om barn skall ges statligt finansierade informationsbroschyrer som inkluderar tillhandahållande av fullständig information om hur en ADHD-diagnos ställs.

3) Föräldrar måste informera om preparatets biverkningar.

(4) Pengar spenderade på ADHD bör omdirigeras till att finna alternativa lösningar utan droger.

Referenser:

1. “Adult ADHD: Guide for the Public”, Royal Australian & New Zealand College of Psychiatrist’s website 2 August 2016.

2. Allen Frances, MD, “Normality Is an Endangered Species: Psychiatric Fads and Overdiagnosis,” Psychiatric Times, 7 July 2010. https://www.psychiatrictimes.com/view/normality-endangered-species-psychiatric-fads-and-overdiagnosis ; Gary Greenberg, Inside the Battle to Define Mental Illness Allen Frances is worried that the next edition of psychiatry’s manual for diagnosing mental illness will take the field “off a cliff,” Wired, 27 December 2010. https://www.wired.com/2010/12/ff-dsmv/

3. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition, Text Revision, DSM-IV-TR, American Psychiatric Association, pp. 88,89; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5, American Psychiatric Association, 2013, p.61. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5-TR, American Psychiatric Association, February 2022, p.72.

4. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition, Text Revision, DSM-IV-TR, American Psychiatric Association, 1994, pp. 86,87; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5, American Psychiatric Association, 2013, p.61 ; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5-TR, American Psychiatric Association, February 2022, p.70.

5. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition, Text Revision, DSM-IV-TR, American Psychiatric Association, pp. 91,92 ; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5, American Psychiatric Association, 2013, pp. 59,60 ; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5-TR, American Psychiatric Association, February 2022, pp. 68,69.

6. Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Utilisation Analysis, Drug utilisation sub-committee (DUSC), June 2021, p.17. https://www.pbs.gov.au/industry/listing/participants/public-release-docs/2021-06/guanfacine-prd-2021-06-FINAL.PDF

7. “Database of Adverse Event Notifications ̶ medicines,” Therapeutic Goods Administration, Enter drug name in the search box https://apps.tga.gov.au/PROD/DAEN/daen-entry.aspx Sort by ages 5-11. Case numbers: 309495, 205312, 328837 for suicide and suicide attempts.

8. “Database of Adverse Event Notifications ̶ medicines,” Therapeutic Goods Administration. Enter drug name in the search box https://apps.tga.gov.au/PROD/DAEN/daen-entry.aspx

9. “Database of Adverse Event Notifications ̶ medicines,” Therapeutic Goods Administration. Enter drug name in the search box https://apps.tga.gov.au/PROD/DAEN/daen-entry.aspx

10. “Database of Adverse Event Notifications ̶ medicines,” Therapeutic Goods Administration. Enter drug name in the search box https://apps.tga.gov.au/PROD/DAEN/daen-entry.aspx

11. Jennifer H. Martin, Catherine Lucas, “Reporting adverse drug events to the Therapeutic Goods Administration,” Australian Prescriber, Volume 44: Number 1, February 2021. https://www.nps.org.au/australian-prescriber/articles/reportingadverse-drug-events-to-the-therapeutic-goods-administration

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu