Studier visar: ADHD-drog ger sämre skolprestationer – påverkar utvecklingen av hjärnan
top of page

Studier visar: ADHD-drog ger sämre skolprestationer – påverkar utvecklingen av hjärnan


Trots att användningen av amfetaminliknande preparat använts i snart 60 år för att behandla överaktiva barn, har mycket få långtidsstudier gjorts under denna tid. En långtidsstudie som följt utvecklingen av 15 000 barn i 14 år visade dock att användning av drogen Ritalina (metylfenidat) lett till sämre skolprestationer. En helt färsk studie kan ge förklaringen till detta. Behandling med Ritalina påverkar nämligen utvecklingen av hjärnans signalsystem. I en annan studie hävdar en känd hjärnforskare att Ritalina påverkar hjärnan starkare än kokain.

Det amfetaminliknande preparatet Ritalina (metylfenidat), den mest förskrivna psykostimulantian, verkar genom att öka aktiviteten i centrala nervsystemet. Det påstås även öka koncentrationen och förbättra uppmärksamheten. Förespråkarna av drogen har hävdat att den förbättrar skolprestationer. Vilket sammantaget har orsakat en lavinartad förskrivning av amfetamin till barn, världen över. Dock utan några långtidsstudier under alla dessa år som bekräftar dessa påståenden.

När en yoghurttillverkare i Sverige hävdade att deras yoghurtkultur var nyttig för tarmfloran, blev det ett ramaskri när det inte kunde bevisas. Något som knappast behöver bevisas, men de fick omedelbart sluta med detta påstående. Men att påstå att amfetamin skulle höja skolprestationer har gått bra i 60 år – utan bevis.

Avsikten med att använda metylfenidat, som är den aktiva ingrediensen i Ritalina, Concerta och andra varumärken, på barn med diagnosen ADHD är att få barnen tysta och fokuserade, och som ett resultat bättre skolprestationer. Överraskande nog har denna påstådda nytta hittills inte testats och demonstrerats i en enda långtidsstudie under alla dessa år av obekräftade påståenden.

En studie som presenterades i augusti 2019 (1) visade att redan efter 4 månaders behandling med Ritalina (metylfenidat) så förändrades specifika delar hjärnan hos barn. Dock inte hos kontrollgruppen som fick placebo. Forskarna var osäkra på om det gav permanenta skador.

"Vi vet ännu inte om dessa effekter är reversibla eller inte", sa de och manade till försiktighet.

"Vad våra data redan betonar är att användningen av ADHD-läkemedel hos barn måste noggrant övervägas tills mer är känt om de långsiktiga konsekvenserna av att förskriva metylfenidat i ung ålder, sade Liesbeth Reneman, MD, PhD, vid Academic Medical Center, University of Amsterdam, i en pressrelease."

En annan undersökning visade klart att hjärnan förändrades kraftigt efter användning av Ritalina. Nora Volkov, vid Brookhaven National Laboratory, som räknas som ledande inom avbildning av hjärnskador efter droger, blev ”chockad utav helvete” (Sic) när hon såg resultaten, berättade hon för Washington Post, och ”forskningen visar helt klart att påståendet att Ritalina är ett svagt stimulantia är fullständigt felaktigt.” PET-scanning av hjärnan visar även att Ritalina är starkare än kokain och ännu mer beroendeframkallande. (2)

Långvarig användning av Ritalina kan dessutom resultera i några vanliga biverkningar såsom nervositet, magont, tappad aptit och oregelbunden sömn, en del besvärande, såsom tics, men även en del mycket allvarliga effekter såsom hämmad tillväxt, hjärtproblem, ökat blodtryck, depression, psykos och självmordstankar, skriver forskarna.

En undersökning, genomförd av forskare vid universiteten i Princeton, Cornell och University of Toronto, gick igenom skolresultaten för mer än 15 000 barn i Quebec, under en period av 14 år. Studien visade att den ökade användningen av metylfenidat som en behandling för ADHD ledde till sämre studieresultat. Effekten var starkare hos pojkar än hos flickor. (3)

Forskarna, ledda av Janet M. Currie, ekonom vid Princeton University, och kollegor Lauren E. Jones (Cornell University) och Mark Stabile (University of Toronto), undersökte effekterna av en förändring av sjukvårdspolitiken i provinsen Quebec, Kanada, som innebar expanderat försäkringsskydd för receptbelagda mediciner just i den provinsen.

Deras forskning visade att förändringen var förknippad med en betydande ökning i användningen av Ritalina i Quebec i förhållande till resten av Kanada. Quebec har endast 23 procent av Kanadas befolkning men skrev vid tillfället ut 44 procent av alla ADHD-recept. Endast utförskrivningen av Ritalina sköt i höjden. Astmarecept, som man jämförde med, stannade kvar på samma nivå.

De undersökte vidare om denna ökning av läkemedelsanvändning var förenat med förbättringar i emotionell funktion samt kort- och långsiktiga akademiska resultat bland barn med ADHD.

Resultaten av studien visade klart att det fanns en ökning av emotionella problem bland flickor och försämring i utbildningsresultat bland pojkar. När forskarna jämförde studie- och testresultat kunde de inte se någon förbättring. I själva verket gick det sämre för pojkarna som fick ADHD-droger än för motsvarande grupp som inte fick sådana droger: matematikpoängen var lägre, de fick gå om klasser oftare och var mer benägna att hoppa av skolan. Flickorna diagnostiserades oftare med psykologiska störningar.

Detta fynd väcker frågan om varför en ökad användning av medicinering för ADHD har samband med sämre studieresultat. Forskarna föreslår att ett möjligt svar är att medicinering blir ett substitut för andra typer av kognitiva och beteendemässiga interventioner som kan vara nödvändiga för att hjälpa barnet lära sig. Barnen kanske blir tysta och får inte den hjälp de behöver, tror forskarna.

En mer allvarlig aspekt är att ADHD-amfetamin förstör hjärnans dopaminfunktion. En färsk studie som presenterades för några år sedan visar att personer med ADHD-diagnos hade normal hjärnaktivitet till att börja med, men fick tydliga skadliga hjärnförändringar efter ett års behandling med metylfenidat (Ritalina, Concerta, Adderall). (se länk nedan)

Forskarna drar slutsatsen att utredningen tyder på att den ökade användningen av ADHD-droger kan få negativa konsekvenser.

Studien publiceras som Working Paper No 19105 av National Bureau of Economic Research (NBER), under titeln: "Förbättrar medicinering med centralstimulantia utbildnings-och beteende-resultat för barn med ADHD.”

Det har med andra ord aldrig ord funnits några bevis för att ADHD-droger skulle hjälpa till med skolarbetet – något psykiatrikerna sålde in hela denna modell med och som politiker och skolan köpte. Barnen fick betala priset – med försämrad utveckling av hjärnor och sänkta skolprestationer.

(2) JAMA, 22/29 augusti, 2001 – Vol 286, No 8, s. 905

_______________________________________________________________________________________________

Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA och 1972 i Sverige av Scientologi-kyrkan för att undersöka och avslöja psykiatriska brott mot de mänskliga rättigheterna och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

Den internationella övervakaren av psykiatrin Kommittén för Mänskliga Rättigheter Box 6039 , 129 06 Hägersten

imagesCALOQXUG.jpg
bottom of page