Professor Thomas Szasz, världens mest kända antipsykiater: ”Psykiatrin kan inte reformeras. Den måste avskaffas! Precis som slaveriet.”

 

Vid KMR:s 35-årsjubileum i Los Angeles instiftandes ett internationellt pris för mänskliga rättigheter: Thomas Szasz-priset.

Thomas Szasz höll själv ett gripande tal där han framhöll att barnpsykiatrin är föräldrarnas och barnens värsta fiende och inte bättre än slaveri.

 

Thomas Szasz har skrivit 24 böcker, bl.a. den klassiska ”Psykisk sjukdom en myt”* som startade reformeringen av psykiatrin på 1960-talet, har publicerats i kända läkartidningar över hela världen och betraktats som världens mest kända antipsykiatriker. Han var även med och startade KMR i USA 1969. Szasz avled 2012 – men talet är odödligt.

 

 

Med anledning av den katastrofala nerdrogningen av miljontals barn med psykiatrins droger världen över gör Thomas Szasz det klart att barnpsykiatrin, och psykiatrin överhuvudtaget, inte har något att ge mänskligheten – mer än tvång och droger.

 

Nyligen fick vi reda på att självmorden bland ungdomar (15-24) i Sverige har ökat sedan mitten av 90-talet. Ökningen började samtidigt som de antidepressiva medlen introducerades – medel som har direkta varningar för självmord.

 

Antalet barn som får antidepressiva har tredubblats på  tio år, enligt Socialstyrelsens siffror. 2017 fick 5200 barn (10-14 år) antidepressiva mot 1700 tio år tidigare. 150 barn tog livet av sig 2017.

 

Hur har man lyckats undgå att notera att självmorden ökat i snart 20 år? Psykiatrikerna och Big Pharma har jobbat febrilt för att dölja siffrorna. KMR har dock flera gånger varnat för ökningen med statistiker och säkra uppgifter som vem som helst skulle kunna kolla upp. Ingen brydde sig dock.

 

68 procent av alla unga kvinnor (15-24) som tog livet av sig 2013 gjorde det under inverkan av psykofarmaka. Inte en enda biverkningsrapport skrevs. (1) Psykiatrikerna mörkade detta helt. Och trots att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har uppmärksammat dessa siffror har de inte gjort något åt det. Därför har självmorden ökat.

 

Låt oss börja med några utvalda citat från Thomas Szasz föredrag, vilka anger tonen för föredraget:

 

” Psykiatrin är en del av statsmakten, den är inte en del av läkarvetenskapen.”

 

” Det finns inga bra eller dåliga barnpsykiatriker. De är alla dåliga. De är inte nödvändigtvis dåliga människor, men det de gör är dåligt. Att sörja för barnens hälsa och välbefinnande är föräldrarnas roll. Punkt slut.”

 

” Att beteckna ett barn som psykiskt sjukt är stigmatisering, inte diagnosticering. Att ge ett barn psykiatriska droger är förgiftning, inte behandling.”

 

”Barnpsykiatrin, liksom hela det psykiatriska slaveriet, med andra ord hela den ofrivilliga psykiatrin, vilket i praktiken utgör hela psykiatrin, kan inte reformeras. Den måste avskaffas! Precis som slaveriet.”

 

”Psykisk sjukdom" är en metafor, som vi använder felaktigt och inte inser att det inte är en sjukdom. Vi framställer det oriktigt som en sjukdom och så blir vi lurade av våra egna felaktiga framställningar. Ni förstår, ungefär som att era ”ögons lilla äpple” är er lilla dotter. Det är inte något man äter.”

 

” Bilden av psykiatriker har som ni vet blivit förvandlad, från skötandet av ormgropar till utförskrivning av psykiatriska så kallade mirakeldroger. Det är bara ett gigantiskt lurendrejeri. Antipsykotiska mediciner påminner om antibiotiska mediciner, varifrån de fått sina namn, precis som (medicinska) sjukhus påminner om mentalsjukhus. Det vill säga, inte alls. Vad det fortfarande handlar om inom psykiatrin är tvång. Utan tvånget så skulle psykiatrin försvinna från jordens yta.”

 

 

”Låt mig inledningsvis gratulera Anatoly Prokopenko till att vara den första mottagaren av KMR:s Thomas Szasz-pris.

 

Jag vill naturligtvis tacka alla andra på KMR för att ni instiftade ert årliga pris i mitt namn. Det är en stor ära för mig och jag uppskattar det verkligen.

 

"Problemet med folk", sa den store amerikanske humoristen Josh Billings, "problemet med folk är inte att de inte vet, utan att de vet så mycket som ’inte stämmer’.”

 

Det är exakt det som är problemet vad det gäller allmänhetens kunskap om psykiatrin. Efter årtionden av psykiatrisk propaganda som drivits av den oheliga alliansen mellan psykiatrin och staten, så ”vet” folk nu att psykisk sjukdom är precis som vilken annan sjukdom som helst. Det är det man får höra varje dag och att psykiatriska utövningar är precis som andra medicinska utövningar och att psykiatrikerna är läkare. Allt detta är helt enkelt sådant som "inte stämmer".

 

När jag var en ung läkare visste folk bättre. De insåg att mentalsjukhus var fängelser och kallade dem "ormgropar". De visste att psykiatriker var fångvaktare, inte läkare, och kunde skilja mellan poliser i vita kläder och poliser i blå.

 

Sedan dess har bilden av psykiatriker som ni vet blivit förvandlad, från skötandet av ormgropar till utförskrivning av psykiatriska så kallade mirakeldroger. Det är bara ett gigantiskt lurendrejeri. Antipsykotiska mediciner påminner om antibiotiska mediciner, varifrån de fått sina namn, precis som (medicinska) sjukhus påminner om mentalsjukhus. Det vill säga, inte alls. Vad det fortfarande handlar om inom psykiatrin är tvång. Utan tvånget så skulle psykiatrin försvinna från jordens yta.

 

Situationen blir faktiskt i många avseenden värre. För några årtionden sedan kunde mentalpatienter enbart bli inspärrade i mentalsjukhus. Så fort man befann sig utanför mentalsjukhuset så var man trygg. Detta stämmer inte längre. Numera blir folk inspärrade i den oförmåga som framkallas av droger med ett straff som utgörs av påtvingande öppenvård.

 

En annan beklaglig utveckling på senare tid, är påståendet att miljontals barn lider av en psykisk sjukdom som kallas för ADHD. Samt att ge Ritalin till barnen, ofta mot föräldrarnas vilja – självklart är det alltid mot barnets vilja, ingen frågar ju barnet.

 

Om man tror på detta, så kan man tro på vad som helst.

 

Då skolmyndigheterna talar om för en mor att hennes son är sjuk och behöver få droger, hur i hela världen ska hon kunna veta att det bara är en lögn? Hur ska hon se att det som experterna kallar uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet helt enkelt inte är en sjukdom?

 

Bländad av den psykiatriska jargongen, inser hon inte att diagnos inte är samma sak som sjukdom. Diagnosen är endast en massa ord som konstruerats för att låta som sjukdom. Det är en fråga om påhittade ord.

 

Det är också så att en sådan moder inte är expert på psykiatrins historia. Hon vet inte att psykiatriker i hundratals år har använt så kallade diagnostiska termer för att stämpla och kontrollera människor. Jag ger här några dramatiska exempel.

 

Ganska tidigt, långt innan Sovjetunionen – vad som kom att hända där vad det som hände här under slaveriet. När svarta slavar i södern flydde till friheten var det inte att de ville uppnå frihet, de led av en slags "sjukdom" som kallades drapetomani, från drapetes, rymmande slav, och mani. Jag hittar inte på detta. Det var fråga om en legitim diagnos precis som uppmärksamhetsstörning är.

 

Om kvinnor – hälften av mänsklighetens befolkning, naturligtvis – om de var dumma nog att göra uppror mot mannens dominans, ja, då hade de en allvarlig sjukdom som kallades hysteri, vilket betyder vandrande livmoder.

 

Mera nyligen, var detta faktiskt väldigt populärt då jag var lite yngre, det var endast trettio år sedan… nåja, det stämmer inte, vid det laget var jag i medelåldern…senare medelåldern, men fram till dess led män och kvinnor som inlät sig i sexuella relationer med någon av samma kön självklart av någon väldigt, väldigt farlig "sjukdom" som ni säkert vet, som behandlades med elchocker och alla möjliga sorters åtgärder och kallades för "homosexualitet".

 

Nu är det dock så att inga av dessa beteenden var någonsin sjukdom och är naturligtvis inte sjukdom.

 

Det är inte heller uppmärksamhetsstörning.

 

Inget uppförande eller dåligt uppförande är en sjukdom och kan inte vara en sjukdom. Det är inte det som är sjukdomar.

 

Så det spelar ingen roll hur ett barn beter sig. Det finns inget att undersöka. Om barnet är sjukt, måste det finnas objektiva tecken som en läkare med hjälp av objektiva prover kan ställa en diagnos på. Så fort man går till en doktor tar de blodprov och röntgenbilder. De är inte intresserade av hur man uppför sig.

 

Låt mig återigen få påminna er om att för inte så länge sedan var en av psykiatrins mest omhuldade psykiska sjukdomar – detta kommer verkligen att förvåna er – masturbationssjukan. Det intressanta är nu inte endast att det inte längre är en sjukdom, det intressanta är: Varför är det inte längre en sjukdom? Därför att det är uppenbart att de inte är en sjukdom. Så, vad var det som hände? Folk slutade helt enkelt att tro på att självbefläckelse, som det brukade kallas – ett slags missbruk av en själv, precis som vi idag talar om missbruk av droger, ni vet, olika sorters missbruk. Man gör något som folk inte vill att man ska göra, då är det missbruk – nåja, själv-missbruk var naturligtvis ett underbart begrepp eftersom alla gör det, och det var en orsak till sinnessjukdom som i högsta grad redan fanns färdig att använda. Då jag studerade medicin, var masturbation nummer två på listan över orsaker till schizofreni, efter ärftlighet.

 

Man skulle kunna tro att vi här har ett flagrant exempel, som har avslöjats, lagts till handlingarna, och att det gjorde slut på förskräckligheterna.

 

Tvärtom var det början på än större förskräckligheter. För psykiatrikerna deklarerar (de upptäcker inte någonting, de deklarerar det).

 

Minns att när frågan om homosexualitet kom upp i American Psychiatric Association (APA), så röstade medlemmarna om saken. Läkarförbundet American Medical Association röstar inte om huruvida bröstcancer är en sjukdom eller inte. Det vore absurt. Så, när de "upptäckte" (deklarerade) att dessa två sjukdomar inte var sjukdomar, så vände de helt enkelt om och uppfann en rad med andra psykiska sjukdomar.

 

Som ett resultat av detta, då jag studerade medicin för sextio år sedan – faktum är att jag tog min examen för sextio år sedan, så det var närmare sextiofem år sedan – fanns det endast några få psykiska sjukdomar. Jag tror inte det var fler än sex eller sju. Nu finns det mer än tre hundra. Och nya ”upptäcks” varje dag.

 

Det finns nu ett skäl till detta, vilket återigen är uppenbart. Jag upprepar något som George Washington sa. George Washington varnade, och detta är ett av mina favoritcitat för alla syften: "Statsmakten är inte förnuft. Statsmakten är inte vältalighet. Statsmakten är makt. Likt elden är det en farlig tjänare och en förfärlig husbonde".

 

Psykiatrin är en del av statsmakten, den är inte en del av läkarvetenskapen.

 

Det är detta som föräldrar blivit tillsagda att de aldrig får glömma, att deras barn lider av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD). De får inte glömma att skolpersonalen och barnpsykiatrikerna och barnpsykologerna är statsmaktens ombud. Deras arbete är att kontrollera barnen, inte att sörja för deras hälsa eller välbefinnande.

 

Det finns inga bra eller dåliga barnpsykiatriker. De är alla dåliga. De är inte nödvändigtvis dåliga människor, men det de gör är dåligt. Att sörja för barnens hälsa och välbefinnande är föräldrarnas roll. Punkt slut.

 

Jag kan tillägga något som Washington sa. När det gäller mental hälsa, sa han, så är statsmakten inte förnuft. Jag skulle tillägga att det är oförnuft. Att beteckna ett barn som psykiskt sjukt är stigmatisering, inte diagnosticering. Att ge ett barn psykiatriska droger är förgiftning, inte behandling.

 

Jag har länge hävdat att barnpsykiatrikern är en av de mest farliga fienderna – inte bara till barn utan även vuxna, till alla oss som bryr sig om de mest värdefulla och mest sårbara sakerna i livet. Dessa saker är barnen och friheten. Båda är oerhört sårbara. Vuxna har den fysiska, politiska och psykologiska makten över barnen. Det är för detta utmärkta skäl som sexuella relationer mellan vuxna och barn är förbjudna och gärningen benämns helt korrekt våldtäkt enligt lagen.

 

Av samma skäl tycker jag att vi borde förbjuda alla psykiatriska relationer mellan vuxna och barn, vi borde förbjuda alla psykiatriska relationer med barn och kalla barnpsykiatrin vid dess rätta namn: psykiatrisk våldtäkt.

 

Barnpsykiatrin, liksom hela det psykiatriska slaveriet, med andra ord hela den ofrivilliga psykiatrin, vilket i praktiken utgör hela psykiatrin, kan inte reformeras. Den måste avskaffas! Precis som slaveriet.

 

Nu frågar jag igen, hur kan föräldrar skydda sina barn från den "terapeutiska staten"? Det vill säga från alliansen mellan statsmakten och psykiatrin?

 

När allt kommer omkring, kan man endast göra det genom att ta sig ur villfarelsen eller idén om att det som fattas ett barn som är olyckligt och uppför sig illa – och det finns förstås många sådana barn, faktiskt alla barn någon gång – att ett sådant barn har en psykisk sjukdom och att så kallad behandling kan hjälpa det. Det är helt enkelt inte på det viset. Barnet har inte någon sjukdom och psykiatrisk behandling kan endast vara till skada.

 

De kan göra det ytterligare genom att inse att barnuppfostran inte är någon lätt sak. Faktum är att barnuppfostran är i högsta grad det svåraste och av samhället minst erkända och belönade arbetet i hela världen. Att uppfostra barn är svårt. Det har alltid varit svårt och kommer alltid att vara svårt och ingenting kan förändra det. Förutom att inte alls ha barn, vilket jag inte rekommenderar!

 

Jag håller absolut med Josh Billings om att det inte är bra att känna till "saker som inte stämmer". Det kommer att slå tillbaka mot en själv. Ifall vi vill undvika sådan felaktig kunskap måste vi tala klarspråk och tänka klart och besitta en smula mod. Eller kanske lite mer än en smula.

 

Sjukdomar, som du redan fått höra, sjukdomar är den mänskliga kroppen som krånglar, hjärtat, levern, njurarna, hjärnan.

 

Fläcktyfus är en sjukdom. Ni vet allt detta, ni ifrågasätter inte det. Vårsjuka… allt ni behöver kunna är engelska. Vårtrötthet eller vårdepression är inte en sjukdom. Varför nu inte det? Därför att vi känner alla till att det är ett bildligt uttryck, en metafor, en liten bit poesi. Så också med alla psykiska sjukdomar. "Psykisk sjukdom" är en metafor, som vi använder felaktigt och inte inser att det inte är en sjukdom. Vi framställer det oriktigt som en sjukdom och så blir vi lurade av våra egna felaktiga framställningar. Ni förstår, ungefär som att era ”ögons lilla äpple” är er lilla dotter. Det är inte något man äter.

 

Nåja, det är dags att avsluta. Det har varit en fantastisk afton, för övrigt, och jag tackar er alla.

 

Arbetet som vi ger oss själva, att bekämpa psykiatriskt tvång, är viktigt. Jag tycker att det är viktigt, alla ni tycker att det är viktigt. Inte tillräckligt många människor tycker att det är viktigt. Det är ett ädelt uppdrag, ett uppdrag vars utförande vi oavsett hinder måste fortsätta med. Vårt samvete bjuder oss att inte göra mindre än så.

 

Tack till er alla, jättemycket.

 

Thoms Szasz

 

(1) https://via.tt.se/pressmeddelande/68-av-alla-unga-kvinnor-som-begick-sjalvmord-2013-anvande-psykofarmaka-inga-biverkningsrapporter?publisherId=1559448&releaseId=1656221

 

*Thomas Szasz hävdade att det inte finns några psykiska sjukdomar i egentlig mening, att det bara är en metafor. Han kallade det livsproblem. Han var själv verksam som psykiater, samt verksam i KMR, fram till sin död oktober 2012.

Kommittén för Mänskliga Rättigheter grundades 1969 i USA av Scientologi-kyrkan och psykiatriprofessor Thomas Szasz, världens mest kända psykiatrikritiker, och 1972 i Sverige, för att undersöka och avslöja övergrepp mot de mänskliga rättigheterna inom mentalhälsovården och för att rensa upp inom den psykiatriska vården.

 

 

För mer information gå till KMR:s hemsida: www.kmr.nu

 

 

 

Den internationella övervakaren av psykiatrin

Kommittén för Mänskliga Rättigheter

Box 6039 , 129 06 Hägersten

Please reload

Highlights

Nu är det officiellt: Psykiatrin fungerar inte

January 11, 2019

1/5
Please reload

Please reload

Pressmeddelanden