Psykisk ohälsa: Vad är det myndigheterna inte förstår?

Överallt bombarderas vi med uppgifter om att den psykiska ohälsan ökar. WHO oroar sig för att hälften av jordens befolkning kommer att lida av depression inom tio år. Socialstyrelsen hävdar på fullt allvar att upp till 40 procent av svenskarna lider av psykisk ohälsa. Världens äldsta och mest respekterade läkartidning, The Lancet, har nyligen lanserat ett globalt program för att öka tillgången till psykiatrisk vård. Teorierna om varför den psykiska ohälsan ökar är många. Men det mest oroande är nog den lösning som har föreslagits.

The Lancet, som har mycket stort inflytande inom medicinen, har publicerat The Lancet Commission on Global Mental Health and Sustainable Development (1). Ett program för att öka tillgången till global hållbar psykiatrisk hjälp ”vilket skulle öka tillgången till effektiva psykotropiska mediciner för mentala, neurologiska och missbruksstörningar.”

Medan mycket i programmet på otaliga sidor är lovvärt, utmynnar det främst i tillgången till psykiatrins droger. Varför vi kallar dem droger klargörs i texten nedan, men kortfattat så är de flesta narkotikaklassificerade och så gott som alla beroendeframkallande (även antidepressiva).

Ökningen av psykiatriska droger kommer med största säkerhet att öka den psykiska ohälsan. Låt oss förklara vad vi menar. För det behöver vi gå tillbaka till år 1980 när den tredje upplagan av psykiatrins diagnosmanual DSM-III (Diagnostic and

Statistical Manual) lanserades. Det var ett genombrott på alla sätt. Nu hade man utökat de psykiatriska diagnoserna till en katalogisering av 228 mentala sjukdomar, inklusive shoppingsjukan (som dock inte var allmänt förekommande i Afrika). DSM-III började tillämpas över hela västvärlden. Vad som följde var en fullständig explosion av människor med diagnoser av allehanda slag. Och inte minst psykiatrisk verksamhet. Men framförallt av psykiatriska droger. Läkemedelsbolagen sponsrade DSM med miljonbelopp.

DSM-III som följdes slaviskt av både psykiatriker och medicine läkare, hävdade att orsaken till psykisk sjukdom var ”kemiska obalanser i hjärnan”. Det var första gången som orsaken till psykiska sjukdomar mötte konsensus. Att begreppet myntades av läkemedelsbolagens marknadsförare framkom dock inte i DSM-III. Men det lät bra, och framförallt var det säljande. Ingen kunde dock bevisa det, och det har idag förnekats av forskare såväl som namnkunniga psykiatriker. Men psykiatrins droger skulle fixa dessa påstådda obalanser. Det första antidepressiva, Prozac, lanserades 1988 som ett ”lyckopiller” vilket skulle justera serotonin-balansen. I själva verket var det pillret som orsakade en kemisk obalans. En mängd sanslösa våldsdåd följde efter lanseringen av folk som använt Prozac, vilket inte var så lyckligt. Det blev i första hand ett rejält lyckopiller för Eli Lilly som tillverkade det. Allt fler antidepressiva följde.

Idag använder var femte vuxen amerikanare och vart tjugonde barn en psykiatrisk drog varje dag (2). I Sverige använde totalt 1,6 miljoner svenskar psykofarmaka år 2015. Det är 17 procent av befolkningen. (3) Över en miljon använder antidepressiva medel regelbundet. På de senaste tio åren har antalet barn som får antidepressiva tredubblats. Omkring 150 000 har ADHD-diagnos varav hälften är barn och ungdomar, den absoluta majoriteten får amfetaminliknande droger. Apoteken säljer tonvis av varan.

Och det är likadant i så gott som alla västländer. Och nu vill man alltså exportera detta till resterande världen. Och då uppstår frågan: förstår myndigheterna verkligen vad som kommer att hända?

Den mest grundläggande frågan är: Blir vi bättre av psykiatrins droger – av psykiatri överhuvudtaget? Låt oss se.

I USA där användningen av psykiatrins drogmediciner är högst i världen så har antalet vuxna med diagnos som får sjukersättning tredubblats sedan 1987 (4). Men värst är antalet barn med psykisk störning, som har ökat trettiofaldigt (30 gånger) under samma period.

Samma slags ökning ses i land efter land som adopterat psykiatrins lösning på ”kemiska obalanser i hjärnan”.

I Sverige ligger idag sjukersättning för psykisk funktionsnedsättning, som det så vackert heter, högst på Försäkringskassans lista över sjukersättningar. Det har fullständigt exploderat det senaste decenniet. En stor anledning är anhörigföreningarnas enorma marknadsföring av psykisk ohälsa, via bland annat Hjärnfonden och media: ”Det är normalt att vara psykiskt sjuk”. Minsta lilla levnadsproblem sjukförklaras.

I grunden ligger psykiatrins diagnosbibel DSM. Än värre är det med den senaste versionen DSM-V som har utökats till över 300 psykiska sjukdomar och störningar. Man har där gjort kriterierna för ADHD och depression snävare så fler skall få diagnosen – med obligatoriska psykdroger.

Dessutom kan nämnas att sex procent av svenskarna har missbrukat ADHD droger och drygt tolv procent av svenskar över tolv år har missbrukat psykiatriska droger av något slag, vilket skapar ett beroende med medföljande psykiska problem – som ofta medicineras. (Pressmeddelande Lunds universitet.)

Värst är länder som satsat på antidepressiva som lösning på allehanda problem, såsom studieproblem, huvudvärk, magont och hårda arbetsgivare som kräver att man skall gör skäl för sin lön, sorg efter bortgången av anhöriga som varar mer än två veckor, etc. Alla dessa länder har sett en skarp ökning av ”funktionsstörningar” och ”psykisk sjukdom och störning”.

De ökar i takt med ökad psykiatri och psykiatriska droger! Det har tydligen myndigheter missat helt.

Hur de ökar sker i huvudsak på två sätt. Det finns ett antal studier (5) som visar att i första hand antidepressiva ökar risken för kronisk depression på lång sikt (6). Forskarna kallar detta Tardiv dysfori, en biologisk förändring som ofta leder till dysfori, ett mycket obekvämt tillstånd med olust och nedstämdhet.

Förutom detta kan det sätta igång en manisk reaktion,(7) och när den inträffar får personen ofta diagnosen bipolär, vilket anses allvarligare än depression. En studie vid Yale visar att antidepressiva mer än fördubblar risken att en person som använder antidepressiva medel kommer att bli bipolär (8).

Även barn med ADHD-diagnos som fått Ritalina och sedan rent amfetamin, men bara blir värre, får till slut diagnosen bipolär med tillhörande antipsykotika. Biverkningarna från ADHD-droger är enorma men tystas ner. Tusentals har fått åka till akuten.